Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Behöver vi verkligen en plan?Dela
  1. Jag ska prata om planen -
    sunda, hållbara livsmedelssystem-

  2. -och jag tänkte börja
    med titelns bakre del.

  3. Vad är hållbara livsmedelssystem?
    Hur ser de ut?

  4. Jag arbetar för Global Alliance,
    ett samarbete mellan tjugo stiftelser-

  5. -med ett kapital på 40 miljarder dollar.

  6. Vår hörnsten har varit
    att försöka besvara de här frågorna.

  7. Våra medlemmar arbetar
    med allt ifrån kvinnor i Västafrika-

  8. -till Sydamerikas leveranskedja
    och växtförädling.

  9. De har sina egna kärnfrågor,
    från rättvis hälsa till klimatet-

  10. -men tillsammans vill vi skapa
    inte bara hållbara livsmedelssystem-

  11. -utan även sunda, rättvisa, tåliga,
    kulturellt olikartade livsmedelssystem.

  12. För att göra det behövde vi skapa
    en vision för hur såna system ser ut.

  13. Vi kom fram till sex principer.
    De måste vara förnyelsebara-

  14. -så att naturresurser
    som jord, vatten och luft-

  15. -som länge förnyats
    kan fortsätta med det.

  16. De måste kunna stå emot
    de förändringar som sker på jorden.

  17. De måste vara rättvisa
    för alla människor överallt.

  18. De måste värdesätta
    olika arter, metoder och traditioner-

  19. -som har nedärvts till oss.

  20. De måste vara sunda
    och främja välmående för alla.

  21. De måste ta hänsyn till sambanden.
    Systemen är beroende av varandra.

  22. Vi tror att det här ger oss
    hållbara livsmedelssystem.

  23. Det här är våra mål
    för vår livsmedelsframtid.

  24. Och systemens mål är oerhört viktiga.

  25. Om vi vill ha ett system som ger
    samma mängd kalorier till alla-

  26. -på ett effektivt sätt,
    så skapar vi en viss sorts system.

  27. Men om vi vill ha ett system
    som ger en rättvis fördelning-

  28. -utan att skada planeten,
    så skapar vi ett helt annat system.

  29. Det här förändrar
    det vi menar med hållbara system-

  30. -och understryker hur viktigt det är
    att definiera vilket system vi vill ha.

  31. Om vi ändrar målen,
    så förändras systemet.

  32. På Global Alliance tror vi
    att det här borde vara systemets mål.

  33. Vad händer sen? Nu återvänder vi
    till titelns första del - planen.

  34. Vi behöver verkligen en plan.
    Jag tänker inte upprepa alla siffror.

  35. Det räcker med att säga
    att våra system inte levererar.

  36. Folk svälter, fler och fler dör
    av kostrelaterade sjukdomar.

  37. Planeten värms upp, jordbrukare
    får cancer då de utsätts för gifter.

  38. Vi ser matupplopp världen över.
    Jag behöver nog inte berätta mer.

  39. Trots att problemet är så angeläget
    och allvarligt, så finns det ingen plan.

  40. Det finns ingen universallösning
    till livsmedelskrisen som vi upplever-

  41. -av tre skäl. Det första är
    att systemen är så olika.

  42. Vi har
    självhushållande jordbruk, pastoralism-

  43. -stadsodling,
    industriella jordbruk, småbruk-

  44. -och olika bearbetnings-,
    distributions- och konsumtionsmönster.

  45. Hur livsmedel odlas, äts, levereras
    och slängs skiljer sig mycket åt-

  46. -så det finns ingen universallösning.

  47. Och de här systemen är bland de
    mest komplexa system vi har skapat.

  48. Vi har produktion, handel, regler,
    subventioner, skatter och tullar-

  49. -och faktorer
    som migration, klimat och ekonomi.

  50. Det här, mina vänner,
    är ett oerhört invecklat system.

  51. Systemen är också dynamiska,
    så de förändras ständigt-

  52. -både som helhet
    och i sina beståndsdelar.

  53. Om man förändrar en sak,
    så förändras allt.

  54. Om man förändrar nån annan sak,
    så händer andra oförutsägbara saker.

  55. Komplexitetsteoretikern
    Donella Meadows sa: "Inse faktum."

  56. "Universum är stökigt,
    turbulent, kaotiskt och dynamiskt."

  57. "Det är flyktigt
    och alltid på väg någonstans."

  58. "Det uppnår aldrig
    ett prydligt jämviktsläge."

  59. Vi har mångfaldiga, invecklade,
    dynamiska livsmedelssystem.

  60. Därför är det näst intill omöjligt
    att komma på en plan.

  61. Somliga hävdar att det är
    både omöjligt och kontraproduktivt.

  62. Den kända författaren Jane Jacobs sa:

  63. "Stora planer leder till stora misstag
    och hämmar fantasi och innovation."

  64. Planen med den gröna revolutionen
    fick ju inte det utfall vi hoppades på.

  65. Vad behöver vi göra i stället?
    Jag föreslår tre saker.

  66. Vi behöver nya visioner, ramverk
    och agenter för förändring-

  67. -som alla tar hänsyn till
    miljö och omständigheter.

  68. Det här är vår strategi.
    Först förändrar man visionerna.

  69. Man ändrar alltså systemets mål.

  70. Sen förändrar man ramverken.
    Man skapar nya tankesätt-

  71. -kring vilka modeller
    och regleringar som behövs.

  72. Sen engageras förändringsagenter.

  73. Man skapar kopplingar
    mellan alla som påverkar systemet.

  74. Politiker, vd:ar, forskare-

  75. -och NGO:er, bönder, konsumenter,
    stiftelser, elever och civilsamhället-

  76. -är alla aktiva deltagare
    som kan omarbeta sin del av systemet.

  77. Det här är ingen plan.
    Det är en karta som visar en väg.

  78. Man vet vart man vill komma,
    men det finns flera olika vägar dit-

  79. -och man kan behöva byta kurs
    beroende på vädret, trafiken-

  80. -kor på gatan
    eller bönder som protesterar.

  81. Ni ska få några exempel
    från Global Alliances arbete.

  82. Vi har två prioriterade initiativ.

  83. Det första är TEEBAgriFood,
    en av FN:s miljöprograms studier-

  84. -som stöttas av Norges regering,
    EU-kommissionen och oss.

  85. TEEB utgår ifrån att vi inte ser
    alla kostnader för våra livsmedel-

  86. -som t.ex.
    kostnaden för jorderosion och diabetes.

  87. Sen skapar man en vision
    där alla följder och kostnader-

  88. -synliggörs och räknas in.

  89. Sen skapas ett ramverk som förklarar-

  90. -hur de här kostnaderna och följderna
    kan mätas.

  91. Budgeten innefattar
    inte bara de vanliga kostnaderna-

  92. -som arbetskraft och investeringar-

  93. -utan även andra viktiga kostnader som
    jämställdhet och antibiotikaresistens.

  94. Målet är
    att engagera förändringsagenter-

  95. -i det här fallet regeringar, företag
    och jordbruk, och upplysa dem.

  96. Det är ingen plan, utan en karta.
    Tillämpningen av det här ramverket-

  97. -kommer alltid att vara miljöspecifik
    och bero av var och hur det används-

  98. -oavsett om det sker i Stockholm
    eller på en risodling i Indonesien.

  99. Vår andra prioritet är hoppfulla
    ljusglimtar. Världen förändras.

  100. Fler och fler kämpar för
    att reformera livsmedelssystemet.

  101. Vi vill dokumentera och demonstrera
    dessa förändringar och deras fördelar-

  102. -för att skapa ett ramverk för
    hur förändringarna kan genomföras-

  103. -vilket kan få
    investerare och beslutsfattare-

  104. -att röra sig snabbare
    mot fler hoppfulla ljusglimtar.

  105. Det är återigen en karta, inte en plan,
    som kan visa hur vi tar oss dit-

  106. -skapa ett ramverk för vägen dit
    och få förändringsagenter-

  107. -att tillämpa ramverket utifrån
    sammanhang, situation och behov.

  108. Min slutkläm är
    att vi bör skapa en ny historia.

  109. Vi måste berätta en annan historia-

  110. -om hur vi vill
    att våra livsmedelssystem ska se ut.

  111. Alla här berättar historier.

  112. Om ni är vd, så beskrivs ert företag
    nog genom en väl utarbetad historia.

  113. Om ni är politiker, så är
    er politik inget annat än historier.

  114. Om ni är lantbruksekonom, så är BNP
    och ekonomiska modeller era historier.

  115. Historierna visar
    vad vi värderar och inte-

  116. -och vad vi som globalt samhälle
    väljer att uppmärksamma och inte.

  117. Det finns många planer om hur
    livsmedelssystemet ska förändras.

  118. Det är också historier om hur man
    behöver förändra leveranskedjor-

  119. -eller stötta nationell matpolitik.
    Man vill laga ett trasigt system.

  120. Det låter förenklat,
    men det är egentligen rätt djupt-

  121. -för sanningen om historier
    är att det är allt vi är.

  122. Den nigerianske författaren Ben Okri
    skrev: "Vi lever av och i historier."

  123. "Vi lever i historierna
    som planterats i oss tidigare"-

  124. -"och även i de historier
    vi planterade i oss själva."

  125. "De värsta verkligheterna
    är fabricerade verkligheter."

  126. "De värsta verkligheterna
    är fabricerade verkligheter."

  127. "Därför är det vår uppgift som deltagare
    i universum att omforma vår värld."

  128. Jag skulle vilja avsluta med en fråga.

  129. Planen - hållbara livsmedelssystem?
    Vi måste definiera vad det är-

  130. -och omforma hur de ser ut
    och hur vi når dit, för, som Okri sa-

  131. -"om vi förändrar våra historier,
    så kan vi förändra våra liv." Tack!

  132. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behöver vi verkligen en plan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad betyder hållbar matutveckling egentligen? Ruth Richardsson från the Global alliance for future of food talar här om att det finns ett uppdämt behov av att definiera dessa system eftersom den plan som finns idag inte håller. Hon menar att vi kan göra om systemet genom tre steg. Det handlar bara om att skapa ett nytt narrativ - en ny berättelse. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsindustri, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En diet kan rädda världen

Matkonsumtion är en klassfråga. Christopher JL Murray vid universitetet i Washington berättar här om sin forskning som bland annat visar en stor överkonsumtion hos rika. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss