Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Att iscensätta det akademiska samtaletDela
  1. Min presentation har jag kallat Att
    iscensätta det akademiska samtalet.

  2. Det är ett exempel på en muntlig
    examination, som är ganska ovanligt-

  3. -så jag tyckte att det kunde vara
    intressant att berätta hur vi gjorde.

  4. Jag, Kristina von Hausswolff,
    har samarbetat med Johan Gustavsson-

  5. -som tyvärr inte är här, för han
    har tråkigt nog drabbats av cancer.

  6. Vi har gjort det här upplägget
    som jag ska presentera i dag.

  7. Jag jobbar på Malmö högskola
    med datavetenskap.

  8. Den här kursen som jag ska prata om
    är inom datavetenskap, etik och IT.

  9. Jag kan börja med upplägget-

  10. -som vi ville ha
    för kursens examinationer.

  11. Vi tänkte att förutom
    att man ska forma kursmål-

  12. -så finns det också
    mål för kandidatexamen-

  13. -och där står det: muntligt redogöra
    och diskutera problem och lösningar.

  14. Det finns inte alltid med i kurserna-

  15. -så det var nånting
    som vår kurs skulle kunna bidra med-

  16. -i utvecklingen
    av målen för kandidatexamen-

  17. -och även ta fram etiska aspekter.

  18. Kontexten till det här
    är en kurs som heter Etik och IT.

  19. Den går på femte terminen
    för våra studenter-

  20. -som läser till kandidatexamen
    eller ingenjör, så de kan välja den.

  21. Den är också fristående-

  22. -så vi har ett antal studenter
    som kommer in utifrån.

  23. Det är ungefär 25-30 studenter
    som läser den här och väljer det.

  24. En del av examinationen är muntlig,
    och det är det jag ska prata om.

  25. Kursen har pågått i tre år
    och kommer att gå nu till hösten.

  26. Vi har gjort utvärderingar
    varje år sen kursen började.

  27. Vi har följt upp utvärderingarna-

  28. -varje gång som den har gått.

  29. Lärandemål. Vi har valt
    att lägga upp examinationen-

  30. -som en progression med olika
    examinationsbitar under kursens gång.

  31. Den går över hela terminen på 25 %,
    så det är ganska låg intensitet-

  32. -men under en hel termin, då.

  33. Studenterna examineras mot att kunna
    redogöra för vanliga etiska teorier-

  34. -men också redogöra för relevanta
    frågeställningar inom etik och IT-

  35. -det här området som kursen...

  36. Som kursen driver mot,
    de mål som finns i kursen.

  37. Dessutom
    så lär vi studenterna formativt-

  38. -att kunna motivera
    en egen moralisk hållning-

  39. -men det sker inte
    i den muntliga examinationen-

  40. -i de här paneldebatterna,
    utan vi visar hur man kan ha-

  41. -en egen motiverad moralisk hållning
    och likadant hur man kan argumentera.

  42. På samma sätt är vi mer formativa-

  43. -mot att kunna reflektera över olika
    förhållningssätt till olika dilemman.

  44. När vi började för flera år sen-

  45. -så letade vi efter exempel
    på muntlig examination 2012.

  46. Vi hittade inte jättemycket-

  47. -men det blev två bidrag som vi
    inspirerades av i vårt upplägg.

  48. Det ena är
    Cecilia Olsson Jers avhandling-

  49. -kring att bygga muntliga arenor
    inom gymnasie- och grundskolan-

  50. -och det andra är forumspel-

  51. -där man med rollspel
    gestaltar olika dilemman.

  52. Så vi inspirerades av detta
    men valde att göra paneldebatter-

  53. -där varje student fick inta en roll-

  54. -som exemplifierade en etisk teori-

  55. -och ett ställningstagande.

  56. Man fick en roll som visade på
    en teori och ett ställningstagande-

  57. -och så skulle man försöka gestalta
    det här ställningstagandet.

  58. Vi gav dem undervisning innan
    i olika etiska teorier-

  59. -och också i argumentationsteorier-

  60. -argumentationsträd, analys och så
    för att göra dem förberedda på det.

  61. Redan en månad in i kursen-

  62. -så har de den första examinationen.

  63. Provkoderna som vi valde att ha
    och har haft nu i tre år-

  64. -består av uppgifter, tentamen,
    muntlig redovisning och skrivuppgift.

  65. De två som ingår i det
    jag pratar om i dag är uppgifterna-

  66. -och den muntliga redovisningen.

  67. De ger
    betyget underkänt eller godkänt.

  68. Vi ger inte de högsta betygen där-

  69. -delvis för att de är formativa
    mot att kunna göra skrivuppgiften-

  70. -där studenten ska belysa ett område
    från flera olika håll samtidigt.

  71. Så de är både
    examinerande på vissa saker-

  72. -men också formativa mot andra saker.

  73. Det här är ett exempel på en uppgift,
    och vi har haft exakt den uppgiften-

  74. -flera år.

  75. Det är viktigt att börja
    med strukturerade uppgifter.

  76. Vi säger: "Vi har två exempel."

  77. "Välj nåt av de här två exemplen."

  78. "Ni ska ha en etisk teori
    och en position för eller emot."

  79. "Ni får inte frångå er roll."

  80. Innan paneldebatten,
    som uppgiften går ut på-

  81. -måste de lämna in
    ett argumentationsträd.

  82. Så de har gjort en analys av sin
    position och för- och motargument.

  83. Det ingår också som en uppgift.

  84. De får välja på de här två ämnena,
    som de alla känner igen.

  85. Alla här känner antagligen igen NSA
    och diskussionen kring övervakning-

  86. -av andra länders medborgare
    eller sina egna medborgare.

  87. Den var enkel att börja med,
    liksom offentlighetsprincipen.

  88. Ni känner till lex... Ja, lite olika.

  89. Vi ville börja med de här ämnena.
    Sen valde de nåt av de här.

  90. Vi delade upp gruppen i två,
    så de var ungefär fjorton.

  91. Sju stycken studenter fick börja
    att sitta som panel längst fram-

  92. -och då hade de kanske
    en utilitaristisk ståndpunkt-

  93. -och så var de
    för insamling av privat data.

  94. Det var deras roll.

  95. Sen fick alla göra ett anförande-

  96. -och sen började diskussionen
    mellan de två sidorna i debatten.

  97. Efter 20 minuter var ämnet uttömt,
    och då kom man över till nästa ämne-

  98. -och så gick
    de sju andra studenterna fram-

  99. -och gjorde sin del av det hela.

  100. Under tiden var den ena läraren
    moderator och ordnade debatten-

  101. -medan den andra satt längst bak-

  102. -och fyllde i en bedömningsmatris
    under den muntliga examinationen.

  103. Man sitter och fyller i: "Det här
    kan studenten", "Det här var fel".

  104. "Bra på teori",
    "Kunde inte möta argumentet".

  105. Så man antecknar under tiden.

  106. Efter debatten, inom två dagar-

  107. -så brukar jag gå in på vårt LMS
    och skriva feedback till studenterna-

  108. -om vad de kan göra bättre
    och vad som var bra.

  109. Efter en månad har vi en debatt till
    med ungefär samma upplägg-

  110. -men den här gången får man själv
    välja en uppgift ihop med en kompis.

  111. Man skriver fram en exempeluppgift,
    som blir godkänd av läraren-

  112. -och det kan
    till exempel vara Wikileaks.

  113. "Är det okej med hemtjänst
    på distans?" är ett annat exempel.

  114. Det händer ju nya saker hela tiden,
    så vi har stor hjälp av debatten.

  115. Vi behöver inte leta,
    utan det överflödas-

  116. -från olika medier.

  117. Studenterna letar upp det här
    och ska analysera det tekniska i det-

  118. -utifrån olika ståndpunkter
    och genomföra debatter, fast i par.

  119. Det är också två andra studenter
    som får i uppgift att opponera-

  120. -att ställa kritiska frågor,
    så det är då nästa steg.

  121. En lärare sitter och fyller i-

  122. -och då tittar vi också
    på texten som de lämnat in.

  123. Så vi tittar muntligt, skriftligt
    och hur de uppfyller-

  124. -de här lärandemålen
    som vi är ute efter.

  125. Utvärdering.

  126. Vi har utvärderat det här i tre år,
    så vi har väldigt mycket kommentarer-

  127. -och vi frågar alltid
    vad som var dåligt och bra.

  128. Jag skojar inte om jag säger
    att det är övervägande positivt.

  129. Även studenter som har
    svårt att prata inför kamrater-

  130. -tycker att det här
    är en väldigt bra övning.

  131. En del väljer faktiskt kursen
    för att få öva-

  132. -på att uttrycka sig
    och argumentera muntligt.

  133. Det här med att man
    väljer roller och positioner-

  134. -och inte framför sin egen åsikt,
    utan att man får en roll...

  135. Att det blir en uppgift
    snarare än att man säger sin åsikt-

  136. -har också varit väldigt värdefullt.

  137. Vi frågar
    hur det har hjälpt lärandet.

  138. Många säger att det är personligt
    lärande att stå inför sina kompisar-

  139. -och försöka hitta argument från en
    teori för att försvara en ståndpunkt.

  140. I den situationen lär man sig nåt,
    och de tycker att det är roligt.

  141. Det är
    en väldigt rolig form av examination-

  142. -vilket också kommer fram
    i de här utvärderingarna.

  143. De säger: "Om man inte är påläst,
    så kan man inte improvisera här."

  144. Och jag måste ju säga då
    att studenterna är väldigt pålästa.

  145. "Man måste läsa på. Det är bra."

  146. "Det är intressant att lyssna
    när andra också ställer frågor."

  147. "Man blir tvungen att förstå
    sitt ämne." "Nyttigt och roligt."

  148. Vi är egentligen nöjda med det här-

  149. -och det är därför
    vi har kört det i tre år.

  150. Det här säger vi inte
    till studenterna i början-

  151. -men i slutet påminner vi dem om
    det här när de väljer ett eget ämne.

  152. "Tänk nu på
    hur det var på paneldebatten"-

  153. -"när de olika teorierna kom in
    och gjorde olika argument."

  154. "Försök efterlikna det
    när ni skriver om ett eget ämne."

  155. Så vi har valt att iscensätta
    det akademiska samtalet-

  156. -för genom det så ser de hur man
    kan föra en diskussion även i skrift-

  157. -senare under kursen.

  158. Vi vill poängtera att vi både
    gör detta formativt och summativt.

  159. Därför är det flera olika punkter.

  160. Det är många som utvecklas mycket
    under tiden som vi har kursen-

  161. -som från början
    kanske inte förstod vissa teorier.

  162. Sen börjar det komma i gång,
    så i slutet kan de få högsta betyget-

  163. -så det finns också en progression
    via det här.

  164. Och nu är min presentation slut.

  165. Tack, Kristina! - Frågor?

  166. Charlotta Tjärdahl,
    Sveriges förenade studentkårer.

  167. Det här är mer en bekräftelse.

  168. Det är bra att du tar upp
    att det ska vara roligt också.

  169. Det ska vara kul. Lärande är kul.
    Så ska det vara för alla studenter.

  170. Så jag ville bara
    lyfta att det var bra.

  171. En del kolleger har sagt:
    "De kanske inte har förberett sig."

  172. Men vi gör
    väldigt lite på debatterna-

  173. -och studenterna
    gör hela arbetet, i princip-

  174. -och de tycker
    att det är väldigt roligt.

  175. Då tackar vi dig, Kristina!

  176. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att iscensätta det akademiska samtalet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Akademiska examina, Examenssystem, Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Ett samtal om jämställdhet i akademin

Sociologiforskaren Birgitta Jordansson och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, besvarar frågor om jämställdheten vid de högre lärosätena. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss