Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Mode som identitetshandlingDela
  1. En vanlig fråga vi fått inför
    den här dagen är hur man ska klä sig.

  2. Ett uttryck för vår längtan att vara
    på rätt sida om det opassande.

  3. Ni har lyckats väl,
    guldstjärna på det.

  4. Frågan understryker att mode
    även handlar om identifikation.

  5. Det kan vara på sin plats
    med en orientering i modehistoria.

  6. Från Lunds universitet, lektor
    i modevetenskap, Philip Warkander.

  7. Som Johanna sa är en av de vanligast
    förekommande frågorna-

  8. -när man blir inbjuden hit
    just gällande klädkoden.

  9. Seminariet ligger i brytpunkten
    mellan semestertid och arbetshöst.

  10. Det är långt från de urbana centra
    i Europa, i en lantlig del av Skåne.

  11. Men vet inte vilka man kan möta.

  12. Jag fick samma fråga vid mitt första
    möte med arrangören bakom seminariet.

  13. "Vad är klädkoden
    på det här seminariet?"

  14. Ett allmänt, på gränsen till banalt,
    exempel-

  15. -men det är intressant
    att börja med det-

  16. -för det visar modets roll
    i vardagen.

  17. Vi använder mode för att ingå
    i olika gemenskaper-

  18. -även om vi inte alltid
    tänker på mode i de termerna.

  19. Ingen vill klä sig fel och inte passa
    in. Gör man det är det ofta medvetet.

  20. Det jag hoppas framföra
    genom att börja med det exemplet-

  21. -är att visa vilken kommunikativ
    potential mode bär på.

  22. Kläder säger vilka vi är, vilka vi
    vill vara, var vi kommer från-

  23. -redan innan vi har öppnat munnen.

  24. Så mode är en av vår tids
    mest centrala kulturyttringar.

  25. Men samtidigt, på grund av att mode
    har en så central roll i vår vardag-

  26. -via vår livsstil och våra kroppar,
    har mode sällan tagits på allvar-

  27. -i de akademiska finrummen,
    eller i kulturen i stort.

  28. Jag är modevetare,
    och disputerade 2013.

  29. I år, 2016, firar modevetenskapen
    10 år, men trots det-

  30. -är det svårt att få folk
    att se mode-

  31. -som ett ämne värt
    akademiskt intresse.

  32. Det beror dels på att mode
    är relaterat till det vardagliga-

  33. -men även att kopplingen till yta-

  34. -förknippas med ett kvinnligt
    intresseområde-

  35. -och därför anses mer perifert.
    Dessvärre.

  36. Men om man bortser från det,
    som nånstans är min käpphäst-

  37. -just det här med modets roll-

  38. -pratade jag inledningsvis om mode
    och kommunikation.

  39. Men här brukar det ibland i
    populärkulturen uppstå missförstånd.

  40. Man menar inte att mode är ett språk.

  41. Det finns ingen grammatik,
    inga explicita regler.

  42. Det modet kommunicerar är implicit.

  43. Vi vet sällan att vi blir sedda
    som vi tänkt oss att bli tolkade.

  44. Tolkningen är central i modets
    kommunikativa sätt att fungera.

  45. Vi vet inte alltid hur andra ser oss,
    eller om vi tolkar rätt.

  46. Jag lade stor möda på att klä mig som
    en modevetare som ska tala i Båstad.

  47. Jag var jättestressad över detta och
    frågade min sambo hur man ska se ut.

  48. Jag vet inte om jag har lyckats,
    eller hur era förväntningar såg ut.

  49. Det blev det här, i alla fall.

  50. Ett till exempel på när man inte vet
    om tankar motsvarar andras tolkning.

  51. Det finns annat som är mer laddat.
    Slöjan, exempelvis.

  52. Olika människors förkunskaper,
    kulturella filter-

  53. -får dem att tolka slöjan
    på olika sätt.

  54. Det finns mer vardagliga exempel,
    som gymnastikskor-

  55. -som för vakter på finkrogar,
    äldre släktingar, föräldrar-

  56. -primärt bör användas
    i joggingspåret.

  57. Som andra, som jag,
    kan klä sig i för att vara fin.

  58. Jag har gjort det misstaget ofta när
    jag ska äta ute med mina föräldrar.

  59. Och jag blev nekad att komma in på en
    krog i New York på grund av skorna.

  60. Vi ser kopplingen
    till det vardagliga-

  61. -nåt universellt kopplat till oss
    som individer-

  62. -om vi ser begreppet individ som nåt
    flytande, som skapas i stunden.

  63. Men kläder är också symbol för
    tillhörighet, idévärden, preferenser-

  64. -och kan fungera som ingång till
    större samtal, även om vi inte vill.

  65. Men det finns en annan paradox
    i mode.

  66. Även om vi klär oss för att visa att
    vi ingår i en större grupp-

  67. -vill vi samtidigt vara individer.

  68. Samma plagg som ska få oss
    att passa in-

  69. -måste också få oss att stå ut
    och särskilja oss.

  70. I modet finns en spänning
    mellan jaget och gruppen.

  71. Mellan individen och kollektivet.

  72. Det märks också i relationen
    mellan mode och motstånd.

  73. Tänk på punkmodet som använde
    vardagliga objekt-

  74. -en säkerhetsnål, en sopsäck,
    på sätt som inte var gängse.

  75. Man sätter säkerhetsnålen
    från mormors syskrin i örat-

  76. -eller klär på sig sopsäcken
    från grovköket.

  77. När vardagliga objekt används
    på ett radikalt sätt-

  78. -laddar man dem med en subversivitet,
    som plötsligt uppstår.

  79. Sociologiskt sett brukar mode anses
    markera gränser mellan grupper.

  80. Ett exempel är gränsen mellan manligt
    och kvinnligt-

  81. -som ofta manifesteras
    eller förstärks genom klädkoder.

  82. Om vi går över den gränsen
    straffas vi.

  83. Det kan vara subtilt, genom blickar.
    Det kan vara kommentarer, glåpord.

  84. Det kan vara våldsamheter,
    man kan bli misshandlad.

  85. På vissa platser kan det till och med
    leda till döden.

  86. Det finns andra gränser,
    som den mellan rika och fattiga.

  87. Den är förstås reell,
    men den manifesteras genom mode.

  88. Andra mer subtila är livsstilar,
    politiska åsikter, intressen-

  89. -som kommuniceras
    via vad vi har på oss.

  90. Ofta utan att vi har tänkt
    eller artikulerat så mycket om det.

  91. Men det handlar inte om
    nåt härligt smörgåsbord-

  92. -där vi plockar det vi vill ha för
    att varje dag gå in i en ny maskerad.

  93. Snarare manifesterar mode var vi
    befinner oss i ett socialt landskap.

  94. Mode flätas då samman
    med frågor om makt och inflytande.

  95. Var vi är i en samhällelig hierarki.

  96. Social status manifesteras
    genom kläder.

  97. Bara de riktigt rika sägs inte behöva
    bry sig om hur de ser ut

  98. Jag är propert klädd
    för jag är statligt anställd.

  99. Man ser också på
    den internationella lyxindustrin-

  100. -vilka som understöder den
    ekonomiskt.

  101. De flesta som handlar sånt
    är den aspirerande medelklassen-

  102. -som hoppas köpa sig en bild av att
    de tillhör en högre samhällsklass.

  103. Det är inte de riktigt förmögna. Men
    mode är också kontextuellt bundet.

  104. Det som har hög status i ett område
    har inte det i ett annat.

  105. I mitt manus har jag en anekdot som
    jag strök, men jag säger det ändå.

  106. Det är ett lokalt exempel.

  107. Jag umgås mycket med en familj i
    Torekov. De pratar ofta om Båstad.

  108. Ni förstår varför det är känsligt.

  109. Skillnaden mellan Torekov-bor och de
    som flyttat till Båstad sägs vara-

  110. -är att när man på sommaren går ner
    för att bada-

  111. -har de i Båstad på sig morgonrockar
    från olika märken-

  112. -medan man i Torekov
    använder gamla, slitna.

  113. Jag bara vidarebefordrar deras...
    Det kommer inte från mig.

  114. Jag är från Helsingborg.

  115. Genom den typen av markering
    manifesterar de skillnader-

  116. -i vad som till synes är
    väldigt snarlika mindre samhällen.

  117. De markera gränser mellan klass,
    kultur, smak.

  118. Traditioner. Gammalt och nytt.

  119. Detta är en viktig dimension
    i vårt samtal om mode-

  120. -men samtidigt kan det lätt låta
    aningen mekaniskt.

  121. Som att mode enbart har som funktion
    att särskilja oss från varandra-

  122. -eller att kommunicera tillhörighet.

  123. Det är en viktig del-

  124. -men mode är också
    ett konstnärligt uttryck.

  125. Det finns en sinnlighet,
    en taktilitet, i det.

  126. Det får inte glömmas bort.

  127. Om vi reducerar modet till social
    mekanik beskrivs det torftigt-

  128. -och då spelar vi kultursidorna
    i handen-

  129. -eller kulturprogrammen
    som inte vill belysa mode.

  130. Eller kulturdepartement
    som inte vill donera pengar-

  131. -till utvecklandet av
    mer innovativt mode.

  132. Allt det här leder till en fråga om
    definition av begreppet mode.

  133. Vad betyder ordet "mode", och vad är
    relationen mellan mode och kläder?

  134. Inom akademin, tänkte jag säga, men
    den är egentligen flera olika rum.

  135. I mitt rum, det modevetenskapliga,
    pågår ett intensivt samtal-

  136. -om just modets definition,
    men jag går inte in i det i dag.

  137. Mode har haft olika uttryck
    på olika platser i olika tider-

  138. -men gemensamt för modets olika
    uttryck är att det gestaltar det nya.

  139. Det kommande.

  140. Så oavsett definition är forskarkåren
    inom modeteori rörande ense om-

  141. -att det ord som mest förknippas
    med mode är "förändring".

  142. Mode handlar om att se framåt,
    att klä framtiden i materiell form.

  143. Så mode handlar på ett fascinerande
    sätt om det behagfulla i det nya.

  144. Att bryta med invanda föreställningar
    och idéer.

  145. Det positiva är att vara nyfiken
    på framtiden.

  146. Det är därför mode ofta anses
    kontroversiellt-

  147. -och ofta används i kulturdebatter-

  148. -för sånt som sånt som är fel
    eller för djärvt.

  149. För att ha den här edgen, den höga
    modegraden, måste mode handla om-

  150. -det som ännu inte är vedertaget
    eller gängse.

  151. Det fanns en modelegend,
    Diana Vreeland-

  152. -som hade olika centrala positioner
    i det amerikanska modesystemet.

  153. Hon sa: "You can see
    the coming revolutions in clothes."

  154. Genom kläder ger mode uttryck för nya
    tankar och idéer i konkret form-

  155. -och blir del av vårt dagliga liv.

  156. Lite abstrakt, men tänk vad Chanel
    gjorde efter första världskriget.

  157. När kvinnor började få rösträtt.

  158. Det fanns en stark rörelse
    för ökade rättigheter för kvinnor-

  159. -där hon lanserade kläder man
    kunde röra sig i och vara bekväm i.

  160. På så vis kunde hon ge materiell form
    och prägla kvinnors vardag-

  161. -och tolka de tankar och idéer som
    fanns, men inte hade konkretiserats.

  162. Genom modet kan man se
    att tankarna landar-

  163. -men även att modet utvecklade sättet
    kvinnlighet kunde gestaltas på.

  164. Eller som när Yves Saint Laurent
    på 60-talet utvecklade pret-a-porter.

  165. Han använde symboler
    för haute couture, lyxen-

  166. -men gjorde det
    ekonomiskt tillgängligt-

  167. -vilket undergrävde modets funktion
    som klassåtskiljande i Frankrike.

  168. Han har också inkorporerat
    manliga detaljer i dammode-

  169. -och undergrävt mer rigorösa
    könsuppdelningar.

  170. Jag vill göra tydligt
    att mode är en angelägenhet för alla.

  171. Alla använder kläder,
    en koppling till mode.

  172. Modet är förankrat i vår vardag,
    både i form av njutning-

  173. -och som nånting som placerar oss
    i ett socialt sammanhang.

  174. Men mode kan också genom sin fixering
    vid förändring-

  175. -användas som ett redskap för
    nya sätt att tänka.

  176. Mode kan både uttolka
    den värld vi lever i nu-

  177. -men också påverka
    vilken riktning vi rör oss i.

  178. Påverka framtiden.

  179. En av de mest extrema uppdelningarna
    mellan människor-

  180. -är mellan de som producerar det vi
    har på oss, och de som konsumerar.

  181. Våra plagg tillverkas av människor
    som inte har råd att köpa dem.

  182. Men uppdelningen
    beror inte på modet.

  183. Även utan sweatshops skulle arbetarna
    ha levt i ekonomisk utsatthet.

  184. Särskilt kvinnorna.

  185. Den sortens modeproduktion
    är mer symtom än grundorsak.

  186. Genom modets relation till vår vardag
    påminns vi om orättvisan.

  187. Det är som konsumenter vi kan påverka
    dagens situation.

  188. Det här knyter också an
    till mänsklighet, natur, kultur.

  189. Man kan säga att mode
    inte följer några naturlagar.

  190. Modets logik är inte naturvetenskap,
    modets regelverk är obundet.

  191. Eftersom mode är en del av vår kultur
    kan vi välja vilket mode vi vill ha.

  192. Ända sen franska revolutionen-

  193. -har mode handlat aspiration,
    längtan efter ett bättre liv.

  194. Revolutionen ledde till en större
    rörlighet mellan samhällsklasserna.

  195. Modet blev ett verktyg.

  196. Mode, som det varit organiserat
    de 200 senaste åren-

  197. -är en effekt av det
    marknadsekonomiska systemet.

  198. Man ville sälja drömmen
    om ett bättre liv.

  199. Modebilder har visat bilder
    som har varit smalare, yngre, rikare-

  200. -lyckligare, ofta vitare.

  201. Budskapet är att vi kan bli såna
    om vi köper produkten, modevaran.

  202. Drömmen om framtiden har länge varit
    drömmen om ett bättre jag.

  203. Men, sen en tid tillbaka,
    mycket tack vare digitaliseringen-

  204. -har den typen av mode börjat kännas
    mindre relevant för vår tid.

  205. I dag när mode ska kommuniceras
    är modeaktörerna-

  206. -beroende av att konsumenten ska
    känna att budskapet är relevant.

  207. Kampanjer måste gillas, diskuteras,
    delas för att bli framgångsrika.

  208. Framtidens mode lär handla mindre om
    vackra människor på en strand-

  209. -även om man själv ofta skulle vilja
    vara en vacker människa på en strand.

  210. Digitaliseringen har börjat utmana
    modets hierarkiska karaktär-

  211. -samtidigt som det har lett
    till en stor branschkris.

  212. Hur ska framtidens mode se ut?
    Vad blir dess roll?

  213. Nu verkar alla vara överens om att vi
    befinner oss i ett paradigmskifte.

  214. Jag arbetar inte bara akademiskt,
    utan även inom andra plattformar.

  215. Oavsett om jag är på en modemässa
    i Florens eller Paris-

  216. -eller föreläser på Hennes och
    Mauritz, är det samma känsla.

  217. Vi vet hur mode har sett ut, vi
    känner till "aspirational fashion".

  218. Nu håller allt på att
    ställas på ända.

  219. Hur kommer framtidens mode att se ut?

  220. Det är en fråga man kan ställa sig,
    men det var retoriskt-

  221. -för jag har faktiskt
    ett möjligt svar som vi kan prata om.

  222. Hösten 2015 blev jag kontaktad
    av varuhuset Åhléns.

  223. De behövde hjälp med en kampanj om
    relationen mellan åldrande och mode-

  224. -men visste inte hur de
    skulle genomföra det.

  225. Deras inspiration var Iris Apfel,
    en flamboyant modeikon född 1921.

  226. De ville uppmuntra fler att klä sig
    som Iris Apfel.

  227. Jag förstod idén, hon har fantastisk
    stil, men jag såg också fallgropar.

  228. Jag hade invändningar, och jag såg
    en möjlighet att testa min idé-

  229. -om hur jag tror att mode
    bör röra sig i framtiden.

  230. Idén om att äldre
    ska klä sig som Apfel-

  231. -utgick fortfarande från att mode ska
    aspirera till att likna nån annan.

  232. Att vi inte duger som vi är-

  233. -utan via en varas magiska,
    transformativa egenskaper-

  234. -ska bli en ny, bättre version, för
    att nästa säsong upprepa det tricket.

  235. För mig är det problematiskt, för det
    menar att vi inte duger som vi är.

  236. Det kändes inte fräscht-

  237. -särskilt med tanke på det digitala,
    att budskapet ska beröra människor.

  238. Det kändes inte som en kampanj
    med bra förutsättningar.

  239. Bättre att ta vara på modets
    kommunikativa potential-

  240. -istället för att bara skapa
    nya ideal.

  241. Min idé var att göra en kampanj som
    handlade om mode i människors vardag.

  242. Istället för mode att leva upp till,
    så mode som vi lever med.

  243. Istället för att tala om hur man
    skulle klä sig-

  244. -med en bild
    på en Apfel-liknande individ-

  245. -ville jag tala med konsumenterna.

  246. Jag ville styra om strömningarna
    för kommunikationen.

  247. Så under hösten och vintern
    2015-2016-

  248. -genomförde jag
    ungefär 40 djupintervjuer-

  249. -som sammanställdes i en kort rapport
    på Åhléns hemsida.

  250. I ett senare skede adderade vi också
    en kvantitativ del.

  251. De intervjuade var primärt kvinnor,
    i åldern 30 till drygt 70.

  252. Vi frågade om relationen
    mellan mode och ålder.

  253. Vi kom fram till att sättet att klä
    sig förändrades med åldern.

  254. Jag kunde ställa en abstrakt fråga
    om ålder, men få konkreta svar-

  255. -om deras förhållande
    till sina kroppar.

  256. Vilka delar de ville täcka över
    i takt med stigande ålder.

  257. Överarmar, underben, magpartier,
    exempelvis.

  258. I takt med stigande ålder undvek man
    höga klackar, färgglada kläder...

  259. Alltså generellt. Man klädde sig mer
    monokromt, klassiskt, diskret.

  260. Man undvek ibland ungdomsbetonade
    kläder som keps och sh...kortbyxor.

  261. Det blev en hybrid av shorts
    och kortbyxor.

  262. Man klädde sig mindre individuellt
    och mer för att smälta in.

  263. Så kläder visade sig ha
    åldersgränser.

  264. Kampanjen fick namnet "Gränslöst"-

  265. -eftersom vi ville ifrågasätta
    åldersnormerna.

  266. Men inte uppifrån, utan grundat
    i människors egna erfarenheter.

  267. När kampanjen gick ut
    blev det lite besvärligt-

  268. -för jag brukar föreläsa
    i det här formatet.

  269. Oftast för människor som vet att mode
    är viktigt.

  270. Nu gick en nationell kampanj ut
    till människor utan den övertygelsen.

  271. Det spännande var att responsen
    var både överväldigande-

  272. -men också positiv.

  273. Människor, ofta äldre kvinnor,
    kunde ringa upp mig och tacka.

  274. En gång när jag åt lunch ringde nån
    gråtande av glädje-

  275. -över att vi hade lyft upp henne
    och hennes kamrater.

  276. Det var intressant.
    Dels var kampanjens budskap-

  277. -att man skulle klä sig
    som man ville, viktigt.

  278. Men vi visade också att mode kan
    rucka på gränserna mellan grupper.

  279. I det här fallet åldersgrupper.

  280. Mode kan absolut kategorisera
    och stärka gränser-

  281. -men det kan även ha motsatt funktion
    och ifrågasätta grupperingarna

  282. För mode följer inte några naturlagar
    utan är ett kulturellt uttryck.

  283. Därför måste vi gemensamt bestämma
    framtidens mode.

  284. Ska modet vara aspirerande,
    eller ska det ställa viktiga frågor-

  285. -om värderingar om vårt okränkbara
    värde som individer?

  286. Det kan vi besvara själva
    genom våra handlingar-

  287. -och bemötanden, oavsett
    hur vi ser ut eller är klädda.

  288. Om vi följer klädkoder,
    eller om vi bryter dem. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mode som identitetshandling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Kläder, Mode
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjd och genus

Erik Sigurdsson är slöjdlärare och forskare som här berättar om jämställdhet och slöjd. Han beskriver att det finns stora möjligheter att arbeta med identitetsfrågor i slöjden, till exempel de som handlar om könsroller och genus. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Älskade fuljeans

Vi i Sverige älskar jeans och andra produkter av bomull, men vi måste kanske tänka om. Vår planet klarar inte mer bomull, säger Mats Westin som ingår i ett forskningsprogram där det undersöks hur konsumtionen av bomull ska kunna minska. Går det att ta fram nya textila material som kan ersätta bomull?

Fråga oss