Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om dna och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016: Släktforskning i norska källorDela
  1. Jag heter Maria Press, och jag är
    landsarkivarie i Östersund.

  2. Det har jag varit i två år.
    Men det är inte därför jag är här.

  3. Jag är här för att jag bott 20 år
    i Norge-

  4. -och jobbat i det norska Arkivverket
    och därför lärt mig en hel del-

  5. -om hur man tar sig fram som
    släktforskare i norska källor.

  6. Jag har tänkt berätta om det för er.

  7. Det här föredraget kommer att bli
    ganska så konkret och praktiskt.

  8. Jag kommer att berätta om de källor
    och sajter som finns på nätet.

  9. Jag kommer att koncentrera mig på
    det som finns digitalt.

  10. Jag kommer också att visa
    hur man tar sig fram i databaserna.

  11. Jag vet att många svenskar
    försökt sig på-

  12. -att forska i norska Digitalarkivet-

  13. -men tycker att det är svårt
    att förstå sig på det.

  14. Så det blir ganska konkret,
    och jag kommer att visa skärmdumpar.

  15. Jag hoppas
    att ni kommer att se dem tydligt.

  16. Ja, när man då griper sig an
    det här norska Digitalarkivet...

  17. ...och släktforskning i Norge-

  18. -är det mycket som förefaller svårt
    när man är svensk.

  19. Det är många konstiga namn på
    människor. Folk heter jättekonstigt.

  20. Gårdsnamn och ortsnamn
    är också märkliga.

  21. Ibland är det svårt att veta
    om det är en man eller kvinna.

  22. Och man stavar konstigt.

  23. Det ställer ju till problem
    när man ska söka.

  24. Den administrativa indelningen
    är annorlunda.

  25. Det är annorlunda terminologi.

  26. Så man kan ha svårt att förstå
    vad som menas.

  27. Till råga på allt har man i Norge
    använt sig av gotisk skrift-

  28. -ända fram till 1880.

  29. Så det är dessutom ganska svårt att
    läsa de här krumelurerna i källorna.

  30. Och så finns det i Norge
    inga husförhörslängder-

  31. -som vi svenskar
    är så bortskämda med.

  32. Så mycket kan upplevas som svårt
    när man är svensk-

  33. -och ger sig i kast med norska
    källor. Men man ska inte ge upp.

  34. Mycket material är digitaliserat.

  35. Och allting är gratis tillgängligt.

  36. Man behöver inte teckna abonnemang
    för att komma åt materialet.

  37. Och det finns bra hjälpforum
    på nätet där man kan fråga.

  38. Man kan också skriva till
    landsarkiven, som heter "statsarkiv"-

  39. -och till Riksarkivet,
    och fråga och få svar gratis.

  40. Så det kan man komma ihåg.

  41. Innan jag börjar ska jag ge
    en översiktskarta-

  42. -över hur det norska Arkivverket
    ser ut.

  43. Det är Riksarkivet,
    sen har vi åtta "statsarkiv".

  44. "Statsarkiv" med t.
    Det betyder alltså landsarkiv.

  45. Det ser ganska likt ut som i Sverige
    med åtta såna här "statsarkiv".

  46. Sen ligger Samisk arkiv i Kautokeino-

  47. -och som samlar in privatarkiv från
    framför allt nordsamiska områden.

  48. När det gäller kommunala arkiv
    skiljer det sig mot Sverige.

  49. Många kommuner har slagit sig samman
    i interkommunala arkivordningar-

  50. -som man kallar för IKA. Det har
    ingenting med matvaror att göra.

  51. Ett IKA finns i de flesta fylken,
    alltså län.

  52. Dessa IKA:n förvarar arkiv
    åt många kommuner i länet.

  53. De har byggt en gemensam depå.

  54. Där finns det personal
    som hjälper till att hitta åt en.

  55. De kommuner som inte är med i ett IKA
    har en egen arkivdepå.

  56. Men jag skulle säga att...
    Jag vet inte, men mer än hälften-

  57. -kanske 75 procent av kommunerna,
    är med i ett IKA.

  58. På norska Wikipedia får man
    en översikt över dessa IKA:n.

  59. Var de ligger
    och vilket område de omfattar.

  60. Arkivportalen är den norska sajt
    som motsvarar det svenska NAD.

  61. Den innehåller arkivförteckningar
    från arkivbildare i hela landet.

  62. Statliga, kommunala,
    fylkeskommunala och privata.

  63. De lägger in sina arkivförteckningar
    där. Precis som i Sverige-

  64. -visar de här förteckningarna
    vilka arkiv som finns och var.

  65. Arkivportalen har också
    en beställningsfunktion-

  66. -till läsesalarna inom Arkivverket.
    Så man kan beställa i förväg-

  67. -och få det skickat till
    ett "statsarkiv" eller Riksarkivet.

  68. Så här ser sidan ut.

  69. Den ser lite grillrig ut, tycker jag.

  70. Man har lagt upp bilder på framsidan.
    Det är nämligen så-

  71. -att den som lägger in förteckningar
    kan knyta bilder till den.

  72. Så man kan hitta fotografier
    men också arkivdokument-

  73. -digitaliserat i Arkivportalen.

  74. Även om det här inte är det primära
    stället för publicering av källor.

  75. Men man kan komma ihåg
    att det kan ligga saker här också.

  76. Som ni ser
    är det 73 depåinstitutioner-

  77. -som i dag har lagt in material
    i Arkivportalen.

  78. Man kan göra ett sök överst på sidan.
    Det rekommenderar jag inte.

  79. Som vanligt i såna här baser
    bör man göra ett avancerat sök.

  80. Då får man upp ett sökschema
    där man skriver i...

  81. Helst skriver man i namnet på
    arkivbindaren om man vet det.

  82. Sen kan man krympa sökfältet-

  83. -till vilken depåinstitution
    det ligger i.

  84. Framför allt är det viktigt
    att man hakar av i rutan-

  85. -där det står "arkiv", så man inte
    får träff på dokument också.

  86. Den här sajten är värd
    att komma ihåg.

  87. Så här ser det ut när man fått upp
    det arkiv man letade efter.

  88. Här har vi fått upp Fosen "soren-
    skriveri", som betyder häradshövding.

  89. Den är jättestor.
    Den täcker 168 hyllmeter.

  90. Då blir förteckningen
    väldigt oöversiktlig.

  91. Då kan jag rekommendera knappen PDF.

  92. Då får man upp hela förteckningen
    i PDF-format.

  93. Den blir mycket mer översiktlig.

  94. Jag har ringat in en ruta
    där det står PDF.

  95. Då får man upp förteckningen i PDF-
    format, vilket kan vara ett tips.

  96. Nu över till den sajt som är
    den stora i Norge.

  97. Nämligen digitalarkivet.no.

  98. Det är hela Norges
    digitala forskarsal.

  99. Den består av två delar.
    Dels en officiell del-

  100. -som Arkivverket i Norge står bakom.

  101. De har skannat material eller
    skrivit av material och lagt in.

  102. Det som de har lagt in är
    kvalitetssäkrat och korrekturläst.

  103. Sen finns det en annan del
    som kallas för Digitalpensjonatet.

  104. Det är en avdelning där vem som helst
    kan lägga in källor.

  105. Man har kanske suttit privat
    eller i en förening-

  106. -och skrivit av material.
    Då kan man lägga in det här.

  107. Då kallas det för Digitalpensjonatet.

  108. Det här materialet är inte
    korrekturläst och inte komplett.

  109. Men allt det här-

  110. -både det som privata personer
    och Arkivverket har lagt in-

  111. -ligger samlat.
    Man ser inte vem som lagt in vad.

  112. Det är viktigt. Man kan tro att man
    sökt i allt, och det finns inte.

  113. Men då kan det vara nån privatperson
    som har lagt in en serie.

  114. Det här bör man komma ihåg
    när man är inne i Digitalarkivet.

  115. Så här ser Digitalarkivets
    förstasida ut.

  116. Jättemycket information.

  117. Många tycker att det är svårt
    att förstå sig på den.

  118. I den allra översta linjen står det
    i mitten Digitalpensjonatet.

  119. Men det betyder inte att man ser alla
    källor inlagda där av privatpersoner.

  120. Utan det handlar bara om
    dem som har lagt in material där.

  121. För att man ska använda sidan
    effektivt rekommenderar jag-

  122. -att man kommer ihåg
    ringarna som jag gjort här.

  123. "Snarveier" står det i
    den mittersta kolumnen.

  124. Där ligger de källor som är mest
    använda av släktforskare.

  125. Folkräkningar, kyrkböcker,
    "tinglysingsmaterialer"-

  126. -som betyder lagfarter.

  127. Emigranter. "Skiftematerialer"
    betyder bouppteckningar.

  128. Gå i den mittersta kolumnen,
    då klarar ni er att söka er fram.

  129. Ringen till höger är nyttiga länkar.
    Den tycker jag att ni ska titta på.

  130. Det finns mycket länkar till alla
    möjliga sidor och uppslagsverk.

  131. När man söker, kan det hända att man
    efter ett tag känner sig lite "lost"-

  132. -eller behöver gå tillbaka till
    förstasidan. Då trycker man på logon.

  133. Det är trixet för att komma tillbaka
    till startsidan.

  134. Nu tänkte jag att vi skulle göra ett
    pedagogiskt sök i Digitalarkivet.

  135. Vi letar efter en man som heter Jon
    Jonsen Gravråk, född 1847 i Melhus.

  136. Då gör vi som så många andra.

  137. Man prövar ett universalsök
    i allt avskrivet material-

  138. -som man kan hitta på Digitalarkivet.

  139. Det material som är skannat
    får man inte träff på här.

  140. Det måste man komma ihåg.

  141. Det här fältet ligger överst
    i det blå fältet-

  142. -där det står "sök i kilderne".
    Där kan man skriva in ett namn-

  143. -och på vinst och förlust söka.

  144. Då provar man lyckan
    bland 29,5 miljoner personposter.

  145. Så det är ett enormt material
    som ligger här.

  146. Jag rekommenderar som regel inte det.

  147. Det blir alltför många träff.

  148. Men jag gjorde det ändå för att se
    vad som skulle hända. Vad hände?

  149. Noll träff. Det är ganska ovanligt
    att man inte får det.

  150. Men då beror det på
    att vi har stavat fel.

  151. Man kan stava på många sätt i Sverige
    och inte minst i Norge.

  152. Och man kan använda namn
    på olika sätt.

  153. Då rekommenderar jag sökrutan
    där det står "avansert personsök".

  154. Då kan man gå in
    och fylla i mer i sökschemat.

  155. Nu ska jag lära er ett söktrix.

  156. I det här schemat är det gjort så-

  157. -att man kan skriva in Jon
    med och utan h-

  158. -om man använder ett lodrätt streck
    mellan namnen.

  159. Det strecket finns på norska datorer.
    I Sverige har jag inte hittat det.

  160. Det tog tid att klura ut hur man gör.
    Man använder alt-

  161. -och den lilla trekanten
    som ni ser på bilden.

  162. Då får ni strecket, som är väldigt
    användbart vid sökning.

  163. Jag har på efternamnet skrivit in
    Gravråk med tre stavsätt.

  164. Å och sen "Gravraak" med dubbla a.

  165. Kom ihåg när ni forskar i norska
    källor att å kan skrivas "aa".

  166. Det var standard för 100 år sen
    och tillbaka i tiden.

  167. Och också "Gravrok" med o.
    Och så gjorde jag om söket.

  168. Då fick jag 58 träff. Det är perfekt.
    Det är det man vill ha, ungefär.

  169. Då hittade jag min man här.

  170. Han har skrivit sitt namn
    en gång med Jonsen, en gång utan.

  171. Då är man inne och söker
    i allt material.

  172. Då är det viktigt att man tar en titt
    på kolumnen "hendelsesdato"-

  173. -så man förstår
    vilket år man fått en träff på.

  174. Och sen den sista, som visar
    vilken källa jag nu hamnar i.

  175. Många går vilse i detta
    när man fått en träff-

  176. -bara klickar vidare
    och inte vet var man befinner sig.

  177. Det kan man notera.
    Vi klickar på en av våra träff.

  178. Det är folkräkningen 1900
    för Trondheims köpstad-

  179. -där jag hittat
    en Jon Jonsen Gravrok.

  180. Det här liknar väldigt mycket
    en svensk folkräkning.

  181. Man kan se att Jon Jonsen Gravrok,
    han stavade med o-

  182. -han är husfar, gift och har som
    yrkestitel "samlagsbestyrer".

  183. Då kan en svensk undra
    vad han har hållit på med.

  184. Men det är inte så farligt
    som det kan låta. Han var chef för-

  185. -nåt slags litet företag.
    Vilket framgår inte här.

  186. Han har flera barn,
    som står uppförda.

  187. Det här var en vanlig och "plain"
    familj som vi fick träff på.

  188. De här folkräkningarna
    finns landsomfattande-

  189. -och komplett registrerade
    för åren 1801, 1865, 1900 och 1910.

  190. Det är de som ligger ute nu.

  191. Sen finns det många fler lokala
    och kommunala folkräkningar.

  192. Men de är inte digitaliserade och
    finns i original på "statsarkiven".

  193. Då kan man bege sig dit eller be nån
    där slå upp nånting åt en.

  194. Sen finns det mantalslängder
    från 1663, 1666 och 1701-

  195. -som också ligger ute här
    som är nog så landstäckande.

  196. I Norge har man en speciell ordning
    när det gäller det här med namn.

  197. Man lade ofta ett gårdsnamn
    till sitt patronymikon.

  198. Som den här Jon Jonsen Gravrok
    gjorde.

  199. Om man bodde på en gård
    och flyttade till en annan-

  200. -var det inte ovanligt att man bytte
    namn till det nya gårdsnamnet.

  201. I källorna uppträder personer
    med olika efternamn olika tider.

  202. Det är krångligt förstås.
    1923 kom en ny namnlag som sa-

  203. -att alla skulle ha
    ett fast efternamn.

  204. Då frös man ofta sitt gårdsnamn
    eller sitt patronymikon.

  205. Att det är vanligt att man har
    gårdsnamn i sitt efternamn gör-

  206. -att det kan vara nyttigt att känna
    till Olof Ryghs gårdsnamnslexikon.

  207. Det finns en länk till det
    på Digitalarkivet.

  208. Där kan man slå upp gårdsnamn
    för hela Norge.

  209. Man kan se hur de har skrivit
    var gårdarna legat-

  210. -och man får annan information om
    dem. Det är nyttigt att känna till.

  211. Efternamnet kan antyda var man bor nu
    eller var man bott en gång i tiden.

  212. Olof Rygh.

  213. Kyrkböckerna i Norge.
    Den äldsta börjar 1623.

  214. Men de börjar normalt runt 1700.
    De är digitaliserade fram till 1930.

  215. Och det finns inte husförhörslängder.

  216. På norska heter församling "sogn".
    Pastorat heter "prestgjeld".

  217. Kyrkliga arkiv kallas ofta med ett
    samlingsnamn för "geistlige arkiv".

  218. Det kan man ofta se på
    Digitalarkivet. Bra att känna till.

  219. Födelseböcker har sekretess på 100 år
    i Norge. De som är efter 1930.

  220. P.g.a. adoptionslagen
    som då trädde i kraft.

  221. Det är 80 års sekretess på dödböcker
    p.g.a. dödsorsak.

  222. Annars är det 60 år
    för sensitiva personupplysningar.

  223. Om vi vill veta vilka Johanne
    Gravroks - Jons fru - föräldrar var-

  224. -vill vi använda oss av
    de här kyrkböckerna.

  225. Då går man in under "kirkeböker"
    i Digitalarkivet.

  226. Då får man flera val.

  227. Dels kan man söka i
    de skannade kyrkböckerna-

  228. -som är kompletta.
    Men inget register till.

  229. Eller så kan man gå in i
    de transkriberade kyrkböckerna.

  230. Men de är gjorda av privatpersoner
    och inte kompletta.

  231. Det kan vara fel i dem också.
    Men det kan vara till hjälp.

  232. Kanske har man tur.

  233. Men jag satsar på
    de gamla hederliga skannade.

  234. Jag klickar på det
    och hamnar i ett sökschema.

  235. Det är enkelt att hitta rätt "sogn".
    För det står "sogn" där.

  236. Då klickar man där och får upp
    en lista på alla "sogn" som finns.

  237. Det är bra i Digitalarkivet.

  238. Det finns två kyrkböcker i Norge.

  239. De kallas "ministerialböker"
    eller "klokkerböker".

  240. I händelse av brand
    skulle i alla fall den ena klara sig.

  241. Den skulle förvaras i ett annat hus.

  242. "Ministerialboken" skrevs av prästen
    och den andra av klockaren.

  243. De ska innehålla samma information,
    men ibland kan det vara nån skillnad.

  244. Så här ser det ut i kyrkboken.
    Precis som här i Sverige.

  245. Om det är dålig handskrift,
    som här i "ministerialboken"-

  246. -kan man plocka fram "klokkerboken".

  247. För kanske har klockaren
    haft bättre handskrift. Ett tips.

  248. De transkriberade kyrkböckerna
    kan man också välja-

  249. -men de är inte kompletta.

  250. När dog Johanne Gravrok?
    Det vill vi också ta reda på.

  251. Det finns inte i Norge
    nån landstäckande dödbok.

  252. Men det finns några genvägar-

  253. -som man kan ha glädje av,
    med lite tur.

  254. Det finns en sajt
    som DIS-Norge har gjort-

  255. -som de kallar för "gravminner".

  256. Man kan bara googla "gravminner".
    Då hamnar man i den här databasen.

  257. De har fotograferat
    och registrerat gravstenar.

  258. Den här är väldigt nyttig.

  259. Man får ofta hjälp av den om man
    söker efter när nån har dött.

  260. Jag fick inte träff på Johanne
    Gravrok, men på andra Gravrokar.

  261. Så det är inte komplett,
    men man kan ha glädje av det.

  262. Det finns också avskrivna kyrkböcker
    i Digitalarkivet.

  263. Och där är också dödböcker.
    Men det är inte komplett.

  264. Men det kan vara värt ett test.

  265. Sen finns det nånting i Norge
    som heter dödsfallsprotokoll.

  266. De ligger i arkiven efter byfogden.
    Det är alltså häradsrätten.

  267. Eller "lensmannen". I "statsarkiven".

  268. De här har man skannat
    och lagt in i Digitalarkivet.

  269. De ligger kronologiskt, kommunvis.

  270. Och hittar man rätt där,
    får man arvingarna-

  271. -för de nämns i listorna.
    Listorna visar till bouppteckning.

  272. Där står om det blev en bouppteckning
    eller inte. De är väldigt nyttiga-

  273. -men kanske inte så lätta att hitta i
    om man inte vet när nån dog.

  274. Det är 60 års sekretess
    för släktskapsförhållanden.

  275. Så nyare än 60 år
    är inte tillgängliga.

  276. Men det finns skannade register
    till de här också-

  277. -fram till 1990-talet
    som ligger i Digitalarkivet-

  278. -som man kan ha nytta av.

  279. Sen vill man kanske hitta
    en bouppteckning.

  280. Då ska man lära sig att bouppteckning
    på norska heter "skifte".

  281. Det ska inte blandas ihop med
    laga skifte.

  282. "Skifteprotokoller"
    är bouppteckningar.

  283. De två serier vi brukar använda är de
    som kallas för "skifteprotokoller"-

  284. -eller de som kallas för
    "skifteslutningsprotokoller".

  285. De är skannade i Digitalarkivet.

  286. Då går man i den mittersta kolumnen-

  287. -under rubriken "skiftematerial".

  288. Här kan man gå in och söka.

  289. Då ser man att dödsfallsprotokollen
    och bouppteckningarna...

  290. Allt ligger under "skiftematerial".

  291. Leta inte efter dödsfallsprotokoll.

  292. Gå in på skannat
    och "skiftematerialer".

  293. Det är här man går in.
    Sen finns det en sajt-

  294. -som man kan ha stor glädje av
    om man inte vet när nån dog.

  295. Nasjonalbiblioteket
    har skannat sina tidningar.

  296. Man har också skannat
    ganska mycket lokala tidningar.

  297. Så man kan hitta dödsannonser där-

  298. -och mycket annat som kan ge
    information om vanliga människor.

  299. Den heter nb.no, sajten man går in i.

  300. Också här har man ett universalsök
    där man kan prova lyckan.

  301. Men jag rekommenderar att man går in
    på ett mer avancerat sök.

  302. Jag har skrivit Jon Gravrok och valt
    att söka i tidningar 1880-1930.

  303. Man kan också få upp listor över
    vilka tidningar man söker i.

  304. Vad kom upp? Jo, där kom dödsannonsen
    på Johanne Gravrok.

  305. Den sätter en gul markering
    på ordet jag sökt på.

  306. Det är roligt
    när det är fullt med gula fläckar.

  307. Då vet man att man fått många träff.
    Jag vet inte hur bra ni ser.

  308. Men alla som har namnet Gravrok
    har fått det gulmarkerat.

  309. Det är Jon Gravrok
    som står överst där.

  310. Alla barnen nämns också, förstås.

  311. Och så fick jag en till träff
    i tidningsmaterialet. Från 1911.

  312. Lokaltidningen i Trondheim
    där han bodde.

  313. Här kan man se att han sålde
    sin fastighet som han bodde i.

  314. Den sålde han 1911 för 10 500 kronor.
    Då fick vi veta det också.

  315. När man har haft ett företag,
    kan man ofta hitta roliga annonser-

  316. -inne i de här tidningarna.

  317. Och det växer. Man digitaliserar mer
    och mer på Nasjonalbiblioteket.

  318. Det är en sajt
    som ni inte ska glömma bort.

  319. Den är också fri att söka i.

  320. Tips för snabbsök efter dödsfall
    var alltså "gravminner".

  321. Avskrivna kyrkböcker
    och så Nasjonalbiblioteket.

  322. Men inget av detta är komplett.

  323. Som vanligt är det den säkra,
    men långsamma vägen-

  324. -att man använder sig av skannade
    kyrkböcker eller dödsfallsprotokoll.

  325. Vi rusar vidare till emigranter.

  326. I Norge skulle polisen föra protokoll
    över alla som emigrerade via Norge.

  327. Det finns emigrantprotokoll
    från 1867.

  328. Det finns ända fram till 1970, men
    de är digitaliserade fram till 1930.

  329. De ligger också i
    det här Digitalarkivet.

  330. Man håller sig i mittkolumnen
    på Digitalarkivets sajt-

  331. -hittar "emigranter"-

  332. -och kan gå in här och haka av
    för distrikt som man vill söka i-

  333. -eller om man vill söka i
    alla hamnarnas polisprotokoll.

  334. Jag valde att söka på "Bosted"-

  335. -och skrev Sverige på tre
    stavningssätt, för att få ett hum om-

  336. -hur många svenskar
    som reste genom norska hamnar.

  337. Då fick jag 34 884 träff.

  338. Troligtvis har fler rest med
    de här båtarna-

  339. -därför att man ibland skrev Öster-
    sund, men glömde att skriva Sverige.

  340. Så det var nog ännu fler.

  341. De här emigrantprotokollen
    är väldigt bra.

  342. De ger väldigt mycket information.

  343. Här har jag tagit fram en pojke
    som var född 1921, står det.

  344. Han hette Harry Rolf Thorbjörn,
    han var från Umeå.

  345. Han utreste redan 1928,
    bara sju år gammal.

  346. Det står med vilken båt han reste,
    vart han skulle, och det står-

  347. -orsak till att han reser.
    "Reser till sin far", står det.

  348. "Har biljett? Nej."

  349. Man undrar hur den sjuåriga pojken
    kunde resa ensam utan biljett.

  350. Många historier döljer sig
    bakom ett sånt här litet sökschema.

  351. Här ska man komma ihåg att söka
    när man har emigranter i släkten.

  352. För det var vanligt att svenskar
    reste över norska hamnar.

  353. Om man har hållit på och sökt och
    letat, men inte hittat nånting-

  354. -tycker att det är svårt, då kan man
    chatta med andra släktforskare-

  355. -och t.o.m. med Arkivverket.

  356. På Digitalarkivet finns det
    på översta linjen där-

  357. -nånting som heter "Debatt".
    Där rekommenderar jag att ni går in.

  358. För där finns det olika forum
    där man kan diskutera.

  359. "Brukernes eget forum" ligger överst.

  360. Den är mycket aktiv.
    Där går det hett till.

  361. Sen finns det andra som handlar om
    tydning av skannade källor-

  362. -och frågor om själva driften.

  363. "Brukernes eget forum" ser ut så här.

  364. De som har ett orange märke på
    står det "populärt" på.

  365. Det är såna som har fått många svar.

  366. En person har skrivit:
    "Letar efter min släkt."

  367. Han har troligen skrivit mer om
    vem han letar efter.

  368. Han har fått 411 svar.

  369. 43 140 visningar har det varit
    på hans inlägg.

  370. Sen är det en som har skrivit:
    "Ett litet hus..."

  371. "Ett litet rött hus i Barbu",
    har nån frågat efter.

  372. 14 augusti i år. Han har fått 14 svar
    redan och över 300 visningar.

  373. Här kan man se att folk sitter uppe
    på nätterna och svarar.

  374. Det här är en otroligt livlig sajt.
    En enorm kommunikation pågår.

  375. Har man kört fast och har en fråga,
    släng ut den här.

  376. Man måste registrera sig först,
    men sen är det till stor hjälp.

  377. Om man inte nöjer sig med det,
    utan vill chatta med Arkivverket-

  378. -eller Riksarkivet
    kan man göra det också.

  379. Då går man längre ner på sidan
    i "andre debattfora for Arkivverket".

  380. Här är min gamla arbetsplats,
    "statsarkivet" i Trondheim.

  381. Folk har skrivit dit
    på den här chatten.

  382. Där händer samma sak.

  383. En fråga kan få många svar
    från andra människor.

  384. Ibland när jag jobbade där hann vi
    inte svara på ett par dagar.

  385. Då hade andra privatpersoner hittat
    svaret i de digitaliserade källorna.

  386. Också här är det livlig trafik. Här
    kan man få svar från "statsarkivet".

  387. De kan slå upp i det här
    digitaliserade materialet.

  388. Det är gratis.

  389. Vill man skriva brev eller mejl till
    ett "statsarkiv" eller Riksarkivet-

  390. -är det fortfarande alldeles gratis-

  391. -om man har mer komplicerade frågor.

  392. Ett litet tips till är bygdeböcker.

  393. I Norge har nästan alla kommuner
    skrivit sin egen historia.

  394. Ibland inte bara en bok, men många.
    De finns på biblioteken-

  395. -och kan ge en bra start
    när man vill forska efter släktingar.

  396. Det är varierande kvalitet. Några är
    bra skrivna med källhänvisningar.

  397. Andra verkar mest ha varit
    att man har intervjuat folk.

  398. Kvaliteten varierar,
    men det är värt att slå upp i dem.

  399. De äldsta ligger
    på Nasjonalbiblioteket-

  400. -så man kan läsa dem
    på deras webbsida.

  401. Sen har jag ett tips på en sajt
    som heter lokalhistoriewiki.no.

  402. Där kan man bland mycket annat
    hitta ett norskt historiskt lexikon.

  403. Där förklaras konstiga ord och termer
    som man inte kan.

  404. Gamla begrepp som inte ens norrmän
    kan och vi svenskar kan ännu mindre.

  405. Så den tipsar jag om också.

  406. Sen har jag gjort en ordlista
    på centrala begrepp.

  407. Jag tror att jag har nämnt de flesta.

  408. Sånt som är bra att känna till.
    Den sista punkten har jag inte nämnt.

  409. Lagfartsböcker heter på norska
    "tinglysingsmateriale".

  410. Det består av "panteböker"
    och "panteregister".

  411. Det är också lite obegripligt
    för en svensk.

  412. Men ni ser den listan där.

  413. Ordet protokoll
    betyder i Norge inte mötesreferat-

  414. -utan det betyder inbunden volym.

  415. Det kan innehålla allt möjligt
    av information.

  416. "Arkivstykke" är volym.

  417. Några begrepp som gör det lättare
    att hitta fram.

  418. Allra sist har jag gjort en lista
    över länkarna som jag har nämnt.

  419. Så att ni kan pröva lyckan själva
    i det norska digitala materialet.

  420. Tack för mig.

  421. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Släktforskning i norska källor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik
Ämnesord:
Arkivforskning, Genealogi, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med dna - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är dna-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt dna och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Vem tar ansvar för etiken i sociala medier?

Hur avgörs om ett konto på sociala medier är tidningens egendom eller tillhör den enskilda journalisten som privatperson? Med bl.a. Ola Sigvardsson, PO, och Yasmine El Rafie, Sveriges Radio. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 6 mars på Svenska mässan. Arrangör: Journalistförbundet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.

Fråga oss