Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016: Nationalstatens upplösning och cementeringDela
  1. Vi ser en paradoxal situation,
    där man kan känna mer gemenskap-

  2. -med ett varumärke
    än med sina egna landsmän.

  3. Samtidigt värderas nationella särdrag
    högre än på länge-

  4. -vilket fått ödesdigra konsekvenser
    på sina håll i politiken.

  5. Är vi i första hand svenskar,
    världsmedborgare eller konsumenter?

  6. Är nationalstaten på väg
    att lösas upp eller cementeras?

  7. Vi välkomnar Katarina Barrling,
    forskare vid Uppsala universitet.

  8. -Välkommen.
    -Tack.

  9. Och Lars Trädgårdh, professor i
    historia vid Ersta Sköndal högskola.

  10. Om det blir trångt med kuddarna
    så flyttar vi på dem.

  11. Så...

  12. Katarina, vi börjar med att du
    får reflektera kring det vi har hört.

  13. Jag har också en fråga: Den ökade
    vågen av nationalism och regionalism-

  14. -som vi ser i Europa,
    är det nåt nytt eller nåt gammalt?

  15. Jätteintressant. En reflektion först
    på det Torbjörn nämnde:

  16. Det är ett talande exempel du ger-

  17. -på bristen på sofistikation
    i vokabulären i svenska språket-

  18. -när det gäller "gräns".

  19. Det är talande för vår svårighet
    att diskutera det här nyanserat.

  20. Det blir polariserat.

  21. Gräns blir ett tecken på antingen
    nåt väldigt positivt för vissa-

  22. -eller nåt rakt igenom negativt.
    När gräns kan ha så många innebörder.

  23. Som du nämnde,
    gräns kan ju stå för trygghet.

  24. Om vi talar om en gränslös människa.
    Såvida vi inte befinner oss...

  25. ...i ett konstnärskollektiv,
    uppfattar många det som hotfullt.

  26. För samma människor kan
    en gränslös värld vara nåt positivt.

  27. Som Torbjörn är inne på, den utopiska
    tanken att vi skulle klara av-

  28. -att leva utan gränser,
    den är just utopisk.

  29. Den här ökade nationalismen,
    diskussionen om svenska värderingar-

  30. -visar på svårigheten att föra
    en nyanserad diskussion om detta.

  31. Man går från att det inte finns nån
    svensk kultur, och om den finns-

  32. -så skäms vi över den. Men vi vill
    påminna om att det inte finns nåt.

  33. Från det till en närmast kitschig
    beskrivning av svenska värderingar.

  34. Samtidigt som den också är märklig.
    För samma personer...

  35. ...som säger att det inte finns nåt
    som kulturell tillhörighet-

  36. -och att det bara är en fråga
    om pass, säger samtidigt:

  37. "Vad då svenska värderingar? Det
    kommer från franska revolutionen."

  38. Som att en nations tillhörighet
    inte kan bygga på en samling-

  39. -och en unik kombination.

  40. Det vi ser
    tror jag är en sorts backlash-

  41. -från att det inte finns nånting
    till att det plötsligt är allt värt.

  42. En anekdot som är talande
    för den akademiska miljön.

  43. Jag är statsvetare, alla är
    goda liberaler och för det gränslösa.

  44. Jag har en kollega, en engelsman,
    som är framstående.

  45. Han är politisk filosof.
    Han talar svenska och har bott här.

  46. Han är oerhört omtyckt.
    Han är i Sverige flera gånger per år.

  47. Varje gång han kommer hit,
    vet ni vilken den första frågan-

  48. -från dessa liberala akademiker är:
    "Hur länge stannar du?"

  49. Då har man markerat,
    det är inte illa menat-

  50. -att du befinner dig på en plats
    som är bortom din egen gräns.

  51. Du är inom vårt gränsområde.

  52. Det är människor som skriver artiklar
    om gränslösa värden.

  53. De resonerar ändå på det här sättet.

  54. Det är naturligt.
    Vi tänker så, vi är såna.

  55. Gränsen representerar en trygghet,
    men den kan även bli fientlig.

  56. Den är dubbelsidig.
    Det var det du inledde med.

  57. En kort: Det finns ingenstans att fly
    i en gränslös värld.

  58. Just det. - Tack, Katarina.

  59. Då kommer vi in
    på svenska värderingar.

  60. Det var ett stort samtalsämne
    i Almedalen.

  61. Idén om unikt svenska värderingar
    som är värda att försvara.

  62. -Vad tycker du om det?
    -Jag håller med Katarina.

  63. Den diskussionen
    har blivit flummig och oprecis.

  64. Jag skrev om det i Expressen.
    Jag var inte själv med i Almedalen.

  65. Två saker:

  66. Om vi bara utgår från World Value
    Survey så är det uppenbart:

  67. Vissa värderingar är vanligare här
    än på andra ställen.

  68. Det finns skillnader
    ur ett värderingsperspektiv.

  69. Man kan inte dra slutsatsen
    att de värderingarna är svenska.

  70. Att de bara tillhör oss.

  71. Det är där tramsigheten i debatten
    har hamnat.

  72. En reaktion blir att förneka
    det uppenbara att vi är annorlunda.

  73. Den andra reaktionen blir
    att överinvestera i det annorlunda-

  74. -och göra det till en essentiell
    skillnad. Då har man förlorat sig.

  75. Det är en viktig poäng. Den andra
    är att om vi ser på det historiskt-

  76. -inkluderar vår syn på kultur
    värderingar och institutioner.

  77. Statsvetare
    tenderar att separera dem.

  78. Om man för dem tillsammans,
    så förstår man-

  79. -att fokus också
    måste ligga på institutionerna.

  80. Där är det solklart så att
    om vi ser på individuell beskattning-

  81. -som är en markering för individens
    plats i samhällskontraktet-

  82. -så är den relativt unik.

  83. Om vi tittar på familjepolitiken,
    så är den genomsyrad av värderingar-

  84. -som vi kan se i värderingskartorna.

  85. Men som är institutionaliserade,
    det handlar om praktiker.

  86. Det blir bisarrt att säga
    att det inte finns en svensk kultur.

  87. Sen betyder inte det att
    värderingarna är specifikt svenska.

  88. Det är universella värderingar,
    som finns på ett speciellt sätt här.

  89. Betoningen på frihet och oberoende
    till exempel.

  90. Man måste ha en diskussion
    som är realistisk och konkret.

  91. Man kan se institutioner
    som en maskin som producerar kultur.

  92. Vi bygger de på basen av en målbild,
    men sen stöttar de också.

  93. Plötsligt kan kvinnor
    vara i arbetslivet.

  94. Individuell beskattning
    kanske är avgörande-

  95. -för jämlikhet. Det är ingen
    biologisk egenskap hos svensken.

  96. Det handlar inte om hudpigment, utan
    inom vilka samhällsramar man bor i.

  97. Då känns det
    som att vi diskuterar fel saker.

  98. Det är väldigt värdefullt
    att diskutera vilka aspekter...

  99. Hur ska vi ändra institutioner
    och våra interaktioner-

  100. -för att producera en bra kultur
    som vi vill leva i?

  101. I stället för att fråga vilka som
    får vara med. Det är mindre viktigt.

  102. Nu ger du lite uttryck för
    ett slags socialingenjörsperspektiv.

  103. Det var väldigt svenskt av mig.

  104. Historiskt sett har det varit mycket
    interaktion. Vi bör ställa frågan:

  105. Hur kan vi i val efter val ha bestämt
    oss för det här samhällskontraktet?

  106. Många av värderingarna
    har mycket längre historia-

  107. -än den moderna välfärdsstaten.

  108. Vi ska komma ihåg en spännande sak
    om vi ser på World Values:

  109. Den globala rörelsen är i en riktning
    mot där Sverige befinner sig.

  110. Vi är i viss mening ointressanta
    eftersom vi sticker ut så mycket.

  111. Men vi ligger samtidigt
    i pilens riktning.

  112. Vi ska ha lite is i magen i Sverige.

  113. Det vi har byggt upp är kanske
    något som är ganska värdefullt-

  114. -i det globala perspektivet.

  115. Vi ska inte vara lika rädda som vi
    stundtals har varit det senaste året.

  116. -Torbjörn?
    -Det är intressant.

  117. Jag fick en association
    apropå kultur: Italien.

  118. Det är ett land
    vi uppfattar som specifikt.

  119. Och som kännetecknas av tomatsås.

  120. Det äldsta receptet på italiensk
    tomatsås är från 1850-talet.

  121. Det är extremt essentiellt
    för hur vi uppfattar Italien.

  122. Det är så att... Utifrån har folk
    en tydlig uppfattning om Sverige.

  123. Som kan vara felaktig och kitschig,
    och som bygger mycket på...

  124. ...varumärkesbyggande kring Sverige,
    som i sin tur bygger på historia.

  125. Inifrån är det svårare att uppfatta.
    Som jag förstår det, pågår det en...

  126. ...medveten typ
    av "nation branding" av Sverige-

  127. -som är viktig både för företag
    och i diplomatiska sammanhang.

  128. Det är ganska intressant.
    Den verkar...

  129. Den är medvetet genomförd
    utåt mot andra länder-

  130. -men inte riktigt klar
    för oss här hemma.

  131. Det finns ett konkret glapp
    hos politiker-

  132. -mellan hur man pratar inåt
    mot svenskarna...

  133. ...och hur man sysslar med "nation
    branding" utåt. Det är intressant.

  134. Det kanske hänger ihop med
    den oundvikliga vi-dem-indelningen.

  135. "Vi" är en massa normala individer.
    Alla andra är en kollektiv stereotyp.

  136. -Med kulturer.
    -De har kulturer, vi har individer.

  137. Vi var inne på nåt intressant, som
    är en del av vår politiska kultur:

  138. Ingenjörsperspektivet. Vi ser
    rationellt på politik och kultur.

  139. Därför har vi svårt att hantera
    kultur, som är nåt undflyende.

  140. "Gör en lista på vad
    som är svensk kultur." Det går inte.

  141. I mötet med nån från en annan kultur
    upptäcker man sin egen.

  142. Det är det man tar mest för givet.
    Man ser det inte ens.

  143. Ni sitter i en buss som är helt tom.

  144. Det kommer in en individ,
    som sätter sig bredvid er.

  145. Just platsen bredvid er.

  146. Hur reagerar ni?
    Är vederbörande berusad?

  147. Kommer jag bli mördad?

  148. I många kulturer är det sympatiskt.
    "Vad trevligt, en människa!"

  149. "Klart jag sätter mig där."

  150. Jag har för mig att vi
    har extremt stort personligt utrymme.

  151. Hur nära en människa kan komma.

  152. När ni nämnde Italien fick vi alla
    bilder i huvudet om italiensk kultur.

  153. Vi tänkte inte bara på tomatsås. Det
    var kanske tolv grejer som dök upp.

  154. Finns det då nånting
    som är en europeisk identitet?

  155. Det känns som en fråga för EU,
    särskilt när gränserna runt stärks.

  156. Det finns det absolut.

  157. Återigen, identitet
    är nånting som man kan välja-

  158. -skapa, bygga vidare på.
    Som man lär ut och in.

  159. Men det finns absolut
    en europeisk identitet-

  160. -som hänger ihop
    med det grekiska arvet. Med Rom-idén.

  161. Med kristendomen,
    och senare med franska revolutionen.

  162. -Upplysningen?
    -Ja. Det är en...

  163. Det har samlats ihop under årtusenden
    en europeisk kultur.

  164. Å andra sidan kan man vara medveten
    om att det är villkorligt.

  165. Det handlar om vad vi väljer.

  166. När Grekland blev självständigt
    på 1800-talet-

  167. -valde de att återknyta till antiken,
    efter att ha varit nåt annat.

  168. De byggde nyklassicistiska byggnader.
    De ville återknyta till antiken.

  169. Samma sak i USA.

  170. Byggnaderna ser romersk-grekiska ut
    eftersom de ville återknyta till det.

  171. Man kan välja detta.
    Jag tycker det är bra.

  172. Det bygger
    på en djup och gammal tradition.

  173. Det är nåt som är öppet
    för utveckling och fler människor.

  174. Sen finns det många nackdelar
    med den också.

  175. -Lars?
    -Om vi har ett EU-perspektiv...

  176. ...så är det stora misslyckandet-

  177. -att det inte har skapats
    en europeisk identitet-

  178. -även om det finns
    hur många böcker som helst kring den.

  179. Faktum kvarstår
    att misslyckandet med Brexit-

  180. -handlar om att vi inte har skapat
    en europeisk identitet.

  181. Det har att göra med nationen.
    Man säger att stater skapar nationer-

  182. -lika ofta som att de naturligt växer
    fram och yttrar sig i statsbildning.

  183. Det har att göra
    med institutioners oerhörda makt.

  184. När man skapar en gemensam folkskola
    och värnplikt-

  185. -och ett gemensamt medielandskap,
    börjar man också skapa en nation.

  186. I Frankrike pratade mindre än hälften
    franska under mitten av 1800-talet.

  187. I Europa har vi misslyckats med det.

  188. EU har inte det som kännetecknar
    stater. Vi har ingen gemensam valuta.

  189. Vi har ingen armé, och framförallt
    ingen skatte- och socialpolitik-

  190. -som är det som måste finnas för
    att man ska ha ett samhällskontrakt-

  191. -med en solidaritet i grunden.

  192. Det är det som ytterst
    skapar känslan av gemenskap.

  193. Nu har vi nått vägs ände.

  194. Det är svårt att vara optimistisk
    i dag vad gäller Europa.

  195. De nationalistiska reaktionerna
    som vi fördömer i elitgrupper-

  196. -har att göra med att EU-projektet
    inte har nått fram dit.

  197. Delvis för att man har förirrat sig
    in i postnationella visioner-

  198. -som inte har några kopplingar.
    Det finns ingen stat på världsnivå.

  199. Inte ens på EU.

  200. Det är allvarligt.
    Ska vi hitta en väg framåt-

  201. -måste vi förstå att de
    institutionella banden måste skapas.

  202. Samhällskontrakt bygger inte bara
    på bra idéer om allas lika värde.

  203. Jag tänker på EU-idén...

  204. Europa är ett fint exempel
    på hur en övergripande kultur-

  205. -kan rymma stora kulturella
    skillnader och kulturella gränser.

  206. Vi har snuddat vid en av
    de viktigaste vi har: Språkgränsen.

  207. Jag kan tala med en finlandssvensk.
    Mycket skiljer oss också åt.

  208. Kanske fördomen att de ofta talar
    bättre svenskar än infödda svenskar.

  209. Man upprätthåller den identiteten,
    eftersom man är utanför sin gräns.

  210. Språk är ett av
    de starkaste kulturuttrycken vi har.

  211. Du gav ett exempel på det
    med "gräns".

  212. EU är å ena sidan hymner och symboler
    och sånt-

  213. -men behandlat på
    det här teknokratiska perspektivet.

  214. "Nu sätter vi oss ner
    och sjunger 'We Shall Overcome'."

  215. Det funkar inte så.

  216. Vi pratar om solidaritetskänsla
    och gemenskapsband som måste byggas-

  217. -till exempel inom Europa, för att
    man ska ha nån form av gemensam idé.

  218. Jag tänker att många unga människor
    verkar vara ganska ointresserade-

  219. -eller betrakta nationsgränser
    som irrelevanta.

  220. Kanske för att digitaliseringen
    skapar många direkta kontakter.

  221. Man kanske inte är på utbyten
    som förut-

  222. -och man kanske inte
    är på nordiska ungdomsförbund-

  223. -men man pratar med folk
    från hela världen varje dag.

  224. Vad är det för avgränsningar
    som finns då?

  225. Det kanske inte är landgränser,
    men andra gränser.

  226. Sociala och bildningsmässiga.

  227. Jag som medlem av internationella
    Republique de Letra-

  228. -kan prata obehindrat om författare
    med folk från hela världen.

  229. Men jag kan inte prata
    med vem som helst.

  230. Det fanns nån sida där man laddade
    ner musik som var intressant.

  231. Där man kunde prata med folk.
    Jag pratade elektronmusik med-

  232. -en turkisk matematiker-

  233. -en italiensk pensionerad
    bankdirektör och nån brasilianare.

  234. Samma intresse, då kan man prata.
    Men inte om det gäller Pokémon.

  235. Då pratar de i sina strata.

  236. Gränserna kan flyttas och förändras,
    men det är fortfarande så...

  237. Väldigt många är blinda för sina egna
    sociala och kulturella begränsningar.

  238. De tänker: "Jag är global.
    Jag kan se en utställning"-

  239. -"av en kinesisk konstnär
    i São Paulo." Nej, det är avgränsat.

  240. Tiden är snart slut.
    Lars och sen Katarina.

  241. Jag vill knyta an
    till nåt från Torbjörns föredrag-

  242. -som gällde just gränser.

  243. Nåt som jag tror är viktigt
    att betona, som du var inne på-

  244. -är att vi inte har nåt val.

  245. Om vi hårdrar det, så har vi val
    mellan olika grindsamhällen.

  246. Man kan se välfärdsstaten,
    eller nationalstaten, som ett.

  247. Det utesluter
    de som inte är medborgare.

  248. Men valet, det utvecklas nu... Inom
    en slags globaliserad världsmarknad-

  249. -växer det fram andra grindsamhällen.

  250. Städer
    har blivit priviligierade zoner.

  251. Är du inte ganska rik kan du inte bo
    i Stockholms innerstad.

  252. Vi ser grindsamhällen växa fram
    utanför Gnosjö i Småland.

  253. Det är en privatisering
    av solidaritet och trygghet.

  254. I ett svenskt perspektiv, där
    vi har försökt befria individerna-

  255. -från sådana beroendeförhållanden
    i små gulliga gemenskaper...

  256. Det är intressant. Det är nåt
    som kräver en viss eftertanke.

  257. Jag tror inte att rörelsen från
    nationalstaten som grindsamhälle-

  258. -till små klassificerade
    grindsamhällen är speciellt rolig.

  259. Det är en empirisk fråga.
    Det är kanske den vägen vi vandrar.

  260. Där tyvärr många som är vinnare
    i det globala marknadssamhället-

  261. -driver på det, samtidigt som de
    fördömer andra gemenskapsideologier-

  262. -till exempel nationalism.
    Det tycker jag är en oerhörd...

  263. Det är ett hyckleri på hög nivå.

  264. -Får jag säga en kort sak?
    -Mycket kort.

  265. Det köps rekordmånga
    privata sjukförsäkringar i Sverige.

  266. Det är ett intressant symptom.

  267. Kvartal efter kvartal säljs
    allt fler privata sjukförsäkringar.

  268. -Det är ett symptom på nåt dåligt.
    -Katarina?

  269. Det anknyter till World Value Survey.

  270. En hypotes till att vi har utvecklat
    en extrem sekularism-

  271. -är att vi har haft mat för dagen
    och trygga gränser.

  272. Hur kommer världen i dag
    påverka vår kultur?

  273. Vi kommer kanske att röra oss
    från den här extrempositionen.

  274. Och stå inför ett val:
    Att vara reaktiva eller proaktiva-

  275. -i vår relation till förändringarna
    är kanske en viktig sak.

  276. Tack så mycket!
    Underbart, vi fortsätter hela dagen.

  277. Katarina, Lars och Torbjörn.
    Stort tack!

  278. Tack.

  279. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nationalstatens upplösning och cementering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Globalisering, Nationsbegreppet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss