Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Mat varannan dagDela
  1. Tack för att jag fick komma hit.

  2. Jag är glad över att få vara här med er.

  3. Jag ska inleda med ett kort citat:

  4. "Uttrycket 'mänskliga rättigheter'
    förekommer väldigt sällan"-

  5. -"i finans- och företagsvärlden -
    i dess litteratur och i dess vokabulär."

  6. "Varför?
    Jo, det är genant att nämna det."

  7. Så sa FN:s högkommissarie för mänsk-
    liga rättigheter, Zeid Ra'ad Al-Hussein.

  8. I sitt tal påminde han oss om-

  9. -varför vi glömmer bort eller bortser
    ifrån de mänskliga rättigheterna.

  10. Staterna glömmer alltså bort dem.

  11. Men det här forumet har bara varat i ett
    par dagar, och redan i går fick vi höra-

  12. -hur dr Stordalen nämnde just detta:
    "mänskliga rättigheter".

  13. Så jag är glad över
    att jag får komma hit och prata om det.

  14. Vi pratar en hel del om ansvarighet.

  15. Det är en viktig del av de mänskliga
    rättigheterna, men det är inte allt.

  16. Mänskliga rättigheter
    innefattar mer än så.

  17. Som ni vet är de mänskliga
    rättigheterna juridiska principer-

  18. -och de fungerar
    som juridiska skyldigheter för staten.

  19. Juridiskt sett
    är staterna ansvarstagare-

  20. -och vi medborgare är rättighetsbärare.

  21. Deklarationen om de mänskliga
    rättigheterna kom för över 60 år sen.

  22. Vi har flera konventioner, bland annat
    om barns och kvinnors rättigheter.

  23. Det finns alltså många och viktiga
    juridiska dokument om rättigheter-

  24. -som vi har tillgång till.
    Varför kan vi inte använda dem-

  25. -som ett bra politiskt redskap-

  26. -och se till att alla alltid
    har rätt till mat och näring?

  27. Det är förstås en stor filosofisk fråga-

  28. -och jag kan nog inte besvara den.

  29. Däremot kan jag enkelt
    förklara för er varför det är viktigt-

  30. -att använda sig
    av de mänskliga rättigheterna-

  31. -och låta dem bli ett praktiskt redskap.

  32. En policy som vi kan tillämpa.

  33. De är vanligt att man missförstår hur
    de mänskliga rättigheterna fungerar.

  34. Det gäller vanliga medborgare,
    men även stater och företag.

  35. Att det finns en rätt till mat-

  36. -betyder inte att vi ska luta oss
    tillbaka och låta staten ge oss mat.

  37. Det är inte det vi pratar om.

  38. I stället handlar det
    om att staten ska skapa ett system-

  39. -där människor antingen
    producerar eller köper livsmedel-

  40. -så att vi kan få mat
    med ordentlig näring.

  41. Det betyder alltså att det
    inte är välgörenhet vi pratar om.

  42. Det handlar inte om filantropi
    eller moral, utan om rättigheter.

  43. När vi talar om rättigheter
    kommer även frågan om ansvar in.

  44. Rättigheter är viktiga-

  45. -eftersom vi behöver
    nån sorts processuella regler-

  46. -så att stater kan hållas ansvariga.

  47. Endast stater är ansvariga
    för mänskliga rättigheter.

  48. Jag ska ta upp företagens ansvar
    också-

  49. -men det ingår inte
    i de mänskliga rättigheterna.

  50. Staterna har ett viktigt ansvar,
    och vissa regeringar tar det på allvar.

  51. De införlivar de mänskliga rättigheterna
    i sina grundlagar.

  52. I länder som Brasilien, Indien,
    Guatemala och Argentina-

  53. -har man valt att bygga upp
    sitt nationella rättsystem-

  54. -utifrån de internationella
    förpliktelserna.

  55. Det gör att man kan ställa
    sin egen regering inför rätta-

  56. -om ens mänskliga rättigheter kränks.

  57. En annan viktig fråga där vi bör
    tillämpa de mänskliga rättigheterna-

  58. -är problemet med ojämlikheten
    i världen.

  59. De mänskliga rättigheterna ger oss
    principer som motverkar diskriminering.

  60. Vi måste skydda folk mot ojämlikhet.

  61. Det är ett syfte
    med de mänskliga rättigheterna.

  62. Det kan gälla horisontella faktorer
    som kön, ras, etnicitet och geografi-

  63. -eller vertikala faktorer
    som ekonomi och klass.

  64. Allt detta måste beaktas i arbetet
    med de mänskliga rättigheterna-

  65. -då vi tar fram handlingsprogram
    kring rätten till mat och näring.

  66. Dessutom är delaktighet väldigt viktigt.

  67. Som medborgare
    i ett demokratiskt samhälle-

  68. -måste vi vara delaktiga
    i beslutsfattandet.

  69. Alla dessa regler och principer
    spelar en viktig roll.

  70. Men vi vet
    att det är svårt med delaktighet.

  71. Man kan åka till avlägsna delar
    av Indien och fråga kvinnorna där:

  72. "När de byggde den här dammen"-

  73. -"berättade de då
    att ni måste lämna era hem"-

  74. -"och flytta till en plats där ni
    inte kan skaffa mat till era barn?"

  75. När det gäller mänskliga rättigheter
    talar vi om matsuveränitet.

  76. Vi måste ha suveränitet i fråga om vad
    vi ska äta och hur vi ska försörja oss.

  77. Detta är de principer som
    de mänskliga rättigheterna innefattar.

  78. Företagens ansvar
    är däremot lite av en gråzon.

  79. Jag sysslar med internationell rätt-

  80. -och företagen skulle inte
    kunna vara fullständigt ansvariga-

  81. -enligt våra gemensamma
    rättsprinciper.

  82. Företagen ingår nämligen inte
    i människorättssystemet-

  83. -på traditionellt vis.
    Men nu sker det nåt nytt.

  84. Företagen har nämligen
    en väldigt viktig roll i vårt matsystem-

  85. -och många brott mot de mänskliga
    rättigheterna begås av företag.

  86. I FN diskuterar man därför företagens
    förhållande till mänskliga rättigheter.

  87. Man har arbetat i flera år
    på en konvention-

  88. -men det är ganska besvärligt.

  89. Det det handlar om är att vi kan se
    på företagens ansvar på två olika sätt.

  90. Vi kan ta fram frivilliga principer, som
    företagen kan välja att ta ansvar för.

  91. Då kan vi som konsumenter vara med
    och hänga ut dem om de gör fel.

  92. Eller så kan vi ta fram ett regelverk.
    Det är ett mycket svårare alternativ.

  93. Hittills har vi sett att en del företag-

  94. -själva väljer
    att ta ett sånt här ansvar.

  95. På så sätt ger de konsumenterna - inte
    medborgarna, utan konsumenterna-

  96. -en viss möjlighet
    att påverka företagen.

  97. Dessa frågor är alltså enormt viktiga.
    Tidigare pratade vi om berättelser.

  98. Som FN:s rapportör
    för mänskliga rättigheter-

  99. -har jag till uppgift att åka till olika
    länder och lyssna på folks berättelser.

  100. Jag åker till små byar
    på svårtillgängliga platser, och frågar:

  101. "Hur skaffar du mat åt dina barn?
    Vad äter ni?"

  102. Ofta blir svaret:
    "Vi äter inte varje dag."

  103. "Vi kan bara äta varannan dag."
    I Afrika söder om Sahara-

  104. -är det bara ungefär 40 procent
    av befolkningen-

  105. -som har möjlighet att äta varje dag.

  106. Tre mål mat om dagen? Omöjligt.

  107. För att förstå
    varför mänskliga rättigheter är viktiga-

  108. -måste vi lyssna på människors
    berättelser. Tack så mycket.

  109. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mat varannan dag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hilal Elver berättar om sitt uppdrag som en av FN:s specialrapportörer för rätten till mat. Hon reser runt i olika länder och samlar människors berättelser så att resten av världen ska förstå hur allvarlig situationen är. Många människor äter bara varannan dag, och aldrig tre mål om dagen. Söder om Sahara äter bara 40 procent av människorna varje dag. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Nationalekonomi, Svält, Världsförsörjning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Kostråd som social företeelse

Vanliga samtalsgrupper kan dramatiskt minska spädbarnsdöd i utvecklingsländer. Det menar Anthony Costello, professor på UCL i Kalifornien, som här redovisar hur man arbetat med samtal och socialt utbyte för att öka kunskapen kring ämnen som hygien, mat och hälsa. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss