Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Framgångsfaktorer i internationella studierDela
  1. Hej, allihop.
    Mitt namn är Maria Hjortsjö-

  2. -och jag är lektor i socialt arbete
    vid Malmö högskola-

  3. -vid institutionen
    för socialt arbete.

  4. Hej. Jonas Christensen,
    lektor i socialt arbete-

  5. -också från institutionen för
    socialt arbete vid Malmö högskola.

  6. Jag är internationellt kursansvarig
    och internationell koordinator.

  7. Vi två håller i presentationen-

  8. -men i studien
    ingår även kollegan Anna Wärnsby.

  9. Anna kommer från en annan fakultet.

  10. Det ni kommer att få höra
    den närmaste stunden-

  11. -är ett gränsöverskridande samarbete-

  12. -som normalt sett
    kanske inte äger rum på det sätt-

  13. -som vi kommer att förmedla.

  14. Vi ska prata om en internationell
    kurs i socialt arbete-

  15. -och akademiskt skrivande.

  16. Bilderna är på engelska,
    men vi kommer att prata svenska.

  17. Nu är det egentligen så att vi
    kommer att presentera ett möte-

  18. -mellan å ena sidan
    nåt ämnesspecifikt-

  19. -nämligen en internationell
    utbildning i socialt arbete-

  20. -i mötet med akademiskt skrivande-

  21. -och utifrån en kontext som heter
    det internationella klassrummet.

  22. När man studerar socialt arbete så
    har nivåer väldigt stor betydelse.

  23. I yrkeskunskapen ligger
    att få förståelse-

  24. -för det människonära mötet-

  25. -för den organisatoriska miljön-

  26. -men också
    utifrån ett samhälleligt perspektiv.

  27. Man skulle kunna säga att socialt
    arbete handlar i väldigt hög grad-

  28. -om att förena lokal kontext
    med global förståelse.

  29. Det är en viktig utgångspunkt
    i vår studie.

  30. Den ställer specifika krav
    på pedagogiken-

  31. -och pedagogiska utmaningar.

  32. För dels utbildningen i sig-

  33. -men inte minst i relation till-

  34. -att vi har en mångfald av studenter
    i klassrummet.

  35. Man kan lägga till nåt
    som också är centralt.

  36. Nämligen att studier i socialt arbete
    i hög grad är nationellt relaterat.

  37. Den nationella kontexten är viktig.
    Samtidigt är det ett globalt ämne-

  38. -och en global ämnesdisciplin.

  39. Och att då förena
    akademiskt skrivande...

  40. Skrivandet i sig utgör en färdighets-
    kunskap i det sociala arbetet-

  41. -men det vi lyfter fram i studien
    handlar om att se mötet mellan-

  42. -mervärdet som akademiskt skrivande
    kan ge i en internationell kurs.

  43. Syftet med vårt bidrag i dag
    är att belysa mötet-

  44. -mellan socialt arbete
    och akademiskt skrivande.

  45. Mer specifikt hur man
    genom akademiskt skrivande-

  46. -i kombination med en ämnesspecifik
    kunskap kan få studenterna-

  47. -att utvinna ännu mer kunskap
    utifrån det de faktiskt läser.

  48. Vi har två huvudfrågor
    som vi ställer oss, och...

  49. Primärt ställer vi oss frågan
    hur det akademiska skrivandet-

  50. -kan stödja studentens lärande
    på en internationell kurs.

  51. Och sen hur studentens reflektioner
    utifrån en internationell kurs-

  52. -kan bidra till att utveckla
    en pedagogisk modell-

  53. -som vi snart kommer att presentera.

  54. Och vår presentation består
    av en fallstudie av en kurs-

  55. -som genomfördes höstterminen 2015
    här på Malmö högskola.

  56. Det är en internationell kurs
    med deltagare från hela världen.

  57. Kursunderlaget var bl.a. lärarnas
    och studenternas reflektioner-

  58. -kring vad
    det akademiska skrivandet innebar.

  59. Studenterna fick även besvara
    en enkät om akademiskt skrivande-

  60. -och deras synpunkter på akademiskt
    skrivande och lärarnas feedback.

  61. Analysen av materialet som vi
    samlar in bygger bl.a. på teorier-

  62. -om kollaborativt lärande.

  63. Den här kursen, som ges på hösten-

  64. -gavs för första gången
    hösten 2015 som en pilotkurs.

  65. För drygt ett år sen så träffade jag
    och Maria Anna, som ingår i studien-

  66. -som företrädde
    nånting för oss långt ifrån-

  67. -nämligen kompetenser inte bara
    i akademiskt skrivande-

  68. -utan med lingvistik,
    och de glasögonen-

  69. -som det innebär att utgå från
    de språkmässiga kompetenserna.

  70. Då inleddes en process som har pågått
    parallellt med den här kursen-

  71. -så det har inneburit en progression,
    kan man säga.

  72. Dels ett lärarstöd där vi
    har kompetensutvecklat oss-

  73. -parallellt med att vi har mött
    det internationella klassrummet.

  74. Och den pedagogiska modellen,
    som långtifrån är färdig-

  75. -men vi ser att...
    Vi tar den som utgångspunkt-

  76. -i att arbeta vidare med mötet
    mellan det akademiska skrivandet-

  77. -och en internationell kurs.

  78. Den tar sin utgångspunkt i tre ben.

  79. Från dag ett, när studenter från
    vitt skilda utbildningstraditioner-

  80. -kulturer och bakgrunder
    läser den här kursen-

  81. -så har vi en ambition
    att var och en av studenterna-

  82. -ska stå på samma utgångspunkt.

  83. Det betyder
    att vi börjar väldigt tidigt-

  84. -att tala om
    vad akademiskt skrivande innebär.

  85. Under en hel termin så tränas
    studenterna, från första veckan-

  86. -i att genomföra
    individuella reflektioner.

  87. Det är reflektioner
    som motsvarar ett "abstract"-

  88. -i en vetenskaplig artikel-

  89. -där vi tidigt integrerar
    begreppet abstract-

  90. -kopplat till akademiskt skrivande
    och vetenskapliga texter.

  91. Dessa individuella reflektioner,
    motsvarande abstract-

  92. -utgör en viktig del
    och ett viktigt stöd-

  93. -för den första miniuppsatsen-

  94. -som studenterna skriver.

  95. Veckovisa reflektioner
    motsvarande abstracts-

  96. -som ett stöd
    för att färdigställa en miniuppsats.

  97. Det betyder också att vi har
    nära återkoppling från vår sida.

  98. Gruppvisa och individuella
    återkopplingar i seminarier-

  99. -som en del i progressionen
    som leder fram till en miniuppsats.

  100. Och feedback
    som en väldigt central del.

  101. Under den här
    terminsövergripande kursen-

  102. -så genomför man två paper-arbeten,
    ett individuellt och ett gruppvis.

  103. Samt åtta individuella reflektioner -
    åtta abstracts.

  104. Hur ser en individuell reflektion
    efter en vecka ut?

  105. Jo, vad bär jag med mig empiriskt
    från den här veckan?

  106. Studenterna förväntas förankra det-

  107. -i den veckans litteratur,
    seminarier och föreläsningar.

  108. Det utgör också en input till veckan
    därpå och det kommande seminariet-

  109. -som en del i progressionen
    som leder fram till en miniuppsats.

  110. Den tredje delkursen...

  111. Där förväntas studenterna skriva
    en vetenskaplig artikel.

  112. Det här är inte en kurs
    i akademiskt skrivande.

  113. Utan en kurs där akademiskt skrivande
    används som ett pedagogiskt verktyg-

  114. -för att inhämta kunskapen.

  115. Inom ramen för den här
    pedagogiska modellen så finns det-

  116. -tydliga direktiv för hur studenterna
    ska bygga upp sina inlämningar.

  117. Och vad vi kan se, och vad vi
    har varit väldigt noga med-

  118. -det är att utifrån de bärande
    lärandemålen som kursen har-

  119. -så utvecklar studenterna-

  120. -i väldigt hög grad kunskaper
    kring mötet mellan-

  121. -å ena sidan det professionellt
    jämförande perspektivet...

  122. Vad betyder det att jobba med socialt
    arbete gränsöverskridande, globalt?

  123. I olika avseenden. Men också det
    professionellt individuella.

  124. Med det menar vi
    den personliga utvecklingen-

  125. -kopplat till att jobba som individ
    i kontexten socialt arbete.

  126. Men också
    det professionellt kulturella.

  127. Det är ett antal olika kulturmöten
    som äger rum.

  128. Det betyder att kursens lärandemål-

  129. -tillsammans med mötet
    med akademiskt skrivande-

  130. -utvecklar tre dimensioner av det
    professionella sociala arbetet-

  131. -genom kursen.

  132. Vad vi har kommit fram till hittills
    är att akademiskt skrivande-

  133. -utgör en central del
    i studenternas kunskapsinhämtning.

  134. Vi har märkt en progression
    från början av kursen till slutet.

  135. Det är förhoppningen med alla kurser,
    men vi upplever att skrivandet-

  136. -har varit en bärande del. Vidare
    så har det också bidragit till-

  137. -att mildra de utmaningar
    som man ställs inför som lärare-

  138. -när man har en mångfald
    av kompetenser i klassrummet-

  139. -eftersom
    man har internationella studenter.

  140. Studenterna kommer från
    olika utbildningstraditioner-

  141. -och det
    måste man kunna bemöta i klassrummet.

  142. Detta har också
    det akademiska skrivandet medfört-

  143. -för alla börjar
    på samma utgångsläge.

  144. Alla börjar med samma uppgifter
    och tvingas skriva sig igenom dem.

  145. Vi menar att akademiskt skrivande
    har en betydelse-

  146. -i att utveckla globala färdigheter-

  147. -inom ramen för socialt arbete.

  148. Parallellt i kursen,
    som jag nämnde tidigare-

  149. -så har det skett
    en kompetensutveckling-

  150. -där vi, kollegialt, tillsammans
    med Anna från en annan fakultet-

  151. -har utvecklats, inte bara i det
    akademiska skrivandet i sig-

  152. -utan om det akademiska skrivandets
    möte med en annan ämnesdisciplin.

  153. I mötet med studenterna.
    Och vi vill även lägga till-

  154. -att detta kommer att utmynna i
    en artikel som vi är i slutfasen av-

  155. -och som vi kommer att färdigställa
    och publicera i augusti, september.

  156. Susanne Mirbt från Uppsala. Ni kanske
    har sagt det, men jag minns inte.

  157. Vem ger återkoppling
    på studenternas skriftliga material?

  158. Om jag får börja?
    Vi ger kontinuerlig återkoppling.

  159. Dels veckovis,
    med våra individuella reflektioner-

  160. -dels kopplat till paperarbetena,
    och i slutet av terminen-

  161. -förväntas studenterna att submitta
    en vetenskaplig artikel.

  162. Vår återkoppling
    ges av oss parallellt.

  163. Både tillsammans och individuellt.

  164. I den första delkursen är det jag som
    gör det, i den andra är det Maria.

  165. Men vi jobbar kollegialt
    i båda de två första delkurserna.

  166. I den tredje gör vi det tillsammans.

  167. Vi lyfter fram ett exempel på... Med
    tanke på dagens samhällsutmaningar-

  168. -och hur vi kan förena lokal kunskap
    och globala perspektiv-

  169. -i klassrummet, där akademiskt
    skrivande utgör en central del.

  170. Jag fortsätter med en följdfråga.
    Eller två.

  171. Det ena är, eftersom ni fortsätter
    med ett kursinnehåll-

  172. -där det akademiska skrivandet inte
    är centralt - det är bara en morot.

  173. Det är alltså ett merarbete.

  174. Har ni då tagit bort nåt annat,
    eller är det bara merarbete för er?

  175. Det andra, innan ni svarar...

  176. Har ni funderat på
    att utnyttja peer review?

  177. Eller varför gör ni inte det?
    Är det ett medvetet val?

  178. När det gäller resursfrågan-

  179. -så ligger det ett merarbete
    av olika slag.

  180. Vi har fått mertid resursmässigt-

  181. -för att utveckla kursen.
    Sen ges den bara under hösten-

  182. -så under våren jobbar vi kollegialt
    med att utveckla och processa kursen.

  183. Peer review sker på två sätt.

  184. Det ena är att, i samband
    med seminariediskussionerna-

  185. -kopplat till de här reflektionerna,
    så ger studenterna återkoppling-

  186. -på varandras abstracts
    eller individuella reflektioner.

  187. I slutet av delkurs tre, när man
    skriver en vetenskaplig artikel-

  188. -så sker presentationen
    som om det hade varit en disputation.

  189. De opponerar på varandras arbeten,
    de presenterar arbeten-

  190. -och de ger en återkoppling
    som en integrerad del i bedömningen.

  191. Jag kan tillägga att vi fortgår i den
    här processen att utveckla kursen-

  192. -och där är nästa steg bland annat
    att kunna formulera ett...

  193. ...tydligt återkopplingsformulär
    till studenterna-

  194. -så att de vet vad de har att för-
    vänta sig och vad vi förväntar oss.

  195. Men det måste bli tydligt
    från båda håll-

  196. -utan att man tappar den här poängen
    med att de lär sig ny kunskap-

  197. -och inte bara läser det som de
    ska läsa och prestera i ett paper.

  198. Så det är en balans och en utmaning
    som vi står inför kommande termin.

  199. I min kurs har jag försökt med nåt
    som jag kallar "reflective journal".

  200. Det påminner om era reflektioner, och
    jag har också en internationell kurs.

  201. Jag upplevde i början att studenterna
    inte är vana att jobba så-

  202. -och en del är ganska skeptiska och
    det krävs jobb för att motivera dem.

  203. Hur är era erfarenheter
    i det avseendet?

  204. Om jag får kommentera det,
    så instämmer jag helt och fullt.

  205. Vi har olika slags erfarenheter
    i frågan.

  206. Vi har utbildningstraditioner
    som innebär att man från dag ett-

  207. -vill veta exakt vad som förväntas
    i det skrivna, och bedömningar.

  208. Andra studentgrupper
    har ett helt annat förhållningssätt.

  209. Vi försöker tidigt integrera
    kulturkompetens-

  210. -kopplat till att vi befinner oss
    här i Malmö, i en akademisk miljö-

  211. -och en poäng med en sån här kurs
    är att i det som är olikt-

  212. -också finna det gemensamma.

  213. Så det ligger en utmaning i det,
    men det är också ett processande.

  214. Vi försöker inkludera den mångfald
    som studenterna representerar.

  215. Vi har studentgrupper som är vana
    vid 300 studenter i ett klassrum.

  216. En föreläsning på två timmar
    och en lärare.

  217. Medan andra studentgrupper
    hela tiden ifrågasätter.

  218. Det är olika pedagogiska utmaningar,
    men det är väldigt utvecklande.

  219. -Med det sagt så tackar vi.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framgångsfaktorer i internationella studier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Högskolestuderande, Högskoleundervisning, Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärmiljöer

Lärare måste anpassa undervisningen efter hur unga gör när de lär sig något. Det säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Svensk skola behöver sin egen forskning, där lärare tar makten över kunskapsutvecklingen i skolan, inte professorer som jag, säger Kroksmark. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss