Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Ansvar för matkedjanDela
  1. Det finns olika vägar
    till ett hållbart matsystem.

  2. Vi ska titta lite
    på hur komplext det hela är.

  3. Klimatförändringarna
    påverkar matproduktionen-

  4. -och den påverkar i sin tur klimatet.

  5. Enligt FAO står animalieproduktionen
    för femton procent av växthusgaserna.

  6. Det är mer än transportsektorn. Den
    står också för det mesta av utsläppen-

  7. -från jordbruk
    och förändrad markanvändning.

  8. En viktig faktor är förstås
    den ökande köttkonsumtionen-

  9. -och den ökade animalieproduktionen
    med dess omfattande externa effekter.

  10. Vi som arbetar med det här kan peka
    på många sätt att skapa förändring.

  11. Hur samverkar dessa faktorer
    i ett land som Kina?

  12. Kina är världens
    största grisköttsproducent-

  13. -och världens största importör
    av sojabönor till djurfoder.

  14. USA:s köttkonsumtionen per capita
    är ännu dubbelt så hög som Kinas-

  15. -men i Kina
    ökar konsumtionen mycket snabbare.

  16. Landet blir därför alltmer beroende
    av importerad säd till djurfoder.

  17. Kinesiska koncerner köper upp globala
    jordbruksbolag som Smithfield Foods.

  18. Diagrammet visar att landet tycks
    gå mot en industriell matproduktion.

  19. Kina kommer att stå för 30 procent
    av världens antimikrobiella konsumtion-

  20. -inom animalieproduktionen år 2030.

  21. Kinas hälsoministerium
    rekommenderade nyligen-

  22. -att folk ska halvera
    sin köttkonsumtion.

  23. Det skulle kunna leda till kraftigt
    minskade koldioxidutsläpp i Kina.

  24. Men vad har störst inflytande
    på Kinas matproduktion?

  25. Är det Kinas hälsoministerium
    eller alla vårdgivare och patienter?

  26. Eller oroar man sig mer
    för nationens säkerhet-

  27. -när man blir alltmer beroende
    av importerat foder?

  28. Kan vi lära oss nåt av historien?

  29. I slutet av 1990-talet
    var det här ingen ovanlig syn-

  30. -i Sydafrika
    och andra utvecklingsländer.

  31. 25 miljoner personer riskerade att dö i
    aids, trots att sjukdomen gick att bota-

  32. -om vi bara kunde producera
    och distribuera medicinerna.

  33. Dödsdomen
    gick att omvandla till en sjukdom.

  34. Men tio, femton tusen dollar
    per patient och år var för mycket-

  35. -för biståndsorganisationerna. Det var
    "priset för hopp". Vem vill testa sig-

  36. -om man ändå inte får nån behandling
    utan bara blir stigmatiserad?

  37. Jag frågade mig om vi kunde förändra
    allt genom att få ner "priset för hopp".

  38. Jag beviljade anslag
    till Knowledge Ecology International-

  39. som fick det indiska läkemedelsbolaget
    Cipla att ta fram en ny behandling-

  40. -för 350 dollar per år,
    mindre än en dollar per dag.

  41. När priset understeg en dollar per dag
    slutade man ignorera problemet.

  42. Först när "priset för hopp" sjönk
    gick det att starta en global fond.

  43. Kampen för billigare medicin
    fick flera följder.

  44. Man började undersöka varför offentligt
    finansierade mediciner blev så dyra.

  45. Vi dekonstruerade värdekedjan.
    Produktutveckling, immaterialrätt-

  46. -och finansieringsmetoder
    blev en del av folkhälsofrågan.

  47. Det unika med aids var att det fanns ett
    stort engagemang i både nord och syd-

  48. -att det togs fram
    en kombinationsbehandling-

  49. -och att man tvingades
    anpassa folkhälsopolitiken-

  50. -till globala krav
    på immateriella rättigheter.

  51. När "priset för hopp" sänktes
    utlöste det en rad politiska åtgärder.

  52. För matsystemet kan en liknande
    utlösare bli antimikrobiell resistens.

  53. Vid det globala mötet om antimikrobiell
    resistens som hålls i september-

  54. -kan ökande kolistinresistens
    förändra politiken.

  55. Kolistin är ett antibiotikum
    som används mot okänsliga bakterier.

  56. I november upptäcktes mcr-1 i Kina.

  57. Det var det första dokumenterade fallet
    av kolistinresistens i plasmider.

  58. Resistensen
    sprids alltså mellan bakterier.

  59. Upptäckten var chockerande.

  60. På grund av toxiciteten används kolistin
    bara som sista utväg på människor-

  61. -men det används ofta
    på livsmedelsproducerande djur.

  62. Kan kolistinfrågan leda till en gransk-
    ning av den industriella produktionen?

  63. Två tredjedelar av ökningen inom
    antibiotikaanvändningen fram till 2030-

  64. -lär orsakas av ökad köttkonsumtion.
    Resten orsakas av produktionsformen.

  65. Köttkonsumtionen bör minskas.
    Antimikrobiell resistens-

  66. -kan alltså bli en vändpunkt, men
    vilka åtgärder ska man rikta in sig på?

  67. Bland konsumenterna har det börjat
    ställas krav på restaurangkedjorna-

  68. -om kött som är producerat
    utan antibiotika.

  69. För producenterna kan vi t.ex.överväga
    en skatt på antibiotikaanvändning.

  70. Ekonomen
    anser kanske att en sån skatt-

  71. -bör väga upp negativa externa effekter
    d.v.s. resistensens verkliga kostnader.

  72. I bästa fall skulle det kunna motverka
    onödig antibiotikaanvändning.

  73. En perfekt avvägd skatt skulle
    göra överanvändningen olönsam-

  74. -men ändå
    möjliggöra sjukdomsbekämpning.

  75. Men skatten
    kan även skapa en ond cirkel.

  76. Konsekvenserna för småbönder och
    storskaliga producenter kan bli olika.

  77. Skatten kan förhindra småbonden
    från att behandla sina sjuka djur-

  78. -och ändå vara för låg för att stoppa
    storproducentens överanvändning.

  79. Både den goda och den onda cirkeln
    förstärker sig själv.

  80. Men vi vet oftast inte om åtgärder ska
    sätta i gång en god eller en ond cirkel.

  81. Det kan verka självklart att vi
    borde förbjuda antimikrobiella medel-

  82. -som kolistin,
    från att användas på djur.

  83. Men det kan kräva
    att vi avsevärt breddar perspektivet.

  84. Co-resistens med andra mikrobiella
    medel än de medicinskt viktiga-

  85. -kan leda till resistens
    mot medicinerna.

  86. Och förutom
    medel som klassas som antibiotika-

  87. -tycks vissa biocider, som glyfosat-

  88. -kunna orsaka resistens hos patogena
    bakterier som E. coli och salmonella.

  89. Antibiotika
    kan också ge oväntade effekter.

  90. När antibiotika ges till boskapsdjur-

  91. -tycks den, förutom mikroberna i
    magen, även påverka kornas spillning.

  92. Djuren producerar då nästan dubbelt
    så mycket av växthusgasen metan.

  93. Vi kan också få en enkel lösning-

  94. -där all icke-kurativ användning
    av antibiotika på djur förbjuds.

  95. Att ge antibiotika i förebyggande
    eller tillväxtstimulerande syfte-

  96. -är att slösa bort ett läkemedel
    som kan rädda liv.

  97. Hur ska vi då
    hitta fram till rätt åtgärder?

  98. Vi kan börja med att ta fram
    s.k. "ansvarsutkrävande teknik".

  99. Om vi hade ett diagnostiskt redskap
    som var enkelt att använda-

  100. -skulle vi kunna hitta resistenta
    bakterier i utsläpp från jordbruk-

  101. -och vi skulle kunna se
    om köttet i affären var smittat.

  102. Då skulle vi kunna hitta de resistenta
    bakterierna i livsmedelskedjan.

  103. Vanliga medborgare skulle kunna
    föra över data till datamolnet-

  104. -så att de kunde analyseras.

  105. Det skulle kunna bidra
    till transparens och ansvarstagande.

  106. Man skulle kunna ringa in platser där
    det finns mycket resistenta bakterier.

  107. Allt från jordbruksindustrier
    till mattransporter.

  108. Alla data
    kunde gå till ett certifieringssystem-

  109. -och ge ett underlag att agera utifrån.

  110. Vi har tre C:n: "Collect, comprehend,
    compel". Samla in, förstå och sporra.

  111. Detta är viktigt både i kampen mot
    matslöseri och i Jamies matrevolution.

  112. Om vi använder oss av
    teknik för ansvarsutkrävande-

  113. -kan vi röra oss mot mer hållbara
    matsystem, oavsett vilken väg vi väljer.

  114. Kanske kan det hjälpa oss
    att hitta vår ledstjärna.

  115. Tack så mycket.

  116. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ansvar för matkedjan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Doktor Anthony So har studerat en rad ämnen om globala hälsoproblem, från tobakskontroll i låginkomstländer till hälsosystem inom matteknologi och -industrin. Här ger han konkreta exempel på ansvarstagande tekniker för ökad matsäkerhet i världen. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsindustri, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

The bread exchange

Malin Elmlid är författare till boken ”The bread exchange” och berättar här om projektet bakom boken. Under 2008 började hon experimentera med surdeg och bakade så mycket att hon inte kunde äta upp allt själv. Hon gav bort det hon bakat till vänner och bekanta och fick saker tillbaka. I boken får vi följa med henne och surdegen på en resa runt jorden. Intervjuare: Hélène Benno.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss