Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Att genomföra självständigt arbeteDela
  1. Hej.

  2. Jag heter Ola Holmström.
    Jag jobbar på Lunds universitet-

  3. -på avdelningen
    Kvalitet och utvärdering.

  4. Vi utvärderar utbildningen.

  5. Vi sysslar med utvärdering
    av Lunds universitets utbildningar.

  6. Det är allt från nybörjarstudenterna-

  7. -vilka de är
    och vad de har för förväntningar-

  8. -till alumnstudier som handlar om
    hur före detta studenter-

  9. -ser tillbaka på studierna utifrån
    erfarenheter på arbetsmarknaden.

  10. Jag har också undervisat en hel del
    på högskola och universitet-

  11. -och handlett en hel del uppsatser.

  12. I projektet jag ska presentera
    sammanfaller de här två intressena.

  13. Det handlar om-

  14. -studenters genomförande
    av självständiga arbeten.

  15. Självständiga arbeten-

  16. -är det samma som det vi kallar
    examensarbete, ex-jobb eller uppsats.

  17. Innan jag presenterar undersökningen
    ska jag väldigt kort-

  18. -ta kontexten.

  19. Vi kan tänka på de självständiga
    arbetena utifrån olika perspektiv.

  20. Det är frågan om ett obligatoriskt
    utbildningsmoment.

  21. Det ska göras av alla studenter
    som vill ha en universitetsexamen.

  22. Det är ett centralt moment
    för studenterna-

  23. -och för högskolornas och
    universitetens genomströmning.

  24. Momentet beskrivs alltmer-

  25. -som en viktig aspekt
    av resultatet av utbildningen.

  26. Det blir då centralt
    för den som vill förstå-

  27. -relationen mellan utbildningens
    mål och resultat.

  28. Goda utbildningsmiljöer-

  29. -förväntas generera goda
    självständiga arbeten och vice versa.

  30. De självständiga arbetena tillskrevs
    en central betydelse-

  31. -när UKÄ utformade ett
    resultatbaserat utvärderingssystem-

  32. -som tillämpades 2011-2014.

  33. På basis av
    de självständiga arbetenas kvalitet-

  34. -graderas utbildningarna-

  35. -i bristande kvalitet, hög kvalitet
    och mycket hög kvalitet.

  36. Utifrån utbildningens perspektiv
    är det här en stor apparat.

  37. Lärare
    planerar och schemalägger kurser.

  38. Handledare och examinatorer ska utses
    och betygskriterier formuleras.

  39. Utbildningsinslag utöver handledning
    ska genomföras.

  40. Kursansvarig kanske vill anordna
    ett seminarium.

  41. Vi kanske vill koppla på
    bibliotekens kompetens-

  42. -när det gäller att söka litteratur.

  43. Lärare måste skapa en gemensam
    förståelse för arbetet-

  44. -t.ex. vilka krav som ska ställas,
    hur återkoppling ska utformas-

  45. -och hur höga krav på självständighet
    man kan ställa.

  46. Efter det här projektet-

  47. -är jag mycket medveten om
    att studenterna pratar om det här.

  48. Gör handledarna eller examinatorerna
    på olika sätt-

  49. -så pratar studenterna om det.
    Den här kommunikationen är viktig.

  50. Senare länkar
    de självständiga arbetena-

  51. -till studenternas tidigare
    utbildning.

  52. Lyckas utbildningen förbereda
    studenterna på ett bra sätt?

  53. Vad är det för uppsatser som skrivs
    i den miljön man är verksam?

  54. Hur kan man förstå
    sin egen utbildning i ljuset av det?

  55. Studentens perspektiv...

  56. Det självständiga arbetet är oftast
    olika andra utbildningsmoment-

  57. -med större frihet och större ansvar.

  58. Studieprocessen pågår under en
    längre tid än man har vant sig vid.

  59. Förväntningarna
    på eget kunskapsbidrag ökar.

  60. Det ger ett tillfälle
    till fördjupning för studenterna-

  61. -när man kan fördjupa sig
    i ett intressant område.

  62. Det kan öppna för både arbete
    och forskarstudier.

  63. Men det kan också vara
    en källa till frustration.

  64. Det finns studier
    från högskoleverket-

  65. -som beskriver studenter som
    uppfattar det självständiga arbetet-

  66. -snarare som en mardröm.

  67. Den här studien är publicerad-

  68. -i rapportserien Utvärdering.
    Den hittas lätt på nätet. Den heter:

  69. "Att genomföra ett självständigt
    arbete vid Lunds Universitet."

  70. Syftet med studien vi har genomfört-

  71. -var att belysa studenters
    erfarenheter av självständigt arbete.

  72. Fokus riktades mot hur väl förberedda
    studenterna tycker de blev-

  73. -och hur utbildningsmomentet
    kunde organiseras-

  74. -och länka till studenternas
    upplevelse och studieframgångar.

  75. Det är en enkätstudie som genomfördes
    digitalt under hösten 2014.

  76. Det överordnade urvalskriteriet var
    att man skulle ha gjort ett arbete.

  77. Man ska komma ihåg
    att det urvalskriteriet-

  78. -inte når studenter
    som inte har fullföljt kurserna.

  79. De som vill men inte har lyckats
    bli klara finns inte med.

  80. Det kan ha tagit två år. De måste
    inte ha blivit godkända samma termin.

  81. Vi har hundra personer på kandidat-
    respektive masternivå per fakultet...

  82. ...som har blivit slumpvis utvalda
    bland nyligen godkända studenter.

  83. Det är alltså den föregående terminen
    jämfört med hösten 2014.

  84. De sista godkändes i juni 2014.

  85. Vi gjorde ett tilläggsurval.

  86. Studien sammanföll
    med UKÄ:s kvalitetsgranskning.

  87. Det gav oss möjligheten att förskjuta
    fokus från studenternas upplevelse-

  88. -till de självständiga arbetenas
    kvalitet.

  89. Då valde vi ut
    studenter inom utbildningar-

  90. -som hade fått omdömet "bristande"
    resp. "mycket hög kvalitet".

  91. Vi hade dem som två grupper
    vi kunde jämföra med varandra.

  92. Den hypotetiska frågan
    vi ställde var:

  93. Vad kännetecknar miljöer
    som ger goda självständiga arbeten?

  94. Och vad kännetecknar miljöer där det
    skrivs sämre självständiga arbeten?

  95. Detta är en stor fråga metodologiskt
    och jag hinner inte gå in på den nu.

  96. Däremot utgör den
    avslutningskapitlet i rapporten.

  97. Jag vill säga nåt kort
    om svarsfrekvensen.

  98. 43 % är hyfsat
    utifrån våra erfarenheter.

  99. Det är totalt 714 personer.

  100. Alla fakulteter utom konstnärliga
    fakulteter är representerade.

  101. Jag ska presentera
    några sammanfattande slutsatser.

  102. Först presenterar jag en punktsats-

  103. -som följs
    av några empiriska illustrationer.

  104. Ett sätt att förbereda studenterna
    på uppsatsskrivande är-

  105. -att låta dem läsa
    tidigare studenters uppsatser.

  106. Hur lägger man upp en uppsats?
    Hur kan en uppsats se ut?

  107. Få studenter gör det
    inom ramen för sin utbildning.

  108. Däremot verkar intresset för
    att göra det vara väldigt stort.

  109. Diagrammet visar om man hade läst
    nån annan students arbete.

  110. Tittar vi totalt
    längst till vänster...

  111. ...så är det en diskrepans mellan
    utbildningarnas prioritering...

  112. ...och det intresse som studenterna
    har gett uttryck för.

  113. Många, 60 %, har på eget initiativ
    läst en uppsats-

  114. -och 15-16 % har gjort det
    inom ramen för sin utbildning.

  115. Vi ser tydligt att studenter
    är olika motiverade.

  116. De som ser en koppling till fortsatta
    studier och yrkesverksamhet-

  117. -är mer motiverade.

  118. Tittar vi på den summerande stapeln
    längst till vänster-

  119. -så är de flesta motiverade
    och ser fram emot att göra arbetet.

  120. Men en fjärdedel av studenterna
    är inte särskilt motiverade.

  121. De ska också handledas, examineras
    och ta sig igenom momentet.

  122. Det länkar tydligt till hur man ser
    på sin framtid efter studierna.

  123. De som är intresserade av att
    doktorera är i högre grad motiverade-

  124. -än de som inte är intresserade.

  125. Samma resultat får vi vad det gäller-

  126. -det självständiga arbetets länk
    till arbetslivet.

  127. Utifrån de här dimensionerna
    kan man tänka sig olika miljöer-

  128. -inom vilka arbetet genomförs.
    Inom naturvetenskaplig fakultet-

  129. -verkar det självständiga arbetet
    ha stor status för många studenter.

  130. Nästan hälften säger att de kände-

  131. -att det skulle ha stor betydelse när
    de sökte arbete och de ville forska.

  132. Inom andra fakulteter
    är det delvis annorlunda.

  133. Handledningen
    är kärnan i utbildningen...

  134. ...under det självständiga arbetet.

  135. Den har avgörande betydelse för hur
    studenterna upplever studiemomentet.

  136. Väl förberedda studenter är de som
    tycker att handledningen funkar bäst.

  137. Av dem som tycker
    att de hade fått bra handledning-

  138. -så är 80 % nöjda
    med kursen som helhet.

  139. Av dem som tycker
    att de har fått dålig handledning-

  140. -tycker en fjärdedel
    att kursen är bra.

  141. Handledaren
    är central för upplevelsen.

  142. Men handledaren är inte ensam.
    Den finns i en utbildningsstruktur-

  143. -som kan påverka förutsättningarna
    för handledningen.

  144. Här ser vi hur studenterna anser
    att handledningen fungerade-

  145. -i relation till hur förberedda
    de såg sig vara för skrivandet.

  146. Väl förberedda studenter tyckte
    att handledningen fungerade bättre-

  147. -i betydligt högre avseende
    än de som var oförberedda.

  148. Vi hade många olika frågor
    om det här med förberedelser.

  149. Oavsett vad det handlar om och
    oavsett fakultet slog det här igenom.

  150. Väl förberedda studenter tenderar att
    vara mer nöjda med sin handledning.

  151. Samma tendens finns i fråga om
    hur välinformerade de tyckte de var.

  152. De som tyckte att var välinformerade
    tyckte att handledningen var bättre-

  153. -än dem som hade blivit sämre
    informerade.

  154. Det visar informationen kring
    det självständiga arbetes formalia.

  155. Vi hade fler exempel
    och de gav samma resultat.

  156. Det blev ett samspel
    mellan handledare och student.

  157. Tittar man på hur studenterna svarar
    på de öppna frågorna-

  158. -så är det tydligt att studenterna
    har olika behov av stöd-

  159. -och handledarna har olika
    förväntningar på självständighet.

  160. Det ligger till grund för samspelet
    som ser väldigt olika ut.

  161. Vi kan tänka oss en student
    med stort behov av stöd-

  162. -som möter en handledare
    med höga krav på självständighet.

  163. "Det här är ditt ansvar. Jag är
    tydlig med var jag hjälper till med."

  164. De studenterna känner sig lätt
    övergivna. Det är ingen bra kombo.

  165. Studenter med stort behov av stöd-

  166. -kan också möta handledare som har
    låga krav på självständighet.

  167. Jag har hört handledare som nästan
    tar över sina studenters ångest-

  168. -och går och grunnar på uppsatsen
    i väldigt hög grad.

  169. De här studenterna blir så att säga
    "lotsade" genom systemet.

  170. Studenter med litet behov av stöd-

  171. -med handledare med höga krav
    på självständighet, är självgående.

  172. Det är en populär variant av
    studenter inom många lärargrupper.

  173. Studenter som vill jobba själv-

  174. -som har litet behov av stöd
    kan känna sig påpassade-

  175. -om de möter en handledare-

  176. -som inte har
    den här typen av förväntningar-

  177. -och vill hålla koll
    på sina studenter.

  178. Jag såg din löda lapp.

  179. Jag rundar av
    med några empiriska exempel.

  180. Student
    som kan känna sig övergiven...

  181. "Kontakten med handledaren gick inte
    bra. Vi drog oss för att ha kontakt."

  182. "Det var bortkastad tid och fick höra
    att det var 'självständigt arbete'."

  183. Här är en student
    med helt annan handledarerfarenhet.

  184. "Handledningen var bra,
    tack vare handledaren."

  185. "Han lade nog ner mer tid
    än han var tvungen till på oss."

  186. "Med en annan handledare hade det
    kanske inte fungerat lika bra."

  187. En självgående student: "Att välja
    ämne fritt var motiverande."

  188. "Jag arbetar bra på egen hand
    och vill disponera min egen tid."

  189. "Kursens upplägg passade mig bra."

  190. Slutligen har vi några studenter
    som känner sig påpassade.

  191. De vill göra det själv men har
    en handledare som vill hålla koll.

  192. "Trots att vi låg bra till
    enligt planeringen"-

  193. -"blev vi ifrågasatta
    av handledaren."

  194. "Det behövs för många studenter men
    vi blev nästan enbart ifrågasatta."

  195. "Det var väldigt kontraproduktivt."

  196. Jag ska runda av.

  197. Undersökningen visar att det här har
    en fin potential inom utbildningen.

  198. Studenterna lär sig mycket
    genom det här.

  199. Tittar vi på det
    i relation till examen-

  200. -och bildningsperspektiv
    på högre utbildning-

  201. -så är det en väg mot självständig
    problemlösning och kritiskt tänkande.

  202. Det visar studiens resultat
    väldigt tydligt. Tack.

  203. Magnus Hellqvist
    från Uppsala Universitet.

  204. Tack för en intressant presentation.
    Det här är jätteviktigt.

  205. Jag tänker på självständigt arbete
    på kandidatnivå och generell examen.

  206. Har ni sett
    om studenterna är medvetna om-

  207. -vikten av att de måste bli klara?

  208. De kanske ska gå vidare.

  209. Masterprogrammen kan ha kravet på
    att de ska bli färdiga.

  210. Det finns inga frihetsgrader till
    att sumpa chansen och hinna i tid.

  211. Det är ibland svårt att få dem att
    förstå att om man väntar för länge-

  212. -kan man bli stoppad från att komma
    in på det program man vill gå.

  213. Det är dessvärre inget vi belyser
    i studien.

  214. Jag har inget bra svar.

  215. Sara Berglund, Malmö högskola.

  216. Jag känner igen det här från mitt
    arbete som examensarbetesansvarig-

  217. -med 150 uppsatser varje år.

  218. De olika kategorierna,
    som jag själv inte hade satt ord på-

  219. -hjälpte mig mycket i mitt tänkande.

  220. Jag funderar på det du sa
    om hur förberedda de är.

  221. Det verkar vara en viktig faktor
    för hur de upplever det.

  222. Vad är det för typ av förberedelser?

  223. Handlar det om kursintroduktion
    eller under hela utbildningen?

  224. Eller är det en subjektiv uppfattning
    om vad förberedelse är?

  225. Vi belyser förberedelse
    utifrån olika dimensioner.

  226. Det handlar om teori, metod
    och att skriva vetenskapliga texter.

  227. Det finns några aspekter till.

  228. Det handlar om att bli förberedd på
    att genomföra hantverket...

  229. ...utifrån olika dimensioner.
    Det får samma utslag rakt igenom.

  230. Jag tror att man kan säga...

  231. Utifrån den här studien
    kan man säga-

  232. -att bra handledning kan kompensera
    dåliga kursstrukturer.

  233. Men dålig handledning kan inte
    kompenseras av en bra kursstruktur.

  234. Jag tror det är väldigt viktigt,
    precis som du säger.

  235. Hannah Smith,
    European University Associasion.

  236. Ni tittade på program
    med bristande kvalitet-

  237. -och program med hög kvalitet.

  238. Kom ni till nån konklusion
    hur det ser ut då?

  239. Frågan är hypotetiskt ställd
    och väldigt intressant.

  240. Det är inte så enkelt-

  241. -att de utbildningar
    som fick omdömet "bristande"-

  242. -har ett stort gäng
    missnöjda studenter-

  243. -som är omotiverade
    och inte intresserade av att forska.

  244. Det är svårt
    att se nåt tydligt mönster.

  245. Vi har inte en grön och en röd sida.

  246. Däremot så finns det vissa saker-

  247. -som sticker ut,
    även om det inte är entydigt.

  248. Generellt inte över alla linjer...

  249. Studenter som har genomfört arbete-

  250. -där omdömet var "hög kvalitet"-

  251. -är generellt nöjda med handledningen
    men det är inte entydigt.

  252. En annan sak vi kan anknyta till...

  253. Studenter som har läst-

  254. -andra studenters
    självständiga arbete innan-

  255. -befinner sig i högre grad-

  256. -inom utbildningar som har fått
    omdömet "mycket hög kvalitet".

  257. Jag kan ta fram det
    som en avslutande bild.

  258. Där är den. Det var det tydligaste.

  259. Man får lägga en egen tolkning
    på det här.

  260. Det bygger på en hypotesprövning.

  261. -Tack så hemskt mycket, Ola.
    -Tack.

  262. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att genomföra självständigt arbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Högskolestuderande, Högskoleutbildning, Högskolor, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss