Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Utmaningar för öborDela
  1. Ers kungliga höghet och mina vänner,
    "alii". Det är så vi säger hej.

  2. -Alii!
    -Alii!

  3. På tio minuter ska jag göra tre saker:
    ge er Palaus historia-

  4. -berätta hur vi bekämpar klimat-
    förändringar och ge er en utmaning.

  5. När vi blev en egen nation
    fick vi en flagga.

  6. Cirkeln är månen.
    Om man går ut och tittar på månen-

  7. -och ser två personer,
    så är de palauaner. Enligt vår folktro.

  8. Palau är en liten nation.
    Vi har en kort men intressant historia.

  9. Vi upptäcktes av upptäcktsresanden
    på 1500- och 1600-talen.

  10. När det uppstod en dispyt
    om vem som ägde öarna-

  11. -portugiserna eller spanjorerna-

  12. -så bestämde sig påven
    för att ge oss till Spanien.

  13. När Spanien förlorade
    det spansk-amerikanska kriget-

  14. -sålde de oss till Tyskland.

  15. När Tyskland förlorade första
    världskriget gav de oss till Japan.

  16. När Japan förlorade andra världskriget
    gav de oss till USA.

  17. Vi blev slutligen självständiga 1994.
    Tack så mycket.

  18. Vi var det sista förvaltarskapsområdet
    under FN:s förvaltning.

  19. När vi blev självständiga
    blev rådet inaktivt-

  20. -och nu använder vi bara rådet
    vid särskilda möten.

  21. Efter allt detta tumult
    blev vi en självständig stat.

  22. Nu står vi inför ännu en katastrof
    orsakad av människan-

  23. -som är av förödande proportioner:
    klimatförändringar.

  24. Så jag vill försöka koppla samman
    klimatförändringarna-

  25. -med matsäkerhet
    och en hållbar utveckling i Palau.

  26. Våra vackra öar.

  27. Förra året fyllde FN 70 år-

  28. -och vi har redan hört
    om de fyra ramverk vi har.

  29. FN:s ramverk om
    katastrofriskreducering i Sendai i mars.

  30. Överenskommelsen om
    utvecklingsfinansiering i Addis Abeba.

  31. Den slöts i Etiopien i juli 2015.

  32. De mål om hållbar utveckling
    som vi antog i New York i september.

  33. Och så Parisavtalet
    om klimatförändringar.

  34. Fyra stora ramverk för utveckling
    som antogs under var sin årstid-

  35. -i fyra städer utspridda
    över fyra kontinenter. Spännande.

  36. Det här är Palau och vi ser
    några av våra viktiga infrastrukturer.

  37. Med den här bilden vill jag visa
    hur viktigt det är med samverkan.

  38. Vi hade en bro
    som störtade samman 1992.

  39. Den nya bron byggdes
    av vår samarbetspartner Japan.

  40. Människor på den här ön-

  41. -har skrivit orden: "Är det här slutet?"

  42. Frågan handlar om klimatförändringen.

  43. Man ser förödelsen på Stillahavsöarna
    som klimatförändringen har inneburit.

  44. Det senaste året
    har vi haft tre enorma tyfoner.

  45. Den som är känd
    slog mot Filippinerna.

  46. Vi ligger söder om Filippinerna,
    så de slår mot oss först.

  47. Men man hör bara om Filippinerna
    eftersom de är större.

  48. Palau har små öar, så man hör inte
    talas om det. Bara två-tre personer dör.

  49. Stormarna kommer oftare
    och är intensivare.

  50. Havsnivån stiger
    och då påverkas våra grödor.

  51. Våra taro-odlingar ligger längs kusten.

  52. Våra samhällen är byggda
    längs öarnas kuster.

  53. Därför har vi problem med våra grödor
    och med hushållsvattnet-

  54. -som blir bräckt
    av den stigande havsvattennivån.

  55. Ni har förstås hört om försurningen
    som påverkar våra rev.

  56. Vi har redan hört om de sjutton målen
    och jag föredrar den med kakbitarna.

  57. Tidigare i dag
    hänvisade Samoas premiärminister-

  58. -till programmet för hälsosamma öar-

  59. -som hälsoministrarna
    i Stillahavsområdet antog 1995.

  60. Det var deras syn på det nya millenniet.
    Nu är det 2016-

  61. -men så här såg deras vision
    om hälsosamma öar ut då.

  62. Jag visar den eftersom det handlar om
    hållbar utveckling.

  63. Näring till barn i kropp och sinnen,
    miljöer för lärande och fritid-

  64. -man ska arbeta och åldras
    med värdighet, ha ekologisk balans-

  65. -och havet som skyddar oss
    ska bevaras.

  66. Tre saker har att göra med miljön
    och havet, två med människor.

  67. Först barnen som ska näras,
    sedan de som arbetar och åldras.

  68. Allt som ingår i en hållbar utveckling i
    fem punkter. Nu är det sjutton punkter.

  69. Vad gör då Palau
    för att kämpa mot klimatförändringar?

  70. Högst upp är en bild från 1956.
    De kallas för de sjuttio öarna.

  71. Palau presenterade ett reservat för
    biologisk mångfald för de sjuttio öarna.

  72. Det var alltså 1956.

  73. Ingen kunde åka till öarna
    eftersom fisken lekte där.

  74. 1976 hittade man ännu ett område
    där fisken leker-

  75. -och förbjöd fiske där.

  76. 2001 tillkännagav vi
    världens första hajreservat-

  77. -för att skydda dem.

  78. 2005 antog vår president
    Mikronesiens utmaning-

  79. -där man skulle skydda 30 procent
    av våra kustnära havsområden-

  80. -och 20 procent av våra landområden.

  81. Han utfärdade utmaningen till alla folk
    i Guam, Mikronesien-

  82. -Marshallöarna och Marianerna.

  83. Denna utmaning står nu som förebild
    för Karibiens utmaning-

  84. -och för koralltriangeln i Indonesien,
    Papua Nya Guinea och Salomonöarna.

  85. 2003 antog våra lagstiftare,
    kongressen-

  86. -en lag om att skydda havsområden.

  87. Det var för att finansiera havsskyddet.

  88. Alla de sexton staterna
    har sitt eget skyddade havsområde-

  89. -och får pengar till det via lagen.

  90. Vi tar in 30 dollar från alla turister
    och genomresande på Palau.

  91. 30 dollar per person går alltså särskilt
    till skyddandet av havsområden.

  92. Vi sätter in dem i en fond och alla
    staterna får ta pengar till skyddet.

  93. Den största åtgärden
    skedde förra året, 2015.

  94. Vår kongress beslutade
    att av hela vår ekonomiska zon-

  95. -får det inte längre förekomma kom-
    mersiellt fiske på 80 procent av den.

  96. Det är ett enormt viktigt beslut. Tack.

  97. Det är vårt bidrag för att uppnå det
    fjortonde målet: hälsosamma hav.

  98. Vi vill hålla vad vi lovar
    och vara en förebild-

  99. -för andra nationers arbete
    med skyddsområden.

  100. Det är våra mål. Men det viktigaste
    målet, som är lagstadgat-

  101. -är att vi vill kunna efterlämna
    ett hälsosamt hav till våra barn.

  102. När det gäller mat hörde vi
    premiärministern prata om-

  103. -våra matproblem,
    och alla de problemen finns på Palau.

  104. Att man dumpar mat
    som inte är näringsrik.

  105. Bristen på näringsrik mat
    och utbildning.

  106. Ett av de viktigaste problemen
    när det gäller mat-

  107. -är att våra mödrar
    inte ammar sina barn längre.

  108. De har fått lära sig
    vad som är bra för dem.

  109. Eftersom de måste arbeta-

  110. -och delta i olika aktiviteter
    hinner de inte med sina barn.

  111. Rent ekonomiskt är det bättre
    att mata barnen med flaska.

  112. Det har vi fått via
    det västerländska utbildningssystemet.

  113. Men vi försöker återinföra amning.

  114. Förra året var också ett viktigt år.

  115. Då antog vi lagen RPPL 9-57...

  116. ...så att vi kan ta tio procent
    från skatterna på tobak och alkohol-

  117. -och använda för att kämpa mot
    icke smittsamma sjukdomar.

  118. Orsaken är att vi, precis som
    Samoas premiärminister sa-

  119. -spenderar upp till 70 procent
    av vår hälsobudget-

  120. -på behandlingar
    för icke smittsamma sjukdomar.

  121. Här är då utmaningen.

  122. I en studie gjord av mina kollegor på
    International Breastfeeding Network-

  123. -studerades sex nationer:

  124. Australien, Kina, Indien, Filippinerna,
    Malaysia och Sydkorea.

  125. I dessa nationer fann vi-

  126. -att den mängd mjölkersättning
    som produceras och säljs till dem-

  127. -motsvarar 2,87 miljoner ton-

  128. -koldioxid som bildas.

  129. Det motsvarar...

  130. Det motsvarar drygt 1,1 miljard mil-

  131. -körda i en personbil.

  132. Eller 1,3 miljoner ton avfall
    som går till soptippen.

  133. Det motsvarar
    ett årligt koldioxidutsläpp-

  134. -från drygt 1,2 miljarder liter bensin.

  135. Drygt 1,4 miljoner ton kol som bränns.

  136. Eller motsvarar koldioxid som binds-

  137. -av 74,1 miljoner trädplantor
    som får växa i tio år.

  138. Eller cirka 960 000 hektar skogsmark
    i USA under ett år.

  139. Här är utmaningen:

  140. Skulle ni byta ut bröstmjölk,
    som är gratis och det bästa för barnet-

  141. -mot allt det här? Tack.

  142. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utmaningar för öbor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Caleb Otto, Palaus representant i FN, berättar om förhållandena i det lilla öriket i Oceanien. Palau är känt för att ha ett hajreservat och fantastisk natur men drabbas varje år av tyfoner. Caleb Otto talar om vilka förödande konsekvenser klimatförändringarna innebär, om mammorna som inte längre ammar sina barn utan ger dem flaska eftersom de tjänar både tid och pengar på detta och om hur stort bröstmjölksersättningens koldioxidavtryck är. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Klimatförändringar, Medicin, Miljöfrågor, Modersmjölksersättning, Naturvetenskap, Palau, Pediatrik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bara en moder jord

Företagen får inte vara rädda för att skapa ett hållbart samhälle. Det är enbart bra för affärerna. Det budskapet har Sven Mollekleiv, CSR-chef på Det Norske Veritas. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordiskt forum 2014

Jämlikhet på en hållbar planet

Föreläsningar och diskussion om feministiska strategier för att möta klimatutmaningen. Medverkande: Carolyn Hannan, Gunhild Stordalen, Josefina Skerk, Annika Carlsson-Kanyama. Moderator: Þóra Arnórsdóttir. Inspelat vid Nordiskt forum som hölls i Malmö 12-15 juni 2014. Arrangör: Sveriges kvinnolobby.

Fråga oss