Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Vem bär ansvaret?Dela
  1. Hur många av er känner
    att ni är ansvarstagande människor?

  2. Hur många av er känner efter våra
    diskussioner att ni är ansvarstagande-

  3. -utifrån er kunskap och förståelse?
    Räck upp handen. Var inte blyga.

  4. Vilka av er är inte ansvarstagande?
    Ni som känner er rätt usla.

  5. Bra. Ärlighet.

  6. Vi har en makalös panel här.

  7. Vi måste korta bort tre minuter,
    och det blir mitt inledningstal.

  8. Jag struntar i det. Bra moderator,
    eller hur? Så jag vänder blad.

  9. Jag går till panelen i stället. Jag ska
    presentera er när jag ställer frågor.

  10. Hela eftermiddagen har vi hört om
    ansvarstagande, men vad betyder det?

  11. Framför allt nu när vi tittar på den här
    nya, globala plattformen som vi har.

  12. Vi pratar om framgångar
    som de globala målen-

  13. -Parisavtalet och många andra
    internationella överenskommelser.

  14. Men världen är komplex.
    Allt hänger ihop.

  15. Vi pratar om universalitet,
    att alla ska med.

  16. Vi har även en komplex grupp aktörer,
    inte minst privata sektorn-

  17. -som tar större ansvar
    än den har gjort traditionellt sett.

  18. Och städer som också gör sin del.
    Så det är en väldigt komplex agenda.

  19. Niall Dunne, du är ansvarig
    hållbarhetschef för BT Group.

  20. Om jag läser upp de här personernas
    cv:n tar våra 27 minuter slut.

  21. Jag gör inte det,
    men titta i era program.

  22. Newsweek utsåg er till...
    Det var en rankning för ett tag sen.

  23. Ni var världens tredje grönaste företag.

  24. Ni slog Swisscom med en plats.
    Det måste kännas bra.

  25. Att bli ett grönt företag...

  26. Vad har ansvarstagande
    med det att göra? Är det viktigt för er?

  27. Vi börjar bli ett underhållningsföretag.

  28. Vi lär oss mycket om företagets syfte
    inom både tv och telekommunikation.

  29. Det bästa sättet för oss att ta ansvar
    är att ge människor mer makt.

  30. Men fyra miljarder saknar internet-

  31. -så de har inte tillgång till all
    den information som ni tar för given.

  32. I dagens takt kommer de
    att ha fått internet runt 2042.

  33. Det är 22 år efter att FN sa att alla
    de människorna skulle ha fått internet.

  34. Jag vill höra vad alla som tittar på oss
    eller följer oss på Twitter säger.

  35. Hur många av de globala målen, SDG,
    kan vi uppnå om de saknar internet?

  36. Fler Gunhild Stordalen
    och Jamie Oliver finns ju bland dem.

  37. Jag vet inte hur vi ska klara det.

  38. Vi som företag är besatta av
    att tänka så långt som möjligt.

  39. Hur kan vi förändra sociala normer?

  40. Hur kan vi ge våra kunder
    uppkopplingsmöjligheter?

  41. Hur ger det upphov till de förändringar
    som EAT Forum och andra står för?

  42. Sätt på twitterfeeden och låt den rulla.

  43. Diskutera med varandra eller med dem
    som sitter på scenen eller är online.

  44. Fyra miljarder människor
    saknar uppkoppling i dag-

  45. -så hur kan de ta ansvar?
    Hur gör man det till en affärsmodell?

  46. Mycket börjar med tanken
    om företags samhällsansvar.

  47. Filantropi
    och att arbeta med civilsamhället-

  48. -fördela kapital och tänka mer
    långsiktigt om när man får avkastning.

  49. Vi kopplar ihop några av världens
    största multinationella företag.

  50. De företagen vänder blicken mot de
    här människorna för långsiktig tillväxt.

  51. Vi vet hur man kopplar ihop dem
    i Latinamerika, Afrika eller Asien.

  52. Bara i Indien finns det
    120 miljoner flickor och unga kvinnor-

  53. -vars enda sociala kontakt är mamma.
    De har ingen kontakt med omvärlden.

  54. Att förstå hur man kopplar upp dem,
    ökar deras sociala kontakter-

  55. -och ger dem tillgång till samhället
    där de kan bli framtidens medborgare-

  56. -är ett sätt att skapa både en modell
    för delat värde och samhällsansvar.

  57. Du pratar
    om ett målmedvetet företagsledarskap.

  58. Är det din vision
    eller är det nåt som ingår i företaget?

  59. -Vad skiljer det från annat ledarskap?
    -Om det är min vision, misslyckas jag.

  60. Utmaningen för entreprenörer är
    en gemensam vision.

  61. Det är att uppnå delad medvetenhet.

  62. Målmedvetenhet är en viktig nyhet-

  63. -som har låtit oss krossa silor och
    hierarkier inom våra organisationer.

  64. Men även utanför organisationerna.

  65. Målmedvetenheten kan spridas
    över hela system och värdekedjor.

  66. 2015 gav många av oss hopp.

  67. Civilsamhället, regeringar och företag
    ville tillsammans förändra politiken-

  68. -och hur vi pratar
    om klimatförändringar.

  69. Johan Eliasch, du är vd för Head, ett
    företag som tillverkar sportutrustning-

  70. -men du har länge engagerat dig
    i regnskogen.

  71. Du har jobbat för staten också,
    så du har gått mellan olika områden.

  72. Hur ser du på ansvarstagande?

  73. Vilken roll kan och bör
    privata sektorn spela?

  74. Ansvarstagande handlar
    till syvende och sist om oss.

  75. Det är vår planet,
    och vi måste skydda den.

  76. Planeten kan faktiskt
    överleva utan oss.

  77. Det åligger oss att se till
    att planeten kan ge oss det-

  78. -som vi behöver för att överleva.

  79. Ansvarstagande är också bara en av
    faktorerna, och det ska man minnas.

  80. Ansvarstagande hör ihop
    med ansvarsfullhet och befogenhet.

  81. För att folk ska ta ansvar behövs mål.
    Man måste låta folk vara ansvarsfulla-

  82. -och ge institutioner eller människor
    befogenhet att uträtta saker.

  83. I dag är det otydligt, och det har varit
    otydligt under lång tid.

  84. Vissa delar av ansvaret ligger
    på Världsbanken, vissa på UNEP-

  85. -och andra på UNDP.

  86. De här organisationerna skapades
    med helt olika målsättningar.

  87. Det vi behöver är en global institution-

  88. -som förenar alla kompetenser
    som behövs för verkställandet.

  89. Sen kan vi prata
    om institutionernas ansvar-

  90. -och skapa förhållanden där privata
    sektorn kan vara mer användbar-

  91. -och där vi som individer har
    bättre koll på vad som händer-

  92. -och driver på processen.

  93. Du pratar om att skapa en institution.
    Vi förstår att vi måste samarbeta.

  94. Vad menar du för institution?

  95. Hur ska den kunna
    sammanföra alla aktörer?

  96. Vid det här stadiet i processen-

  97. -handlar många problem till exempel
    om kapacitetsuppbyggnad.

  98. I väldigt korrupta miljöer
    och i miljöer med dålig infrastruktur-

  99. -finns det många andra saker-

  100. -som inte nödvändigtvis
    kartlades i detalj i Parisavtalet-

  101. -som måste falla på plats.

  102. Det är väldigt svårt att lyckas
    med allt det här, och vi har ont om tid.

  103. Det handlar inte bara om att minska
    användningen av fossila bränslen-

  104. -som var det mest akuta.

  105. En talare tog upp det här tidigare.

  106. Matsvinnet står för 14 %
    av koldioxidutsläppen i dag.

  107. -Det är skrämmande.
    -Jag tittar lite på din historia också.

  108. Du har en historia inom ditt yrke-

  109. -men du har också investerat mycket
    för att försöka skydda regnskogen.

  110. Genom Rainforest Trust
    köpte du stora landområden.

  111. Tycker du att vi behöver mer sånt?

  112. Privata investeringar
    för att skydda naturen och skogarna.

  113. Eller är det bara en nödåtgärd
    för att staten inte tar sitt ansvar?

  114. Jag var väldigt romantisk
    när jag gjorde det.

  115. Jag tror inte på att bara prata.
    Man måste göra saker.

  116. Så jag köpte ett ganska stort
    landområde i Amazonas.

  117. Ja, det skapade ett prejudikat för
    hur man kan rädda regnskogen.

  118. Jag gav rätten att skörda
    frukt och nötter till invånarna där.

  119. Jag gjorde tjuvskyttarna till vårdare,
    och skogsskövlingen har avstannat.

  120. Men i Brasilien...
    Jag ska bara backa först.

  121. Modellen för att rädda regnskogen är-

  122. -att göra det stående trädet mer
    värdefullt än det nedhuggna trädet-

  123. -för alla intressenter
    alla intressenter.

  124. I Brasilien finns det ju
    väldigt korrupta politiker.

  125. Man kan inte rädda regnskogen i
    de områden där politikerna är korrupta.

  126. Det här är ett recept som funkar.
    Det kan användas av länder.

  127. Det lade grunden för många saker
    inom REDD-programmet-

  128. -som var en av få saker som skrevs
    under i Köpenhamn. Det gjorde nytta.

  129. Bra. Jag rekommenderar alla
    att läsa "Eliasch Review".

  130. Den puffar för hela REDD-konceptet.

  131. Nu går vi vidare
    till Diah Saminarsih från Indonesien.

  132. Rådgivare
    till Indonesiens hälsominister.

  133. Du jobbade med millenniemålen, MDG,
    och nu går du över till SDG.

  134. Framför allt hälsofrågorna.

  135. Om vi tittar på ansvarstagande
    i ett land som Indonesien-

  136. -gör SDG nån skillnad för er? Är det
    nån skillnad mellan MDG och SDG?

  137. Ja, en grundläggande skillnad är
    allmänhetens intresse för SDG.

  138. Det är mycket större än det var
    för MDG. Min dröm är faktiskt...

  139. När jag såg dig fråga publiken vilka
    som känner att de är ansvarstagande...

  140. Min dröm besannas
    om jag åker till en plats i Indonesien-

  141. -vilken plats som helst
    som ligger avsides-

  142. -frågar vilka som känner sig ansvars-
    tagande, och alla sträcker upp handen.

  143. Det är en självsäker publik.

  144. Jag vill se det när vi pratar om SDG,
    de globala målen, i Indonesien.

  145. Om vi inte lyckas engagera folket
    kan vi inte uppnå målen.

  146. Du säger att folk är mer engagerade.

  147. Hur förändrar det relationen mellan
    folket och offentliga tjänstemän?

  148. Känner de att de måste ta
    större ansvar gentemot folket-

  149. -för att folk iakttar dem mer?
    Hur ser det ut i Indonesien?

  150. Dynamiken har förändrats en hel del.

  151. Staten är nu... Jag avskyr
    att använda ordet "tvungen"-

  152. -men staten måste öppna sig mer
    och börja lyssna-

  153. -och ta hänsyn till vad folket säger.

  154. Vi säger alltid
    att utvecklingen ska gälla alla.

  155. SDG ser till att staten tar sitt ansvar
    och lever upp till sin slogan.

  156. Att utvecklingen
    verkligen ska gälla alla.

  157. Staten måste lyssna på det
    som civilsamhället har att säga-

  158. -undersöka vilka innovationer
    som kan återskapas i nationell skala-

  159. -och till och med utvidga dem
    i regional eller global skala.

  160. Och hur vi interagerar
    med privata sektorn.

  161. Hur vi kan söndra och härska
    med den.

  162. Hur privata sektorn kan bidra till att
    statliga budgeten utnyttjas maximalt.

  163. Hur den kan sätta fart
    på hela landets ekonomi.

  164. De globala målen består av sjutton mål
    och 169 delmål.

  165. Vi har fullt upp fram till 2030.

  166. Den stora skillnaden är att den här
    gången och de följande femton åren-

  167. -kommer arbetet att göras gemensamt
    - inte parallellt, utan genom samarbete.

  168. Jag har en specifik fråga,
    men först går jag till Niall.

  169. Det här är ett lysande exempel.

  170. Vi har en allmänhet som är
    väldigt engagerad i att skapa policyer-

  171. -och driva en komplex agenda framåt
    i ett land som är geografiskt komplext.

  172. Om du representerar
    telekombranschen-

  173. -vad kan du göra för att stötta såna här
    processer? Finns det affärspotential?

  174. Jag tänkte på det som alltid slår mig
    när man pratar om vad som funkar.

  175. Det kan vara att människor i Indien
    ställer sina lokala ledare till svars-

  176. -eller att Angela Merkel
    står upp mot Putin.

  177. Att bana väg för fler kvinnliga ledare
    är nåt av det viktigaste vi kan göra-

  178. -på alla nivåer. Så vad kan vi göra?

  179. Vad kan vi göra? Som tv-bolag
    med stora investeringar inom sport-

  180. -kan vi göra
    stora investeringar i kvinnor.

  181. När man ser flickor i Indien, Afrika
    och Latinamerika som är självsäkra-

  182. -och har en känsla av att ha lyckats
    tack vare sina hjältar...

  183. De motiveras av folk som kommer från
    deras samhällsgrupper och vinner nåt.

  184. Det är en otroligt effektiv åtgärd som
    sport-tv-kanaler som vi kan använda-

  185. -som en del i ett större sammanhang-

  186. -och sen ta in delat värde-lösningar
    för att skala upp det i bakgrunden.

  187. Det här är ett intressant exempel
    på offentlig-privat samverkan-

  188. -där ni antar den rollen.

  189. Men du har även jobbat med nåt
    som heter "Pencerah nusantara".

  190. Det är en plattform i offentliga sektorn
    som samarbetar med privata sektorn.

  191. Kan du kort beskriva vad det innebär
    och hur ansvarstagandet ser ut?

  192. "Pencerah nusantara" blir kanske
    lättare att förstå som "Frisk ögrupp".

  193. Det var ett pilotprojekt
    som utfördes för tre år sen-

  194. -för att förändra sjukvården i de mest
    avsides belägna delarna i Indonesien.

  195. Nu har det införts på nationell nivå
    i "Nusantara sehat" - "Frisk ögrupp".

  196. Man skickade sjukvårdsteam
    med unga som arbetade inom vården-

  197. -till avsides belägna områden
    runtom i hela Indonesien.

  198. De förändrade offentliga vårdgivares
    business process management.

  199. Det var ett praktiskt exempel.

  200. Man kan göra skillnad
    genom offentlig-privat samverkan.

  201. Lee Howell, styrelseledamot
    i World Economic Forum.

  202. WEF är ingen
    mellanstatlig organisation.

  203. Det är en plattform där företag,
    politiker och ledare kan mötas.

  204. Ni har funnits rätt länge.
    När det handlar om ansvarstagande-

  205. -och förändringarna i relationen
    mellan politiken och privata sektorn-

  206. -hur har det utvecklats under åren?

  207. Tack. Jag börjar med lite historia.
    I 45 år var vi en schweizisk stiftelse.

  208. För ett år sen blev vi en institution
    inriktad på offentlig-privat samverkan.

  209. Det är viktigt... I dag har vi hört
    begreppet multistakeholder mycket.

  210. För 45 år sen tänkte man inte på
    att engagera alla intressenter.

  211. Det har ändrats. För intressenterna
    gäller ett ömsesidigt ansvarstagande.

  212. Det är ett helt annorlunda begrepp.

  213. Ansvarstagande handlar främst om
    hur vi rättar oss efter reglerna.

  214. Ömsesidigt ansvarstagande visar mer
    att vi måste agera tillsammans.

  215. Vi är ömsesidigt ansvariga.

  216. Det som har varit intressant för oss
    som institution är erkännandet-

  217. -att vi vill vara en plats för samtal
    om gemensamma intressen.

  218. Men man måste utvecklas,
    och vi börjar bli en modellplattform-

  219. -där intressenterna kan samlas.

  220. Vi skapar en miljö där de kan
    forma och skapa tillsammans.

  221. Det här är samma sak som du sa,
    Johan. Vi måste börja agera.

  222. De globala målens utmaningar kommer
    att kräva innovation.

  223. Vi har hört många samtal i dag...

  224. Innovationspristagaren sa tre ord:
    frustration, motivation och innovation.

  225. Vi är frustrerade nog,
    så vi är motiverade-

  226. -men hur gör man
    med uppdelade institutioner?

  227. Man kan skapa en plattform där de
    andra "apparna" kan hoppa ombord.

  228. Vi skapar ett utrymme för FN-organen
    som inte brukar arbeta ihop-

  229. -så att de kan utvecklas
    och samarbeta.

  230. Ibland har de konkurrerande uppdrag,
    och vi vill ta oss förbi det.

  231. Dagens intressenter är inte bara
    företag, stater eller organisationer.

  232. De är även de medborgare du beskrev.

  233. Med hjälp av dagens teknik kan vi
    framhäva socialt entreprenörskap.

  234. Jag vill fråga en sak. Du har länge
    jobbat med privata sektorns toppar.

  235. En sak som vi sällan diskuterar är-

  236. -alla utmaningar för ansvarstagandet.

  237. Om vi bara fick in en hundradel
    av skattesmitarnas pengar-

  238. -motsvarar det det globala biståndet,
    och korruption är en enorm utmaning.

  239. Det är många olika frågor inom handel
    och många andra områden.

  240. Diskuterar ni de här frågorna också
    på World Economic Forum?

  241. Vi har ett korruptionsinitiativ.
    Jag kommer från offentliga sektorn.

  242. Skillnaden i dag är...
    Det var jättebra att vi kunde...

  243. En talare sa att det var historiskt att
    alla länder skrev under globala målen.

  244. Såna lösningar är väldigt ovanliga.

  245. Oftast måste vi i vårt samhälle
    hitta dem som har samma intresse-

  246. -som engagerar sig i intresset
    och som skrider till handling.

  247. Nyckeln i det här är att hitta de få
    som är villiga att kliva fram.

  248. Man kan inte få med sig alla.

  249. Man kan kanske få 20 %
    att fokusera på 80 % av problemet.

  250. Nyckeln är inte
    att försöka få med sig alla-

  251. -utan satsa på dem som är frustrerade
    och motiverade nog att skapa nåt nytt.

  252. Ge dem utrymme
    att lösa problemen tillsammans.

  253. Det är bra att börja här
    med de frågor som är viktiga i dag.

  254. Du ser utvecklingen.
    - Nu går jag till dr Sania Nishtar.

  255. Grundare av Heartfile. Du har gjort
    ett fantastiskt arbete i Pakistan.

  256. Det är ett land med stora utmaningar,
    och du har infört förändringar-

  257. -som hälsoreformer och hälsopolicyer.

  258. När jag skickade ett mejl till dig
    svarade du med en intressant fråga.

  259. Nåt som vi kan diskutera:
    missuppfattningar om ansvarstagande.

  260. Vi har hört fyra personer prata om det,
    och du är vår sista paneldeltagare.

  261. Vad finns det för missuppfattningar?

  262. Innan vi går in på det... Vi närmar oss
    slutet på avsnittet om ansvarstagande.

  263. Vi måste erkänna att ansvarstagande
    är en central del inom styret.

  264. Många problem i offentliga och privata
    sektorer beror på att organisationer-

  265. -omedvetet eller medvetet, inte har
    infört ansvarstagande inom styret.

  266. Det finns några starkt framträdande
    missuppfattningar om ansvarstagande.

  267. En av dem är att det alltid betraktas
    som nåt väldigt straffande.

  268. Men ansvarstagande har även
    en preventiv och förbättrande funktion.

  269. När man utvecklar policyer går man
    till botten med var problemen finns-

  270. -och rättar till saker under tiden. En
    annan sak gällande missuppfattningar:

  271. I vissa delar av världen ses ansvars-
    tagande som ett exploateringsverktyg.

  272. Men ansvarstagande handlar om
    att bygga upp system, nå resultat-

  273. -verkställa saker effektivt
    och ge valuta för pengarna.

  274. Alla vet att ett gott styre leder
    till ekonomisk tillväxt och utveckling-

  275. -men gott styre regleras av
    och inbegriper även ansvarstagande.

  276. Vi måste se på ansvarstagande
    utifrån systemet inom styresområdet.

  277. Ofta tror vi även att ansvarstagande är
    en engångsföreteelse-

  278. -som dyker upp
    som svar på missgärningar.

  279. Men ansvarstagande måste införas
    i styrprocesser.

  280. Och även i alla evidensbaserade
    policyer och införandekretsar.

  281. Det är en stor sak bara i sig,
    för man måste se var aktörerna finns-

  282. -hur relationerna ser ut
    och vem som är ansvarig inför vem.

  283. Om man tar ett exempel som offentlig
    politik. Där finns lagstiftare.

  284. Där finns aktörer som skapar policyer,
    inför dem och levererar tjänster-

  285. -och konsumenter som tar emot dem.

  286. Det ska finnas
    övervakning och utvärdering.

  287. Och det finns bestämda ansvars-
    relationer inom hela den här cykeln.

  288. En annan missuppfattning är att
    det här är nåt som sker automatiskt.

  289. Det gör det inte. Det är ett samspel
    mellan undermedvetna beslut.

  290. Ett praktiskt exempel: Du har drivit på
    hälsoreformerna i Pakistan.

  291. Vilka var de viktigaste medlen du
    använde för att lyckas med nåt sånt?

  292. Man måste vara ett gott föredöme.

  293. Den första frågan jag ställde som
    statsråd var: "Vad är jag ansvarig för?"

  294. "Vem är jag ansvarig inför?" Jag leder
    ju även en icke-statlig organisation.

  295. Ansvarsparadigmet var för odefinierat,
    så jag offentliggjorde alla mina beslut.

  296. -Jag lämnade ut mina handlingar.
    -Så man måste jobba systematiskt.

  297. Ja, och se till
    att datasystemen finns på plats.

  298. De ska vara oberoende och opartiska.

  299. Det ska finnas kapacitet på statsnivå
    för att överföra data till evidens.

  300. Institutionerna måste finnas på plats-

  301. -så att beslutsfattarna tar ansvar för
    att besluten tas utifrån evidens.

  302. Ansvarstagandet ska även finnas till
    av rätt anledningar.

  303. Ofta finns det ramar
    för ansvarstagandet-

  304. -men om landet har en kultur av
    politisk lojalitet tjänar det fel syfte.

  305. Jag återkommer till det djupsinniga
    yttrandet från min samtalspartner-

  306. -om att göra tjuvskyttar till vårdare.
    Man måste förändra drivkrafterna.

  307. Data, institutioner, evidensbaserade
    policyer och rätt drivkrafter-

  308. -i en omgivning
    av övergripande transparens...

  309. ...utan hemliga överenskommelser
    lovar gott för ansvarstagandet.

  310. Det låter som om det är mycket jobb.
    Det finns ingen enkel utväg.

  311. Man måste göra medvetna
    ansträngningar för att få till det.

  312. En otrolig panel,
    fem fantastiska människor.

  313. Ni får inte ge mig fem såna här
    människor och bara 27 minuter.

  314. Det är inte att ta sitt ansvar.
    Tack så mycket och en varm applåd.

  315. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vem bär ansvaret?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om vem som är ansvarskyldig till att vi förhåller oss till de 17 hållbarhets- och utvecklingsmål som världen har kommit överens om. Medverkande: Lee Howell, World Economics Forum, Sania Nishtar, vd Heartfile, Johan Eliasch, vd Head, Niall Dunne, kommunikationsbyrån BT group och Diah Saminarsih, rådgivare till den indonesiska hälsoministern. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Om miljöproblemen hänger på mig

I ”Om miljöproblemen hänger på mig” skriver Emmy Dahl om det individualiserade miljöansvaret. Boken bygger på en analys av fokusgrupp­samtal mellan människor i olika livssituationer. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mat som en rättvisemarkör

Jordens människor står vid ett vägskäl där svält och näring står i centrum. Det säger professor Johan Rockström, som i denna föreläsning talar om rättvisefrågor, svält och klimat. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Fråga oss