Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Kriget mot koldioxidenDela
  1. Den första som ska tala
    var tidigare Costa Ricas president-

  2. -och är nu ordförande
    i Carbon War Room.

  3. Om ni inte vet vad det är
    ska ni få reda på det nu.

  4. José María Figueres.

  5. -Kom upp på scenen.
    -Tack, Femi.

  6. God eftermiddag, mina vänner.

  7. Vad sägs om att prata spanska?
    Då håller ni er helt säkert vakna.

  8. -"Pura vida!"
    -Du har varit i Costa Rica, hör jag.

  9. Tack.
    Jag vill börja med att tacka Gunhild-

  10. -för att ha samlat oss här
    för tredje gången-

  11. -och för ett exemplariskt ledarskap
    på det här området.

  12. Mina damer och herrar, mina vänner.

  13. Förra debatten handlade om
    hur företagen följer pengarna-

  14. -och mitt tal handlar om innovatörerna.

  15. Jag ska försöka förena dem
    och berätta om innovationer-

  16. -som är bra för företagen och helt
    avgörande för livsmedelsproduktionen-

  17. -vare sig den sker i Samoa,
    som vi hörde om-

  18. -eller i vårt eget land-

  19. -och som innebär energi,
    vilket vi behöver mycket av i vår värld.

  20. Vi har alltid ett underskott av energi.

  21. På det här området måste vi verkligen
    minska kostnader och koldioxidutsläpp.

  22. Carbon War Room.

  23. 2009 kom sir Richard Branson
    fram till en slutsats-

  24. -som Gunhild sammanfattade mycket
    koncist i sitt öppningstal i morse-

  25. -när hon sa att vi inte
    kan förlita oss på uppifrån och ned-

  26. -och har inte tid
    att vänta på nedifrån och upp-

  27. -utan vi måste sätta oss ned
    och försöka lösa utmaningarna.

  28. Richard tänkte på vart världen är på
    väg och koldioxidutsläppens påverkan-

  29. -och bestämde sig för att se
    vad han som entreprenör kunde göra.

  30. De kom fram till att de skulle bilda
    Carbon War Room.

  31. I ett mycket koncist uppdrag ska vi
    hitta de sektorer i världsekonomin-

  32. -där vi kan minska koldioxidutsläppen
    med gigaton.

  33. Mängden är viktig för att lösa
    problemet på ett lönsamt sätt.

  34. Om vi inte förenar god ekonomi
    med hälsosam miljö-

  35. -kan vi inte locka till oss de resurser,
    det kapital, det entreprenörskap-

  36. -och den anda som krävs
    för att på allvar minska koldioxiden-

  37. -i våra ekonomier.

  38. Därför är Carbon War Room en ideell
    organisation som handlar om vinst.

  39. Hur skapar vi nya affärsmodeller och
    nya arbets- och investeringstillfällen-

  40. -samtidigt som vi minskar kostnader
    och koldioxidutsläpp?

  41. Vi började titta på globala industrier.

  42. Många av dem är kopplade till hela
    värdekedjan inom jordbruksproduktion.

  43. Vi har satt i gång arbeten
    inom den globala sjöfartsindustrin-

  44. -när det gäller önationer-

  45. -transportindustrin,
    biobränslen för luftfartsindustrin-

  46. -och inte minst
    inom energieffektivisering i byggnader-

  47. -där det finns mycket kvar att göra
    världen över.

  48. Jag ska ge några exempel på
    vad det här innebär.

  49. 50 000 fartyg är ute på världens hav
    och många kör jordbruksprodukter.

  50. Dessa fartygs
    sammanlagda koldioxidutsläpp-

  51. -motsvarar en ekonomi i samma
    storlek som Japan och Tysklands.

  52. Så stora är deras koldioxidutsläpp.

  53. Fartygen måste läggas i torrdocka
    vart femte år.

  54. Tar man då tillfället i akt och
    investerar ett par miljoner per fartyg-

  55. -så har man skapat fler arbetstillfällen
    och nya möjligheter för teknikföretag-

  56. -men i de nya delar
    som fartyget har fått-

  57. -får man även 6-8 tekniker som
    minskar utsläppen med 15-20 procent-

  58. -genom bränsleminskning
    och effektivare transport.

  59. Bara genom att byta till
    en ny elastisk färg på fartygets skrov-

  60. -minskar motståndskoefficienten
    med 4-6 procent.

  61. Om man installerar alla tekniker
    kan minskningen bli cirka 20 procent-

  62. -och man tjänar in pengarna
    på mindre än 3 år.

  63. I alla ekonomier innebär en intjäning
    efter tre år en bra investering.

  64. Om vi tar önationerna.

  65. Det är roligt att några från GEF
    är här. De jobbar med oss i önationer.

  66. Önationer har bland de högsta
    kostnaderna per kilowattimme.

  67. Samoas premiärminister talade om
    hur de försöker producera mer energi.

  68. Jag undrade vad kostnaden
    för energiproduktioner var-

  69. -och hur vi kan hjälpa dem.

  70. I USA är energikostnaden
    35-67 cent per kilowattimme.

  71. Med dessa priser är alla förnybara
    tekniker idag en bra affärsmöjlighet.

  72. Vi ska få öarna att gå från fossila
    bränslen till förnybara tekniker.

  73. I Karibien arbetar vi just nu
    på tolv öar.

  74. Vi ska minska deras fossila bränslen
    med 70-100 procent.

  75. Samtidigt arbetar vi för att vidga
    vårt fält och ta oss in i Söderhavet.

  76. Men öar är inte nödvändigtvis
    omgivna av vatten.

  77. Det har vi blivit varse.

  78. Ta till exempel gruvor
    på avlägsna platser-

  79. -dit man transporterar fossila bränslen
    och orsakar koldioxidutsläpp.

  80. Där kan man använda solcellsenergi.

  81. Tre gruvor i Sydafrika har det redan-

  82. -och där har kostnaderna minskat,
    välbefinnandet ökat-

  83. -och det har hjälpt närliggande sam-
    hällen som köper energi från gruvorna.

  84. I Rwanda har vi en liknande filosofi.

  85. En ö måste inte omges av vatten.
    Hur kan vi minska energikostnaderna?

  86. Endast i USA har vi
    3,5 miljoner långtradartransporter-

  87. -som i genomsnitt drar
    4,0-4,7 liter/mil i bränsle.

  88. Många forslar jordbruksprodukter.

  89. I dag finns
    fler än 70 beprövade tekniker-

  90. -som kan minska effektiviteten
    med 20-25 procent.

  91. De minskar kostnader,
    skapar arbetstillfällen-

  92. -och minskar koldioxidutsläppen.

  93. Eftersom vi vill utvidga vårt arbete
    för att få en större effekt...

  94. Det var nog Johan som nämnde
    de gyllene tillfällen som vi måste ta.

  95. Därför arbetar vi med Rocky Mountain
    Institute som är större än oss.

  96. Vi förpassade våra egon
    till garderoben och gick samman-

  97. -för att kunna arbeta i större skala med
    större potential och mycket fortare-

  98. -än vi hade kunnat
    om vi hade försökt växa på egen hand.

  99. Det anser jag
    att EAT Foundation har lyckats med.

  100. På tre korta år har man slagit sig ihop
    med andra stiftelser-

  101. -för att kunna utvidga arbetet.

  102. I dag arbetar Carbon War Room
    och Rocky Mountain Institute i Kina.

  103. Vårt team på drygt 40 personer
    ska jobba där i ett år-

  104. -och bidra till
    den trettonde femårsplanen-

  105. -som påbörjades i år, som ni alla vet-

  106. -med flera olika utvecklingskoncept
    om energieffektivitet-

  107. -och hur man minskar
    energikostnader-

  108. -samtidigt som man minskar
    koldioxidutsläppen i landet.

  109. Förra året installerade Kina
    mer solenergi än resten av världen.

  110. Förra året installerade USA
    mer solenergi-

  111. -än man gjort
    under de femton föregående åren.

  112. Det är en pågående revolution
    och vi håller på att vinna.

  113. Vi ska befria vår ekonomi och vår värld
    från koldioxid på allvar.

  114. Det handlar bara om ledarskap.
    Ni har alla möjlighet att förändra.

  115. Vi sitter här för att vi är
    privilegierade och lever där vi lever-

  116. -har haft möjlighet att studera-

  117. -och kan bidra till samhället
    i våra arbeten.

  118. Nu kan vi inte fortsätta
    på den gamla vägen.

  119. Saker och ting
    måste fortsätta förändras.

  120. Jag vill se
    att alla ni förändringsaktörer-

  121. -driver den här revolutionen framåt
    snabbare, tillsammans.

  122. Tack så mycket.

  123. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kriget mot koldioxiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Miljöfrågor, Minskning av koldioxid, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bara en moder jord

Företagen får inte vara rädda för att skapa ett hållbart samhälle. Det är enbart bra för affärerna. Det budskapet har Sven Mollekleiv, CSR-chef på Det Norske Veritas. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Om miljöproblemen hänger på mig

I ”Om miljöproblemen hänger på mig” skriver Emmy Dahl om det individualiserade miljöansvaret. Boken bygger på en analys av fokusgrupp­samtal mellan människor i olika livssituationer. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Fråga oss