Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Matparadoxen 2016Dela
  1. I april besökte jag Tanzania-

  2. -där jag hade äran att träffa Zubeda.

  3. Zubeda är tio år gammal.
    Hon bor med sin farmor Aziza-

  4. -i centrala Dar es-Salaam.

  5. Zubeda älskar att tillbringa tid
    med sin farmor-

  6. -att leka med sina vänner
    och mest av allt att gå i skolan.

  7. Zubeda är en intelligent flicka, och
    de dagar då hon har nog med kraft-

  8. -är hon en aktiv elev
    och räcker ständigt upp handen-

  9. -för att svara på lärarens frågor.

  10. Men tyvärr måste Zubeda stanna
    hemma från skolan alltför ofta.

  11. De dagar då familjen
    inte har tillräckligt att äta-

  12. -får hon inte gå till skolan.

  13. Hennes farmor är rädd att flickan
    ska vara ett lätt byte för män-

  14. -som utnyttjar henne sexuellt
    i utbyte mot mat.

  15. Jag lärde mig mycket när jag
    tillbringade tid med Zubeda och Aziza.

  16. En av de viktigaste lärdomarna
    är den här:

  17. Felnäring är inte bara en hälsofråga.
    Det bestämmer även vilka möjligheter-

  18. -vilken utbildning och vilken framtid
    flickor som Zubeda får.

  19. Men felnäring finns överallt.

  20. En av tre personer
    i världen lider av det.

  21. En av tre.

  22. Å ena sidan lider folk av undernäring.

  23. De får inte nog med mat
    och rätt sorts mat-

  24. -för att leva ett sunt, produktivt liv.

  25. Å andra sidan äter folk för mycket
    och fel sorts mat.

  26. Det belastar sjukvården, familjer
    och individer.

  27. Men skillnaden är inte längre
    mellan rika och fattiga länder.

  28. Vi ser att en kombination av
    undernäring och fetma förekommer-

  29. -i samma länder, i samma hushåll
    och till och med i samma individer.

  30. Nästan alla länder i världen påverkas
    av denna dubbla belastning.

  31. Barn är antingen för korta
    eller för smala för sin ålder.

  32. Kvinnor lider av anemi.
    Alltför många av oss har diabetes-

  33. -eller hjärt- och kärlsjukdomar.

  34. Och nästan två miljarder människor
    är överviktiga eller lider av fetma.

  35. Det är lätt att prata
    om de stora siffrorna bakom mig-

  36. -men det är viktigare
    att prata om felnäringens effekt-

  37. -på människor och samhällen.

  38. Felnäringen stjäl framtiden
    för barn som Zubeda.

  39. Sannolikheten att en välnärd tjej
    har eget företag är dubbelt så stor.

  40. Hon går längre i skolan
    och får i sin tur friskare barn.

  41. Felnäring hämmar också utveckling.

  42. Förluster i BNP kan uppgå
    till sexton procent-

  43. -bara på grund av tillväxthämning.

  44. Lägre utbildningsresultat
    förhindrar social rörlighet-

  45. -och minskad fysisk kapacitet
    leder till lägre produktivitet.

  46. Felnäring belastar familjer.

  47. När en person i ett amerikanskt
    hushåll lider av fetma-

  48. -utgör sjukvårdskostnaderna
    8 % av deras årsinkomst.

  49. I Kina leder en diabetesdiagnos-

  50. -till en inkomstförlust på 16,3 %
    för de drabbade.

  51. Men utmaningarna innebär också
    stora möjligheter till förbättringar-

  52. -om åtgärder sätts in
    för att minska dem.

  53. Om vi inte tycker om resan
    som vi nu befinner oss på-

  54. -hur kan vi då ändra vår destination?

  55. Vi vill se att mödrar får
    rätt näring under graviditeten-

  56. -och kan ge sina barn rätt näring.

  57. Vi vill se folk äta färre tomma kalorier
    fulla av salt och socker.

  58. Och vi vill se ledare på alla nivåer-

  59. -investera i nutrition och verka för
    ett hållbart livsmedelssystem-

  60. -vilket gör det lättare
    att äta näringsrik mat.

  61. Global Nutrition Report
    som släpps här i dag-

  62. -utmanar oss
    att ta itu med dessa frågor.

  63. Jag får snart sällskap av en panel-

  64. -för att diskutera utmaningarna
    och möjligheterna.

  65. Som vår moderator sa vill jag
    att det ska ge er förståelse-

  66. -om nutrition
    och varför det är så viktigt.

  67. En applåd för Juliana Lunguzi.

  68. Hon är parlamentsledamot i Malawi-

  69. -och känd för sitt outtröttliga arbete
    mot felnäring i sitt land.

  70. Peggy Liu är ordförande-

  71. -för Joint U.S.-China Collaboration
    on Clean Energy, JUCCCE.

  72. Utöver att hon som miljökämpe gör
    Kina grönare och bättre att leva i-

  73. -bekämpar hon felnäring med ett
    nytt sätt för kinesiska barn att äta.

  74. Och sist men inte minst:
    Professor Corinna Hawkes-

  75. -är chef för Centre for Food Policy
    vid City University London-

  76. -och medordförande i Global Nutrition
    Reports oberoende expertgrupp.

  77. Hon är en ledande expert-

  78. -och har arbetat i över femton år
    för att främja mer näringsrik kost.

  79. Vi har turen att vara bland de första
    som får en kort överblick-

  80. -av 2016 års Global Nutrition Report.

  81. Professor Hawkes, ordet är ert.

  82. Tack, Ers Kungliga Höghet.

  83. Det är ett sant nöje att vara här i dag-

  84. -och släppa 2016 års upplaga
    av Global Nutrition Report.

  85. Tack till er alla
    för att ni har kommit hit i dag.

  86. Global Nutrition Report
    är en oberoende rapport-

  87. -som är utformad för att få världen
    att ta sitt ansvar-

  88. -och bli bättre på att ta itu med
    felnäring i alla dess former.

  89. Det innebär att vi vill fira framgångar
    och visa framsteg.

  90. Men om jag ska vara ärlig vill vi också
    få världen att känna sig besvärad-

  91. -när vi visar
    att den inte gör tillräckligt.

  92. Det första sättet som vi gör det på
    är att fråga oss själva-

  93. -om våra länder är tillräckligt bra på
    att uppnå målen som de har satt upp-

  94. -genom Världshälsoförsamlingen
    för att minska felnäring-

  95. -målen som ni ser framför er.

  96. Och svaret är
    att det finns en del goda nyheter.

  97. Det finns en del grönt på bilden.

  98. Ett betydande antal länder
    är på god väg att uppnå målen-

  99. -för vissa former av felnäring.

  100. Men det finns för mycket rött
    på den här bilden-

  101. -för att uppnå
    det hållbara utvecklingsmålet-

  102. -att utrota felnäring
    i alla dess former till 2030.

  103. Om vi fortsätter som vi gör nu-

  104. -uppnår vi inte ens målen
    för 2025 förrän nästa århundrade.

  105. Och detta trots att vi vet mycket väl-

  106. -att åtgärder för nutrition, vilket vi
    visar i nya analyser i årets rapport-

  107. -hjälper till att uppnå minst tolv av de
    sjutton hållbara utvecklingsmålen.

  108. Det har redan diskuterats
    på det här forumet.

  109. Bra näringsintag är grundläggande-

  110. -för alla andra former av utveckling.

  111. Ändå ser vi statistik som den här-

  112. -som vi presenterar i årets rapport.

  113. Statistik som visar
    att 62 % av alla länder-

  114. -inte gör nåt alls för realisera-

  115. -tre väldigt enkla riktlinjer
    för att främja sunda kostvanor.

  116. Bara 36 % har till fullo tillämpat-

  117. -riktlinjerna för marknadsföring
    av modersmjölksersättning.

  118. Inte ett enda företag har som mål
    att ha fler grönsaker i sina produkter.

  119. Om vi på allvar ska försöka uppnå
    fyra viktiga mål för undernäring-

  120. -så saknas det 70 miljarder
    under de kommande tio åren.

  121. Och jag måste säga att nästa siffra
    verkligen får mig att skämmas.

  122. Det får mig att vilja gråta
    att vi sviker våra barn under två år.

  123. Vi tittade på femtio
    låg- och medelinkomstländer-

  124. -och bara 15 % av barnen
    i dessa länder får-

  125. -det som vi definierar
    som godtagbar kost.

  126. Det är inte acceptabelt-

  127. -och särskilt inte då vi vet
    att vi kan lyckas med det-

  128. -eftersom vi har länder, städer
    och regioner-

  129. -som har visat vägen,
    vilket exemplifieras här.

  130. Vi känner till några av komponenterna
    som ger resultat.

  131. Och dessutom känner vi till den
    viktigaste av dessa komponenter-

  132. -nämligen åtagande, vilket är temat
    i 2016 års Global Nutrition Report.

  133. Den här bilden visar företag.

  134. När företag gör tydliga åtaganden
    att ta itu med nutrition-

  135. -vidtar de oftare
    ett större antal åtgärder-

  136. -för att uppnå målet.

  137. Men på politisk nivå-

  138. -oavsett om det är internationellt,
    kommunalt eller nationellt-

  139. -ser vi att när ledare tar ansvar
    och gör ett politiskt val-

  140. -då blir saker och ting gjorda.
    Saker och ting blir gjorda.

  141. Nutrition är en politisk fråga,
    och vi måste behandla den så.

  142. De länder som har gjort
    detta politiska val-

  143. -utkämpar
    den strid de måste utkämpa.

  144. För det kommer att stå strider!
    De tänker de nödvändiga tankarna-

  145. -och vidtar de nödvändiga åtgärderna.
    Vi kan göra samma val.

  146. Vi kan välja att ta itu med felnäring
    i alla dess former.

  147. Eller så kan vi välja att låta bli.

  148. I Global Nutrition Report
    ber vi er alla att välja rätt-

  149. -och göra ett åtagande att utrota
    felnäring i alla dess former.

  150. Att ändra utvecklingen i världen
    och för våra barn.

  151. -Tack.
    -Bravo!

  152. Tack för din presentation.
    Jag är glad att ha er alla tre här.

  153. Det som jag gillar med panelen,
    bortsett från att det bara är kvinnor-

  154. -är att vi har representanter
    från två länder-

  155. -som också representerar
    nutritionens två sidor:

  156. I Malawi är undernäring en utmaning-

  157. -medan Kina på en generation
    har gått från undernäring-

  158. -till att nu har problem med övervikt.

  159. Corinna, hur kan vi förhindra-

  160. -att andra länder utvecklas
    i samma riktning som Kina har gjort?

  161. Hur kan det internationella samfundet
    förhindra det?

  162. Det är inte så komplicerat.

  163. Länder, regeringar och alla aktörer
    måste investera i åtgärder-

  164. -som är till nytta vid de former
    av felnäring som återfinns hos dem.

  165. Förut har det funnits en uppfattning-

  166. -hos regeringar och även
    hos finansiärer, bör jag tillägga-

  167. -att det enda sättet att ta itu med
    felnäring är att fokusera på en sak-

  168. -och prioritera att lyckas med den, och
    det har gått bra vid tillväxthämning.

  169. Det kan vi lära oss av,
    men nu måste vi gå vidare-

  170. -och har en målmedveten fokus på-

  171. -att de åtgärder som vi vidtar för att
    ta itu med en viss form av felnäring-

  172. -även gör nytta - eller åtminstone
    inte skadar - för andra former.

  173. Det är en sån holistisk och integrerad
    inställning till felnäring-

  174. -som vi måste uppmuntra
    beslutsfattarna att tänka på-

  175. -när de genomför program.

  176. Jag vill nämna en sak.

  177. Vi har hört mycket om SDG-

  178. -eller de globala målen, som jag säger
    för att göra det lättare att förstå.

  179. Det har vi pratat mycket om.

  180. Kan ni ge en kort översikt
    över sambandet med nutrition?

  181. Punkt två i det andra målet
    för hållbar utveckling-

  182. -är att utrota felnäring
    i alla dess former.

  183. Men analysen i rapporten, och
    liknande analyser har presenterats här-

  184. -visar att för tolv av målen-

  185. -är indikatorerna för målen
    relevanta för nutrition.

  186. När man tittar på utveckling
    som helhet-

  187. -kan åtgärder mot vissa aspekter
    av nutrition även hjälpa utvecklingen.

  188. En av de avgörande uppgifterna
    för det globala samfundet-

  189. -är att implementera målen-

  190. -och försöka uppnå dem genom
    åtgärder på andra områden.

  191. Evidensen visar tydligt
    att man inte kan ta itu med felnäring-

  192. -utan åtgärder på flera områden.

  193. Så de globala målen måste
    implementeras på många områden.

  194. Peggy, din berättelse är så intressant
    men jag vill att du berättar lite-

  195. -om hur det i Kina har skett dramatiska
    förbättringar i levnadsstandard-

  196. -och hur det har påverkat
    nutritionen i Kina.

  197. Berättelsen om Kina är fascinerande.
    Dess närliggande historia är intressant.

  198. Det öppnades först på 80-talet.
    Den första stormarknaden kom 1990.

  199. Och 2011 fanns det fler
    än i nåt annat land i världen.

  200. På en generation har landet gått
    från svält till frosseri.

  201. Jag ska berätta hur det gick till.

  202. Det är en kultur där vi dricker vatten
    och mycket te.

  203. Men på en generation...
    Under mina tolv år i Shanghai-

  204. -har jag sett många fler kaféer
    i vartenda hörn.

  205. Det har fört med sig
    mycket mjölkprodukter-

  206. -som vi har fått höra ska vara bra
    för våra barns tillväxt.

  207. Vi har mycket mer sötade...
    Det här är bubbelte.

  208. Det vill ni säkert prova,
    men det innehåller mycket socker.

  209. Vi har gått från vatten
    och te till söta drycker-

  210. -och från kött som tillbehör till
    ställen som serverar jättebiffar-

  211. -precis som i USA. Det kostar
    2 000 Renminbi, vilket är väldigt dyrt.

  212. Vi har gått från frukt till bakelser
    som efterrätt.

  213. Vi har ändrat våra vanor så drastiskt
    på bara en generation.

  214. Vad har då hänt? Tyvärr har
    övervikt bland barn fyrfaldigats.

  215. 20 % av alla barn under sjutton
    är överviktiga eller lider av fetma.

  216. Vi har den tvivelaktiga äran att vara
    världens fetaste land sen i fjol.

  217. En femtedel av världens befolkning
    men en tredjedel av dess diabetiker.

  218. Man uppskattar att 15 % av alla barn
    har fördiabetes.

  219. Och upp till 70 % av alla diabetiker
    är kanske utan diagnos.

  220. Vi är skräckslagna för att diabetes
    ska göra sjukvården bankrutt.

  221. Förändringen har ju gått så fort,
    på femton år säger du.

  222. Har folks kunskap
    kunnat hålla jämna steg?

  223. Bryr sig vanliga människor i Kina om
    övervikt och fetma-

  224. -och vilken mat man bör äta?

  225. Hur vi hanterar det i ett så stort land?

  226. Den viktigaste lärdomen från Kina
    och andra utvecklingsländer är-

  227. -att när vi går från svält till frosseri
    blir folk inte automatiskt hälsosamma.

  228. Problemet är att Kinas kost
    har påverkats mycket av väst-

  229. -i och med vår urbanisering.
    Folk vet inte längre hur maten odlas.

  230. Sen 2013 har min organisation,
    JUCCCE, bestämt sig för-

  231. -att gå över från energi
    och stadsplanering-

  232. -till att bara fokusera på kosten-

  233. -och lära barn och föräldrar
    hur de ska förändra sin kost.

  234. För det är den största källan
    till växthusgaser

  235. Vi använder spel för att engagera dem
    i sånt som var maten blir odlad.

  236. Om man är barn i Kina och ramlar-

  237. -kommer ens nanny att lyfta upp en
    och borsta bort smutsen.

  238. Man vet inte hur ett frö ser ut-

  239. -eller var den här berömda
    aptitretaren växer, judasöra.

  240. Jag äter det varje gång jag går ut.
    Den växer på trädstammar-

  241. -men de flesta vet inte det.

  242. Det enda sättet vi kan förändra kosten
    på samhällsnivå...

  243. Då menar jag 1,3 miljarder
    människor. 94 miljoner skolbarn.

  244. Vi riktar in oss på barn från förskola
    till tredje klass, 33 miljoner barn.

  245. Vi måste leka lekar med dem-

  246. -och fråga hur många sockerbitar
    de tror finns i de här dryckerna.

  247. Om man gissar fel får man ta ett kort
    kanske göra fem armhävningar-

  248. -eller tio krysshopp.

  249. Men man lär sig också att göra
    infusioner, som ett alternativ.

  250. I Kina finns det två fenomen
    som vi kan utnyttja.

  251. Det ena är... Jag ska tala lite illa
    om kinesiskt kultur-

  252. -men vi är lite som lämlar.

  253. I början hade alla Louis Vuitton-väskor,
    eftersom det var inne.

  254. Mjölk.
    Efter en generation drack alla mjölk.

  255. Jag tror att vi lätt kan ändra normerna
    till sund kosthållning.

  256. Föräldrar vill ha nyttiga livsmedel
    så att barnen kan studera bättre.

  257. Och alla våra kort är tvåspråkiga-

  258. -och de vill att barnen lär sig engelska
    för att tredubbla löneutsikterna.

  259. Det finns även ett annat fenomen,
    som inte bara gäller Kina.

  260. TV vid bästa sändningstid är det bästa
    sättet att förändra sociala normer.

  261. Vi förhandlar med "Supernanny",
    som har importerats till Kina.

  262. Den fjärde säsongen har
    30 miljoner tittare-

  263. -och en enorm plattform
    i sociala medier.

  264. Att spela de här spelen
    kan snabbt förändra sociala normer.

  265. Juliana, vilken inställning har du?

  266. Du bor i Malawi, där ni har
    helt andra problem med nutrition.

  267. Berätta om din kamp
    för att sätta det här på agendan-

  268. -i Malawis politiska landskap.

  269. Tack, Ers Kungliga Höghet.

  270. Jag har sysslat med politik i två år,
    och en sak som har slagit mig är-

  271. -att när vi släpper rapporter
    som den här tänker jag...

  272. Hon sa 62 % procent av länderna
    inte kommer att uppnå målen.

  273. Var är då dessa 62 %?

  274. Jag representerar folk på landsbygden.

  275. När vi släpper såna här rapporter
    tänker jag på-

  276. -vad som krävs för att ett hushåll
    ska få den här informationen.

  277. Det är klyftan som finns när vi fattar
    beslut, planerar och implementerar.

  278. När vi släpper rapporten där, i Kenya
    och överallt så är det på ett hotell.

  279. När kommer rapporten att nå
    hushållen, där datan kommer ifrån?

  280. Min infallsvinkel är att säga:

  281. "Hur förmedlar jag informationen,
    så att vi slipper vara en del av datan?"

  282. Det är väldigt viktigt.

  283. Det är därför som jag sen jag blev vald-

  284. -ständigt har gått tillbaka
    till rötterna.

  285. Dit där majoriteten av de människor
    som är undernärda finns.

  286. Det är de som behöver informationen.

  287. Nutrition handlar
    om beteendeförändring.

  288. Som beslutsfattare har jag också sett
    klyftan i hur vi genomför programmen.

  289. Två år i rad har vi haft dåliga skördar
    i Malawi på grund av El Niño.

  290. Vi visste att det skulle hända,
    men vi skickade bara ut ett nödrop-

  291. -och bad om mat, som ni gav oss.
    Vad händer med hushållet?

  292. Jag försöker arbeta med folk
    på hushållsnivå-

  293. -så att de förstår
    att de kan påverka sina liv.

  294. Jag kommer från ett område
    där det finns en sjö.

  295. Vi vill främja teknisk utveckling.
    Vi använder fortfarande hackor.

  296. Varför inte mekanisera tekniken?
    Man kan samla folk i grupper-

  297. -så att de kan odla mycket
    med hjälp av maskiner.

  298. Det som de odlar kan de dels
    använda själva och dels sälja.

  299. Och eftersom vi har kooperativ
    kan vi enkelt skapa marknader-

  300. -så att de får tillbaka det.
    Det har jag fokuserat på.

  301. Det andra som jag har tittat på
    vad gäller nutrition:

  302. Vi tänker alla på grödor och glömmer
    boskap, vilket är väldigt lättskött.

  303. Djuren påverkas inte
    av klimatförändringarna.

  304. Det ger mycket mat
    och mycket näring på hushållsnivå.

  305. Hemligheten med nutrition är att när
    folk är friska kan de göra så mycket.

  306. Titta på kostnaden på hushållsnivå.
    Sjukomar minskar kraftigt.

  307. Och man tänker att politikerna inte ser
    sambandet mellan näring och röster.

  308. Men man behöver friska människor
    som kan engagera sig politiskt-

  309. -springa efter en och visa
    det stöd som våra politiker behöver.

  310. Man behöver friska människor.
    När folk har mat är de gärna till lags.

  311. Det är också en politisk taktik
    som man kan prova.

  312. Jag är glad att du säger det,
    för enligt Corinna-

  313. -är politiskt ledarskap det viktigaste.

  314. Men jag vill också ställa en fråga:

  315. Den här rapporten låter
    rätt så nedslående.

  316. Men vad har man gjort i länderna
    där det fungerar-

  317. -och vad kan vi andra lära oss av det?

  318. Vi har exemplen som jag visade.
    Brasilien brukar nämnas.

  319. Peru är ett exempel
    och Kenya ett annat.

  320. Det finns en rad exempel
    där man har lyckats.

  321. Thailand är ytterligare ett.

  322. Det som de har gemensamt
    är det politiska ledarskapet-

  323. -men det som följer med det
    är vad ledarna gör med åtagandet.

  324. Det innebär att översätta det
    till en effektiv infrastruktur.

  325. Ofta måste man då
    föra samtal med befolkningen-

  326. -mobilisera samhället
    och ta in människor.

  327. Det kräver en infrastruktur.
    Man kan inte bara prata med folk.

  328. Man måste ha institutioner
    och infrastruktur-

  329. -som kan ta in folk för att samtala.

  330. Man har den politiska viljan,
    men att få ut den kräver människor.

  331. Den andra gemensamma aspekten
    är att man har tydliga mål-

  332. -tydlig finansiering och en rad
    olika åtgärder på olika områden.

  333. Brasilien är
    ett klassiskt exempel på det.

  334. Vi tar upp Brasilien i rapporten
    och det intressanta exemplet Ghana.

  335. Ghana har gjort mycket
    för kvinnors hälsa.

  336. Det minskar förekomsten av infektion
    och bidrar till förbättrad nutrition.

  337. Men det finns en tredje aspekt,
    som jag ser i min analys av länderna.

  338. Det är förmågan
    att reflektera och lära sig.

  339. När man har gjort ett åtagande
    kan man vara självkritisk.

  340. Man kan vidta en åtgärd,
    även om det innebär en risk-

  341. -och fråga sig själv om det fungerar.

  342. I stället för att kryssa i rutan
    och säga att man har gjort det.

  343. Nej, man frågar om åtgärden uppnår
    det som man ville.

  344. Om den inte gör det ändrar vi på den.

  345. Förmågan att reflektera leder till-

  346. -att man sakta men säkert
    får allt fler effektiva åtgärder.

  347. Det kan man se
    när man tittar noga på de här länderna.

  348. Så vi ska vara stolta
    över att kanske misslyckas lite ibland-

  349. -så länge vi lär oss av det,
    över att reflektera och lära oss-

  350. -i stället för att bara vidta åtgärder.
    Vi måste kunna ta ett steg tillbaka.

  351. Peggy, som expert på hållbarhet-

  352. -vad säger du att världen kan vinna
    på att förhindra felnäring?

  353. Ett skäl till att JUCCCE
    som miljöorganisation-

  354. -nu är helt inriktad på livsmedel-

  355. -är att det står för en tredjedel
    av jordens växthusgasutsläpp.

  356. Det finns många andra saker
    som påverkas-

  357. -av en effektivare
    livsmedelsproduktion.

  358. Matsvinn.
    Tristram Stuart, som är här, säger-

  359. -att i Storbritannien kommer tio procent
    av utsläppen från matsvinn.

  360. I Kina lanserade vi för två år sen
    "tom tallrik"-kampanjen.

  361. Regeringstjänstemän måste tömma
    sina tallrikar och beställa mindre.

  362. I de nya kostriktlinjerna
    som kom i maj-

  363. -och som jag skrivit om
    i Huffington Post-

  364. -pratar man om att minska matsvinnet.

  365. Saker som avskogning.

  366. När vi äter mindre kött
    hugger vi ner mindre skog.

  367. Förlust av spannmål är ett problem.

  368. Jag hörde talas om ett program
    som drivs av WFP i Uganda.

  369. De har uppfunnit stålfat
    i vilka man antänder syret-

  370. -och därmed minskar antalet insekter
    som äter spannmålen.

  371. Sen har vi städer,
    vilket vi har pratat mycket om här.

  372. Kina är det land som har byggt
    flest städer under fyrtio år.

  373. Vi kan lära oss mycket om
    att distribuera mat mer effektivt-

  374. -för att minska svinn och felnäring-

  375. -men också använda mindre energi,
    vatten och mark-

  376. -som hänger samman
    med produktionen.

  377. Juliana, min sista fråga till dig är:

  378. Vad behöver ett land som Malawi
    från det internationella samfundet?

  379. När det gäller livsmedelssäkerhet-

  380. -ser vi tyvärr en större respons
    när vi befinner oss i kris.

  381. Men vi bör tänka på hållbarhet,
    så att man investerar i teknik.

  382. Vi har en sjö och borde
    egentligen inte gå hungriga.

  383. Så man bör investera i teknik-

  384. -så att vi kommer bort
    från självhushållning.

  385. Vi bör bygga dammar och skapa
    en marknad för att möjliggöra det här.

  386. Och för det andra är investeringar
    i utbildning livsviktiga.

  387. Folk kan förstå orsak och verkan
    och frågan om befolkning.

  388. Tekniken ger oss möjlighet att arbeta
    med unga människor-

  389. -och utnyttja
    den demografiska mångfalden.

  390. Nutritionen hänger samman
    med andra områden.

  391. Slutligen vill jag prata om
    en sak angående nutrition:

  392. Vi måste väsnas mycket om det.
    Det är ingen kontroversiell fråga.

  393. Alla behöver mat, men vi är så tysta
    att andra överröstar oss.

  394. Vi tror att det största problemet
    är mödradödlighet-

  395. -men näring, då?
    Så låt oss fortsätta väsnas.

  396. Vårt budskap är enkelt
    och tilltalande för alla.

  397. Tack, vi låter det bli
    den sista uppmaningen till handling.

  398. Väsnas mycket om nutrition.
    Tack så mycket.

  399. Ett bra sätt att avsluta!

  400. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Matparadoxen 2016

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matparadoxen är ett faktum idag när 800 miljoner människor inte kan äta sig mäta varje dag medan nästan 2 miljarder människor samtidigt är överviktiga. Hur ska vi ändra riktning på de matvanor som satt sig i världen? Ett panelsamtal som utgår från årets nutritionsrapport "Från löfte till påverkan". Medverkande: Corinna Hawkes, Global nutrition report 2016, Juliana Lunguzi, parlamentsledamot Malawi och Peggy Liu, representant JUCCCE. Moderator: Mette-Marit, Norges kronprinsessa. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Klimatförändringar, Livsmedelskonsumtion, Matvanor, Miljöfrågor, Nationalekonomi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Makt, plast, gift och våra barn

Före detta generaldirektör för Kemikalieinspektionen Ethel Forsberg beskriver sambandet mellan ekonomiska intressen och de farliga kemikalierna i vardagen. Syntetiska kemikalier kan orsaka cancer, skada arvsmassa, ge allergier och störa hormonsystem. Intervjuare: Mattias Österlund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss