Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Undernärd blir fetDela
  1. Den 25 september förra året
    firade vi en otrolig prestation.

  2. Vi inom näring var så uppspelta över-

  3. -att världens näring hade tagit sig in
    bland de globala målen.

  4. Vi kände att man till sist hade erkänt-

  5. -att vi måste ta hand
    om all typ av felnäring-

  6. -och ta itu
    med alla människors näringsbehov.

  7. Framför allt unga kvinnor, gravida
    och ammande kvinnor och äldre.

  8. Vad innebär "all typ av felnäring"?
    Ni har redan hört en del av det i dag.

  9. Det som vi var oroliga för inför MDG,
    millenniemålen, var undernäring.

  10. Tyvärr har det nu fått sällskap
    av en epidemi av övervikt och fetma.

  11. Siffrorna fortsätter att stiga.

  12. De senaste är 600 miljoner feta
    och nästan två miljarder överviktiga.

  13. Antalet undernärda minskar,
    men inte så fort som vi hade önskat.

  14. De har inte försvunnit, så vi har flera
    felnäringsproblem på samma gång.

  15. Det viktiga är-

  16. -att felnäring av olika slag
    förekommer i många länder.

  17. Nästan inga länder är helt befriade
    från nån form av felnäring.

  18. De olika formerna
    hänger ihop med varandra.

  19. Om man är felnärd under uppväxten-

  20. -är sannolikheten högre för att man blir
    överviktig och får livsstilssjukdomar.

  21. De hänger ihop biologiskt. Orsakerna
    är liknande och lösningarna enkla.

  22. Det handlar inte bara
    om det andra globala målet.

  23. Som ni har hört många gånger i dag
    hänger de globala målen ihop.

  24. Det här bör man ta tag i när det gäller
    näring i de globala målen:

  25. Stoppa felnäringen och ta itu med
    näringsbehoven under livsförloppet.

  26. Sen har vi lösningarna: Ge alla tillgång
    till nyttig, hållbart producerad mat-

  27. -och se till att näringsåtgärderna
    finns med i alla de globala målen.

  28. 2014 träffades regeringar
    från 170 länder-

  29. -och kom överens om åtaganden
    för att förbättra näringen globalt.

  30. De tittade på komplexa åtgärder.

  31. De stöttade också ett ramverk med
    60 konkreta policyrekommendationer.

  32. Alla länder har gått med på att utlysa
    ett årtionde av åtgärder inom näring.

  33. Det är ett FN-lett globalt initiativ
    som ska påbörja arbetet-

  34. -och fullgöra SMART-åtaganden för att
    göra slut på alla former av felnäring.

  35. Men vad innebär det
    att ha SMART-åtaganden?

  36. Först och främst, vad innebär
    ett årtionde av åtgärder inom näring?

  37. Det ska klargöra vad som pågår,
    och det drivs på av medlemsstater.

  38. Vi har bestämda tidsramar
    så att vi kan verifiera resultaten.

  39. Vi visar vikten av det och skapar fokus.

  40. Vi visar alla att det inte handlar om
    att vissa länder ska hjälpa andra.

  41. Alla ska ta sitt ansvar. Det handlar
    om alla former av felnäring.

  42. Årtiondet är en förenande kraft där vi
    tittar på olika områden och initiativ-

  43. -inom ett ramverk.

  44. FN:s ledarskap kommer att garantera
    hög ansvarsskyldighet-

  45. -för att de globala målen följs.
    Men åtagandet måste vara SMART.

  46. Som ni vet betyder SMART
    specifik, mätbar, genomförbar-

  47. -relevant och tidsbunden.

  48. Det är nåt som måste vara
    väldigt väl och smart utformat.

  49. Åtagandena som vi vill se är
    att man sätter upp nationella mål-

  50. -har nationella och lokala handlings-
    planer, utarbetar policyer och lagar-

  51. -gör investeringar
    för att förbättra näringen-

  52. -och samlar ihop resurser
    för att kunna ge rätt sorts hjälp.

  53. Det finns sex olika åtgärder.

  54. De är en kombination av de breda
    åtgärderna från näringskonferensen.

  55. Först och främst måste man ha
    matsystem som ger alla nyttig mat-

  56. -men produktionen ska vara hållbar.
    Den andra är att stärka hälsosystem-

  57. -och se till att alla får
    den nödvändiga näringshjälpen.

  58. Den tredje är att inrätta socialt skydd-

  59. -och se till att alla utbildningssystem
    främjar näringsresultaten.

  60. Den fjärde är att analysera
    handelsinvesteringspolicyers påverkan-

  61. -och omarbeta policyerna
    så att näringsresultaten prioriteras-

  62. -eller åtminstone går ihop
    med behoven av att gå med vinst.

  63. Den femte är att skapa tillgång
    till matmiljöer-

  64. -så att maten som är tillgänglig
    låter oss göra hälsosamma val.

  65. Till sist behövs ständig övervakning
    av resultaten och policyerna.

  66. Det är vad vi förväntar oss,
    och vägen dit...

  67. Generaldirektörerna för WHO och FAO
    ska inviga årtiondet i juli-

  68. -och be alla länder
    att börja fundera på sina åtaganden.

  69. Vi väntar oss att de ska börja
    presentera åtagandet i september-

  70. -vid FN:s generalförsamling.

  71. Sammanställningen av åtagandet,
    med stöd av FN-

  72. -kommer sen att utgöra en arbetsplan.

  73. Vi hoppas att det här ska bli nåt
    som kommer att upprepas varje år.

  74. Rapporteringen av åtagandet sker på
    högsta nivå - i FN:s generalförsamling.

  75. Som ni vet
    samlas alla länders ledare där-

  76. -så alla områden kommer
    att representeras på den arenan.

  77. Men det viktiga är vad ni kan göra.

  78. Årtiondet av åtgärder inom näring
    riktar sig främst mot regeringar-

  79. -men alla aktörer behövs för att alla
    policyer och åtgärder ska genomföras.

  80. Vi väntar oss att lokala och nationella
    styren ska arbeta-

  81. -med policyer inom mat, hälsa,
    det sociala och handeln-

  82. -så att pengarna hamnar på rätt plats-

  83. -och allt dokumenteras
    och rapporteras.

  84. Men enskilda konsumenter
    och civilsamhällesorganisationer...

  85. Stödet för offentliga policyer
    är viktigt.

  86. Ni har sett hur civilsamhället stöder...
    I publiken sitter viktiga grupper-

  87. -som de som gjorde
    skattepolitiken möjlig-

  88. -i Mexiko och i Storbritannien.

  89. Det här är viktiga exempel på hur
    civilsamhället kan påverka policyer.

  90. Dessutom ser det till
    att makthavarna hålls ansvariga-

  91. -för sina uttalanden och åtaganden.
    Det upprätthåller även nya beteenden.

  92. Företagen kan också påverka.
    De kan göra rätt investeringar-

  93. -utveckla produkter, höja kvaliteten,
    marknadsföra bra produkter-

  94. -och informera konsumenterna.
    Nu tittar jag på klockan.

  95. Den visar att min tid är ute, men även
    att det är dags att sätta i gång. Tack.

  96. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Undernärd blir fet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Francesco Branca, ansvarig för nutrition och hälsa på Världshälsoorganisationen, talar om fetmaepidemin som nästan överskuggar de 800 miljoner människorna som svälter. Det är mer sannolikt att ett undernärt barn blir överviktig som vuxen, berättar han. Branca tar även upp fem områden som regeringar konkret kan angripa för att minska klimatutsläppen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Medicin, Miljöfrågor, Ämnesomsättningssjukdomar, Övervikt
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex och samlevnad

Föreläsning med Sandra Dahlén som är sexualupplysare och författare. Hon tipsar om hur man kan arbeta med inkluderande, normbrytande och stärkande sexualundervisning för unga. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Mamma hjärta mamma

Hanna och Malin är i 30-årsåldern, gifta och mammor till lille Henry. Som för de flesta småbarnsföräldrar kan det sexuella få stå tillbaka när tröttheten tar överhanden.

Fråga oss