Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Hur sätter vi betyg i högskolan?Dela
  1. Varmt välkomna till vår paneldebatt
    med den provocerande titeln:

  2. "Hur sätter vi egentligen betyg
    i högskolan?"

  3. Jag heter Fredrik Oldsjö
    och är från Stockholms universitet.

  4. Jag modererar det här samtalet
    tillsammans med...?

  5. Karin Kjellgren, prodekan vid
    medicinska fakulteten i Linköping.

  6. Karin och jag representerar
    SUHF:s arbetsgrupp för betygsfrågor.

  7. Vi har jobbat med representanter
    från olika lärosäten och från SFS-

  8. -under ett drygt år.

  9. Det handlade om internationalisering,
    men det ska vi inte prata om nu-

  10. -och inte om huruvida
    flergradiga betygsskalor är bra.

  11. Vi ska prata om ett underlag som vi
    tog fram - nämligen betygsstatistik.

  12. Vår rapport är precis färdig.
    Den kan ni hämta här efteråt.

  13. Jag inleder kort och ger
    några axplock från betygsstatistiken.

  14. Huvuddelen ägnas åt en paneldebatt.
    Vi presenterar panelen inom kort.

  15. Sen öppnar vi för frågor på slutet.

  16. Svensk högskola
    har fem olika betygsskalor:

  17. G-U-skalan, VG-G-U-skalan,
    5-4-3-U-skalan-

  18. -och AB-BA-B-U-skalan,
    och A till F-skalan.

  19. De är delvis ämnesrelaterade:

  20. 5-U-skalan används för ingenjörer
    och AB-U inom juristprogrammet.

  21. Vi har fått statistik
    från 30 lärosäten.

  22. Det är ungefär 85 %
    av helårsstudenterna i högskolan.

  23. Statistiken baseras på alla betygs-
    sättningar på hel kurs 2011-2014.

  24. Alla lärosäten använder
    G-U-skalan och VG-U-skalan.

  25. 26 av 30 lärosäten
    använder tre eller fler betygsskalor.

  26. Vi har ett heterogent landskap
    i svensk högskola.

  27. Här är betygsfördelningen
    i respektive skala under de tre åren.

  28. Det finns mycket att prata om.

  29. De två fyrgradiga betygsskalorna
    skiljer sig åt i betygsfördelningen.

  30. I juristprogrammets skala
    är det högsta betyget det vanligaste-

  31. -men i ingenjörsutbildningarnas skala
    är det lägsta betyget det vanligaste.

  32. Men vi vill prata om hur det ser ut
    mellan lärosäten och inom lärosäten-

  33. -i användningen
    av en och samma skala.

  34. Vi ger några axplock nu.

  35. Här är den mest använda betygsskalan
    i Sverige: VG-G-U-skalan.

  36. Längst ner är antalet
    betygssättningar i den här skalan.

  37. De blå staplarna visar hur stor andel
    av studenterna som får VG.

  38. Då ser man
    att på Chalmers får ungefär 11 % VG.

  39. Men på Konstfack får drygt 50 % VG.

  40. Det är skillnader
    mellan olika lärosäten.

  41. Den näst mest använda betygsskalan,
    sett till antalet betygssättningar-

  42. -är A-F-skalan,
    som finns vid arton lärosäten-

  43. -av alla 37 SUHF-medlemmar.

  44. Här ser vi också skillnader i betygs-
    sättningen. Betygsstegen är fler här.

  45. Knappt 8 % av studenterna på
    Högskolan i Gävle får högsta betyg A.

  46. Men nästan 20 % får det på KTH.

  47. KTH har en mycket flackare kurva.
    Mellanbetyget C är inte vanligast-

  48. -men på till exempel Mittuniversitet
    är C det klart vanligaste betyget.

  49. Det finns helt enkelt skillnader.

  50. Och antalet betygssättningar
    skiljer sig mellan lärosätena.

  51. De största med A-F-skalan
    är Stockholms universitet och KTH.

  52. Inom lärosätena har vi i arbets-
    gruppen bara gjort några stickprov.

  53. Där ser vi också stora skillnader
    i betygsfördelningar.

  54. Här ser vi sju förstaterminskurser
    vid Stockholms universitet.

  55. Det är studenternas första termin.
    Det är grundkursen i varje ämne.

  56. I ämnet kriminologi får cirka 1 %
    av studenterna högsta betyget A.

  57. Men på grundkursen i statistik
    får drygt 20 % av studenterna A.

  58. Och bara 7 % får E där.

  59. I företagsekonomi är E ett ganska
    vanligt betyg, uppåt 20 % får det.

  60. Vi ser skillnader i betygsfördelning.

  61. I statsvetenskap har man
    nästan avvecklat betygen E och A.

  62. Det här baserar sig på 16 700
    betygssättningar under tre års tid-

  63. -i respektive ämne.

  64. Så det ger nåt slags totalbild.

  65. Det här är ett axplock av statistik
    som presenteras i rapporten.

  66. Det väcker frågor
    kring betyg i högskolan.

  67. Är skillnaderna problematiska? Finns
    det förklaringar till skillnaderna?

  68. Behöver vi jobba med det här
    inom högskolan?

  69. Vi brukar inte
    ta fram betygsstatistik.

  70. Vi jämför inte
    inom och mellan lärosäten.

  71. Det är det enda jag säger om betygs-
    statistiken. Titta gärna i rapporten.

  72. Samtalet handlar om de här frågorna.

  73. Panelen
    har inget ansvar för rapporten.

  74. De är här som kloka personer med
    olika kompetenser och perspektiv.

  75. Karin och jag
    står till svars för rapporten.

  76. Då ska vi se
    vilka som finns i panelen.

  77. Vi ber er presentera er
    och säga vad ni har för uppgift.

  78. Silvana Naredi, vicedekan med ansvar
    för grundnivå och avancerad nivå-

  79. -på Sahlgrenska akademin
    vid Göteborgs universitet.

  80. Jag är professor och överläkare
    i anestesi och intensivvård.

  81. Jag arbetar kliniskt
    och har varit chef i sjukvården.

  82. Dessutom tillhör jag de studenter-

  83. -som har haft både en sexgradig
    och en tvågradig betygsskala.

  84. Vi fortsätter.

  85. Åsa Lindberg-Sand,
    docent i utbildningsvetenskap-

  86. -och chef för avdelningen
    för högskolepedagogisk utveckling.

  87. När jag var doktorand för 25 år sen
    tog jag fram den här SOU-rapporten:

  88. "Examination
    som kvalitetskontroll i högskolan".

  89. Jag skrev den
    ihop med professor Berit Askling.

  90. Vi ansåg att examination
    var ett försummat tema-

  91. -när det gällde kvalitet.

  92. Jag har läst igenom vissa delar igen-

  93. -och mycket i rapporten är relevant
    vad gäller betyg i högre utbildning.

  94. Vi har inte fått nya problem. Det här
    handlar om vår examinationskultur.

  95. Vi kan fortsätta diskussionen
    därifrån. Tack.

  96. -Och en student.
    -Emelie Johansson.

  97. Vice ordförande med utbildningsansvar
    på studentkåren på Högskolan i Borås.

  98. Kalle Tryggvesson från kriminologiska
    institutionen i Stockholm.

  99. Jag har bidragit
    till den här skeva fördelningen!

  100. Utan att veta om det, ska erkännas.

  101. Charlotta Tjärdahl, vice ordförande
    för Sveriges förenade studentkårer.

  102. Jag vill bara säga att ingen gör mer
    rätt när det gäller betygsfördelning.

  103. Vi noterar skillnaderna.
    Det är utgångspunkten här.

  104. -Så känn ingen skuld, Kalle!
    -Men jag känner ett visst ansvar.

  105. Vi inleder med en fråga. Vad var mest
    överraskande med betygsstatistiken?

  106. -Vill du börja, Lotta?
    -Det kan jag absolut göra.

  107. Jag lyfter främst på ögonbrynen
    åt det här:

  108. I utvecklande kvalitetsarbete är ett
    kritiskt förhållningssätt viktigt.

  109. Man ska se saker
    ur ett större perspektiv.

  110. Jag reagerade på att studenter
    och lärare föredrar sina egna system.

  111. Det kan ju skapa lite problem.

  112. Kalle?

  113. Jag hade förväntat mig att det skulle
    variera, men inte så mycket faktiskt.

  114. Jag blev överraskad
    över min egen institution.

  115. Vi får inte information om sånt.

  116. Vi har ingen tradition av
    att titta på våra betyg.

  117. Vi jämför olika delkurser: "Hur
    gick det för er den här terminen?"

  118. Men vi borde
    ha tittat på det här utfallet.

  119. Det är inte nödvändigtvis fel,
    men vi ska kunna reflektera över det.

  120. Att studenterna inte strävar
    efter högre betyg var förvånande.

  121. En väldigt liten andel
    strävar efter det högre betyget.

  122. Normen i Sverige är att lagom är bra.
    Om G är tillräckligt, så...

  123. Rapporten visar
    att arbetslivet säger att G räcker.

  124. Vi borde sträva efter
    att studenterna ska vilja bli bättre-

  125. -och även slå sig ut
    på den globala marknaden.

  126. Jag blev inte ett dugg förvånad!

  127. Mina 25 år med examinationssystemet
    i svensk högre utbildning-

  128. -som jag faktiskt har studerat lite-

  129. -gjorde att det här
    var ett självklart utfall.

  130. Det är intressant att diskutera-

  131. -varför utfallet är självklart
    och inte överraskande.

  132. Det beror ju på att vilka betyg
    som lärare sätter är decentraliserat.

  133. Vi har kurser, och de betygssätts.
    Enskilda lärare har ett stort ansvar.

  134. Vi pratar inte
    om grunderna för bedömning.

  135. Sen är det så
    att många saker influerar.

  136. Ett betygsutfall handlar inte bara
    om huruvida undervisningen är god-

  137. -eller om lärares
    uppfattning om fördelningen.

  138. Det beror på vilka studenterna är.
    Hur väljs de ut?

  139. Det går inte att analysera
    om utfallet är rätt eller fel-

  140. -om man inte har med de variablerna.

  141. Och slutligen vill jag tillägga...

  142. Den relativa betygsskalan
    försvann i svensk utbildning 1994.

  143. Betygsstatistik blir meningslös
    om man inte har de här förhållandena.

  144. I Sverige har vi haft
    ett kvalitetssystem, 2011-2015.

  145. Det hade två inslag:

  146. Bedömare skulle betygssätta
    examensarbeten utifrån examensmålen-

  147. -vilket är omöjligt-

  148. -och i första omgången fick
    25 % av utbildningarna underkänt.

  149. Och man skulle sammanställa själv-
    värderingar som redovisade resultat.

  150. Det misslyckades, för vi
    pratar inte om hur vi sätter betyg.

  151. Det är en pedagogisk fråga.
    Det kan handla om betygskriterier-

  152. -som vi hade
    en bra presentation av tidigare.

  153. Och hur kan vi följa progressionen?
    Det tog Gudrun Edgren upp här.

  154. Innan vi har gjort det arbetet
    kan vi vänta oss det här.

  155. Det är inte statistiken vi ska
    jobba med utan pedagogiken. Tack.

  156. Jag är inte heller förvånad. Det
    är fantastiskt att det kommer fram.

  157. Det här har vi nog alla
    känt till under lång tid.

  158. Det är väldigt heterogent och bygger
    mycket på vilka betyg lärarna sätter.

  159. Det är bra
    att den här diskussionen startar-

  160. -och att vi diskuterar examination
    och examinationskriterier.

  161. Jag företräder
    professionsutbildningar.

  162. Vården vill ha personal som uppnår
    kraven för professionsutbildningar.

  163. Vi måste kanske
    vara duktigare på att underkänna.

  164. Vi försöker hålla en så hög ribba-

  165. -så att det vi släpper ut
    är kvalitetssäkrat för sjukvård.

  166. Samma sak för lärare. Vi måste
    försäkra oss om att de kan sitt jobb-

  167. -och har den kompetens
    som alla tror att de har.

  168. Tackar. Vi tänkte att vi skulle
    diskutera den här typen av frågor.

  169. Jag vänder mig först till dig, Lotta.

  170. Som student och med det student-
    perspektiv som du säkert har...

  171. Det här med att det varierar...

  172. Ett lärosäte
    har en viss betygsfördelning-

  173. -men på ett annat lärosäte
    ser det annorlunda ut i samma ämne.

  174. Tycker du att det är problematiskt?

  175. Det blir problematiskt om lärare
    ej har förståelse för systemet.

  176. Det är inte systemets fel. Det ska
    vi ha med oss. - Du var inne på det.

  177. Kvalitetsarbetet
    och det pedagogiska arbetet varierar.

  178. Då blir det ganska naturligt
    att också betygssättningen varierar.

  179. Att vi tycker att variation
    är problematiskt blir märkligt.

  180. Vi vill ju att alla ska lyckas,
    men är liksom fast i det relativa.

  181. Vi vill ju att alla ska nå
    så höga resultat som möjligt.

  182. Hur ser vi till att vi kommer dit?
    Det är det som är kärnfrågan.

  183. Det vill jag diskutera.

  184. -Emelie, hur tänker du?
    -Jag håller med Lotta.

  185. Det ska arbetas på varje lärosäte.
    Det finns skillnader överallt.

  186. Som du sa, det finns ett systemfel-

  187. -men man ska arbeta med kvaliteten.
    Alla studenter ska nå högt.

  188. Vad ska vi med betygen till?

  189. Man går en utbildning
    och ska visa en viss kompetens.

  190. Hur kommunicerar jag min kompetens
    ute i arbetslivet sedan?

  191. Du var inne på det Emelie. Du sa:

  192. "Hur strävar man
    efter en bättre kompetens?"

  193. På många lärosäten i dag
    krävs 50 % för godkänt-

  194. -i alla fall på salstentamen och
    liknande. Det måste vi nog gå ifrån.

  195. Då har studenten klarat hälften.

  196. Varför ska vi inte sträva
    efter 70 %, 75 % eller 90 %?

  197. Vi är inte redo för arbetslivet
    om vi bara har 50 % med oss.

  198. Man måste få upp ögonen
    hos studenterna.

  199. Inte: "Jag ska klara 50 % på tentan."

  200. Utan: "Jag kan gå ut i arbetslivet"-

  201. -"och faktiskt utöva kunskaperna
    som jag har lärt mig på kursen."

  202. Vi hade en sån diskussion
    vid vår fakultet.

  203. Vi observerade att de flesta
    studenterna ligger på betygsgränsen.

  204. Ur nationalekonomisk synpunkt är det
    viktigt att vi lyfter studenterna.

  205. -Men frågan är hur vi gör det.
    -Silvana.

  206. Graderade betyg ger inget lyft i sig.

  207. Det beror på var vi sätter gränsen
    för godkännande. Vi kan kräva 80 %.

  208. Om vi ska betygssätta kompetens
    måste vi göra det i alla dimensioner.

  209. Gör vi det med graderade betyg?

  210. Man säger att verksamhetsförlagd
    utbildning är svår att betygssätta.

  211. Men den är ju jätteviktig!
    Om vi tar bort den-

  212. -vad är det då
    för kompetens vi betygssätter?

  213. Det är ju svårare än så!

  214. Höga mål kan man också nå genom
    att sätta höga gränser för godkänt.

  215. Vad är den minsta acceptabla gränsen?

  216. Man måste få med hela utbildningen
    om man pratar om betyg.

  217. Åsa?

  218. Det som jag har funderat över när
    jag har tänkt på examinationssystem-

  219. -är att examinationen ligger i varje
    kurs och är ett totalt läraransvar.

  220. Inom program inom medicin och
    hälsovård, alla professionsprogram-

  221. -tänker man på progressionen
    mot helheten och har andra praktiker.

  222. Men i generella examina
    är varje kurs ofta en kurs för sig.

  223. Jag har ju ett sociokulturellt
    perspektiv på kunskapsutveckling.

  224. På programledningsnivå och
    lärosätesledningsnivå har man inte-

  225. -nåt perspektiv
    på kvaliteten i examinationer.

  226. Man har ingen kollegial diskussion.
    Har våra examinationer bra kvalitet?

  227. Studenter inom humaniora och teologi
    vill ha mer timmar i klassrummet.

  228. Summan för examination
    ligger i undervisningstimmarna.

  229. Vi får billiga, enkla examinationer,
    ju mer lärarna ska stå i klassrummet.

  230. Vi behöver lyfta frågan
    om kvalitet i examinationen.

  231. Om vi ska använda en massa
    graderade betyg är inte huvudfrågan.

  232. Huvudfrågan är hur vi examinerar
    våra studenter på ett utmanade sätt-

  233. -så att de närmar sig examensmålen.

  234. Kvalitetssystemet havererade på denna
    fråga, men man låtsas inte om det.

  235. Jag ser fram emot att examination
    ska betraktas som en viktig fråga-

  236. -på alla nivåer i högskolan.

  237. Det krävs forskning
    och politisk vilja.

  238. Lärosätesledningarna
    måste vilja detta.

  239. Om inte det äger rum,
    hamnar vi i-

  240. -att vi ska få en normalfördelning
    eller att alla får A. Meningslöst!

  241. Emelie?

  242. Jag tänkte på skalan A-F
    och även G-VG.

  243. Med en G-VG-skala tänker
    många studenter att godkänt räcker.

  244. Men med en A-F-skala
    strävar de efter högre betyg.

  245. Man ser inte dem som ligger
    två poäng under VG-gränsen.

  246. De har nått högre än vi
    som fick ett poäng över G-gränsen.

  247. Studenter blir mer instrumentella
    för de är mer stressade.

  248. Man räknar på sina studiemedel, och
    man måste prestera för att få ut dem.

  249. Samtidigt har vi
    ett oprioriterat examinationssystem.

  250. Inte konstigt
    om studenter nästan blir cyniska.

  251. De utsätts för helt olika
    examinationer och betygsskalor.

  252. Vi har ett pedagogiskt problem
    att hantera gemensamt.

  253. Apropå den frågan...

  254. Vi går tillbaka till den här.
    Nej, den här! Nej, den här!

  255. Apropå det här med stress.

  256. De två fyrgradiga skalorna
    har olika fördelning.

  257. På juristprogrammets skala
    får 38 % högsta betyg nationellt.

  258. Ingenjörsutbildningen
    har 23,1 % som får högsta betyg.

  259. Domstolsverket använder
    betygen från juristutbildningen-

  260. -som enda urvalsgrund
    för notarietjänstgöring.

  261. Man kan grubbla över om det ger den
    här effekten. Apropå betygsstress.

  262. Diskussionen handlar inte så mycket
    om flergradiga betyg eller inte.

  263. Problemet
    som statistiken återspeglar är-

  264. -att oavsett betygsskala
    varierar betygssättningen.

  265. Det syns i alla skalor utom
    i U-G-skalan. Där kan vi inte se det.

  266. Vi har ett mätverktyg, en betygsskala
    som vi ska bedöma utifrån.

  267. Men har vi pratat om
    hur vi ska använda det verktyget?

  268. Vad är ett A i A-F-skalan?
    Vad är ett VG?

  269. För vi nån dialog kring det?

  270. Vid en av våra intervjuer
    i det här arbetet påpekade nån-

  271. -att vi har en noggrann selektion
    för att komma in i högskolan.

  272. Det är som
    att komma igenom ett nålsöga.

  273. Men när vi examinerar-

  274. -var hittar vi nålen i en höstack
    när betygssättningen ser så olika ut?

  275. Jag tror att man också måste
    beakta betygens kommunikativa aspekt.

  276. -Ska jag?
    -Varsågod.

  277. Intagning är intressant. För några
    veckor sen kom en utredning om betyg.

  278. Friskolor sätter högre betyg än
    kommunala skolor på nationella prov.

  279. Då tar vi in studenter
    som egentligen inte har de betygen-

  280. -och studenter med de betygen kommer
    inte in - när det är stor konkurrens-

  281. -så det är intressant med
    graderade betyg, för det är viktigt.

  282. Det kan bli så att universiteten vill
    visa vilka duktiga studenter de har.

  283. Då får man en betygsinflation, som
    inte står för den reella kompetensen.

  284. Vi vill ju betygssätta
    en reell kompetens.

  285. Examinationen
    är det vi ska jobba med!

  286. Vi ska prata om hur vi examinerar.

  287. Vilka kriterier har vi?
    Vi kan börja med "godkänt".

  288. Åsa.

  289. För åtta år sen fick högre utbildning
    ett nytt läroplanssystem, curriculum.

  290. I stället för
    ämnesbaserade kursplaner-

  291. -fick vi kursplaner med lärandemål
    eller förväntade läranderesultat.

  292. Nu är det självklart
    att bedömningen utgår från det.

  293. Det finns inget beslut
    om en målrelaterad bedömning-

  294. -men det förutsätts
    efter läroplansförändringen.

  295. Då kan man säga så här...

  296. Vi har olika kurser
    som kan ha olika betygssystem.

  297. Skolan har samma mål
    för samma bitar av utbildningen.

  298. Då kan det vara relevant
    att titta på det här-

  299. -men i högre utbildning
    är betygsstatistik meningslös.

  300. Vi har inte koll
    på studenterna som kommer in-

  301. -vilket är viktigt för prognosen-

  302. -och ingen koll
    på vilka betygssystem...

  303. Rapporten handlar bara om betygs-
    skalor, inte om olika betygssystem.

  304. Det finns många olika, och de
    ger upphov till olika fördelning.

  305. Jag tycker
    att frågan är fel ställd om det här.

  306. Det är inte överraskande. Det
    finns skäl till att det ser olika ut.

  307. Vi behöver diskutera examination
    som ett försummat kvalitetsområde.

  308. -Kalle.
    -Vi pratar om olika saker.

  309. Om examination
    ska vara kvalitetsdrivande-

  310. -kan vi inte förvänta oss annat
    än större skillnader.

  311. Om vi ska ha små skillnader
    mellan de olika högskolorna...

  312. Det är svårt bara på en institution
    att tänka likadant.

  313. Om det ska vara lika, får vi
    enklare former av examinationer.

  314. Det blir svårt att ha
    kvalitetsdrivande examinationer.

  315. Det kanske måste få vara
    stora variationer.

  316. Det beror på vad vi vill.

  317. Det är inte bra
    om studenterna använder det som...

  318. Att det blir svårare att komma vidare
    om det är svårt att få bra betyg.

  319. Betyget som urvalsinstrument.

  320. Hur examinationer genomförs
    har effekter på pedagogiken-

  321. -men betygen är också ett
    urvalsinstrument på arbetsmarknaden.

  322. Vi blandar ihop de här olika delarna.

  323. Får jag bara säga nåt kort?

  324. Jag antar studenter
    till våra mastersprogram.

  325. Vi får in studenter
    från ställen med olika betygssystem.

  326. Och man ska ta hänsyn till att det är
    lättare att få betyg på nåt ställe.

  327. Men det svåra är
    att utbildningarna är så olika.

  328. Jag har ingen aning om vad de kan.

  329. Betyg är inte så viktiga för urval,
    för de säger så lite om vad de kan.

  330. Det blir så förenklat
    om vi ska använda betygen så.

  331. Om man ska jämföra betyg
    måste man jämföra kurser också.

  332. Kurser med samma rubrik
    kan vara väldigt olika kurser.

  333. Vi har indirekt varit inne på
    att vi betonar det pedagogiska-

  334. -och vikten av jobba med examination
    för kvalitetsutveckling.

  335. Där finns det mycket att göra.

  336. Myndighetsutövning, då?
    Vi är noggranna i högskolan med det-

  337. -när det gäller till exempel
    tillgodoräknanden, urval, examen...

  338. Betygssättning
    är också ett myndighetsbeslut.

  339. Är vi överens om grunderna
    för det myndighetsbeslutet?

  340. Uppenbarligen inte!

  341. Det här går in i det som redan sagts.

  342. Det finns en föreställning om att det
    är en fortsättning på skolans betyg.

  343. Men vad är det vi har här egentligen?

  344. Vi har mål som behöver uppfyllas
    för att få en examen.

  345. Det är grunden,
    och det kan vi signalera ut sen.

  346. Det viktiga här är inte betyg utan
    om kursernas mål är väl genomtänkta.

  347. Ligger de i linje med examensmålen?

  348. Eller har man omformulerat lite och
    examinerar på samma sätt som förut?

  349. SFS vill att det satsas
    på det akademiska lärarskapet.

  350. För att lärare
    ska utveckla professionen-

  351. -och göra den här myndighets-
    utövningen på ett riktigt sätt-

  352. -behövs pedagogiska strukturer och
    fortbildning. Pedagogik ska värderas.

  353. Vi vet inte vad kvalitet är.

  354. Vad säger att en student med A
    har bättre kvalitet?

  355. Det viktiga är att vi har
    kvalitetsarbete, kvalitetsutveckling.

  356. Så studenten med A är inte bättre
    än den som får B eller C?

  357. -Som person?
    -Nej, i prestationen!

  358. Det är svårt att säga vad det
    signalerar. Båda har uppnått målen.

  359. Vad säger det egentligen? Ska
    det hjälpa till i ett urval senare?

  360. Det är viktigt
    att fundera över de sakerna.

  361. Korta svar. - Åsa.

  362. Politiker och administratörer som
    vill ha ordning och reda kan säga:

  363. "Nu formar vi
    ett rättssäkert, stabilt system"-

  364. -"och lärarna
    ska myndighetsutöva på rätt sätt."

  365. Men den internationella överblicken
    i er rapport visar-

  366. -att det här
    är det mest problematiska området.

  367. Det finns inga system
    som både uppfyller pedagogiska krav-

  368. -och där betyg kan användas
    för urval. Där måste man välja.

  369. Det är kanske bra att vi har
    ett mångsidigt betygssystem-

  370. -för det är sån verksamhet vi har.
    A-F-skalan löser inget.

  371. Vi har samma kultur i botten, så den
    ger inte heller en rättvisande bild-

  372. -av vad som har hänt
    och vilka som kan vad.

  373. -Silvana.
    -Det är svårt att dra nån total...

  374. Jag tror inte att alla utbildningar
    ska ha samma system.

  375. Det ser olika ut,
    utbildningar är olika.

  376. Man måste jobba med examinationerna.

  377. Ett betygssystem
    kan passa en viss utbildning.

  378. Vi tittar gärna på prestigefyllda
    amerikanska universitet-

  379. -som Yale, Harvard och Stanford.

  380. På läkarutbildningarna där
    går de ifrån graderade betyg-

  381. -på de tidiga terminerna - "pre-med"-

  382. -för studenterna mådde så dåligt,
    och de tappade duktiga studenter.

  383. De ser ingen skillnad
    i slutresultatet.

  384. Det finns mycket litteratur om det.

  385. Det är en trend
    på prestigefyllda lärosäten-

  386. -att använda "pass"-"fail"
    åtminstone i början.

  387. Är det inte intressant
    att det står klart här-

  388. -att våra studenter som vi examinerar
    är bättre än våra bedömningssystem?

  389. Hur ser vi detta? Situationen är
    problematisk på läkarutbildningarna.

  390. Studenter från lärosäten i Europa
    vill in på svensk läkarutbildning.

  391. Vi måste gå noga tillväga när vi
    bedömer den utländska utbildningen-

  392. -i Polen, Tyskland
    eller var det nu är.

  393. Vi måste värdera utbildningen där
    på ett rättssäkert sätt-

  394. -så vi sitter
    med den problematiken i knäet.

  395. Ska vi inte bry oss om betyg över
    huvud taget? Hur hanterar vi detta?

  396. Emelie först.

  397. Vi säger alla
    att vi måste börja prata om det här.

  398. Inte bara kollegiet måste diskutera
    det. Involvera oss studenter också.

  399. Du pratade om ohälsan. - Det är en
    ohälsa i dag, det är en stressfaktor.

  400. Är A-studenten bättre
    än C- och D- studenten?

  401. De kan ha haft en dålig dag.
    Examinationsformen var kanske fel.

  402. Vi är så olika.
    Vi är ingen heterogen grupp.

  403. Vi måste börja prata om det!

  404. När jag hör diskussionen tänker jag:

  405. Det är okej att prata om examination,
    bedömning och kvalitetsutveckling.

  406. Får man prata om betyg i högskolan?

  407. Ja.

  408. Vi kan prata om examination först.
    Sen kan vi prata om betyg.

  409. Det är heterogent. Vad ska vi
    ha för betyg? Var lämpar de sig bäst?

  410. Beträffande professionsutbildningar
    vill samhället och patienterna-

  411. -att alla som släpps igenom kan
    sitt yrke. Det är en jätteviktig sak.

  412. Det är möjligt
    att det är bra med nåt betygssystem-

  413. -men det är svårt
    att prata generellt om detta.

  414. Kalle?

  415. Jag tänkte på betygen.
    Det är inte så lätt...

  416. De som går en delkurs ska bedömas på
    samma sätt. Det är det grundläggande.

  417. Men det är inte ofta
    vi jobbar med nivåerna.

  418. För kandidatuppsatser
    och examensarbeten-

  419. -måste det finnas
    en samsyn på institutionen.

  420. Vi har jobbat med det.
    Vi har haft betygssättningsövningar.

  421. Handledare och examinatorer
    har bedömt samma uppsatser-

  422. -för att hitta nivån för godkänt.

  423. Det är svårt bara det
    på en liten institution som vår.

  424. På andra ställen är det svårt att
    hitta nivåerna utan mycket arbete.

  425. Kommentarer?

  426. Nu har vi de här små kurserna
    och alla betygen.

  427. Men hur visar vi som akademiker
    våra kvalifikationer?

  428. Jo, genom portföljer, kvalitativa
    dokument, peer review och granskning.

  429. Det har inte slagit igenom
    som ett sätt att examinera studenter.

  430. Det beror
    på vårt finfördelade system.

  431. Studenter är kunskapsproducenter. Vi
    kan ha andra typer av redovisningar.

  432. Om vi hade resurser och kunde
    jobba med case-metodik och annat-

  433. -kunde vi få andra underlag
    för vad studenter kan-

  434. -och de kan kommunicera vad de kan
    på ett mer kvalitativt sätt.

  435. -Man arbetar med portfolios...
    -Det hänger ihop med detta!

  436. Ett mer initierat sätt att jobba.

  437. Det är viktigt att vi inte missar
    den internationella aspekten.

  438. Där behövs det ju
    ett samarbete mellan lärosätena-

  439. -så att det hanteras rättssäkert.

  440. Hur det ska ske får man jobba fram-

  441. -men rätt väg att gå
    är inte att böja sig:

  442. "För att upprätthålla mobilitet
    måste vi anpassa vårt system."

  443. Vi ska sträva efter ett bra system
    - och kanske få med oss andra.

  444. Att jämföra Ungern och Polen med
    svensk högskola är ett problem i dag.

  445. Du säger inte att vi tar in de bästa
    studenterna eftersom de har betyg.

  446. Utbildningar i Ungern och Polen-

  447. -då måste man titta på kvaliteten
    ur andra aspekter.

  448. Kvaliteten skiljer sig
    mellan olika universitet.

  449. -Vi blir ju granskade...
    -Ja, vi blir granskade.

  450. Det är lite oroväckande
    om vi tittar på-

  451. -hur de från övriga Europa
    presterar på skrivningar i Sverige.

  452. Vi verkar ha en heterogen bild.

  453. Det är individualiserat.
    Läraren sätter betyg på sin kurs-

  454. -utifrån lärandemål
    och betygskriterier.

  455. Problemen uppstår
    när betygen används för urval.

  456. Gymnasiebetygen används för att ge
    tillträde till högre utbildning.

  457. Vår arbetsgrupp tittade på hur mycket
    betyg används för andra slags urval.

  458. I vissa specifika sammanhang
    har betyg betydelse:

  459. Vid tillträde till forskarutbildning-

  460. -för anställning
    som postdok internationellt-

  461. -och när Domstolsverket anställer
    notarier från juristprogrammet.

  462. Sen finns det vissa få arbetsgivare
    som går väldigt mycket på betyg.

  463. När betyg används som urvalsgrund-

  464. -blir det problematiskt
    utifrån den heterogena bilden.

  465. Jag vill bara ställa den frågan:

  466. Vissa länder har flera betygssystem,
    precis som vi-

  467. -och andra har ett betygssystem.

  468. Tror ni att situationen i Sverige
    med fem olika betygsskalor-

  469. -skapar större
    heterogenitet i betygssättningen?

  470. Skulle det ha hjälpt
    om vi hade en skala - oavsett vilken?

  471. Skulle man då ha en mer naturlig
    bedömningstradition och praxis-

  472. -som är gemensam för alla lärare?

  473. Lotta.

  474. I anställningsordning
    och i praktiken-

  475. -måste vi ha krav
    på högskolepedagogisk utbildning.

  476. Det kommer att skapa så mycket
    lösningar på de här problemen.

  477. Och det behövs
    incitament i strukturerna-

  478. -och annat som stärker
    det akademiska lärarskapet-

  479. -för det är genom strukturerna
    som vi kan uppnå professionaliteten-

  480. -som gör att läraren kan bedöma
    på ett sätt som är rättssäkert.

  481. Då får man en mer homogen bild.

  482. Korta kommentarer nu. - Kalle.

  483. I Stockholm är det stora variationer
    fastän vi har samma.

  484. Det skulle nog inte bli mer likt
    med samma i hela Sverige.

  485. En kort fråga
    innan vi släpper in publiken.

  486. Svara ja eller nej. Behövs betyg
    i svensk högre utbildning?

  487. -Silvana.
    -Vad menar man med betyg?

  488. -Ja eller nej?
    -Ja... Det är klart!

  489. Självklart ja - fast det är svårt.

  490. Ja,
    för vi måste kunna se på nåt sätt.

  491. Ja, om vi klarar att hantera det.

  492. SFS har i dagsläget ingen åsikt där.

  493. Ett icke-svar,
    men det var intressant!

  494. -Då går vi vidare...
    -Vi vill gärna få frågor från er.

  495. Ställ er upp så att ni får
    mikrofonen, och säg vilka ni är.

  496. Marie Wahlgren,
    Lunds tekniska högskola.

  497. Den här diskussionen sker
    som om underkänt inte var ett betyg-

  498. -men det är ju
    det viktigaste betyget.

  499. Om man tar den där betygsskalan
    som Teknis har.

  500. Den.

  501. Under där
    finns det 30 % som har underkänt.

  502. 30 % av våra studenter
    går aldrig ut från utbildningen.

  503. Det mest katastrofala, som får
    de här håren att bli jättegrå-

  504. -är matematik årskurs ett.
    Där hade vi 60 % som fick U i år.

  505. Den gränsen är ju
    den allra viktigaste att diskutera.

  506. Det fångade man inte upp
    i diskussionen.

  507. I betygsstatistiken
    har vi bara godkända betyg.

  508. Det här tangerar vår diskussion.
    Alla de har uppnått lärandemålen.

  509. Hej! Samuel Sörensson,
    Blekinge studentkår.

  510. Varför tror vi
    att vi måste kunna jämföra allt?

  511. Det är inte så vårt system ser ut.

  512. Vi har autonoma lärosäten
    som utformar unika kurser.

  513. Varför tror vi att vi ska kunna
    jämföra dem? Det funkar inte så.

  514. Silvana?

  515. Jag håller med,
    underkänt är ett betyg.

  516. Och underkänt borde vi kunna jämföra.
    Det är jätteviktigt.

  517. Godkänt och underkänt.
    Det tycker jag är viktigt.

  518. Underkänt är ett viktigt betyg,
    så därför svarade jag ja till betyg.

  519. Vi har ingen nationell statistik på
    andelen underkända under de tre åren.

  520. Vi har inte det underlaget,
    så jag kan inte kommentera dina 30 %.

  521. Adrian Wennström,
    Uppsala teknolog- och naturvetarkår.

  522. Här finns
    en "hönan och ägget-problematik".

  523. Vi säger att bra och enhetlig
    betygssättning är superviktig-

  524. -men alla skiter ju i det,
    för de vet att bedömningarna suger.

  525. Studenterna
    försöker inte ens få bättre betyg-

  526. -och universiteten litar inte
    på sina egna betyg, det har vi sett.

  527. Andra arbetsgivare
    skiter också i betygen.

  528. Hur angriper man det här?

  529. Det finns inga incitament, för ingen
    vill ha en förbättrad bedömning. Typ.

  530. Vill nån bemöta den kommentaren?

  531. Det är ju fortfarande så att...

  532. Vi måste hålla isär det här.
    Underkänt är ett betyg.

  533. Vi måste göra nån form
    av bedömning och examination-

  534. -så att vi kan förhålla oss till
    vad vi godkänner, eller hur?

  535. Examinationen måste vara så bra att
    vi har på fötterna att underkänna.

  536. Våra lärosäten måste prata om det.

  537. Varför är det så
    att vi skiter i våra betyg?

  538. Man måste få oss att prata.

  539. Får jag kommentera? Men urvalet
    när man ska söka en anställning-

  540. -ska det göras hos den som anställer?

  541. Ska man efter en tre- eller femårig
    utbildning inte ha nåt med sig-

  542. -ut till arbetsgivaren?
    De frågorna måste ställas.

  543. Lotta.

  544. Det bedöms på andra grunder: examens-
    arbetet, vilka kurser man har läst-

  545. -och andra engagemang
    vid sidan av studierna.

  546. Är det där bedömningen ska göras?

  547. Simon Ivarsson,
    Sahlgrenska akademins studentkår.

  548. Ni sa att
    examinationerna behöver utvecklas.

  549. Jag ser det som att graderade betyg
    blir baserade på procent på tentor-

  550. -men jag tror att man borde frångå
    skriftlig examination. Vad tänker ni?

  551. Det är mycket viktigt att ifrågasätta
    hur vi examinerar och undervisar.

  552. Det är inte samma studentgrupp
    som tidigare.

  553. Det behöver inte betyda
    att det blir mer jobb.

  554. Vi behöver tänka om. Vi kan inte gå
    i samma gamla akademiska hjulspår.

  555. -Emelie och Kalle.
    -Det här är nog toppen av isberget.

  556. Vi måste prata om
    vad vi har för examinationer.

  557. En salstentamen ska inte bara
    vara "check, check, check" .

  558. Vad runtomkring kan studenten?

  559. Hur förhåller vi oss
    till våra kunskaper?

  560. Vi måste prata mer om det
    än om betygssättning.

  561. Kalle.

  562. Ofta använder vi procentsiffror,
    fastän vi har målrelaterade betyg.

  563. Det går inte riktigt att förstå.

  564. På min institution, där en av 100 får
    A, har vi i regel inte sifferbetyg.

  565. Vi har nästan bara hemtentor.
    De bedöms utifrån betygskriterierna.

  566. Vi skriver in var du hamnar.

  567. Studenterna verkar tycka
    att det är bra-

  568. -men de förstår inte hur vi gör,
    och jag kan inte förklara det.

  569. Det går inte egentligen.

  570. Vi hade ett kvalitetssystem
    som gick ut på-

  571. -att använda resultat från
    examination för att se kvaliteten.

  572. Det kapsejsade, för vi saknar
    kunskap om examinationens kvalitet.

  573. För studenterna handlar det
    om examinationens kvalitet.

  574. Vi vet ingenting om den i dag-

  575. -med vissa undantag.
    Det bedrivs fantastiska projekt.

  576. Det är där frågan ligger! Tack.

  577. De blå staplarna visar
    den faktiska betygsfördelningen.

  578. De grå visar vad
    den relativa ECTS-skalan föreskrev.

  579. Här ser man utfallet.

  580. ECTS-skalan blandades ofta ihop
    med den målrelaterade A-F-skalan.

  581. De följer varann ganska mycket.

  582. Vi bryter diskussionen.
    - Tack, panelen!

  583. Tack, alla som bidrog!

  584. Svensktextning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur sätter vi betyg i högskolan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Betygsättning, Högskoleutbildning, Högskolor, Kunskapsbedömning (pedagogik), Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss