Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016: När gamla affärsmodeller utmanasDela
  1. Under 1900-talets sista decennier
    var företagens roll-

  2. -att tjäna pengar,
    skapa arbeten och betala skatt.

  3. Det ändrades vid sekelskiftet. I
    ljuset av klimathotet insåg företag-

  4. -att deras affärsmodeller på sikt
    inte kan separeras från hållbarhet.

  5. Ekonomisk hållbarhet existerar bara
    när råvaruproduktionen är säkrad-

  6. -och marknader och samhällen
    socialt stabila.

  7. Det är en utmaning att tjäna pengar
    på den gamla modellen-

  8. -medan man ställer om. Det kan vara
    en konflikt och balansgång ibland.

  9. Ett företag som exemplifierar detta
    är Filippa K-

  10. -som slog igenom på 90-talet-

  11. -och skapade en stereotyp,
    till och med:

  12. "Filippa K-tjejen."

  13. En representant för skandinavisk
    enkelhet som fått många efterföljare.

  14. Ni har inlett en resa
    för att göra om sortimentet.

  15. Amelie Söderberg är vd för Filippa K
    och Elin Larsson är hållbarhetschef.

  16. -Vem är vem? Förlåt.
    -Jag är Elin.

  17. -Och jag är Amelie.
    -Vad roligt! Tack för att ni är här!

  18. För enkelhetens skull ska ni få spela
    olika roller i samtalet-

  19. -för att tydliggöra olika uppdrag.

  20. Kan vi säga att vd:ns roll är
    att hålla bolaget lönsamt-

  21. -och hållbarhetsansvariges roll att
    driva utvecklingen i den riktningen?

  22. Det här är ju inte verkligheten...

  23. I verkligheten sitter vi ihop.
    Vi jobbar tajt med de här frågorna.

  24. Då kanske vi ska börja
    med lite hållbart mode?

  25. -Elin, vad är hållbart mode hos er?
    -Det är en jättesvår definition.

  26. Många av er
    har ju varit här tidigare-

  27. -så om vi kan erbjuda mode
    inom de planetära gränserna-

  28. -då kan vi erbjuda hållbart mode.

  29. Men vi vet att så som vi producerar
    och konsumerar kläder i dag-

  30. -så kan vi inte fortsätta. Då gäller
    det att våga vara innovativ-

  31. -och hitta nya lösningar.
    Förstå riskerna, se möjligheter.

  32. Och nya förutsättningar
    Roope pratade om.

  33. Hur man anpassar sig till dem.
    Då gäller det att vara innovativ-

  34. -i allt från produktutveckling till
    affärsmodeller till kommunikation.

  35. Det är det vi jobbar med.

  36. Det gick ju väldigt bra.

  37. Filippa K var otroligt etablerat
    i det här gamla sättet att tänka.

  38. Så hur uppstod den här idén? Varifrån
    kom analysen att testa nåt annat?

  39. När man tittar på samhället... Vi
    lever ju i ett föränderligt samhälle.

  40. Gränser flyttas. Det gäller
    att hela tiden anpassa sig.

  41. Vi vill driva ett framgångsrikt
    företag även i framtiden.

  42. Då gäller det att vara med
    och hela tiden utveckla sig själv.

  43. För att ta ett exempel
    på produktutvecklingssidan:

  44. Ungefär vartannat år väljer vi ut
    ett fåtal produkter, "front runners".

  45. Där lägger vi ner en massa tid,
    forskning och samarbete-

  46. -för att få dem så hållbara det går
    genom hela livscykeln.

  47. Produkterna blir föregångare eller
    guidning till resten av kollektionen.

  48. Så kan vi implementera lärdomarna
    i ordinarie kollektion steg för steg.

  49. Jag tänkte visa några exempel här.

  50. Om vi håller upp den här kappan
    först... Det här är min gamla vän.

  51. Den här kappan har följt mig i 14 år,
    varje vinter. Jag älskar den!

  52. Den är väldigt hållbar på ett sätt.

  53. Den är producerad på konventionellt
    sätt såklart, men har levt länge.

  54. Det här är en kappa som kommer
    att lanseras i butik under hösten.

  55. Det viktiga är
    att det är en "front runner".

  56. Den här kappan har producerats
    utav spill från ull.

  57. Den har inte färgats in
    över huvud taget.

  58. Vi har inte använt några kemiska
    ämnen över huvud taget på kappan-

  59. -vilket gör att vi sparat 76-96 % i
    vatten, energi och koldioxidutsläpp.

  60. Helt fantastiskt!

  61. Vi har gjort det här på en kappa.
    Vi har ett ganska stort sortiment.

  62. Hur får vi lärdomarna från
    det här projektet, den här kappan-

  63. -att sprida sig i organisationen
    så vi kan förflytta hela sortimentet?

  64. -Hur gör ni det?
    -Vi är mitt inne i processen.

  65. Det har handlat mycket om
    att hitta en form.

  66. Vi har en projektgrupp som jobbar med
    den här typen av produkter-

  67. -där vi har representanter från hela
    företaget och hela tiden jobbar med-

  68. -att det vi lär oss...
    Vi ställer oss hela tiden frågan:

  69. "Det vi gör med det här plagget,
    kan vi applicera det på det andra?"

  70. Ni har också börjat hyra ut kläder.
    Det känns också som en galen idé.

  71. Men jag har förstått att det går bra.
    Hur funkar det, om Elin säger:

  72. "Vi ska inte bara sälja kläder,
    utan också hyra ut dem"?

  73. Självklart har jag alltid öppenhet
    när det gäller innovation och idéer.

  74. Det skapar en tillåtande kultur.
    Sen gäller det att räkna lite på det.

  75. Finns det nån typ av lönsamhet i det?
    Det är min roll.

  76. Det är mycket så
    att vi testar i en liten skala först.

  77. Det kan vara i bara en butik.

  78. Sen när det rullar på
    drar vi ut det i alla butiker.

  79. Att hyra ut har varit ett exempel på
    nåt vi räknade på mycket.

  80. Det finns en lönsamhet, det är
    ett potentiellt affärsben för oss.

  81. Vi fick också ett mervärde:
    kunderna hyr-

  82. -och köper ofta plagget efteråt.

  83. Så vi har fått många nya kunder
    i anslutning till det benet.

  84. Allt det här låter lite dyrt.

  85. Hur gör man?
    Finns det ett riskmoment i det här?

  86. Om vi hyr ut ett plagg ett antal
    gånger har vi fått betalt för det.

  87. Sen är det 100 % marginal
    om vi fortsätter att hyra ut det.

  88. Sen går det till second hand-butik.

  89. Ganska snabbt ser man att det finns
    pengar att hämta om du får igång det.

  90. Självklart ska vi fokusera på
    att sälja kläder.

  91. Men det är ett intressant komplement.

  92. Finansieras det från...
    Är det här R&D, marknadsföring-

  93. -eller kommer det från
    vanliga kärnverksamhetspengar?

  94. Kärnverksamhetspengar. Det är det
    som är så intressant med idéer.

  95. De ska ha bärighet i sig själva
    och kanske bli en ny verksamhet.

  96. Vi säljer, hyr ut...
    Ja, vad det nu ska vara i nästa steg.

  97. Du har ett mycket öppet sinne.
    Vad säger styrelsen, undrar jag?

  98. Vårt hållbarhetsarbete har otroligt
    stöd från både ägare och styrelse.

  99. Vi har satt en strategi när det
    gäller det och drivit den aggressivt.

  100. Men förutsättningen är självklart
    att de står bakom. Och det gör de.

  101. Hur kalkylerade ni intäkterna
    för uthyrningen?

  102. Nu är vi nära nitty-gritty,
    men det är superintressant!

  103. Vad räknar man med? Det här finns
    inte. Man måste ju bara hitta på.

  104. Ja, du måste måla upp en bild som du
    inte har en aning om om den stämmer.

  105. Vi är ute på okända marker.
    Det finns inget facit.

  106. Det är spekulationer.
    Vi kan rita upp olika scenarier.

  107. Första scenariot hjälpte
    Handelshögskolans studenter oss med.

  108. Vi har förfinat det själva. Sen får
    man se vilket scenario man landar i.

  109. När man jobbar med innovation på det
    här sättet med framtida scenarier-

  110. -vet vi inte när de kommer. - Som du
    sa Roope är det jättesvårt att säga.

  111. Är det om fem år, tio år?
    Det viktiga är att vi ändå är redo.

  112. Vi måste börja våga testa.
    Våga och tillåta oss att göra fel.

  113. Och sen kunna justera längs vägen.
    Att vara så ödmjuka mot oss själva.

  114. "Okej, här hade vi fel.
    Vi får tänka om."

  115. Huvudorsaken till att ni har blivit
    bjudna hit är att ni vågat så mycket.

  116. Alla vi andra med verksamheter här
    tänker: "Det skulle jag inte våga!"

  117. Det är nåt där som är så inspirerande
    att se, att det här kan man göra.

  118. Hur mäter ni om det är framgångsrikt?
    Hur vet ni? Det kan ju ta tid.

  119. Hur vet ni att "det här gick bra,
    nu ska vi våga nästa grej"?

  120. Det handlar mycket om att från början
    ha en tydlig strategi och plan-

  121. -för vad förväntningarna är
    på det man ska genomföra.

  122. Det får man checka av på vägen.
    Man får ha olika filter.

  123. "Nu har vi nått det eller inte."

  124. Och, som Elin sa, våga avveckla
    de idéer som inte går enligt plan-

  125. -och pusha på dem
    som man känner går bättre.

  126. Vi gör det småskaligt först.

  127. Vi har förmånen att ha en massa
    butiker. Där kan du laborera.

  128. Inte hela verksamheten påverkas,
    utan du kan göra det i mindre skala.

  129. -Då blir det lite lättare att våga.
    -Vad händer nu? Vad är nästa steg?

  130. Vi jobbar konstant med att utveckla
    produktsortimentet, såklart.

  131. Tänk om vi kan ha kläder i framtiden
    som har en positiv effekt på miljön!

  132. Och ha kläder som berättar att nu har
    en söm gått upp här. Smarta kläder.

  133. Men också att hitta nya modeller.

  134. Tillgänglighet blir viktigare
    än ägande i framtiden.

  135. Hur ställer vi om det?
    Den omställningen-

  136. -och förberedande fasen
    jobbar vi mycket på.

  137. Fantastiskt! Stort tack, Elin Larsson
    och Amelie Söderberg! Tack!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

När gamla affärsmodeller utmanas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Hållbar utveckling
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Odla mat och gemenskap

Christina Schaffer är aktiv stadsodlare och berättar om olika sätt att odla i staden och hur det bidrar till gemenskapen. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss