Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Planeten HavDela
  1. Kära vänner och ers höghet,
    jag är som en levande måttstock.

  2. Jag verkar internationellt och undrar
    ofta om EAT åstadkommer förändring.

  3. Det här är EAT:s tredje forum,
    och när EAT skapades tänkte jag:

  4. "Det värsta som kan hända är
    att det inte funkar. Vi har potential."

  5. Jag vill berätta hur jag ser på det nu
    ur ett nationellt perspektiv-

  6. -och jag kan avslöja
    att svaret är positivt.

  7. Det första forumet
    kom jag till i frustration-

  8. -för jag kände
    att vi politiker blev instängda i silor.

  9. Jag hade varit minister i åtta år,
    och jag såg att det fanns silor.

  10. Man kan prata,
    men det är svårt att nå ut.

  11. Jag var också entusiastisk,
    för EAT försökte koppla samman-

  12. -livsmedel, hälsa och hållbarhet
    och politik, industri och forskning.

  13. Det är spännande,
    att koppla samman saker.

  14. Fungerar det, då? Jag anser
    att det händer saker globalt.

  15. Organisationer har bättre samtal-

  16. -industrin och politiken
    har ett annan relation-

  17. -och forskningen är nu viktigare.

  18. Världen är full av oro och dramatik-

  19. -men vi borde försöka se
    att det även finns positiva trender-

  20. -som för oss framåt
    på vägen som EAT har banat.

  21. Nu är det upp till oss
    att utnyttja den rörelsen.

  22. Parisavtalet och SDG,
    som ni har hört så mycket om-

  23. -är centrala förändringar.

  24. Vi bytte ut MDG:s med SDG:s,
    och det här är förkortningar-

  25. -men ni förstår nog vad jag pratar om.

  26. Jag hade aldrig trott
    att det kunde vara möjligt-

  27. -att skapa så inkluderande mål
    som samfundet faktiskt skapade-

  28. -och de kan bli
    viktiga för mänskligheten.

  29. Men nu måste vi se till
    att de här avtalen får större inverkan-

  30. -än MDG och Kyotoprotokollet,
    och det blir nog en stor utmaning.

  31. Vi hade mycket toppstyrning 2015,
    men nu måste det komma underifrån-

  32. -från konsumenter, företag
    och politiker på den lokala scenen.

  33. Det internationella systemet måste
    fokusera på att målen ska uppnås-

  34. -men prövningen blir
    att arbeta underifrån.

  35. Vi måste gå ut i omvärlden
    och skapa ett stort engagemang-

  36. -och göra det här meningsfullt
    om vi ska lyckas.

  37. Jag satt i regeringen
    när SDG-arbetet sjösattes-

  38. -och jag trodde aldrig
    att det skulle engagera så många.

  39. Civilsamhället, företag
    och betydande partners.

  40. Målen är oerhört inkluderande,
    och nu måste vi hålla det vi har lovat-

  41. -den privata sektorn och civilsamhället.

  42. Vi måste lyckas med samarbetena.

  43. Jag har arbetat med hälsa,
    och det fungerade med Gavi-

  44. -den globala fonden och Unitaid.

  45. Att på ett innovativt sätt
    motarbeta FN-systemet-

  46. -kan ibland vara nödvändigt.

  47. Inom hälsosektorn
    har oerhört mycket hänt sen 2000.

  48. Hälsosystemet är lite skakigt,
    men det har varit värt det.

  49. Vi måste arbeta underifrån
    på samma sätt även här.

  50. Sen måste det här
    implementeras även nationellt.

  51. Målen måste tillämpas
    i Malawi, i Brasilien och i Norge.

  52. Indonesien har etablerat
    ett nationellt sekretariat för SDG-

  53. -där man har inarbetat målen
    i utvecklings- och arbetsplaner.

  54. Det är ett steg i rätt riktning.

  55. Tyskland för in målen
    i sin hållbarhetsstrategi.

  56. I Norge inkluderar regeringen
    SDG-rapporter i sin budget.

  57. Nu måste vi bevaka framstegen
    och ställa regeringen till svars.

  58. Jag sitter inte i regeringen just nu,
    men vi tänker ställa den till svars.

  59. Det är positivt. Regeringen
    engagerar sig, och så måste det vara.

  60. Vad gäller Parisavtalet
    så känns det hoppfullt.

  61. Efter att ha lyssnat på Unilevers vd,
    så vill jag dela med mig av-

  62. -några händelser ur mitt liv
    som riksdagsman och politiker.

  63. Jag vill berätta
    vad jag upplevde förra veckan.

  64. Jag anser
    att det är en hyllning till EAT.

  65. Jag hade nog inte gjort de kopplingar
    jag gjorde om det inte vore för EAT.

  66. Jag började veckan
    med att fira Världshavsdagen-

  67. -på några öar utanför
    Norges näst största stad, Bergen.

  68. Jag skulle besöka fiskodlingar
    och det nya blå kompetenscentret-

  69. -där man sammanför
    kunskaper om havsskötsel.

  70. Livsmedel från haven utgör bara-

  71. -en liten del av vår kost, 3-5 %.

  72. Haven täcker 70 % av jordens yta.
    Planeten borde kallas "haven" i stället.

  73. Så det finns en oerhört stor
    outnyttjad proteinkälla i haven.

  74. Det syns tydligast i EAT:s arbete-

  75. -med hälsosam kost och hållbarhet.

  76. Havets ekosystem
    är det största ekosystemet-

  77. -som vi människor har tillgång till-

  78. -och vi börjar nu förstå
    hur mycket vi behöver veta om det.

  79. Vi vet mer om månens yta
    än vi vet om våra havsbottnar.

  80. Havens genomsnittsdjup
    är 3 500 meter.

  81. Vi har inte så höga berg i Norge.
    Vi börjar förstå vad som finns där-

  82. -när det gäller
    resurser, risker och potential.

  83. Norges jordbruk
    har blivit en stabil bransch-

  84. -och planen är
    att sexdubbla produktionen.

  85. Det måste göras på ett hållbart sätt-

  86. -överallt i världen
    för att försörja världen.

  87. Det kan bara genomföras med
    ett ramverk som främjar hållbarhet.

  88. Men vi måste också
    skydda haven som en hotad art-

  89. -och det ingår i mål sexton.

  90. Här ser vi kopplingen
    mellan hållbarhet, livsmedel-

  91. -och vår hälsa. De kopplas samman.

  92. Sverige har lyckats med
    att sätta haven på agendan.

  93. Jag träffade nyligen Isabella Lövin,
    som har ansvaret för den agendan-

  94. -och Sverige
    planerar att följa upp mål sexton-

  95. -nästa år i Fiji
    och sätta en ny havsagenda.

  96. Norge utgörs
    av mycket mer hav än land-

  97. -så vi står bakom Sverige i det.

  98. I utvecklingen av de blå industrierna
    har vi mycket att lära av de gröna.

  99. Bioekonomin
    har en grön sida och en blå sida-

  100. -och forskningen visar
    hur sammanflätade de är.

  101. Det andra jag gjorde förra veckan-

  102. -var att jag besökte
    Norges Bondelags årsmöte.

  103. Norges jordbruksmodeller fungerar
    i Norge, som har ett kyligt klimat.

  104. Jordbrukarna är viktiga
    för den hållbara utvecklingen.

  105. De måste hjälpa till med att minska
    utsläppen med 40 % innan 2030.

  106. Men de kommer ju också
    att behöva producera mer livsmedel.

  107. Hur ska det ske på ett hållbart sätt?
    Inte genom regeringsinstruktioner-

  108. -utan genom att visa jordbrukarna
    hur de kan bidra till hållbarheten.

  109. Och det är ju det vi gör här!

  110. Oslos borgmästare
    får in en massa ansökningar-

  111. -om stadsodling i huvudstaden.

  112. Dessa saker blir mer meningsfulla
    och lättare att förklara tack vare EAT.

  113. EAT väver samman allt på ett bra sätt.

  114. Om vi ska uppnå
    de livsmedelsrelaterade målen-

  115. -och förbättra livsmedelssystemet-

  116. -måste vi koppla
    den gröna bioekonomin-

  117. -till den blå bioekonomin
    och utnyttja likheterna.

  118. Den sista saken
    jag gjorde förra veckan-

  119. -var att närvara
    vid examensceremonin-

  120. -för den senaste klassen
    vid Oslos veterinärhögskola.

  121. Veterinärer är fascinerande människor!

  122. Min systerson är veterinär,
    så jag var väldigt engagerad.

  123. När studenterna höll tal sa de:

  124. "Under de här sex tuffa åren
    har vi avundats läkarstudenterna."

  125. "De behöver bara behandla en art,
    den komplicerade människan."

  126. "Vi måste behandla
    råttor, kor, hästar och allt annat."

  127. Veterinärer fascinerar mig-

  128. -för att de arbetar med "One Health".
    De sysslar med både grönt och blått.

  129. De ska alltså behandla
    hästar och kor på kliniker-

  130. -men även fiskar.

  131. De sitter på mycket kunskap,
    och de har inspirerats av Gunhild.

  132. Vissa av dem närvarar här
    och driver "One Health"-begreppet.

  133. Det värsta som kan hända
    är att EAT går obemärkt förbi.

  134. Det bästa som kan hända,
    och jag tror att det kan ske-

  135. -är att EAT faktiskt åstadkommer nåt,
    sakta men säkert.

  136. Jag vill avsluta med att säga
    att frustration kan motivera en-

  137. -men det kan även entusiasm,
    och innan nästa EAT-forum-

  138. -bör vi försöka belysa
    vad vi faktiskt förändrar-

  139. -genom att synliggöra kopplingarna
    mellan alla faktorer. Tack så mycket!

  140. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Planeten Hav

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför kallar vi vår planet jorden när den borde heta havet? Jonas Gahr Støre, partiledare för Arbeiderpartiet i Norge och styrelseledamot i Eat, talar om att vi måste bli bättre på att ta tillvara havens potential eftersom det är nyckeln för att vi ska kunna få en hållbar och säker matutveckling. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Livsmedelsproduktion, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Förbättra framtiden nu

Richard Horton, chefredaktör för den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, berättar om tidigare civilisationers kollapser och menar att vi måste börja skissa på en ny framtid. En framtid som hänger på hur väl vi lyckas med att förbättra dagens livsmedelssystem, eftersom hälsa är centralt för vår existens. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mat som en rättvisemarkör

Jordens människor står vid ett vägskäl där svält och näring står i centrum. Det säger professor Johan Rockström, som i denna föreläsning talar om rättvisefrågor, svält och klimat. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Fråga oss