Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om DNA och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016: Häxprocesserna i ÅdalenDela
  1. Hej och välkomna hit.

  2. Jag heter Håkan Sjöberg
    och bor i Kramfors.

  3. Jag är medlem i
    Ådalens släktforskarförening-

  4. -men min bakgrund
    är som lastbilschaufför.

  5. Men jag var även tidigare ordförande
    i en amatörteaterförening i Torsåker.

  6. Där kom jag på allvar
    i kontakt med häxprocesserna-

  7. -och vår förening framförde under
    två somrar ett teaterstycke kallat:

  8. "Tidens tro drabbar människan."

  9. Vid den här tiden gjorde Jan Guillou
    sin tv-serie "Häxornas tid"-

  10. -och vår förening lånade ut både
    statister och kläder till filmteamet-

  11. -när de var i Torsåker
    för inspelning.

  12. Efter det föddes idén om att guida
    i häxornas spår, som jag kallar det-

  13. -för det fanns inga häxor och har
    heller aldrig funnits några häxor.

  14. Många av besökarna på mina guidningar
    är släktforskare och släkt-

  15. -endera på de avrättade kvinnornas
    sida eller på häxprästernas sida.

  16. Det här är vad jag brukar berätta om:

  17. En kraftig centralmakt byggs upp
    under Gustav Eriksson Vasa-

  18. -en centralmakt som genom länsformen
    stärker greppet om landsdelarna.

  19. Även religionsbytet från
    den katolska tron till luthersk tro-

  20. -där kungen är chef över kyrkan.

  21. En kyrka som är rik och
    på så vis stärker statens finanser-

  22. -och kontrollen över medborgarna.

  23. När Karl IX 1609 tillför Gamla
    testamentets lagar till lagboken-

  24. -blev det svårare för människorna.

  25. Allt som hörde till trolldom
    och sexualitet förbjöds.

  26. Citat: "Du skall icke låta
    en trollkona leva." Slut på citatet.

  27. Sexualiteten fick bara utövas
    i syfte att avla barn-

  28. -och då mellan gifta makar.
    Allt annat var det dödsstraff på.

  29. Senare hälften av 1600-talet
    arbetade kyrkan för ökad upplysning-

  30. -särskilt undervisning av barnen.

  31. Prästerna skulle lära barnen
    den heliga skriften-

  32. -och knäcka
    de gamla hedniska föreställningarna.

  33. 1663...

  34. ...antar förmyndarregeringen
    Konkordieboken.

  35. Det är ett uttryck
    för sträng ortodoxi.

  36. Man blir med ett modernt ord
    fundamentalister.

  37. Socialt och ekonomiskt
    upplever allmogen, inte minst i norr-

  38. -stormaktstiden som mycket pressande.

  39. Utskrivning till soldattjänst
    berövade jordbruket arbetskraft.

  40. Män och söner dog i kriget. Jorden
    kunde inte längre hållas i hävd.

  41. Missväxt härjade.

  42. Kreatur dog, avkastningen minskade-

  43. -kvinnorna fick ta större ansvar
    och ta över på männens domäner.

  44. Eftersom jordbrukets avkastning
    är beroende av väderleken-

  45. -är det viktigt
    att stå väl med makterna.

  46. Det finns en utvecklad hednisk ritual
    där kvinnorna har en väsentlig plats.

  47. Det fanns inom den kristna religionen
    en kvinnofientlig strömning-

  48. -ända sedan Adam och Eva i paradiset-

  49. -via medeltidens "Häxhammare"
    till det mörka 1600-talet.

  50. Jag kan ge några exempel på
    hur tankarna gick.

  51. En referens på det mentala klimatet,
    i den läskunniga överhögheten-

  52. -när den rådande vidskepelsen
    och trolldomen ska bestraffas.

  53. 1486 utkommer boken
    "Malleus Maleficarum"-

  54. -författad av två dominikanermunkar.

  55. Denna är en handbok i
    hur man avslöjar häxor.

  56. I sin första del argumenterar den för
    att djävulskt maleficium existerar-

  57. -alltså kvinnornas samarbete
    med djävulen.

  58. Del två beskriver häxorna
    och deras aktiviteter.

  59. I den tredje delen
    ges en framställning-

  60. -om det rättsliga förfarandet
    mot häxor-

  61. -både i kyrkliga
    och världsliga domstolar.

  62. Och genom boktryckarkonsten
    sprids denna bok i 29 upplagor-

  63. -ändå till 1669.

  64. Och nu tänkte jag läsa
    några citat ur "Häxhammaren".

  65. Nu vänder jag mig då speciellt
    till kvinnorna i församlingen.

  66. Om ni känner igen er i det här...

  67. "Kvinnan är beskare än döden.
    Hon är jägarens snara."

  68. "Hennes hjärta är ett nät
    och hennes händer snärjer."

  69. "Den som behagar Gud undgår henne
    men syndaren låter sig fångas."

  70. "Djävulen lockade Eva till synd
    och Eva i sin tur lockade Adam."

  71. "Eva, och inte djävulen,
    är orsak till Adams fall."

  72. "Därför är kvinnan ondare än döden
    som endast förgör kroppen"-

  73. -"medan synden som kom till världen
    med kvinnan förstör själen."

  74. "Skapad av ett krokigt revben
    är hela kvinnans själsliv krokigt"-

  75. -"och vänder sig hellre
    mot det onda än det goda."

  76. Där känner ni igen er, va?

  77. Ni skrattar,
    men det här var blodigt allvar.

  78. Ja, jag har fler såna här citat.

  79. "All världens galenskap är intet mot
    den galenskap en kvinna besitter."

  80. Och så kommer en personlig favorit:

  81. "Ty djävulen själv,
    så blev det klarlagt"-

  82. -"sökte lokaler
    för sin demonorganisation"-

  83. -"och kvinnornas kroppar
    blev frestarens lönniga högkvarter."

  84. "Och från kvinnornas sköten
    drev Satan bäst sitt lockverk."

  85. Så kunde det låta.

  86. Och sen hade vi ju gjort ett
    religionsbyte till Luthers lära.

  87. Luther var också troende på det här,
    att kvinnorna vek sig mot det onda.

  88. Nu ska vi höra
    ett fint citat av Martin Luther:

  89. "Gud har skapat en man och gett honom
    ett brett bröst, inte breda höfter"-

  90. -"för att mannen
    på det sättet ska rymma vishet."

  91. "Men den plats där orenligheten
    går ut, den är liten."

  92. "Detta är omvänt hos kvinnan. Hon har
    mycket orenlighet och föga vishet."

  93. Martin Luther.

  94. Detta är det mentala klimat som råder
    och tidens svårigheter förklaras-

  95. -med att Gud är vred
    på människorna och Sverige.

  96. För att flytta fokus från
    de verkliga orsakerna till problemen-

  97. -blir vidskepelsen och folktron
    syndabockar.

  98. Speciellt kvinnorna,
    som är lättledda-

  99. -och villiga
    att underkasta sig Satans makt.

  100. I oktober 1674-

  101. -höll häradsrätten ting
    i gästgiveriet i Hammar i Torsåker.

  102. Ett drygt 120-tal invånare
    i de tre socknarna-

  103. -Torsåker, Ytterlännäs och Dal-

  104. -stod anklagade för Blåkullaresor.

  105. Där förde man en glad och syndig
    tillvaro. Gott om mat och dryck-

  106. -och så hade man
    sex med den onde under bordet.

  107. Denna djävulens generositet
    fick man betala med evig förtappelse.

  108. Men det allvarligaste var att man
    förde barn med sig till Blåkulla.

  109. Sålde deras själ till djävulen.

  110. Detta var ett allvarligt brott, dels
    mot kungen, som var chef över kyrkan-

  111. -dels mot resten av befolkningen-

  112. -som genomled extremt svåra tider
    med missväxt och svält.

  113. Häradsrätten dömer 60 stycken
    till döden, varav 57 var kvinnor.

  114. Ytterligare elva stycken anklagade-

  115. -överlät man till den kungliga
    kommissionen att avgöra deras öde.

  116. Av de elva var fem vuxna kvinnor,
    fem gossar och en liten flicka.

  117. Enligt en berättelse
    författad 90 år senare-

  118. -ska samtliga 71 ha avrättats
    på halshuggeberget, eller häxberget.

  119. Författaren till denna skrift
    är Jöns Hornaeus-

  120. -sonson till Lars eller
    Laurentius Hornaeus, båda präster.

  121. Den sistnämnde är en av de mest
    ökända häxjägarna i de här trakterna.

  122. Torsåkers pastorat
    blir ett epicentrum-

  123. -en kulmen på den här häxpaniken som
    har rasat i Sverige ett tiotal år.

  124. 71 avrättade, det är nog även rekord
    i europeiskt mått.

  125. Av de cirka 300 avrättade
    för trolldom och Blåkullaresor-

  126. -är nästan hälften av dem
    i Ångermanland.

  127. Den här häxpaniken
    som startade i Älvdalen i Dalarna-

  128. -med anklagelser att Gertrud
    Svensdotter gått på vattnet.

  129. Och Gertruds angivande att det
    var Stor-Märet uppe i Lillhärdal-

  130. -som var läromästaren
    till hennes Blåkullaresor.

  131. Med denna händelse
    startade det stora "Blåkullamullret"-

  132. -och det sprider sig upp efter
    kusten, landskap efter landskap-

  133. -och kommen till Ångermanland
    har den nått full häxpanik.

  134. Alla socknar är angripna.

  135. För att underlätta rättskipningen
    tillsatte det kungliga rådet-

  136. -alltså förmyndarregeringen
    trolldomskommissioner.

  137. Den ordinarie rättsordningen
    med lokala ting, häradsrätter-

  138. -och hovrättens
    slutgiltiga granskning-

  139. -blev ett för tungrott system
    när paniken sprider sig.

  140. Det bildas ett antal såna här
    kommissioner under den här perioden.

  141. Störst är
    trolldomskommissionen för Norrland-

  142. -under ledning av Carl Sparre.

  143. Det var 25 delegater som skulle
    resa ut till de drabbade socknarna-

  144. -och där rannsaka, döma och avrätta.

  145. Kommissionen fick fullmakt
    i slutet av mars 1674-

  146. -och skulle rannsaka bland annat
    Delsbo, Härnösand, Säbrå-

  147. -Söderhamn, Gävle och Sollefteå.

  148. Sparre,
    som är guvernör över Norrland-

  149. -är inte angelägen
    att börja omgående.

  150. Han känner till
    förhållandena i Norrland-

  151. -på grund av de senaste årens
    missväxt som utblottat allmogen.

  152. Ett citat:

  153. "Allmogen livnär sig på
    bark, hallon och knopp"-

  154. -"och är fast ynkligare än man
    kan uttrycka det." Slut på citat.

  155. Detta skriver Sparre
    i en brevväxling med kungen-

  156. -och lyckas på det viset fördröja
    starten för kommissionens arbete.

  157. Datum blir bestämt till den 7
    september och man börjar i Sollefteå.

  158. I Sollefteå har man redan
    den 15-17 juni-

  159. -haft en förberedande rannsakning-

  160. -för att det skulle finnas färdigt
    material när kommissionen anländer.

  161. Sex stycken
    döms till döden i Sollefteå.

  162. Sedan kommer turen till Boteå gäld.

  163. Där rannsakas man 22-26 september-

  164. -och där blir två stycken
    dömda till döden.

  165. I de inledande
    domstolsförhandlingarna i Sollefteå-

  166. -var det vanlig trolldom, maleficium,
    förgöring, som behandlades.

  167. Där var det mest vuxna vittnen.

  168. Men i Boteå
    börjar barnvittnen att öka-

  169. -och Blåkulla-anklagelser.

  170. Nu är trolldomen spridd till
    alla socknar och paniken är stor.

  171. Under senhösten startar kommissionen
    sitt arbete i Härnösand.

  172. Man ska rannsaka staden
    och Säbrå socken.

  173. Här blir man kvar
    till den 12 december.

  174. Här antar trolldomsoväsendet
    groteska dimensioner.

  175. Både mängden barnvittnen
    och anklagelser.

  176. Processen sliter hårt
    på kommissionen-

  177. -och Carl Sparre, som är oroad över
    utvecklingen, skriver till kungen-

  178. -för att få klara direktiv.
    Hur ska man agera?

  179. Sparre ser nog framför sig
    ett massmord på kvinnorna.

  180. Hur ska det försvagade landet
    kunna klara av ett sånt?

  181. Han får klart besked från kungen.
    Citat:

  182. "Nu måste man dra upp ogräset ur Guds
    församling, för att rena landet."

  183. "Då kan man inte ta hänsyn till
    mängden avrättade." Slut på citat.

  184. Man får även order att använda tortyr
    för att få kvinnorna att erkänna.

  185. Man beslutar även att dela
    Norrlandskommissionen i två delar.

  186. En ska bli kvar i området och
    den andra ska börja arbeta i Gävle.

  187. I det nya läget med två kommissioner-

  188. -och det ökade kravet
    från samtliga socknar att få hjälp-

  189. -för att stoppa barnaförandet-

  190. -blir det en strid mellan Sparre, som
    vill ha kontroll över rättsordningen-

  191. -och bara avrätta dem som erkänt-

  192. -och Johan Axehielm och kommissionen
    som verkar nere i Gästrikland-

  193. -som följer instruktionerna
    från kungen-

  194. -och avrättar 36 stycken
    utan Sparres godkännande.

  195. Så sker även i den norra delen
    under ledning av Jöns Wallvik-

  196. -där då även avrättningen
    av de 71 i Torsåker sker-

  197. -utan Sparres godkännande.

  198. Detta blir en kompetensstrid
    när Sparre under våren 1675-

  199. -medverkar aktivt till att avlysa
    de här norrländska processerna-

  200. -i väntan på en central utredning.

  201. Även prestigen
    verkar spela en stor roll.

  202. Han var ju adelsman och
    de här gick emot hans klara order.

  203. Då blev han trampad på sin ömma tå.
    Han skriver till kungen om det här.

  204. Tack vare detta klarar ett stort
    antal kvinnor sig undan avrättning-

  205. -bland annat
    i Nolinge, Nora och Ullånger.

  206. I Torsåker var två präster väldigt
    drivande i jakten på trollpackor.

  207. Det var kyrkoherden
    Johannes Wattrangius-

  208. -och hans kaplan Lars,
    eller Laurentius Hornaeus.

  209. Johannes eller herr Hans
    efterträder sin far som kyrkoherde-

  210. -över de här tre socknarna,
    Torsåker, Ytterlännäs och Dal.

  211. Som hjälppräst
    hade han Lars Hornaeus.

  212. Lars var son till målarmästare
    Christoffer Larsson i Härnösand.

  213. Lars och hans bror Per
    växte upp i ett rikt hushåll-

  214. -fick utbilda sig i Härnösand-

  215. -och när utbildningsvägarna
    var slut i Härnösand-

  216. -så använde man sig av en vanlig
    karriärväg för borgarbarn-

  217. -nämligen att läsa till präst.

  218. De skrivs in vid
    den teologiska fakulteten i Uppsala.

  219. Det här är just under perioden
    då häxpaniken har blossat upp.

  220. De här två gossarna deltar säkerligen
    i de här debatterna kring ämnet.

  221. Vad jag tror så blir just Lars
    en fundamentalist.

  222. Han kommer till Ytterlännäs socken-

  223. -där han gifter sig med dottern till
    den gamle kaplanen Olof Rufinius.

  224. Och när Olof Rufinius dör
    så efterträder han honom.

  225. När prästerna får i uppdrag
    av trolldomskommissionen-

  226. -att förbereda för rannsakningar-

  227. -så rider man ut i byarna
    och förhör kvinnorna och vittnen.

  228. Helst vill man
    få kvinnorna att erkänna.

  229. Lars har ingen gräns för sin nit.

  230. Han låter piska, hota,
    använder sig av handklovar...

  231. Ett citat: "De klämde hennes fingrar
    tunna som knivblad." Slut på citat.

  232. De barn som trilskades
    tar man ner till älven-

  233. -hugger upp en vak, binder ett rep
    runt midjan, kastar dem i vattnet.

  234. Med hjälp av en lång trästör
    skjuter man in dem under iskanten.

  235. Och så väntar man en stund...

  236. ...och så drar man fram dem, upp
    ur vattnet. Då erkänner de flesta.

  237. Även deras föräldrar
    som står bredvid och tittar på.

  238. Barnen som var för små för sken-
    dränkningen stoppade man in i ugnen-

  239. -och eldade ris och halm utanför
    så att röken drar in i ugnen.

  240. Då får man också samma resultat.

  241. Prästerna går så hårt fram
    med befolkningen-

  242. -att en del, citat,
    "en del blev aldrig människor mer".

  243. Detta berättar
    sonsonen Jöns Hornaeus om-

  244. -när han gör sin avhandling
    90 år senare.

  245. Folket var så rädda för Lars Hornaeus
    att man hellre gick en omväg-

  246. -än förbi hans hem i Nordanåker.

  247. Till sin hjälp
    i jakten på trollpackor-

  248. -hade prästerna och kyrkan
    även två kringströvande gossar-

  249. -ifrån Mädan i Nordingrå.

  250. Dessa gossar hade fått gåvan
    att kunna se djävulsmärket-

  251. -oftast i pannan på kvinnorna
    som varit till Blåkulla.

  252. Djävulen bet eller klöste med sin
    nagel kvinnorna och sög i sig blodet.

  253. "Tvi!"
    Spottade ut det i sitt bläckhorn.

  254. Sen doppade han sin penna i och skrev
    in kvinnornas namn i sin svarta bok.

  255. Kyrkan anställde de här två gossarna,
    även kallade visgossarna.

  256. De skulle stå på pass
    utanför Torsåkers kyrka-

  257. -och när folket kom ut ur kyrkan
    skulle gossarna examinera dem-

  258. -och speciellt då kvinnorna.

  259. Ut ur kyrkan kommer folket,
    även prästfruarna.

  260. Och Lars Hornaeus hustru
    Britta Rufinia...

  261. En alldaglig kvinna, går ej att
    skilja från de andra bondfruarna.

  262. Då är en av visgossarna framme,
    stryker upp hättan-

  263. -och pekar på häxmärket.

  264. Får ett kraftigt slag i ansiktet
    så pojken var på rygg i gräset.

  265. Citat:
    "Vem haver en sån kraft i sin arm?"

  266. "Det är jag, Britta Rufinia.
    Jag är gift med honom där!"

  267. Så pekar hon
    på arbetsgivaren Lars Hornaeus.

  268. Den här pojken är ju full i rackarns,
    så han säger:

  269. "Ursäkta, nådiga frun, det var solen
    som spelade ett spratt."

  270. Britta störde kyrkofriden
    och sånt fanns det straff emot.

  271. Men hon fick inget straff.

  272. Man såg mellan fingrarna
    tack vare att hon var prästfru.

  273. När trolldomskommissionen var
    i Härnösand på senhösten 1674...

  274. ...så blev Lars och Per Hornaeus
    mamma och moster anklagade-

  275. -för att vara trollpackor
    som förde barn till Blåkulla.

  276. I sitt försvarstal inför rätten
    säger mamman Lisa Målare:

  277. Citat:

  278. "Jag kan inte vara en trollpacka,
    jag har fött två söner, kyrkans män!"

  279. Till svar får hon av rätten:

  280. "Även en dålig förälder
    kan få bra barn." Slut på citat.

  281. Hon och deras moster avrättas.

  282. Vad vi vet lyfte ingen av sönerna ett
    finger för att hjälpa sina anhöriga.

  283. Så här var den här tiden.
    Alla hämningar hade släppt.

  284. Avundsjukan, svartsjukan,
    hatet, ondskan...

  285. ...släpptes lös.
    Kvinnorna var dömda på förhand.

  286. Den gamla rättsordningen
    hade brakat ihop.

  287. Inkvisitionen
    tog sitt grepp om samhället.

  288. Kvinnor som trots de extremt svåra
    tiderna fick hushållet att fungera-

  289. -ge avkastning,
    få den där viktiga smörlyckan-

  290. -anklagades för att ha stulit
    med bjäran eller trollnystanet.

  291. Det där nystanet
    man tillverkade av garn och trådar-

  292. -lövträdskvistar,
    kanske en hönsfot eller en oblat.

  293. Så skar man sig i vänster ringfinger
    och dropparna blev bjärans ögon.

  294. Så kastade man den över vänster axel
    och läste en ramsa.

  295. "Du skall för mig på jorden rinna.
    Min själ ska i helvetet brinna."

  296. "Jag stämmer dig till ko!
    Du ska draga mjölk."

  297. Och så kunde de skicka i väg
    nystanet, bjäran, till grannarna.

  298. Så bet den fast sig
    i bakbenet på kon.

  299. Sög i sig mjölken och sen tillbaka
    till ägarinnan och spydde upp den.

  300. Så kunde de kärna smör och så.

  301. Det var tron på den här bjäran.

  302. Forss-finskan Margareta i Forsed-

  303. -hade under lång tid
    hjälpt sina grannar vid sjukdom-

  304. -både människor och kreatur.

  305. Men nu får hon plikta med sitt liv.

  306. Inför rätten drar hon kniv för att
    freda sig för en brysk behandling.

  307. Då sätter man på henne handklovar.

  308. Hustru Brita i Västerhammar
    var en gammal änka-

  309. -som vid tre tillfällen besöker
    kyrkoherden och biktar sig-

  310. -och berättar om sina Blåkullaresor.

  311. Inför häradsrätten i Hammars gäst-
    giveri nekar hon till anklagelserna.

  312. Wattrangius påpekar för henne
    om hennes besök och hennes bikt.

  313. Då ändrar hon sig och erkänner.

  314. Hon håller med alla barnvittnen
    som träder fram-

  315. -och så avslöjar hon sin läromästare,
    matmodern när hon var piga.

  316. Sedan anger hon
    sju andra kvinnor i Torsåker.

  317. Karin i Ersta är uppväxt
    i Ytterlännäs, gift i Dal.

  318. Inför rätten erkänner hon
    allt de belastar henne med.

  319. Håller med alla barnvittnen
    som träder fram.

  320. Vem har lärt henne den onda konsten?
    "Ja, det är mamma." Tack för den.

  321. Mamma Margareta i Lästa
    är redan beryktad som trollkunnig.

  322. Sen anger Karin 15 stycken kvinnor
    i kyrkan i Dal-

  323. -och 18 kvinnor
    och en man i Ytterlännäs.

  324. Där är hennes mamma
    och fem systrar med.

  325. Vad är det som driver dessa kvinnor
    in i detta kollektiva vansinne?

  326. De extremt dåliga tiderna?
    Masspsykos?

  327. Jöns Hornaeus
    anklagar sina far- och morföräldrar.

  328. Citat: "Dessa lärde prästmän,
    erkänt skickliga"-

  329. -"men deras iver hindrar dem att
    använda rimlig billig eftertanke."

  330. Jag ser i det som jag har berättat
    att vi inte är annorlunda i dag.

  331. Vi reagerar på samma vis.

  332. När man granskar Härnösands stift på
    den tiden ser man den här rättsrötan-

  333. -gubbväldet och svågerpolitiken
    som genomsyrar stiftet.

  334. Man förstår varför prästerna
    kunde gå så hårt fram-

  335. -och att det var sanktionerat genom
    staten, de kungliga kommissionerna.

  336. Var det ingen
    som gick emot detta?

  337. Jo, både enskilda individer-

  338. -och det kan även skönjas uppror
    hos allmogen mot vissa företeelser.

  339. Det fordras civilkurage.

  340. Moraliskt och personligt mod
    att gå emot den rådande tron.

  341. Våga vara ett ljus i mörkret.

  342. Man står vid väggen på häxmuseet i
    Sandslån och ser namnen på de dömda.

  343. Alla med sin historia.

  344. Det spelar ingen roll
    om de nekade eller erkände.

  345. Detta är vad vi är kapabla
    att göra mot varandra.

  346. Som det står på minnesstenen
    uppe på bålberget:

  347. "Här brann häxbål 1675."

  348. "Kvinnor dog, män dömde,
    tidens tro drabbar människan."

  349. Tack för att ni lyssnade.

  350. Svensktextning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Häxprocesserna i Ådalen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Stormaktstiden
Ämnesord:
Etnologi, Folkseder, Folktro, Häxprocesser, Magi, Socialantropologi, Övertro
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med DNA - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är DNA-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt DNA och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss