Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Skeptiker - ta er samman!Dela
  1. Tack för att jag fick komma och tack
    för att ni jobbar med frågan.

  2. Jag ska inte ta upp
    alltför mycket av er tid.

  3. Det finns säkert andra
    som har viktigare saker att säga.

  4. Jag vill tacka Gunhild för detta
    initiativ. Det är nu tredje året.

  5. Jag har försökt komma föregående år
    men har aldrig lyckats.

  6. Första året träffade jag Bill Clinton
    dagen efter i London.

  7. Han sa: "Är det nåt du ska vara
    med på, så är det på EAT Forum."

  8. Vi har ingen global agenda
    för livsmedelssäkerhet.

  9. Många av er här känner varandra
    och jag ser några bekanta ansikten.

  10. Ni brinner för ämnet
    och driver delar av det framåt-

  11. -men det finns få möjligheter
    att driva hela agendan framåt.

  12. Jag hade turen att bli tillfrågad
    av generalsekreteraren-

  13. -att vara med och utveckla
    de hållbara utvecklingsmålen.

  14. Det var lite mer jobb än jag trodde
    när jag tog på mig det-

  15. -men det var helt klart värt det.

  16. Världen i dag
    saknar en global agenda-

  17. -och en styrelse som hjälper oss
    hantera komplexa frågor-

  18. -som klimatförändring och ekonomi.

  19. Agendan för hållbar utveckling var,
    enligt mig, den enda chans vi hade-

  20. -att få ut en moralisk agenda
    för mänskligheten.

  21. Det bristande självförtroende man ser
    i världen handlar inte om lagar-

  22. -utan om moral.

  23. Här, 2015,
    i dessa ekonomiskt svåra tider-

  24. -när människor ser cyniskt
    på politiker och företag-

  25. -i en miljö med svag tillit, har våra
    regeringar antagit utmaningen.

  26. 2015 var ett bra år, enligt mig.

  27. I september lades
    de hållbara utvecklingsmålen fram.

  28. Det är ett djärvt mål att utrota
    fattigdom på ett mer hållbart sätt.

  29. I december hade vi COP21 i Paris-

  30. -och där var det upp till bevis.

  31. Det är lätt
    att skriva under förklaringar-

  32. -och ens rykte bygger inte på vad man
    säger utan på vad man gör.

  33. På COP21 i Paris hade vi chansen-

  34. -att jobba mot mål 13,
    att bekämpa klimatförändringarna.

  35. Och det överträffade
    allas förväntningar.

  36. Arbetet är inte över men det var en
    tydlig signal till världens aktörer-

  37. -att kolet ska bort
    från den globala ekonomin.

  38. När man ger en tydlig signal
    till affärsvärlden börjar den agera.

  39. När det saknas tydliga signaler
    sker inga investeringar.

  40. Sen Pariskonferensen har arbetet
    med att minska fossila bränslen-

  41. -ökat i omsättning från 900 miljarder
    till 2,6 biljoner.

  42. När marknaden blandas in
    lyssnar företagen.

  43. Fler nationer har börjat agera
    och vi ser fler företag-

  44. -som jobbar
    för att göra sig av med kolberoendet.

  45. Mitt företag ska vara "kolpositivt"
    2030. Det börjar ta fart.

  46. Vår största utmaning är att få fart
    på de hållbara utvecklingsmålen.

  47. Det finns ett lätt sätt, trots att
    det är en mycket komplex fråga.

  48. "Vi ska motarbeta
    klimatförändringarna."

  49. Alla kan se vilken roll de innehar.

  50. Men det är svårare att greppa
    hållbara utvecklingsmål.

  51. Medvetenheten är lägre
    än för klimatförändringen-

  52. -trots att det nog är
    vår viktigaste agenda.

  53. Det är den agendan som gäller
    för människan, för planeten-

  54. -för vårt välstånd, för freden-

  55. -och för samarbeten.

  56. Utan implementering av de hållbara
    utvecklingsmålen går det inte.

  57. Jag är entusiastisk över ert arbete
    och Gunhilds initiativ-

  58. -då livsmedelsmålens betydelse
    är allvarligt underskattade.

  59. Det saknas forum
    där detta diskuteras holistiskt.

  60. Vi pratar mycket om det,
    men inte på ett holistiskt sätt.

  61. Kan vi gå in med hennes entusiasm
    och vision och samlas-

  62. -för att lyfta frågan mer och mer
    gör vi ett viktigt bidrag.

  63. För många är beroende av
    att vi antar den här utmaningen.

  64. De hållbara utvecklingsmålen
    är integrerade.

  65. Ta mål nummer fem, jämställdhet.

  66. Det handlar om kvinnor
    men genomsyrar alla mål.

  67. Kvinnor är de som blir mest
    diskriminerade inom utbildning.

  68. Frånvaron av fred och rättvisa
    drabbar dem mer.

  69. Samma sak med hälsa och hygien...
    Det genomsyrar alla mål.

  70. Mål 13 är klimatåtgärder
    och man ser samma sak där.

  71. Allt liv och vår ekonomiska tillväxt
    påverkas av klimatförändringarna.

  72. Tio av målen
    inkluderar klimatförändring.

  73. Mål 17 handlar om samarbete,
    men alla mål bygger på samarbete.

  74. Det kan vara intressant
    för er företagare här.

  75. Tittar man
    på de 169 utvecklingsmålen-

  76. -kräver 80 % av dem företagens
    inblandning, annars når vi dem inte.

  77. Det är inte överraskande.
    Företagen står för 60 % av BNP-

  78. -80 % av pengaflödet
    och 90 % av arbetstillfällena.

  79. Ni skeptiker där ute, ta er samman.

  80. Vi kan inte implementera dessa
    globala mål utan samarbete.

  81. Företagen förstår mycket väl-

  82. -att inget finns att tjäna
    på fattigdom.

  83. Om vi fortsätter att verka
    i en värld-

  84. -där för många känner sig uteslutna
    ur den globala ekonomin-

  85. -kommer världen att göra uppror mot
    sig själv och det är vad som sker nu-

  86. -i ökad utsträckning.

  87. Vi borde ha agerat redan i går
    men då får vi ta det nu i stället.

  88. Livsmedel genomsyrar också alla mål.

  89. Det är kärnan i utvecklingsagendan.

  90. Mål ett är utrotning av fattigdom.
    Mål två är livsmedelssäkerhet.

  91. Det borde även vara våra mål här.

  92. Det är ännu viktigare än
    klimatåtgärder och jämställdhet.

  93. Det är ett av de största problemen
    och där visar vi stora brister.

  94. Och det är, enligt min åsikt,
    så länge jag lever...

  95. ...en av de enklaste frågorna
    att lösa och ändå vägrar vi göra det.

  96. Det behövs inga fler
    doktorsavhandlingar.

  97. Elon Musk
    behöver inte göra fler Mars-resor.

  98. Vi har svaren rakt framför oss
    men vägrar agera.

  99. G20-toppmötet struntade i det.
    Det gjorde även G7-mötet.

  100. Vi verkar tro att det är acceptabelt.

  101. Vi tycker det är acceptabelt att 800
    miljoner människor somnar hungriga-

  102. -utan att veta
    om de vaknar nästa dag.

  103. Vi slösar bort 40 % av vår mat. Vi
    tycks tycka att det är acceptabelt-

  104. -att vi skapar en av världens värsta
    epidemier med diabetes typ 2.

  105. Vi godtar ett livsmedelssystem som
    orsakar en 1/4 av klimatförändringen.

  106. Vi tycker det är mer praktiskt
    att avverka världens skogar.

  107. Hubert Reeves sa: "Människan
    är den mest vansinniga djurarten."

  108. "Han dyrkar..." Han sa tyvärr "han".
    Jag ber kvinnorna om ursäkt.

  109. "Han dyrkar en osynlig gud
    men förstör en synlig natur"-

  110. -"utan att inse att den natur han
    förstör är den osynliga guden."

  111. Det är vad vi försöker göra
    och vi är bra på det.

  112. Tanken att vi skulle vara den mest
    intelligenta arten bör ifrågasättas.

  113. Vår tanke om att vi ska härska över
    världen bör ifrågasättas ännu mer.

  114. När Skapelseberättelsen tar upp
    människans herravälde över jorden-

  115. -säger den att vi är intelligenta
    och ska vara jordens förvaltare.

  116. I striden mellan människan och
    naturen kommer människan att förlora.

  117. Hälften av alla arter av ryggradsdjur
    har försvunnit de senaste 30 åren.

  118. Vi är på god väg att göra likadant
    på andra områden.

  119. Det är nu det gäller
    och vi måste anta utmaningen.

  120. Är man i vår position-

  121. -där man har relativ säkerhet
    och har klarat flera hållbarhetsmål-

  122. -är det vår plikt att hjälpa andra
    få samma chans.

  123. Det handlar inte om jämlikhet
    utan om att ha samma möjligheter.

  124. Var är det för fel med det?

  125. Varför kan vi inte se till att folk
    slipper gå och lägga sig hungriga?

  126. I de här målen ser jag 17 olika skäl
    och jag ska dra dem snabbt.

  127. Jag skrev ner dem i morse.

  128. Jag antog att ni visste allt det
    jag först hade tänkt prata om.

  129. Jag skrev ner 17 skäl-

  130. -till varför ni måste jobba hårt
    med det här-

  131. -och göra detta
    till årets största möte-

  132. -med tydliga måttstockar.
    Mänskligheten är beroende av det.

  133. Vi kan inte nå våra hållbara
    utvecklingsmål utan det.

  134. För mål nummer ett
    är skälet fattigdom.

  135. 80 % av dem som lever i fattigdom
    är småbrukare.

  136. De odlar ofta bara en gröda
    och får därför inte så mycket näring.

  137. En tioprocentig ökning av skörden,
    vilket inte är svårt att åstadkomma-

  138. -innebär att fattigdomen
    minskar med 7 % i Afrika.

  139. Den största möjligheten till att
    minska fattigdomen diskuteras här.

  140. Skäl nummer två: Ingen hunger.
    Jag nämnde 800 miljoner människor.

  141. Fler människor i världen
    dör av hunger-

  142. -än av HIV, aids, malaria
    och tuberkulos.

  143. Hungern måste utrotas.

  144. Skäl nummer tre: God hälsa.

  145. Två miljarder människor lider av
    näringsbrist och saknar nyttig mat-

  146. -medan 1,9 miljarder människor-

  147. -lider av fetma eller är överviktiga.

  148. 3,9 miljarder människor
    lever i obalans.

  149. Det är över halva jordens befolkning.

  150. I vissa tillväxtmarknader...

  151. ...kostar 160 miljoner barn per år...

  152. ...10-13 % av ländernas BNP. Det
    borde företagen vara intresserade av.

  153. Skäl nummer fyra: Utbildning.
    De 500 miljoner småbrukarna-

  154. -har inte råd med näringsrik mat
    eller att låta sina barn gå i skolan.

  155. En dollar
    investerad i näringsrik föda-

  156. -ger 17 dollar tillbaka. Jag utmanar
    företagare att hitta bättre siffror.

  157. Skäl nummer fem:
    Jämställdhet mellan könen.

  158. Här finns en otrolig möjlighet.

  159. 66 % av världens arbete
    utförs av kvinnor.

  160. Bara 10 % av inkomsten
    går till kvinnor.

  161. 70 % av dessa människor lever
    i fattigdom. De är mestadels kvinnor.

  162. Ger man kvinnliga jordbrukare
    samma tillgång till finansiering-

  163. -eller utbildning
    ökar man skörden med 20 %-

  164. -och 200 miljoner människor färre
    går och lägger sig hungriga.

  165. Skäl nummer sex: Vatten och hygien.

  166. 70 % av vattnet
    används inom jordbruket.

  167. Vi måste ändra folks matvanor.
    De kommande 30-40 åren-

  168. -måste vi producera lika mycket mat
    som de senaste 10 000 åren.

  169. Här finns en enorm möjlighet
    med vatten och hygien.

  170. 750 miljoner människor,
    och antalet ökar-

  171. -saknar tillgång
    till rent dricksvatten.

  172. Om de saknar dricksvatten kommer
    vattnet inte att gå till jordbruket.

  173. Skäl nummer sju: Förnybar energi.
    Vi förespråkar biobränslen.

  174. I Bryssel klubbades en lag
    om 10 % biobränsle-

  175. -men den
    kommer att orsaka mer skador-

  176. -för svältande människor
    och för klimatförändringarna.

  177. Väljer vi sådan energi-

  178. -måste jordbruket spela en stor roll-

  179. -men vi måste vara smarta.
    Generation två och tre kommer snart-

  180. -och vi måste ha stiftat lagar
    som främjar det.

  181. Skäl nummer åtta:
    Bra arbeten och ekonomisk tillväxt-

  182. -i linje med
    de hållbara utvecklingsmålen.

  183. De 500 miljoner småbrukarna...

  184. De 1,3 miljarder arbetstillfällena
    som är beroende av jordbruket...

  185. Vissa kallar dagens teknikvåg
    den fjärde industriella revolutionen.

  186. Jordbrukarna
    kan arbeta med mobiltelefoner-

  187. -och kvinnor kan inkluderas
    i ekonomin. Det är fantastiskt.

  188. Men det är även den största
    jobbförstöraren vi har upplevt.

  189. Vissa tror att artificiell
    intelligens, internetsaker-

  190. -och robotar kommer
    att ta bort 1,8 miljarder jobb.

  191. Tänk på förarlösa bilar och robotar
    inom tillverkningsindustrin...

  192. Hur ska vi kunna ge människor jobb?

  193. Inom vårt företag skapar vi
    500 miljoner jobb för småbrukare.

  194. Tänker vi inte om inom jordbruket
    och skapar inkluderande jobb-

  195. -går inte siffrorna ihop.

  196. Innovation och infrastruktur
    är skäl nummer nio.

  197. 40 % av dagens kalorier kastas
    och ett av huvudskälen till det-

  198. -är att det, särskilt i fattiga
    länder, saknas rätt infrastruktur.

  199. 90 biljoner dollar läggs de kommande
    15 åren på infrastruktur.

  200. En del av den är urbaniseringen.

  201. Världsbefolkningen i våra städer
    kommer att fördubblas.

  202. I dag bor 50 % i städer.
    Av 7 miljarder bor 3,5 i städer.

  203. När vi blir 10 miljarder
    kommer 70 % att bo i städer.

  204. Stadsbefolkningen ökar
    från 3,5 miljarder till 7.

  205. Därför är C40-initiativet så viktigt.

  206. På 40 år kommer vi att bygga-

  207. -lika många städer
    som det i dag finns i världen.

  208. Var 8-10:e vecka
    bygger vi ett nytt Manhattan.

  209. Hur vi bygger infrastrukturen
    och fördelar livsmedlen är viktigt.

  210. Skäl nummer tio:
    Minska ojämlikheterna.

  211. De 60 procenten småbrukare
    behandlas inte jämlikt.

  212. De använder 1 % av världens resurser.

  213. De 2,1 miljarder i toppen
    använder 75 % av världens resurser.

  214. Skäl nummer 11 är hållbara städer
    och samhällen.

  215. 70 % av världsbefolkningen bor i
    städerna och de måste vara hållbara-

  216. -även ur jordbrukssynpunkt.

  217. Ansvarsfull konsumtion...

  218. Att kasta 6-8 miljarder i mat-

  219. -genom att kasta 40 % av maten
    är inte ansvarsfullt.

  220. Hur ser en cirkulär ekonomi ut
    i livsmedelsvärdekedjan?

  221. Skäl nummer 13 är klimatåtgärder.

  222. Gandhi sa: "Det vi gör mot skogen
    speglar vad vi gör mot oss själva."

  223. Han förutsåg det här.
    Vi avverkar skog och struntar i det.

  224. Fem miljoner hektar försvinner
    årligen och vi bara fortsätter.

  225. 60 % av avverkningen
    drivs av behovet av livsmedel.

  226. Samtidigt blir mark
    vi skulle kunna använda förstörd.

  227. Där finns enorma möjligheter. Vi har
    samlat konsumtionsvaruproducenter-

  228. -för att till år 2020 sluta producera
    palmolja och soja-

  229. -som kommer från vad jag
    ser som illegal avverkning.

  230. Livet i vattnet... Alla livsmedel
    måste paketeras för transport...

  231. ...för att de ska hålla längre.

  232. Men bara 10 % av packmaterialet
    återvinns. 90 % kastas.

  233. Och 90 % av det som kastas
    hamnar i haven.

  234. 2030 har vi
    större vikt av plast i haven-

  235. -än den sammanlagda vikten
    av alla fiskar.

  236. Vi behöver dessa livsmedel
    så det påverkar mattillgången.

  237. Skäl nummer 15: Livet på land.

  238. Det är vad jag nämnde med skogarna.

  239. Skäl nummer 16: Fred och rättvisa.

  240. De flesta problem vi har
    inom jordbruket-

  241. -beror på att det på många ställen
    saknas markrätter.

  242. I Afrika finns få markrätter
    för kvinnor.

  243. I Indonesien grundar sig
    problemen med palmolja-

  244. -i komplicerade koncessioner
    och markrätter.

  245. Många ursprungsbefolkningar har inte
    tillgång till det juridiska systemet.

  246. Fyra miljarder människor
    lämnas utanför det.

  247. De flesta av dem bedriver jordbruk.

  248. Skäl nummer 17 är samarbete.

  249. Vi börjar se bra samarbeten,
    som Grow Africa och Grow Asia-

  250. -och förhoppningsvis ett samarbete
    med World Business Council-

  251. -och andra samarbeten, som C40.

  252. Einstein sa: "Att upprepa samma sak
    och vänta sig olika resultat"-

  253. -"är definitionen av galenskap."
    Vi måste samarbeta på andra nivåer-

  254. -vilket kräver
    att vi jobbar på ett annat sätt.

  255. Livsmedelssäkerhet måste komma
    högre på den globala agendan.

  256. Det är en tragedi att vi inte förmår
    få världens politiska ledare-

  257. -att se mer än tre månader framåt.

  258. Det är tragiskt att det här inte
    finns kvar på G20:s agenda.

  259. Jag var ordförande för
    livsmedelssäkerhetsenheten för B20-

  260. -men det är svårt att ens
    bli omnämnd i dagens rapporter.

  261. Vi måste visa
    livsmedelsagendans potential-

  262. -när vi förespråkar utvecklingsmålen.
    Vissa av förespråkarna är här.

  263. Kronprinsessan är här.
    Hon är en av förespråkarna i Sverige.

  264. Vi har förespråkare i många andra
    länder och vi måste lyfta frågan.

  265. Och vi måste tänka annorlunda
    inom FN.

  266. Jag tror att olika organ,
    som är förträffliga i sig...

  267. ...som Världslivsmedelsprogrammet
    och liknande...

  268. ...är för uppdelade för att kunna
    hantera frågan holistiskt.

  269. Sen måste vi tänka på finansieringen.

  270. Det är utmanande, men kan vi
    finansiera arbetet för klimatet-

  271. -borde vi hitta billigare sätt
    att finansiera livsmedelssäkerheten.

  272. Det skulle kosta 80 miljarder per år.

  273. Vi kastar bort tio gånger mer.

  274. Länder som Kenya, Zambia, Mali
    eller Tanzania-

  275. -har investerat i jordbruket
    och tredubblat sina skördar.

  276. De har inte längre samma problem
    som andra länder.

  277. Men i de flesta länder
    investeras det mindre i jordbruket.

  278. Till syvende och sist
    handlar det om politisk vilja.

  279. Hur kan vi driva på den politiska
    viljan? Det kräver ert ledarskap.

  280. Saker händer när människor agerar,
    som Gunhild har gjort med EAT Forum

  281. Individer som sätter andras intresse
    före sig själva...

  282. ...och är medvetna och engagerade
    i vad som händer i världen...

  283. ...och agerar med medmänsklighet
    och ödmjukhet.

  284. Människor som förstår
    att samarbete bygger tillit.

  285. Människor som vet
    att samarbete går snabbare...

  286. ...än när man jobbar ensam.

  287. "Vill du gå snabbt, gå ensam,
    vill du gå långt, gå tillsammans."

  288. Människor som tänker långsiktigt...

  289. ...och människor med ett mål...

  290. De förstår att de är lyckligt
    lottade...

  291. ...och att dem de representerar,
    de som dog av sviktande hälsa...

  292. ...de som inte kunde utbilda sig
    och hålla ett föredrag på engelska...

  293. ...eller de som är för hungriga
    för att gå och lägga sig...

  294. De här ledarna förstår att de
    kan arbeta för samhällets bästa.

  295. Genom att investera i andra
    och välja den moraliskt högre vägen-

  296. -investerar de även
    i sig själva långsiktigt.

  297. Det är såna ledare vi behöver.

  298. Jag tror ni är såna ledare
    eftersom ni är här.

  299. Det är det bästa sättet-

  300. -att nå nolltolerans för svält,
    utsläpp, resursslöseri och fattigdom.

  301. Det är ett djärvt mål
    men som John F. Kennedy sa:

  302. "Om inte nu, när? Om inte vi, vilka?"

  303. Jag har sagt det här tidigare.

  304. Det är ont om två saker på jorden
    - ledare och träd.

  305. Låt oss inte göra
    våra kommande generationer besvikna.

  306. Se till att vi var de sista
    som behövde jobba mot fattigdom.

  307. De före oss löste det inte och
    de efter oss behöver inte lösa det.

  308. Vi är den första generation
    som tog tag i klimatförändringen.

  309. Livsmedelssäkerhet är viktigt.

  310. Tack för att jag fick komma
    och tack för vad ni gör.

  311. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skeptiker - ta er samman!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Miljöfrågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Makt, plast, gift och våra barn

Före detta generaldirektör för Kemikalieinspektionen Ethel Forsberg beskriver sambandet mellan ekonomiska intressen och de farliga kemikalierna i vardagen. Syntetiska kemikalier kan orsaka cancer, skada arvsmassa, ge allergier och störa hormonsystem. Intervjuare: Mattias Österlund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss