Titta

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Om UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Föreläsningar om ljud och hörsel, om allt från cochleaimplantat för skolbarn till ljudmiljöer i öppna kontorslandskap och om hur det är att skilja sig från normen på olika sätt. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer : Cochleaimplantat för barnDela
  1. Ingela Holmström,
    från Stockholms universitet.

  2. Jag kommer från projektet KIT:
    Kommunikation, identitet och kultur.

  3. Det kommer från forskningsgruppen
    CCD.

  4. Vi har specialintresse för makt,
    normer och deltagande.

  5. Jag tänkte börja med att prata
    allmänt om normer.

  6. I alla samhällen finns det
    uppfattningar om vad som är normalt.

  7. Medvetet eller omedvetet.
    Det är kopplat till hur vi är klädda-

  8. -hur vi ser ut, vad vi äter, vilket
    språk vi använder och såna saker.

  9. Det finns en förväntan att alla
    i samhället ska fungera homogent.

  10. Vi ska vara lika varandra
    och inte avvika för mycket.

  11. I såna samhällen finns det makt-
    relationer som vi har sinsemellan.

  12. Makt behöver inte vara negativt-

  13. -men vi måste våga diskutera
    vilka effekter makt kan ha.

  14. Det finns en majoritet
    i ett samhälle.

  15. Ofta finns det minoritetsgrupper
    också.

  16. Dem sinsemellan kan det finnas
    en kamp.

  17. Det finns grupper som inte alltid
    kan göra sin röst hörd.

  18. Man kan inte få sina behov och krav
    tillgodosedda.

  19. Man känner att man inte blir bemött
    med respekt.

  20. Då kan man uppleva frustration
    och en känsla av förtryck.

  21. Ett sätt att förstå såna makt-
    relationer är postkolonial teori.

  22. I KIT-projektet använde vi
    den teorin för att förstå-

  23. -hur minoritetsgrupper, som vi i det
    här fallet kallar för dövgemenskap-

  24. -hur deras upplevelse och reaktioner
    fungerar-

  25. -i kontrast till
    det hörande majoritetssamhället.

  26. När jag pratar om dövgemenskap-

  27. -menar jag en typ av
    praktikgemenskap.

  28. Vad är en praktikgemenskap?
    Jo, man har oftast nånting gemensamt.

  29. Det skulle kunna vara
    ett intresse, ett mål, ett ämne-

  30. -ett gemensamt engagemang
    eller en gemensam medvetenhet.

  31. Ett gemensamt språk
    eller sätt att kommunicera.

  32. Det dövgemenskapen har gemensamt
    med varandra är språket.

  33. Man lever som döv
    i ett hörande samhälle.

  34. Den erfarenheten delar man.

  35. Och det är inte så att alla människor
    är med i samma praktikgemenskap.

  36. Men nu pratar vi allmänt.

  37. Man kan vara med i olika praktik-
    gemenskaper på olika nivåer också.

  38. Vi i Sverige, det svenska folket,
    vi tillhör en praktikgemenskap.

  39. Sen finns det mindre grupper.
    Som en familj.

  40. Vi kan delta i olika gemenskaper
    på olika sätt.

  41. Om man tittar på det
    som i en cirkel...

  42. Det är en lite fyrkantig bild
    fast det är en cirkel.

  43. Om man ser det som tre kärnor,
    är de fulla medlemmar-

  44. -i den här praktikgemenskapen.

  45. Sen är det ringar runt omkring.
    De visar olika grader av deltagande.

  46. När en ny person
    vill komma in i gruppen-

  47. -startar man oftast ute i periferin.

  48. Den blå cirkeln ute i kanten
    är en ny person som kommer in.

  49. Kanske en ny elev
    som ska börja i en ny klass.

  50. Man börjar alltid i periferin.

  51. Ju längre tiden rullar på,
    desto mer nära in i kärnan når man.

  52. Men sen finns det de personer som är
    helt utestängda. Marginaliserade.

  53. De får inte delta. De stängs ute.

  54. Det är skillnad på en perifer medlem
    och en marginaliserad medlem.

  55. I periferin
    tillåts man ändå vara med.

  56. Man har rätt att vara där.
    Man ska finnas där.

  57. Men är man marginaliserad,
    är man utestängd från det.

  58. Jag tänkte återgå till normer.

  59. Vi pratar ofta om ett majoritets-
    samhälle och ett minoritetssamhälle.

  60. Majoritetens perspektiv är
    att hörande är norm.

  61. Man ska kunna höra,
    man ska kunna tala.

  62. Man ska kunna delta i interaktionen
    via det talade språket.

  63. Men hur gör man
    om man är döv eller hörselskadad?

  64. Då har majoritetssamhället utvecklat
    olika teknologiska uppfinningar.

  65. Jag har bilder på olika
    hörselhjälpmedel på tavlan.

  66. Det finns hörapparater.

  67. Sen har vi längst till höger
    ett cochleaimplantat.

  68. Det är
    en av de senaste uppfinningarna.

  69. Det finns inopererat.
    Man kan också ha det bakom örat.

  70. Cochleaimplantaten började spridas.

  71. Då fanns en förväntan från
    majoritetssamhället att det var löst.

  72. Det här var det man sa.

  73. Det här är rubriker
    från dags- och kvällstidningar-

  74. -när cochleaimplantatet kom.

  75. Nu hade man botat dövhet.

  76. Men...hörselhjälpmedel
    medför inte riktigt-

  77. -att man hör som i en normal hörsel.

  78. Man blir alltså inte hörande
    med hjälpmedlen.

  79. Då är det beroende på
    vilken delaktighet man kan ha.

  80. T.ex. hur ljudmiljön ser ut här.

  81. Är det mycket folk som pratar,
    är det svårt att hänga med.

  82. Det kan ha att göra med
    hur belysningen ser ut.

  83. Hur många deltar i samtalet?

  84. Vilken kommunikativ kompetens har
    personerna som är med i samtalet?

  85. Vilket språk använder man
    och hur väl behärskar man det?

  86. Sånt påverkar hur en döv
    eller hörselskadad-

  87. -ska kunna hänga med i
    en talad kommunikation.

  88. Jag tror att det är viktigt att inte
    ha majoritetssamhällets perspektiv-

  89. -i tanken "nu är det löst"
    med teknologin.

  90. "Nu har vi hörapparater och
    cochleaimplantat. Då är vi klara."

  91. Det är viktigt att se bakom
    det som ytligt ser bra ut.

  92. Jag gjorde en studie
    hur det ser ut i skolor-

  93. -där man har barn som har
    cochleaimplantat.

  94. Jag har tittat på två klasser
    i den "vanliga" skolan.

  95. Två flickor i två olika skolor.

  96. De gick integrerade med hörande barn.

  97. I första hand använde de talad
    kommunikation, alltså svenska.

  98. Läraren hade ingen erfarenhet av
    att undervisa hörselskadade barn.

  99. Eleverna hade varsin resursperson
    som båda kunde teckenspråk.

  100. Man kunde se i studien
    att de fick mycket hjälp.

  101. Många saker är bra.
    De fick mycket stöd.

  102. Man använde mikrofoner, lärare
    och resurspersoner tittade-

  103. -att det fungerade.

  104. Lärarna har också strategier för hur
    man ska lösa problem som dyker upp.

  105. Hur eleverna ska hänga med.

  106. Sen finns det personer i klassrummet
    som ibland använder teckenspråk.

  107. Så på ytan ser det ut
    som om det funkar jättebra.

  108. Men det vi märker är att elever
    som har cochleaimplantat-

  109. -i den typen av miljö,
    deras position blir ute i periferin.

  110. Man kan se att de inte förflyttas in
    mot kärnan på samma sätt som andra.

  111. De är fast i periferin.

  112. De är alltid lite annorlunda
    jämfört med sina klasskamrater.

  113. De får också ta stort eget ansvar för
    att kunna hänga med i undervisningen.

  114. Vi upptäckte några saker
    i klassrummet.

  115. Det var inte självklart vilket stöd
    man skulle få från sin resursperson.

  116. Deras roll var väldigt olika
    beroende på situation i klassrummet.

  117. Man använder oral kommunikation
    i första hand.

  118. Möjligheten att avläsa munnen
    och kanske teckenspråk-

  119. -var väldigt begränsad.

  120. De vuxna ville skapa
    en lugn och tyst miljö för eleven.

  121. Det gjorde
    att man stängde av mikrofonen.

  122. Då får barnet svårare att hänga med.

  123. Man får svårighet
    till passivt lärande.

  124. Vi vet att
    när läraren förklarar för en elev-

  125. -kanske det finns elever
    som tjuvlyssnar.

  126. Det kan inte ett barn med implantat
    eftersom mikrofonen är avstängd.

  127. Så de vuxna har obegränsad makt
    över teknologin-

  128. -för att man kan
    t.ex. höja och sänka ljudvolymen.

  129. Det blir då en ojämlik maktrelation
    i rummet.

  130. Frågan är: Kan vi verkligen säga
    att det fungerar så bra?

  131. Vi måste våga se bortom ytan
    och titta lite mer på djupet.

  132. Vad händer med barn
    som alltid försöker smälta in?

  133. Alltid måste vara 100 procent alerta
    för att ta in vad som händer?

  134. Och att själva ta ansvar
    för att vara inkluderade?

  135. Mycket teknologi används.
    Det är sårbart.

  136. Om tekniken inte fungerar, blir det
    svårt för eleven att hänga med.

  137. Sen måste man fundera på
    på vems villkor det är.

  138. Vem dikterar villkoren för delaktig-
    het, tillgänglighet och interaktion-

  139. -för barn som har cochleaimplantat
    eller personer med hörselnedsättning?

  140. Vi har oreflekterade normer.

  141. Då är det majoritetens
    behov av erfarenheter-

  142. -att rutinerna blir det självklara.

  143. Så. Det är viktigt
    att vi problematiserar-

  144. -och att vi har
    ett eget normalitetstänkande.

  145. Verkligheten är mycket mer komplex-

  146. -för döva och hörselskadade
    än vad de som hör kan förstå.

  147. Ja, stort tack.

  148. Tack för en spännande presentation.
    Jag har en fråga om-

  149. -hur du tror att lärandet påverkas av
    den här situationen i klassrummet.

  150. Lärandet påverkas mycket.

  151. Det krävs mycket energi för att hänga
    med och uppfatta vad som sägs.

  152. De barnen är mycket tröttare
    och får svårare att lära sig.

  153. Det var ett kort svar, men ett svar.

  154. Jag har en student
    som skriver om språkdeprivation.

  155. Det hände då man inte fick använda
    teckenspråk. Finns det en risk-

  156. -att det kommer tillbaka
    nu när implantaten blivit populära-

  157. -och man tror att man löst problemet
    med dem som inte hör?

  158. Tyvärr tror många att när man
    opererat in ett cochleaimplantat-

  159. -har man löst problemet och att det
    inte finns nåt behov av teckenspråk.

  160. Men teckenspråket är väldigt lätt
    att använda i alla sammanhang.

  161. När andra saker gör det svårt
    har man ändå teckenspråket.

  162. Man kan välja vilket språk
    som fungerar bäst i situationen.

  163. Man vet inte när barnen är små
    när man behöver det.

  164. När föräldrar väljer bort teckenspråk
    har barnen bara teknologin.

  165. Vi alla vet hur mycket det krånglar.
    Det gör det här i dag.

  166. Så vi begränsar barnen genom att inte
    ge dem tillgång till båda språken.

  167. Vi hade en till fråga där bak.

  168. Jag undrar...

  169. Unga hörselskadade gjorde en studie
    för några år sen-

  170. -där man pratade om pedagogens roll
    för att det ska fungera-

  171. -för elever som går inkluderat.

  172. Jag undrar om det fortfarande är så
    att det är pedagogen-

  173. -som är det viktigaste redskapet
    för att lärandet ska fungera.

  174. Om du har funderat över det.

  175. Vi har gjort en studie där vi tittar
    på hörselpedagoger i kommunerna.

  176. Vi tittar på hur många som finns.

  177. Hörselpedagogerna ger stöd
    till personal och elever-

  178. -för att de ska klara av
    sin skolgång.

  179. Men det är få kommuner som har kvar
    sina hörselpedagoger i dag.

  180. Så barnen har inga i kommunerna
    som kan hjälpa dem.

  181. Hur ska lärarna veta hur de ska göra-

  182. -när det helt plötsligt
    dyker upp en hörselskadad elev?

  183. Då får en hörselskadad elev möta
    en lärare utan erfarenhet av-

  184. -att undervisa en hörselskadad.

  185. Hörselpedagogerna hade kunnat hjälpa
    till så att det skulle flyta på mer.

  186. Stort tack, Ingela.

  187. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Cochleaimplantat för barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Kokleaimplantat, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Personer med hörselskada, Öron
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Cochleaimplantat för barn

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörapparaten av eller på?

Åsa Alftberg, etnolog vid Malmö högskola, talar om cochleaimplantat och tar upp ett exempel med en intervjuperson som stänger av sin hörapparat för att orka med vissa ljudmiljöer. Det finns en moralisk laddning i att stänga av eller vara på. Man utmanar normen att alltid sträva efter att vara hörande. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörselskadad i offentliga rum

Det kan vara svårt att inte höra på offentliga platser som restauranger och simhallar. Vissa tar då tillflykt till dövklubbar som inte ser dövheten som en sjukdom som ska behandlas. Elisabet Apelmo, Malmö högskola, berättar här om så kallade deaf communities och utmaningarna som dagens hörselskadade kan hamna inför. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Habilitering för invandrarbarn

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Jag klarar mig själv!

Teknik är överallt omkring oss. Och med personlig assistans kan tekniken bli en integrerad del av en själv. Hanna Egard, Malmö högskola, har gjort en intervjustudie där personer med funktionsnedsättning berättar om hur tekniken blir så integrerad i ens person att man inte tänker på den längre. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Delaktighet och habilitering

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Inkluderande design och funkofobi

En paneldiskussion om tillgänglighet där forskare från olika universitet talar om allt från inkluderande design som exempelvis kan vara att blinda inte vill ha fönster till vikten av orden som används för att beskriva dem utanför normen. Medverkande: Elisabet Apelmo och Åsa Alftberg, Malmö högskola, Per Koren Solvang, Høgskolen i Oslo og Akershus och Ingela Holmström, Stockholms universitet. Moderator: Kristofer Hansson. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vänner

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss