Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Hur ska vi rädda världen?Dela
  1. Vi har varit makalöst överens här
    i salen om vad det är vi alla vill ha.

  2. Vi vill ha nyttig mat
    från hållbara matsystem.

  3. Är det nån som inte håller med?
    Jag trodde inte det.

  4. Vad vill vi ha? Nyttig mat från hållbara
    matsystem. När vill vi ha det? Nu!

  5. Men hur? Många människor har
    kommit med förslag på lösningar i dag-

  6. -men det är mer oklart hur vi ska göra-

  7. -och när ni går ut i verkligheten sen
    är inte alla överens om vad vi vill ha.

  8. Jag kommer från jordbruksforskningen
    och där har man länge fokuserat på...

  9. ...att öka produktionen eller snarare
    produktiviteten: antalet ton per hektar.

  10. Framför allt för basvaror
    som ris, vete och majs.

  11. Det som miljarder människor äter.

  12. Att i stället fokusera på undernärda
    eller överviktiga människor-

  13. -är inte självklart.

  14. Här har vi en panel
    som ska försöka reda ut-

  15. -inte bara att vi vill rädda världen
    utan hur vi ska göra det.

  16. Här har vi Michiel Bakker
    som är ansvarig för maten på Google.

  17. Det innebär att han ger
    95 000 människor mat varje dag.

  18. Sam Kass är kock
    och har jobbat i Vita huset.

  19. Lagade du mat åt familjen där?
    Det var fyra viktiga människor.

  20. Både politik och matlagning.

  21. Allison Ammeter från Kanada är
    baljväxtodlare-

  22. -och ordförande
    för det internationella baljväxtåret.

  23. Bruce Kahn är en investerare från New
    York. En av få investerare här i salen.

  24. Ole Hansen är också från New York,
    men från FN:s Global Compact.

  25. De ägnar sig åt företag och FN.
    Så vi har en mångskiftande grupp.

  26. Jag har bett alla
    om en rekommendation-

  27. -som kan ge oss nyttig mat
    från hållbara matsystem.

  28. Jag börjar med jordbruksforskningen,
    för ingen i gruppen ska prata om det.

  29. Jordbruksforskare har kommit på
    vissa sätt att ta itu med undernäring.

  30. I stället för att öka antalet ton
    per hektar har vi länge jobbat med-

  31. -att öka vitamin- och mineralinnehållet
    i bönor, ris och sötpotatis.

  32. Nu planteras det
    av miljontals jordbrukare-

  33. -och vi tror att år 2030
    kan en miljard människor slippa köpa-

  34. -Nestlés och Unilevers berikade varor.
    Tjugo miljarder portioner, sa Polman.

  35. De kan få vitaminer och mineraler
    från basvarorna. Det är ett genombrott.

  36. Men vi vet inte riktigt
    vad vi ska göra åt fetman.

  37. Jordbruket borde nog fokusera mer på-

  38. -att göra näringsrik mat och grönsaker
    billigare för fattiga människor.

  39. Det borde vi framhäva mer, och det är
    min rekommendation för forskningen.

  40. Men det är inte så enkelt. Nu ställer
    jag samma fråga till er alla. - Michiel?

  41. Mitt team levererar
    god och näringsrik mat-

  42. -till alla som jobbar på Google.

  43. Dagligen serverar vi mat till
    ungefär 95 000 personer i 56 länder.

  44. Vår mat är gratis för de anställda,
    men den är så klart inte gratis för oss.

  45. Om man erbjuder gratis mat måste
    man tänka igenom vad man erbjuder.

  46. Dessutom försöker vi få individer
    att göra personliga matval-

  47. -för en livsstil som är hållbar
    både för individen och för miljön.

  48. Hur tänker man då? Som leverantör
    har man två breda strategier:

  49. Utbudet - vad man erbjuder -
    och hur man kan påverka efterfrågan.

  50. På utbudssidan börjar det med
    att de inte äter det vi inte erbjuder.

  51. Det är enkelt,
    men det är en viktig insikt.

  52. Vi beslutar dagligen vad
    95 000 personer inte kommer att äta.

  53. Matvalsarkitektur är också viktigt.

  54. Hur maten presenteras
    påverkar vad de väljer.

  55. Och efterfrågan: Vad kan man göra
    för att påverka välutbildad arbetskraft?

  56. Beteendeekonomi funkar.

  57. Att använda sig av detaljhandelslogik i
    ett företags matmiljö gör stor skillnad.

  58. Vi måste även tänka på matkunskap.

  59. Bland dem som lämnar universitetet nu
    är det många som inte kan laga mat.

  60. Frågan är hur man kan lära
    de individerna den färdigheten.

  61. Framtiden för maten
    handlar om matkunskap-

  62. -och matvalsarkitektur.

  63. Tack. - Sam, bestämde du
    vad Obama inte åt?

  64. Ja, jag bestämde allt.

  65. Men man måste vara försiktig
    med makten, annars råkar man illa ut.

  66. Båda svaren är väldigt bra,
    även det om forskning.

  67. Det är ett av de minst debatterade
    ämnena, men det är jätteviktigt.

  68. Jag skulle kunna säga många saker,
    men jag måste välja en.

  69. Jag väljer att bygga vidare
    på Oliviers inledningstal.

  70. Det viktigaste som vi måste bli bättre
    på är att börja marknadsföra-

  71. -våra beteenden
    och livet som vi försöker leva.

  72. I samhället pratar vi mycket
    om ideal och ambitioner.

  73. Vi försöker övertala alla att äta bättre
    och att äta mer hållbart.

  74. Vi ska få kol ur luften.
    Vi ska få fibrer och B-vitaminer.

  75. Men Coca-Cola ber er
    att öppna lyckan.

  76. Lycka slår alltid fibrer.
    Den spöar skiten ur fibrer varje dag.

  77. Kärlek och sex - alla såna ambitioner
    måste vi använda-

  78. -för att få folk att ändra sitt
    beteende. Olivier pratade inte om-

  79. -ett nytt tillvägagångssätt
    som nån ideell organisation använder.

  80. Han beskrev det som alla företag gör
    för att marknadsföra en produkt.

  81. Hjärnscanning och sånt används.
    Microtargeting och allt sånt.

  82. Vi är inte med i matchen. Vi säger: "Det
    vore så härligt. Förstår ni inte?"

  83. Jag skulle ta alla pengar
    som läggs på såna här program-

  84. -och lägga dem på avancerade
    marknadsföringskampanjer-

  85. -som utförs av samma företag
    som redan har förändrat vårt beteende.

  86. Vi måste ge oss in i matchen
    om vi vill att folk ska göra andra val.

  87. Allison, gör du det här för baljväxter?

  88. Vi gör nog det.

  89. Vi är ute och marknadsför att baljväxter
    är nyttiga, näringsrika och hållbara.

  90. Spannmål som odlas i växelbruk
    med baljväxter är mer hållbar.

  91. Men vi kan gå ett steg längre än så.

  92. Vi hörde vad Olivier sa om att avsikter
    ofta skiljer sig från handling.

  93. Vi föreslår nu att vi ska jobba på att
    sammanföra spannmål och baljväxter.

  94. Jag tror att alla här i rummet åt
    en bagel, rostat bröd-

  95. -en croissant, muffins eller crêpe
    till frukost i morse.

  96. Om man tillsätter 20 % baljväxtmjöl
    till spannmålsprodukten man äter-

  97. -även om det är frukostflingor-

  98. -ökar man proteinmängden med 14 %
    och fibermängden med 125 %.

  99. Man minskar sin miljöpåverkan
    och påverkar blodsockerhöjningen.

  100. Man påverkar mättnaden,
    som påverkar övervikt.

  101. Framför allt ändrar man inte avsikten
    - man ändrar följderna.

  102. Avsikten är att äta en bagel,
    men man får en nyttigare bagel.

  103. Vi kan påverka sjukdomar,
    som diabetes.

  104. Vi kan påverka problemet med övervikt
    om vi stoppar nyttig mat i vanlig mat.

  105. Jag puffar för baljväxter, men jag
    gör det med hjälp av nyttig mat.

  106. Det är marknadsföring.
    Kommer linsbrödet att smaka gott?

  107. Det är jättegott.
    Det kan jag berätta för dig.

  108. Bruce, är det här idéer
    som du skulle kunna investera i?

  109. Absolut.

  110. Hela matkedjan är en möjlighet.

  111. Det är en marknad som återspeglar
    den globala kapitalmarknaden.

  112. Den globala kapitalmarknaden är ju
    marknaden för kapital.

  113. Tänk på kartan som Ruth visade
    över de komplexa handelssystemen-

  114. -med matvaror, spannmål,
    sidfläsk och apelsinjuice.

  115. Allt det återspeglar kapitalflödena.

  116. Vad kan då vi i mat- och jordbruks-
    världen göra åt kapitalflödena?

  117. Kapitalflödena påverkas
    av en viss parameter.

  118. Parametern kallas kapitalkostnad.

  119. Med hjälp av den kostnaden tar stora
    företag och små entreprenörer beslut.

  120. Hur sätter vi press på eller utnyttjar
    kapitalkostnadens möjligheter?

  121. Jag vet att små entreprenörer har
    stort behov av kapital.

  122. En viss del av marknaden
    ger dem kapital-

  123. -vilket ibland blir dyrt
    för entreprenörerna.

  124. Å andra sidan verkar de stora,
    multinationella företagen globalt.

  125. De verkar också
    utifrån kapitalkostnaden.

  126. Vi investerare...
    Och då menar jag alla individer-

  127. -och våra pensionsfonder
    och försäkringsbolag.

  128. Alla äger aktiefonder
    på ett eller annat sätt.

  129. Vi har alla en möjlighet att bestämma
    inte bara vad vi tillför våra kroppar-

  130. -utan även vad vi stoppar i fickorna
    på företagen våra investeringar stöttar.

  131. Det komplexa nätet är en rörelse
    på finansmarknaden som kallas-

  132. -miljömässiga och sociala investeringar
    eller hållbara investeringar.

  133. Jag var ekolog
    och började med ekologisk ekonomi-

  134. -och sen det vi kallar
    hållbara finanser.

  135. Den rörelsen växer, framför allt
    i Europa men även i USA och i Asien.

  136. Alla har möjligheten att bidra
    till små entreprenörsföretag-

  137. -men vi kan inte strunta i det stora nät
    som styrs av ett litet antal företag-

  138. -som reagerar
    på kapitalkostnadens reglering.

  139. Min viktigaste rekommendation är
    att ni ska ta reda på vad ni äger.

  140. Titta sen på vad era aktiefonder äger-

  141. -samt vad era pensionsfonder
    och försäkringsbolag äger. Börja där.

  142. Det är ett verktyg utöver
    att man ska veta vad man äter.

  143. Man ska vara en aktivistinvesterare.

  144. Ole, välkomnar era företag
    aktivistinvesterare?

  145. Definitivt. Vi välkomnar det
    och jobbar aktivt för det.

  146. Principerna för ansvarsfull investering
    tog form i FN:s Global Compact-

  147. -och vi stöttar verkligen det.

  148. Det som vi jobbar för är naturligtvis-

  149. -att företag världen över ska ingå i
    lösningen på de globala utmaningarna.

  150. Det som vi på FN:s Global Compact
    försöker göra är-

  151. -att översätta FN:s värderingar och
    principer till ansvarsfulla affärsseder.

  152. Sen i september förra året
    översätter vi de globala målen-

  153. -till nya möjligheter
    och nya marknader.

  154. När det gäller mat och jordbruk handlar
    vårt arbete så klart om det andra målet-

  155. -men även Zero Hunger Challenge.

  156. Vi försöker engagera företag i det
    ansvar och de möjligheter det medför.

  157. Varför jobbar vi mest med näringslivet?
    Vi har nu 9 000 medverkande företag.

  158. Vi gör det för att vi inser-

  159. -att många företag fortfarande är
    en del av problemet med matsystemet.

  160. Men en sak är ännu viktigare.
    Att lösa problemen och laga systemet-

  161. -med hållbar produktion,
    minskade avfallsmängder-

  162. -ökad produktivitet och konsumtion...

  163. I alla de områdena
    och de viktiga delarna av problemet-

  164. -behöver vi framsynta företagsledare
    som hjälper oss att lösa det här.

  165. När det gäller din fråga om en sak vi
    kan göra vill jag framhålla behovet av-

  166. -att fokusera på småbrukare. De är
    ungefär 500 miljoner världen över.

  167. Vi tror att de är nyckeln till
    att skapa ett hållbart matsystem-

  168. -som kan leverera nyttig mat-

  169. -till jordens snart nio miljarder
    människor.

  170. Här har företagen
    en väldigt viktig roll.

  171. Det finns stora möjligheter för både
    små entreprenörer och stora företag-

  172. -att bidra till
    att koppla ihop småbrukarna-

  173. -med innovationer, marknader
    och resurser som ökar produktiviteten-

  174. -och att göra jordbruket till
    en mer attraktiv ekonomisk möjlighet.

  175. Tack, det var intressanta svar.
    Nu ska vi försöka gräva lite djupare.

  176. När du pratade, Michiel, tänkte jag...

  177. Jag jobbade på Google förut,
    och jag minns att jag ofta åt god pizza.

  178. Vad hade hänt
    om ni försökt ta bort pizzan?

  179. Man hade snacks
    max 50 meter från alla skrivbord.

  180. En massa choklad men även frukt.

  181. Hur reagerar de anställda
    när ni blandar er i deras beteenden?

  182. Och hur kan man översätta
    era rekommendationer till andra?

  183. Googles anställda är ju världens
    mest bortskämda, om jag minns rätt.

  184. De två miljarder människor som är
    undernärda och överviktiga är fattiga.

  185. Hur funkar det för dem?

  186. Till att börja med: Saker har förändrats
    sen du lämnade oss.

  187. -Ingen mer pizza?
    -Pizzan har sin plats.

  188. Vi försöker göra alternativet
    bättre och mer lockande.

  189. Smaken är allt. Vi äter ju med munnen.

  190. Vi måste se till att det nyttigare
    alternativet är godare också.

  191. Och tänk på tillgång.

  192. I våra mikrokök är det första man ser
    fem skålar med färsk frukt-

  193. -för vad man ser först
    gör verkligen stor skillnad.

  194. Angående vår inverkan
    på övriga världen.

  195. Till att börja med måste man
    göra det man gör riktigt bra.

  196. Vi tänker framåt
    när det gäller mat på jobbet.

  197. Vi hoppas att det vi lär oss
    ska inspirera våra leverantörer-

  198. -så att de överför det vi har lärt oss
    tillsammans till sina andra kunder.

  199. Vi sprider också det vi har lärt oss
    på såna här arenor.

  200. Vårt mål är inte att tänka
    på världens nio miljarder människor.

  201. Det ligger utanför vårt område.

  202. Men inte utanför ditt. Du sa: "Vi ska ta
    företagens marknadsföringstekniker."

  203. Ska Peter Bakker få sina företag
    att marknadsföra andra saker-

  204. -eller ska olika organisationer
    använda deras tekniker?

  205. Svaret måste vara både och.
    Vi måste sätta hårt mot hårt.

  206. För att uppväga inflytelserik marknads-
    föring måste man ge sig in i matchen.

  207. Vi måste sätta press på ansvarsfull
    marknadsföring, och det är tufft.

  208. Yttrandefriheten skyddas ju av första
    tillägget i USA. Det är viktigt för oss.

  209. Men jag vill prata om investeringar
    och kapitalmarknaden.

  210. Det är en av de minst debatterade
    men viktigaste delarna i det hela.

  211. Det förtjänar mer uppmärksamhet.

  212. Det är inte bara ett matproblem.
    Det kortsiktiga tänkandet drivs på-

  213. -av hur företagen måste handla
    på grund av kvartalsrapporterna.

  214. Jag har jobbat med nästan alla
    stora matföretag i USA.

  215. Vissa av dem är hemska, vissa är okej
    och vissa försöker göra det rätta.

  216. Men alla, framför allt de
    som försöker se vad som måste ske-

  217. -stöter ständigt på patrull
    i det inneboende kortsiktiga tänkandet.

  218. Om de går för långt och vill investera
    i en mycket offensivare framtidsplan-

  219. -som inte ger avkastning inom nåt år-

  220. -är det dömt att misslyckas, för de
    krossas på börsen och får sparken.

  221. Det här kan man inte bara lösa
    inom matbranschen.

  222. Det gäller många olika branscher.
    Men om vi kan lista ut...

  223. Paul Polman har just slutat
    med kvartalsrapporter på Unilever.

  224. Annars hade han aldrig kunnat göra
    det han gjorde.

  225. Vi måste engagera oss i det här och
    engagera folk utanför matbranschen.

  226. Vi måste fundera på hur vd:ar ska få
    utrymme för att ta modigare beslut-

  227. -och inte straffas för det
    på marknaden.

  228. När jag jobbade i Silicon Valley skulle
    projekten nå framgång inom tre kvartal.

  229. Har aktivistinvesterare en roll i att få
    företagen att tänka mer långsiktigt?

  230. Ja, absolut.
    Företag som tänker mer långsiktigt-

  231. -och investerar i hållbarhet,
    kostnadsbesparingar, energieffektivitet-

  232. -bättre arbetsmiljö, bättre intressent-
    relationer och minskade utsläpp...

  233. Det finns goda belägg,
    både teoretiska och inom näringslivet-

  234. -artiklar, arbete och data
    på marknaden, som visar-

  235. -att företag som presterar bättre inom
    hållbara faktorer har bättre finanser.

  236. Avkastning på eget kapital,
    stabilitet i kassaflödet-

  237. -och ökad direktavkastning.

  238. Huruvida det lönar sig på kort sikt
    är oklart-

  239. -men på lång sikt
    lönar det sig definitivt.

  240. Investerarna som ser på världen så här
    när de gör sina investeringar-

  241. -får bättre riskjusterad avkastning
    under fem, sju och tio år.

  242. Premissen för mitt företag Sustainable
    Insight Capital Management är-

  243. -att ligga före omprissättningen
    på risken för hållbara investeringar.

  244. Det här gäller många olika branscher.

  245. Jag sysslar mer med uppströms-
    jordbruk än med konsumenter-

  246. -för konsumentföretag är annorlunda.

  247. Men mat- och jordbruksföretag har
    historiskt sett varit familjeföretag.

  248. Vissa är fortfarande privata.
    De företagen är mycket mer slutna.

  249. Man måste känna dem under flera år
    för att förstå deras initiativ-

  250. -och hur de märks i företagskulturen.
    Att läsa årsredovisningen räcker inte.

  251. Man måste göra en fullständig analys.

  252. Därför startas det många företag
    för data kring hållbara investeringar-

  253. -som ska fånga det som man brukade
    kalla extra-financial issues.

  254. Men det finns goda belägg för att
    såna här investeringar är överlägsna.

  255. CDP har signatärer
    med 91 biljoner dollar i tillgångar.

  256. Det kvittar om man tror på det
    - pengarna tror på det.

  257. Som jag sa förut ändrar företag
    sitt beteende utifrån kapitalkostnaden.

  258. Om utbud och efterfrågan på kapital
    förändras baserat på det här-

  259. -är det ett steg på vägen mot
    att företagen ska bli mer hållbara.

  260. Kapitalmarknaden är ett av de mest...

  261. ...storskaliga systemen i världen i dag-

  262. -som vi kan använda som morot
    och piska för att nå hållbarhetsmål.

  263. Jag stöttar andelsjordbruk.
    Jag äger ett lokalt ekologiskt mejeri.

  264. Det är bra. Och grönsaksmarknader.

  265. Vi behöver sånt, men om vi struntar
    i den stora kapitalmarknaden-

  266. -kan vi inte få ett hållbart matsystem,
    så undersök era investeringar.

  267. Så du är säker på att vi kan samarbeta
    med kapitalmarknaden? Bra.

  268. Allison, jag vill prata om konsument-
    makt. Du vill ha mer linser i bröd.

  269. Den nigerianska staten ville göra
    nåt liknande: använda kassava i bröd.

  270. Inte för att det var nyttigare - det var
    billigare och minskade veteimporten.

  271. Kommer folk att välja det som du
    föreslår för att det inte är dyrare?

  272. Hur ska vi få konsumenterna
    att köpa baljväxter?

  273. Det är en bra fråga, och vi har många
    bra saker att säga om baljväxter.

  274. De är näringsrika och nyttiga,
    men de är även väldigt ekonomiska.

  275. Vete och baljväxter är
    lika dyra per ton.

  276. För brödtillverkare och för alla andra
    som vill tillsätta baljväxter-

  277. -är de ett ekonomiskt alternativ.

  278. Konsumenter kan till exempel
    göra köttlimpan på hälften linser.

  279. Då minskar de kostnaden, behåller
    ungefär samma smak och känsla-

  280. -men ökar hälsofördelarna.

  281. Det är ett ekonomiskt alternativ också,
    och vi försöker sprida det.

  282. -De är flexibla, ekonomiska och goda.
    -Det var bara goda nyheter.

  283. -Ole, några avslutande ord?
    -Vi kan knyta ihop de två sakerna.

  284. I många år har företag klagat på
    att investerarna inte bryr sig-

  285. -och inte värderar de positiva steg
    de tar när det gäller hållbarhet.

  286. Och investerarna har klagat
    på brist på information.

  287. Men den gordiska knuten löses upp nu
    och jag delar de andras optimism.

  288. Samma sak har gällt konsumenterna.

  289. Konsumentgrupper har klagat
    på bristen på alternativ och bra priser.

  290. Företagen har i sin tur klagat på att
    konsumenterna inte vill ha hållbar mat-

  291. -trots att de har sagt det
    i undersökningar.

  292. Vi tror starkt på att företagsledarna
    måste ta första steget.

  293. De kan inte vänta på konsumenterna.

  294. Ledande företag rör sig nu
    i den riktningen och börjar överge...

  295. Kapitalmarknadens "shoptimism"
    sågs även på konsumentmarknaden.

  296. Man styrdes av det konsumenterna sa
    att de ville ha i undersökningar.

  297. Nu styrs man mer av de långsiktiga
    utmaningar vi måste ta tag i och säger:

  298. "Om vi styrs av dem när det gäller
    vilka marknader vi vill ge oss in på"-

  299. -"kan vi bygga upp företag
    på lång sikt."

  300. Det måste komma först,
    och det ser vi inom vissa områden.

  301. Vi är optimistiska och tror att vi kan
    få det vi vill ha, så vad vill vi ha?

  302. Nyttig mat från hållbara matsystem.
    När vill vi ha det? Nu!

  303. -Vi är klara. Tack.
    -Vilken bra tajming.

  304. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur ska vi rädda världen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om hur det går att göra en insats för en bättre och säkrare mattillverkning. Michiel Bakker från Google visar hur företaget medvetet ändrat sin matkultur, och kocken Sam Kass berättar om hur han hjälpte Michelle Obama att göra ett självhushållande grönsaksland i Vita huset. Övriga medverkande: Allison Ammeter, Alberta Pulse Growers, Bruce Khan, riskkapitalist och Ole Hansen, Business of Tomorrow. Moderator: Frank Rijsberman. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsindustri, Livsmedelskonsumtion, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stefans stora blå

Stefan Sundström är låtskrivare, trubadur och rockartist. "Stefans stora blå" är inte bara en kokbok. Han berättar om sitt friår på den ensliga norska ön mitt i ett hav som vimlar av fisk, och om att våga bara vara. Intervjuare: Anna Lindman.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss