Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om DNA och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016: Släktforska med DNA - livet efter topsningenDela
  1. Kul att det är riktigt "knökfullt".
    Här ryms inte ens en dna-spiral.

  2. Jag har åkt runt och pratat om
    vad man kan göra med ett dna-test.

  3. Vad kan man få veta? Man har gjort
    sitt test, och vad gör man nu?

  4. Att prata för er, varav några inte
    ens är testade, blir en utmaning.

  5. Jag börjar
    med att ge er lite perspektiv.

  6. Känner ni igen den här? En cd-skiva.
    De används ju faktiskt fortfarande.

  7. De rymmer rätt mycket.

  8. En sån rymmer en timmes musik av hög
    kvalitet. Det är ganska mycket data.

  9. Dna...

  10. ...rymmer väldigt mycket data
    - väldigt, väldigt mycket data.

  11. Om man skulle ta den information
    som man kan lägga på ett gram dna...

  12. ...och jämföra det med cd-skivor,
    så pratar vi om många cd-skivor.

  13. Riktigt många.

  14. Det är lika mycket information som
    ryms på tusen miljarder cd-skivor.

  15. Ett gram dna. Det är svårt
    att greppa tusen miljarder.

  16. Vi tar nåt som passar bättre
    för släktforskare: kyrkböcker.

  17. Våra kyrkoarkiv för alla församlingar
    i hela Sverige...

  18. Om vi fotar av alla sidor
    i alla kyrkoarkiv i hela Sverige-

  19. -får man en datamängd som ryms
    i ett gram dna...

  20. ...en miljon gånger.

  21. Fatta vilken otrolig datamängd
    som vi släktforskare nu kan gräva i.

  22. Vad är väl ett kyrkoarkiv?

  23. Men det intressanta är att vi först
    måste lära oss att läsa texten-

  24. -som är lika svår
    som 1600-talssvenska.

  25. Men när man kan läsa den med hjälp av
    tekniken, börjar det framträda saker.

  26. Ser ni?

  27. Det står naturligtvis inte namn
    i dna-koden. Det vore för enkelt.

  28. Men alla små bitar av er dna-kod
    har ni ärvt på nåt sätt.

  29. Och när vi kan läsa det
    kan vi använda dna i släktforskning.

  30. Vi kan lösa det här med okända fäder.

  31. Hur många här har en okänd far
    i antavlan? Oj, det är minst hälften.

  32. Det är jobbigt med hål i släktträdet.

  33. Med tur och rätt förutsättningar
    kan man täppa till dem med dna.

  34. Och det är ju inte säkert att det
    som står i kyrkböckerna är sant.

  35. Det kan vara fel mamma eller pappa.

  36. Men med hjälp av dna kan man
    kolla upp att släktskapen stämmer.

  37. Man hittar släktingar.

  38. Om man tar ett dna-test får man upp
    till tusentals släktingar i världen.

  39. Man kan också hitta döda släktingar.

  40. Det har jag gjort
    långt tillbaka på min mormors sida.

  41. Hon har släktingar runtom i Europa.

  42. Där har vi hittat min just nu
    äldsta kända släkting i min antavla.

  43. Hon hittades och grävdes upp
    utanför Hamburg. Det är hon här.

  44. Hon är 7 200 år gammal.

  45. I ett gravfält hittade man många
    begravda, som man har dna-analyserat.

  46. Och hon har samma mitokondrie-dna
    som jag och min mamma.

  47. Så hon är släkt med oss.

  48. Visst är det fascinerande? 7 000 år.

  49. Forskarna hade kommit rätt långt med
    att kartlägga hur Europa befolkades.

  50. Man hade kartlagt när olika linjer av
    mänskligheten har rört sig i Europa.

  51. Nu hänger de inte riktigt med, för vi
    släktforskare testar oss hela tiden.

  52. Det kommer in nya data hela tiden,
    så vi kan kartlägga det i detalj.

  53. Så här såg det ut för 4 800 år sen.
    Då strömmade det in folk i Sverige-

  54. -via Danmark och Baltikum.

  55. Och vi kan kartlägga hur folk har
    rört sig i Sverige genom årtusendena-

  56. -tack vare
    att alla vi släktforskare testar oss.

  57. Detta kan man göra med dna-test,
    men hur gör man med sina resultat?

  58. Det ska jag försöka bena ut för er.

  59. Det är ungefär som att försöka lära
    nån att släktforska på 29 minuter.

  60. Det går ju inte, men jag ska försöka.

  61. Ni som inte har testat er kommer
    kanske inte att fatta så mycket.

  62. Men ni får en känsla för vad man
    kan göra och få ut av resultaten.

  63. När man får svaren blir det ofta
    så här. Hur många kände så?

  64. Lika många som hade okända fäder.

  65. Det är inte så lätt att man
    ser precis vilka man är släkt med.

  66. Det ser ju ut så där. Alla är släkt
    med varandra kors och tvärs.

  67. Här är de som är släkt med mig,
    och hur de är släkt med varandra.

  68. För att reda ut härvan
    måste man förstå hur vi ärver dna.

  69. Jag tänkte visa det, men eftersom
    dna är så litet, kan ni inte se nåt.

  70. Därför snodde jag lite lego
    av min son när han låg och sov.

  71. Han blir inte så glad när han vaknar-

  72. -men jag ville illustrera
    hur man ärver dna - om det kan stå.

  73. Nej, vi gör så här.

  74. Här ser ni...en kromosom.

  75. Vi bär ju på 23 kromosom-par
    i våra kroppar.

  76. När det ska bli ett barn
    har mamman ett par kromosomer-

  77. -och pappan ett par kromosomer,
    och de ska föras vidare till barnet.

  78. Men barnet ska ju inte ha fyra
    kromosomer, för då blir de sjuka.

  79. De ska ha en från varje förälder.

  80. Det funkar så att innan det förs över
    till barnet, blandas de.

  81. Det här är kromosomer
    som kommer från farfar och farmor.

  82. De delas upp så här.

  83. Nu ska jag bara få loss den här.

  84. Så. Det blir en blandning hos pappa.
    Och på samma sätt blir det hos mamma.

  85. De kan delas på flera ställen också.

  86. Här gjorde jag bara en delning,
    men här blev det två.

  87. Så. Det går fortare i verkligheten.

  88. Fast sen tar det nio månader,
    i och för sig.

  89. Så där. Nu har det kommit in en bit
    här från den andra morföräldern.

  90. På samma sätt blev det i den här.

  91. Och sen bestämmer slumpen
    att en av dem går vidare till barnet.

  92. Vi säger att barnen får den här
    från mamma och den här från pappa.

  93. Det innebär att barnet
    kommer att ha de här kromosomerna.

  94. Alla bär på en blandning av farmors,
    farfars, mormors och morfars dna-

  95. -men inte lika mycket från varje.
    Ni ser att det är olika storlekar.

  96. Och nästa generation, då?
    Då ska en partner till bidra med dna.

  97. Vi säger att han har vitt dna.
    Jag fick bara med en sån.

  98. Det här ska blandas, vilket innebär
    att det blir en ny delning.

  99. Säg att den bryts av här...

  100. Nu har mamman de här att dela med sig
    av, och av slumpen faller den bort.

  101. Barnet får då den här,
    och så får det den här av pappan.

  102. Vi har fortfarande lite dna från
    farmor, farfar, mormor och morfar-

  103. -men mindre och mindre
    - mindre för varje generation.

  104. Om vi tittar en generation till, och
    tänker att det här ska föras vidare-

  105. -så blandas det en gång till.
    Det kan brytas av här...

  106. Och så sätter vi dit den.

  107. Så. Här är två kromosomer
    som ska föras vidare.

  108. En faller bort,
    och till nästa generation är det...

  109. Vad har hänt nu? Röda och blå
    är borta. Farmor och farfar är borta.

  110. De finns inte längre.
    Jag ska bläddra fram.

  111. Här är vi.

  112. Så efter tre generationer är farmor
    och farfar borta i den kromosomen.

  113. Det visar hur viktigt det är att ha
    dna från den äldsta generationen.

  114. Om ni har riktigt gamla släktningar
    bör ni försöka säkra deras dna nu.

  115. Vi får ta frågor på slutet.

  116. Sen jämförs det här dna:t
    med andra som är testade.

  117. Om du testar dig ser man
    att det ser ut så här för dig.

  118. Och så kanske det dyker upp en kusin
    eller tremänning-

  119. -som visar sig ha delar
    från samma mormor och morfar.

  120. Dem har de ärvt från sin mormor
    och morfar - eller farmor och farfar.

  121. Då jämför man dem och ser-

  122. -att det finns grönt och gult,
    men de är bara lika på några ställen.

  123. Det är bara de här bitarna
    som är samma på rätt ställe.

  124. Ni som har testat er och fått bitar
    som är identiska... Det är de där.

  125. Ni kan ha ärvt större bitar, men bara
    de som är lika på samma ställe visas.

  126. Och de blir som sagt allt färre
    för varje generation.

  127. Det är bra att förstå hur det ärvs
    när man tittar på sina resultat.

  128. För när man gör ett test
    och topsar sig-

  129. -får man svaret på just den här
    blandningen från mamma och pappa.

  130. Det är bitar från olika släktingar.

  131. Med svaret får ni två saker, dels en
    karta över var ni kommer ifrån.

  132. Det säger de att det är.
    I mitt fall ser det ut så här.

  133. Man tittar på ert dna och jämför det
    med olika befolkningar i världen.

  134. Då ser man var det finns likheter.

  135. Det indikerar
    var din släkt kommer ifrån.

  136. Det är en indikation,
    ingen exakt vetenskap.

  137. Men det här är ganska typiskt för oss
    i Norden - lite halvt inavlat.

  138. Jag testade en kompis i Härnösand.
    Han fick en roligare karta.

  139. Den är lite häftigare.

  140. Han är född på Seychellerna.

  141. Ena föräldern är från Afrika
    och den andra från Europa.

  142. Och det här i Ostasien vet vi inte
    vad det är än. Det är spännande.

  143. Förr eller senare
    får vi säkert veta det också.

  144. Det här visar hur olika
    och ändå lika vi är.

  145. Vi är alla är släkt på nåt sätt.

  146. Man får också en lista på släktingar.

  147. Det började vi med för fem år sen. Då
    hade jag 57 släktingar i min lista.

  148. Nu har jag 860.

  149. Ju fler som testar sig, desto fler
    släktingar ramlar in i våra listor.

  150. De som testar sig hamnar i en
    databas, så listan växer hela tiden.

  151. Så fort nån ny testar sig och har
    en dna-bit som är likadan som er-

  152. -ramlar den in i er lista.
    Ni får nya släktingar hela tiden.

  153. Det är ett levande träd.

  154. Och när ni tittar på det här undrar
    ni kanske om ni är släkt med alla.

  155. Och hur?
    Har nån hittat kopplingen till alla?

  156. Nej, men ni har nån del av dna
    gemensamt med dem.

  157. De som är längre ner i listan kan
    vara släktingar från 1400-talet.

  158. Dem kan ni bortse ifrån.
    Man börjar uppifrån i listan.

  159. Man beräknar hur mycket gemensamt dna
    man har för att avgöra ungefär...

  160. Längst upp står det "förälder/barn".
    Ja, det är min mamma, så det stämmer.

  161. Jag har testat några kusiner.
    De finns längre ner i listan.

  162. Så hur nära släkt man är beräknas.

  163. Det kan stämma bra om man
    inte har rötter i norra Västerbotten.

  164. För där är alla så här nära släkt.

  165. Så om ni ser ut att vara kusiner, kan
    ni vara åttamänningar tolv gånger.

  166. Skratta ni, men det där är
    rätt frustrerande innan man förstår.

  167. Om man är från inre Ångermanland-

  168. -eller nåt sånt område
    där man inte har rört sig så mycket-

  169. -kan det se ut
    som om man har 48 tremänningar.

  170. Och så hittar man inte kopplingen
    till nån och tror att allt är fejk.

  171. Men det är släktingar, fast man får
    leta flera generationer bakåt.

  172. En man i Umeå hörde av sig.

  173. Han var från Lövånger och hade hittat
    en släkting från Skellefteå.

  174. De hade mycket dna gemensamt och såg
    att de var släkt på 86 ställen.

  175. Då är det svårt att reda ut vilket
    som är det mest relevanta.

  176. Men man kan titta på några siffror.

  177. Siffran till höger visar hur mycket
    dna man har gemensamt. Ju mer...

  178. ...desto närmare släkt är man, om man
    inte är från norra Västerbotten.

  179. "Longest block" är den längsta
    dna-snutten som man har gemensam.

  180. Ni såg att de blir allt kortare.

  181. Om man har långa bitar gemensamt
    kan det inte vara så avlägset.

  182. Så det är en jättebra indikation.
    Långa bitar - nära släkt.

  183. DET funkar i norra Västerbotten.

  184. Så om man är därifrån kan man strunta
    i den första och titta på den andra.

  185. Men om man har höga siffror i de båda
    tillsammans, så är man närmare släkt.

  186. Man kan ha tumregeln att om man har
    mer än 100 totalt gemensamt-

  187. -och ett största block som är mer än
    25 - ni som har testat er kan kolla-

  188. -då bör man kunna hitta släktskapet.

  189. Men om det är under det, är det nog
    svårt att hitta släktskapet.

  190. Jag vet flera från Blekinge-

  191. -som inte hittar nån koppling
    till dem längst upp.

  192. Ja, för det är så få i Blekinge
    som har testat sig än.

  193. Så man måste vänta
    tills fler testar sig.

  194. I min lista är det
    ganska stora siffror där borta:

  195. 3 800 och så vidare.

  196. Men om man tittar på största dna-bit,
    har jag två med bara elva och åtta.

  197. Och då behöver jag inte ens leta,
    för det kanske är från 1400-talet.

  198. Så man kommer inte
    att hitta kopplingen till alla.

  199. Titta på dem med bäst siffror.

  200. För om man tittar bakom det här
    så kan man titta på varje kromosom.

  201. Vilka bitar har vi gemensamma, då?
    Då kan man se alla kromosomerna.

  202. Och de färgade fälten är de dna-bitar
    som ni har tillsammans.

  203. Det baserar sig alltså
    på vilka legobitar som är lika.

  204. Här är en fyrmänning. Det är ganska
    stora bitar och en riktigt stor.

  205. Man är definitivt nära släkt.

  206. Men om det ser ut så här...

  207. ...är man ingen riktig fyrmänning.
    Det är bara en massa småbitar-

  208. -som man har ärvt av många olika anor
    över flera hundra år.

  209. Man är inte nära släkt,
    fast det ser ut så.

  210. Om man får en känsla för om det är
    en nära släkting eller inte-

  211. -slipper man bli frustrerad
    och skriva på Facebook:

  212. "Jag hittar inte mina släktingar!"
    För det kan vara frustrerande.

  213. Sen såg ni ju att det är slump kring
    hur kromosomerna ärvs och delas.

  214. Det gör att om vi har två syskon...
    så ärver de olika delar.

  215. Jag jämförde en kusin till en familj.

  216. Jag jämförde fem syskon
    med deras kusin.

  217. Det är ganska stor skillnad
    på vad de olika syskonen har ärvt.

  218. En har en så stor bit som 150, medan
    en annan kusin bara har en 84-bit.

  219. Man vinner mycket på att testa syskon
    - för att samla upp mer av dna:t-

  220. -som slumpas ut.

  221. Sen har vi en tremänning.

  222. Den längst ner har bara en 16-bit,
    så de kan väl inte vara nära släkt?

  223. Jo, det är en tremänning, men slumpen
    gjorde att man har ärvt så olika.

  224. Först ska man hitta nära släktingar.

  225. Sen gäller det att klura ut
    hur man är släkt.

  226. För det här dna-testet säger bara
    att man är släkt, inte hur.

  227. Då får man jämföra släktträd.

  228. Då går det mesta ut på
    att "vaska dna-segment".

  229. De små bitarna på kromosomerna jämför
    man med sina matchningar i listan.

  230. Och...

  231. ...om man jämför flera personer
    mot varandra-

  232. -ser man att man på några ställen
    har exakt samma dna-bitar.

  233. Eller hur?

  234. De har samma bit på samma ställe-

  235. -så de har med största sannolikhet
    samma ana, som de har ärvt det ifrån.

  236. Man kan jämföra släktträd för att se
    om de bara går ihop på ett ställe.

  237. Det handlar mycket
    om att jämföra med varandra.

  238. Man tar de översta i listan som
    är relevanta och tittar på segmenten-

  239. -vilka som kan ha samma anor.
    Man kan bara titta på några i taget.

  240. Ni som har hållit på ett tag
    har kanske känt er begränsade av det.

  241. Då finns verktyget ADSA.
    Har nån använt det? Ganska många.

  242. Här ser man alla sina släktingar och
    alla matchande dna-segment samtidigt.

  243. Då får man en jättebra bild av vilka
    som har samma dna på samma ställe.

  244. När ni går lite längre kan ni gå till
    ett ställe som heter dnagedcom.com.

  245. Några frivilliga volontärer
    har gjort ett verktyg för detta.

  246. Då kommer ni oftast att upptäcka att
    det på nån kromosom ser ut så här.

  247. Ser ni? Jättemånga har exakt
    samma dna-bit, fast de är jättesmå.

  248. Det är en dna-bit som finns
    hos nästan alla i befolkningen.

  249. I Finland har väldigt många såna här.
    De kan ha hängt med i flera tusen år.

  250. Nästan alla har dem,
    så de ärvs alltid vidare.

  251. Och i Ådalens släktforskarförening
    - några därifrån sitter där ute...

  252. Bilden i mitten visar
    vilka som är släkt med varandra-

  253. -och de säger att om det blir
    såna "trasmattor" kan man glömma det-

  254. -för det finns i hela befolkningen.

  255. Och i Östergötland kan man hitta
    segment som kommer från Skottland.

  256. De kanske är vikingatida, men de
    finns hos nästan alla i Östergötland.

  257. Det är spännande.

  258. En annan sak som är bra att veta...
    Nu höjer vi svårighetsgraden lite.

  259. Det ser ju snyggt
    och prydligt ut i bilden.

  260. Det ser ut som en kromosom i taget.

  261. Men det är inte så, utan en kromosom,
    som den ritas upp, är faktiskt två.

  262. Det är ett par av kromosomer. De ärvs
    ju en och en och sätts ihop i par.

  263. Så om jag vet på vilken kromosom det
    finns, vet jag från vem det kommer.

  264. Egentligen är det inte två kromosomer
    heller, utan en blandning av fyra.

  265. Det är ju farmors, farfars,
    mormors och morfars.

  266. Det innebär att om man kan räkna ut
    vilken del som kommer från vem-

  267. -så kan man också se
    att segmentet kommer från morfar.

  268. Då har man räknat bort
    tre fjärdedelar av anträdet.

  269. Och hur gör man då? Som ni såg
    försvinner det dna-bitar hela tiden.

  270. Om morfar, farfar och mormor är borta
    är det i princip kört, men inte helt.

  271. Man kan återskapa dem.
    Och det är nästan magiskt.

  272. Det är alltid lika roligt att göra.

  273. Om man testar tre helsyskon
    kan man...

  274. Det är nästan som ett sudoku - mycket
    logiskt tänkande och lite ritande.

  275. Men man kan räkna ut
    vilka delar av deras kromosomer-

  276. -som kommer från farmor, farfar,
    mormor och morfar.

  277. Man kan återskapa tre generationer
    med hjälp av tre helsyskon.

  278. Bara för nåt år sen
    kom man på hur man ska göra.

  279. Det kan ni göra själva om ni gillar
    att räkna och klura lite med logik.

  280. Om ni har två syskon till, kan ni
    fundera på att testa er allihop.

  281. Nån kanske vill återskapa
    generationer i framtiden.

  282. De flesta började med det här testet.
    Sen finns det två andra typer.

  283. Den ena får man från fädernelinjen
    - Y-kromosomen som alla män har.

  284. Och det andra är mitokondrie-dna,
    som bara kommer från mamma.

  285. Både män och kvinnor har det,
    men det kommer bara från mamma.

  286. Det blandas aldrig med andra könet,
    så det kan följas ända till Afrika-

  287. -för 100 000 år sen.

  288. När man gör ett sånt test får man
    en massa förkortningar till svar.

  289. Känner nån igen sig? Ganska många.

  290. Man får en förkortning, och den står
    för vilken haplogrupp man har.

  291. Haplogrupp är den gren på släktträdet
    som man tillhör.

  292. Alla män i hela världen, våra
    y-kromosomer går ihop i en enda man-

  293. -nånstans i Afrika
    för ungefär 300 000 år sen.

  294. Alla andra linjer har dött ut
    på vägen.

  295. Man har gett grenarna olika namn.

  296. Så ni får en förkortning och tänker:
    "Jaha, vad säger det här, då?"

  297. Och på Facebook skriver nån:
    "Jag är i I-M253. Är nån annan det?"

  298. Det är 46 % av alla svenska män.

  299. För M253 är en mutation
    som uppstod för ungefär 5 000 år sen.

  300. Sen dess har vi hunnit bli
    många ättlingar till den personen.

  301. Så alla de här är namn på mutationer.
    Och här är facit, så att säga.

  302. När ni gör ett test får ni normalt
    nån av dem till vänster-

  303. -om ni inte har nån udda grupp.

  304. De kallas det som står till höger.

  305. Man säger inte R-M512, fast det står
    så i svaret. Det betyder grupp R1a.

  306. Om ni kan dem förstår ni exempelvis
    att R1a är de som har den mutationen-

  307. -eller nån som är längre ner.

  308. Och det kan ju vara kul att veta
    att man var släkt för 12 000 år sen-

  309. -men det är kanske ingen
    som man bjuder på nästa släktträff.

  310. Då är utmaningen att räkna ut-

  311. -att om det hände för 5 000 år sen,
    vilken gren tillhör då jag?

  312. Det finns ju massvis av grenar
    som har rört sig genom Europa.

  313. Vad man gör då är
    att gå med i ett projekt.

  314. Det finns projekt, som man ser när
    man har fått sitt svar.

  315. Leta rätt på ett projekt som jobbar
    med just R1a eller vad ni nu är.

  316. Då kan experterna hjälpa er
    att hitta var ni hör hemma.

  317. Man får också den här listan.

  318. Det blir sista resultatredovisningen,
    sen kommer det lite annat.

  319. Här är de som har samma y-kromosom
    och är någorlunda nära släkt med dig.

  320. Du är släkt via din raka fädernelinje
    med deras raka fädernelinje.

  321. På samma sätt är det
    om man har testat kvinnosidan.

  322. Det står också
    var de har sin äldsta anfader.

  323. Men hur långt bak
    finns ens gemensamma anfader?

  324. Är man nära släkt eller inte?
    Det är ganska svårt att svara på.

  325. Men jag ska lära er ett expertknep.

  326. Om nån är I-M253
    är personen mycket annat också.

  327. Då kan man titta på sina matchningar.

  328. I listan med släktingar
    finns det ett antal här borta-

  329. -som har testat sig för en gren
    mycket längre ut i trädet.

  330. I det här fallet heter den CTS743.

  331. Ett mer avancerat test har visat
    att de tillhör den grenen.

  332. Då kan ni vara nästan säkra på
    att ni tillhör samma.

  333. Det är ett smart sätt att bena ut
    vilken gren man själv tillhör.

  334. Sen finns det experter - nördar -
    som håller på.

  335. Om man har tur hamnar man
    i ett projekt med många nördar.

  336. Projektet med flest nördar har
    väldigt många testade män i Sverige.

  337. Det är en gren som heter I1-L1302.
    Visst har vi några såna här?

  338. Jajamän.

  339. Vi kanske har nån L1301 också?
    Nej, inte i norra Sverige.

  340. Men det är så här
    att här har vi sen två år tillbaka...

  341. Jag pratar nästan varje dag med folk
    från Ryssland, USA, Frankrike-

  342. -England... Man samarbetar.

  343. Man diskuterar inte politik, utan:
    "Vi har samma dna. Nu ska vi jobba."

  344. Så tillsammans med dem
    har vi fått ungefär hundra män-

  345. -att göra omfattande jätte-test
    av sina y-kromosomer.

  346. "Big y" kallas det.

  347. Om man gör såna tester kan man
    återskapa släktträd i detalj, nästan.

  348. Här är släktträdet för dessa hundra.

  349. Vi har knutit ihop
    hur de är släkt med varandra-

  350. -tillbaka till en gemensam anfader
    för alla, ungefär år 200-

  351. -romersk järnålder.

  352. Vi vet inte vad han hette eller var
    han bodde, men norr om Mälardalen.

  353. Det kan vara Tröndelag i Norge.

  354. Hans släkt måste ha varit mäktig,
    för grenen har spritt sig mycket-

  355. -så hans ättlingar
    har verkligen fortplantat sig.

  356. Och den här mannen
    från ungefär år 200-

  357. -är far på det raka fädernet
    till var tredje norrlänning.

  358. Det är ganska fascinerande. Den här
    släkten måste ha fått genomslag.

  359. Och ytterligare tolv generationer
    bakåt finns det en man-

  360. -som fick en mutation, och som är far
    till var femte svensk man.

  361. Så vissa släkter
    har haft otroliga framgångar.

  362. Det kan ha varit ny teknik, kanske
    för järnframställning... Vi vet inte.

  363. Varje blå prick är en mutation
    som vi kan kartlägga i tiden-

  364. -och se när det delade upp sig.

  365. Och längst borta till höger
    står det Ukraina och Ryssland.

  366. Ett antal personer längs floderna där
    visar sig ha samma mutationer.

  367. De går ihop med de svenska linjerna
    strax före eller under vikingatiden.

  368. Så här har vi de grenar som stack
    i väg bort och grundade Kievriket.

  369. Det stämmer med historieskrivningen,
    så dna:t visar att det stämmer.

  370. Tänk att kunna släktforska 2 000 år
    tillbaka och veta hur man är släkt.

  371. Det kunde man inte drömma om
    för fyra-fem år sen.

  372. Ju fler nördar och ju fler som testar
    sig, desto mer såna här träd får vi.

  373. Och för att reda ut den här röran
    måste man ta kontakt med personerna-

  374. -och kolla hur man är släkt
    och om man kan samarbeta.

  375. Då kan man knäcka saker som "fader
    okänd". Många av er hade ju en sån.

  376. Även min svärmor har en sån,
    men vi har ringat in tre familjer-

  377. -så förr eller senare
    ska han knäckas.

  378. Tanken är att kunna ge ett syskon en
    80-årspresent: "Varsågod, en morfar".

  379. Men om man ska knäcka en sån sak...

  380. Man kanske har en misstänkt
    - bonden eller förvaltaren eller så.

  381. Då är det ganska enkelt. Då kan man
    testa en ättling till den misstänkte-

  382. -och se om man är släkt eller inte.

  383. Men ofta har man ingen misstänkt,
    och då kan det vara vem som helst.

  384. Då måste man bena upp var det är
    - på vilken sida i släkten och så.

  385. Ni har ju en mycket ambitiös
    släktforskare i Härnösand.

  386. Hon har alltid haft
    en okänd mormors far.

  387. Som släktforskare ligger man sömnlös
    på nätterna och måste knäcka det.

  388. Så hon vände på varenda sten och
    läste vartenda dokument som finns.

  389. Det gick inte.

  390. Då kom möjligheten med dna, och
    hon började ambitiöst, som man ska.

  391. Hon testade naturligtvis sig själv
    och sin mamma.

  392. Då kan man se om släkten kommer
    från mammas eller pappas sida.

  393. Sen testade hon en kusin på pappas
    sida, för att se om de är släkt där.

  394. Då kan man räkna bort dem. Sen
    testade hon en kusin på mammans sida-

  395. -för att kunna räkna ut
    varifrån det kom. Är ni med?

  396. Hon försökte hitta en på varje
    släktgren för att se var det var-

  397. -i hennes släktträd.

  398. Och så satte hon sig att vänta,
    och det tog bara några månader-

  399. -så dök det upp en matchning i USA.

  400. En kvinna där hade några grenar
    till Sverige.

  401. Hon hade bara nån gren till Sverige,
    så där måste släktskapet finnas.

  402. Det var ingen matchning med kusinerna
    men en matchning med mamman.

  403. Då måste det komma via
    den okände pappan. Är ni med på det?

  404. Men det var svårt. Det var 1700-tal
    och väldigt många män att forska på.

  405. Men då dök det upp en kvinna till
    i USA, som var släkt med den andra.

  406. I Hälsingland, innan de utvandrade.

  407. Då visste hon att det var
    en viss socken i norra Hälsingland.

  408. Som äkta släktforskare
    kastade hon sig över det här.

  409. 1750 och framåt,
    det kan inte vara så många...

  410. Det tog ett halvår att bli klar.

  411. Men när hon gick framåt
    på alla ättlingalinjer-

  412. -hittade hon till slut en man som var
    i rätt socken vid rätt tidpunkt.

  413. I Ångermanland, så det var ganska
    troligt. Det skulle kunna vara han.

  414. Hon letade rätt på nu levande,
    kända barn.

  415. Och det hade han - ett barnbarn,
    som bär på hans dna.

  416. Så hon tänkte
    "den här kvinnan får inte säga nej".

  417. "Om hon säger nej till dna-testet
    åker jag dit på natten."

  418. Det var enda sättet.

  419. Så hon ringde upp henne, och tack och
    lov tyckte hon att det lät spännande.

  420. Så hon ställde upp.

  421. Och så väntade de på svaret.
    Och så kom svaret - yes!

  422. Kvinnan och hennes mamma var kusiner.
    Det var rätt!

  423. Så med hjälp av strategiskt testande
    av flera personer, släktingar i USA-

  424. -forskning framåt, en misstänkt
    och test igen, så knäckte hon det.

  425. Och nu har hon sovit som en stock
    i flera år.

  426. Visst är det fascinerande
    att det går, utan en misstänkt?

  427. Så de är jättegoda kompisar nu.
    De är ju kusin och kusinbarn.

  428. På tal om släktskap: I Västerbotten
    måste man säga nåt om Buresläkten-

  429. -Sveriges mest kända medeltidssläkt.

  430. Kanske den mest ökända, eftersom det
    finns så många skrönor och påhitt.

  431. Buresläkten känner nog många till.

  432. Johan Bure åkte runt här
    år 1600 och 1601-

  433. -och pratade
    med sin mammas alla släktingar.

  434. Hon var Bureättling
    från Västerbotten.

  435. Sen gjorde han en tjock släktbok
    med över 1000 Bureättlingar.

  436. Det finns en dvd-skiva med avskrifter
    och foton av alla sidor i släktboken.

  437. Den är otroligt imponerande.
    Skaffa den.

  438. Det är gedigna släktutredningar
    om vad släkten berättade.

  439. Sen har det lagts till
    påstådda släktskap-

  440. -med släktlinjer ända tillbaka
    till runstenarna långt bak i tiden.

  441. Det är uppenbarligen påhittat,
    men till slut var det svårt att veta.

  442. Vi letade upp den första generationen
    som Johan Bure nedtecknade.

  443. Vi hittade ett antal män och tänkte-

  444. -att om vi kan hitta nu levande män,
    som via män är ättlingar till dem-

  445. -borde de här männen här uppe
    ha samma y-kromosomer.

  446. Är ni med på det?

  447. Så vi började forska.
    Det är arton generationer-

  448. -och det fick inte komma en kvinna
    i vägen.

  449. Men till slut hittade vi fyra män.

  450. Alla tackade ja, även om den första
    sa nej först. Vi lyckades till slut.

  451. Vi fick personerna att testa sig,
    och när svaren kom...

  452. Med fyra personer och arton
    generationer måste det bli några fel.

  453. Det finns ju några felaktiga papper.

  454. De har exakt samma y-kromosomer.

  455. Alltså stämmer släktskapet-

  456. -precis som Johan Bures släkt
    berättade i början av 1600-talet.

  457. Så vi har fått fram Olof Hersessons
    y-kromosom från 1300-1400-talet-

  458. -utan att gräva upp honom.

  459. Och jag tänkte sluta med en sak
    som var otroligt fascinerande.

  460. Vi har hållit på i några år med Bures
    ättlingar, och har avfärdat några.

  461. Men i går...dök den här mannen upp.
    Han sitter här framme.

  462. Anund dök upp, och det visade sig
    att han är en äkta Bureättling.

  463. Han är i rakt nedstigande, manligt
    led ättling till Olof Hersesson.

  464. Bakom den rutiga skjortan finns det
    y-kromosomer som är Olof Hersessons-

  465. -från början av 1400-talet. De har
    ärvts vidare i arton generationer.

  466. Visst är det häftigt?
    Jag får ståpäls.

  467. Och i dag kom brorsan Erik också.
    Han har två sonsöner.

  468. Då har vi två generationer till.
    Nu har vi tjugo generationer.

  469. Så här sitter de riktiga
    Bureättlingarna. Det är häftigt.

  470. Det visar vad man kan göra med dna.

  471. Det bär släktens minne över många,
    många hundra år - tusentals år.

  472. Man måste bara lära sig hur man gör.
    Man kan läsa på hemsidan ssgg.se.

  473. Där har vi samlat
    en massa information på svenska.

  474. Man kan läsa släktforskarförbundets
    handbok, som jag skrev i fjol.

  475. Där utgår jag ifrån
    att man är nybörjare.

  476. Det kommer en bok för er
    som är intresserade av farslinjer.

  477. Jag och Karin Bojs har skrivit
    om hur Sverige har befolkats-

  478. -från istiden och framåt,
    med hjälp av dna-tester.

  479. Man får fram mycket spännande.

  480. Och eftersom vi som håller på
    mycket får frågor hela tiden-

  481. -om vi inte kan ha utbildning.

  482. Men tyvärr kan vi inte vara överallt.

  483. Men det behövs mycket kunskap. Därför
    har vi satt ihop webbutbildningar.

  484. Vi håller kurser på nätet, så att man
    kan sitta hemma och lära sig det här.

  485. Så när vi träffas om ett år har många
    kanske hittat många fler släktingar.

  486. Tack för mig.

  487. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Släktforska med DNA - livet efter topsningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är DNA-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt DNA och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
DNA, Genealogi, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med DNA - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är DNA-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt DNA och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år

Fiskare, handelsfartyg och kustsamhällen har genom århundranden fått försvara sig mot pirater och kapare. Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, berättar i ”Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år” om sjöröveri och kapningar under tiden efter vikingarna. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss