Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om DNA och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016: Släkten Sursill och migrationen över KvarkenDela
  1. Tack så mycket
    och välkomna till föreläsningen-

  2. -som handlar om släkten Sursill.
    Erik Ångerman Sursill-

  3. -som har kanske störst person-
    historisk betydelse, kom från Umeå.

  4. Jag ska också prata
    om annan migration-

  5. -för hans släkt förflyttade sig
    ganska flitigt fram och tillbaka.

  6. Jag fick önskemål att fråga hur många
    av er som är Sursillättlingar.

  7. Är det någon som är det, så...
    Ganska många.

  8. Jag är själv en Sursill och migrant.

  9. Jag är uppvuxen i Österbotten
    och flyttade till Umeå på 80-talet.

  10. "Kvarken" känner kanske inte alla
    till vad det är.

  11. Den delar av Bottenviken
    från Bottenhavet.

  12. "Kvark" är ett gammalt ord
    för "hals".

  13. För "hals" eller "strupe".

  14. Den här delen av landet
    har haft betydelse-

  15. -därför att den har varit
    en kommunikationslänk.

  16. Kvarken är också ett världsarv i dag.

  17. På finländska sidan
    har man det som kallas "Låga kusten"-

  18. -och på svenska sidan
    har man "Höga kusten".

  19. De här utgör tillsammans ett arv
    som ska sparas för framtiden.

  20. Den korta färdvägen mellan Väster-
    och Österbotten har så klart gjort-

  21. -att det har blivit en naturlig väg
    för överfarten.

  22. Det är nio mil mellan Umeå och Vasa.

  23. Det är nittio mil via Haparanda,
    så man har tagit den kortaste vägen.

  24. Man ser på bilder från tidigare-

  25. -den här är från Olaus Magnus karta
    från 1539-

  26. -hur slädar åker över isarna.

  27. Det var med hästar och renar
    som man drog slädarna.

  28. Det var en viktig kommunikationslänk.

  29. Man kan ju tro av bilden att färden
    gick från öster till väster-

  30. -men den gick lika mycket åt andra
    hållet, därför att hela regionen-

  31. -administrerades från Korsholms
    slott, som var där slottsherren-

  32. -hade ansvar för dagens Österbotten,
    Västerbotten och Norrbotten.

  33. Om ni ser mannen som kämpar om fisk
    med jag tror det är ett lodjur-

  34. -så står det "maximus" på latin.

  35. Det betyder att det är en väldigt
    stor befolkning i Österbotten.

  36. Det var nästan fler invånare på östra
    kusten än på Västerbottens sida.

  37. Just det att hela regionen
    administrerades från Korsholms slott-

  38. -gjorde att det fanns ett stort behov
    av transporter över Kvarken.

  39. Man ser också
    från Erik av Pommerns skattebok-

  40. -att det var fler rökar
    på den österbottniska sidan-

  41. -eller kring Bottenviken på den östra
    sidan än det var på den östra sidan.

  42. Så det var en stor
    och viktig del av landet.

  43. De som skötte om överfarten
    var bönderna på Holmön-

  44. -och bönderna på Björkön på finska
    sidan. De fick skattefrihet för det:

  45. "Ehuru the sutto
    vid en stor gästväg."

  46. Det betydde att de var tvungna
    att ställa upp.

  47. Man transporterade människor.
    Man transporterade krigsmaterial-

  48. -och man transporterade
    andra förnödenheter.

  49. Det här skedde ibland
    med stor dramatik.

  50. Jag skrev själv en artikel
    om hur man vid en transport-

  51. -där tre riksdagsmän efter att
    ha varit i Gävle på riksdag-

  52. -skulle tillbaka till Österbotten.
    De anlitade bönderna på Holmön.

  53. De hamnade på ett isflak. Det blåste
    upp till storm och isen bröts upp.

  54. Plötsligt upptäckte de att de befann
    sig på ett isflak som drev omkring.

  55. Man såg tre alternativ: att frysa
    ihjäl, svälta ihjäl eller drunkna.

  56. Men som tur var blåste isflaket
    mot land.

  57. Det slog till mot Holmöns södra udde
    och hela sällskapet kunde rädda sig.

  58. Det kunde ske dramatiska händelser
    och sommartid...

  59. Den här bilden är från postrodden
    som finns i dag-

  60. -för att åskådliggöra transporten
    som skedde på sommaren.

  61. Här är det fint väder,
    men postrodden ställs ofta in-

  62. -därför att det är för svårt att ta
    sig över Kvarken på grund av storm.

  63. Det var inte bara förvaltningen
    som hade behov av att åka över-

  64. -utan även allmogen
    åkte flitigt över Kvarken.

  65. Man åkte över för byteshandel.

  66. Man ville byta varor med invånarna
    på andra sidan Kvarken.

  67. På den här bilden från Olaus Magnus
    karta så ser man hur man byter-

  68. -jordbruksprodukter mot fisk.

  69. På österbottniska sidan hade man goda
    förhållanden för jordbruk.

  70. Man kunde till och med odla vete,
    vilket man gör än i dag.

  71. Det kunde man inte odla
    på västerbottniska sidan.

  72. Så då åkte österbottningarna över
    till Västerbotten-

  73. -och bytte det mot det som fanns
    gott om här, vilket var fisk.

  74. Man ser ofta i dokumenten-

  75. -att det är personer som byter
    jordbruksprodukter mot fisk-

  76. -antingen på svenska
    eller finländska sidan.

  77. Det här gillade ju inte borgarna
    i Umeå och i Vasa-

  78. -för de ansåg
    att de hade rätt till all handel.

  79. Så de anklagade de här bönderna
    och bondsönerna-

  80. -för att idka olaglig handel-

  81. -och de var ganska ofta de ställdes
    till svars för de här sakerna.

  82. En annan viktig sak i trafiken
    var arbetsinvandring.

  83. Bondsönerna i Österbotten
    åkte under vintern ofta över-

  84. -och jobbade i skogen. Och många åkte
    åt andra hållet och tog tjänst.

  85. Det gillade inte heller borgarna.

  86. För de här personerna
    fick inte regelrätt lön-

  87. -utan de tog ofta ersättningen i
    livsmedel och andra förnödenheter.

  88. Det tyckte borgarna också
    inskränkte på deras privilegier.

  89. Landshövding Kruse införde ett förbud
    mot det här.

  90. "Var och en begära lov sända sin son,
    dotter eller piga från Västerbotten."

  91. Det är ganska märkligt att man inför
    ett förbud, det är ju samma land-

  92. -samma rike, men man förhindrade den
    här gränsöverskridande handeln-

  93. -eller överfarten.
    Och väldigt ofta ser man i domböcker-

  94. -att det är personer som döms
    för att ha brutit mot förbudet.

  95. Här var det Simon Påls
    och Olof Anderssons döttrar i Röbäck.

  96. Hans Elofssons och Olof Simonssons
    döttrar i Norrmjöle-

  97. -samt Daniel Anderssons syster
    i Stöcksjö.

  98. Och om den sista
    är det antecknat i marginalen-

  99. -att det intygas att hon är
    en trettonårig föräldralös flicka-

  100. -som har åkt över till sin moster.
    Hänsyn togs inte utan hon dömdes-

  101. -för den här vistelsen
    på fel sida om Kvarken.

  102. Det är märkligt eftersom Gustav Vasa-

  103. -ivrade för att man skulle ha
    de här...förflyttningarna.

  104. Man skulle befolka olika områden.
    Han ville befolka norra Finland.

  105. Han skrev att han ville att finländ-
    arna skulle komma till Sverige.

  106. Framför allt vände han sig till
    invånarna i Savolax-

  107. -eller det var de som hörsammade det.
    De hade oroligheter i sitt område-

  108. -och sökte sig till Sverige, inte
    över Kvarken utan längre söderut.

  109. Det är de som befolkade
    Sveriges inland-

  110. -de s.k. "skogsfinnarna" som hade
    ett eget sätt att bedriva jordbruk.

  111. Man brände ner skogen
    och odlade i askan.

  112. Metoden fanns inte i Sverige.
    Gustav Vasa tyckte den var bra-

  113. -för man fick snabbt fram
    ny åkermark.

  114. Många av svedjefinnarna
    hamnade i Västerbotten.

  115. Framför allt i Örträskområdet.

  116. I stort sett alla västerbottningar-

  117. -eller många - jag har hållit släkt-
    forskningskurser och nästan alla-

  118. -kommer in på Örträskfinnarna
    som jag nämnde.

  119. En annan viktig del som föranledde
    förflyttning av folk var båtbyggeri.

  120. Om ni ser mitt på den här bilden,
    vid Närpes-

  121. -så står det ett latinskt uttryck
    för "här byggdes båtar".

  122. Båtbyggandet var väldigt tidigt
    utvecklat i Österbotten.

  123. De var duktiga på
    att bygga stora fartyg-

  124. -och det var också en kunskap
    man ville ha här-

  125. -i städerna i Västerbotten.

  126. Det var ofta som man fick hjälp
    österifrån-

  127. -för att anlägga stora båtbyggerier.
    Modellen är ett båtbyggeri i Umeå-

  128. -som man anlade, och det var inga
    småbåtar man tillverkade-

  129. -utan det var stora fartyg
    som det här exemplet visar.

  130. Det finns dokumenterat
    om båtbyggarlagen-

  131. -vilka sammansättningar de har haft
    och liknande.

  132. Jag känner till skeppsbyggarna därför
    att den siste, drängen från Korsholm-

  133. -är en av mina anfäder. Han fick inte
    bara med sig belöning från Lövånger-

  134. -utan även en hustru,
    som han sedan gifte sig med.

  135. Så det ledde också till släktskap
    över Kvarken.

  136. Soldater har alltid transporterats
    runt. Det var en statlig strategi-

  137. -att man inte använde sig
    av soldaterna i det egna området.

  138. I stället tog man från andra håll
    för att få en bättre lojalitet.

  139. Därför har man också exporterat
    mycket soldater över till Finland.

  140. När man inrättade
    fasta knekt-hållet i Österbotten-

  141. -så var det en stor andel rikssvenska
    soldater som placerades där.

  142. 9 av 12 soldater i Korsnäs
    och 13 av 75 i Vörå, till exempel.

  143. Det var ofta som de gifte sig
    och blev kvar i de här områdena-

  144. -så det ökar släktskapet
    över Bottenhavet.

  145. Samma sak var det under krigsföring,
    till exempel i 1808-09 års krig-

  146. -så transporterades soldater
    över Kvarken.

  147. De stora trupperna
    gick runt via Haparanda-

  148. -men sedan när kriget var slut-

  149. -så upplöstes den svensk-finska armén
    och det gjordes här i Umeå.

  150. Von Döbeln står som monument
    i Döbelnsparken-

  151. -där det påstås att han upplöste
    den sista svensk-finska armén.

  152. Och det är klart att många
    av de finska soldaterna-

  153. -stannade kvar i Sverige i stället
    för att återvända till Österbotten-

  154. -som då hade blivit ryskt-

  155. -så det ledde också
    till en migration.

  156. Flyktingströmmen har i olika skeden
    varit stor.

  157. Under det som i Finland kallas "stora
    ofreden", här "stornordiska kriget"-

  158. -kom det enormt mycket flyktingar
    från Österbotten, som tömdes på folk-

  159. -p.g.a. ryska härjningar.

  160. Man räknar med att 12 000 personer
    hamnade här i Västerbotten-

  161. -från den österbottniska sidan.

  162. En del åkte naturligtvis tillbaka
    efter att det hade ordnat upp sig-

  163. -men det var många som blev kvar.

  164. Man ser i hembygdsböckerna, som
    i Nordmaling/Bjurholms hembygdsbok-

  165. -uppräkningar av de finska flyktingar
    som hamnar här.

  166. Det är lite problematiskt att knyta
    flyktingarna till deras hemgård-

  167. -därför att mycket kyrkomaterial från
    den tiden förstördes i Österbotten.

  168. Det finns domstolsprotokoll
    där flyktingar har framträtt-

  169. -och beskrivit på vilket sätt
    de har behandlats i Österbotten.

  170. Det här är en änka som beskrev-

  171. -att hon blivit av med nästan hela
    huvudsvålen p.g.a. ryska soldater.

  172. En annan grupp kallar jag
    "innovatörer", de reste också mycket.

  173. Det var de som jobbade på bruken.

  174. Olofsfors järnbruk i Nordmaling,
    till exempel.

  175. Eller Strömbäcks glasbruk
    i Strömbäck.

  176. Bruksfolk flyttade ofta mellan bruken
    för de blev i princip headhuntade-

  177. -med ett modernt uttryck. De lockades
    att komma till ett annat bruk-

  178. -kanske med bättre villkor
    och så vidare.

  179. Man ser ofta att bruksarbetare
    som varit i Olofsfors-

  180. -senare är på ett bruk i Österbotten-

  181. -för att kanske sedan
    flytta till Sverige igen.

  182. Yrkeskunskaperna var en viktig del
    att ta hand om.

  183. Vanliga byasmeder var det också
    brist på, så de blev också lockade-

  184. -med goda villkor att komma
    till en by för att ta över smedjan.

  185. En märklig förflyttning,
    eller flyttström, över Kvarken-

  186. -var mellan Lövånger och Sundom
    utanför Vasa.

  187. Flera hundra personer
    flyttade från Lövånger till Sundom.

  188. Man har länge funderat på
    varför de här två orterna-

  189. -hade så väldigt nära kontakt.

  190. Man tror att det beror på att när man
    seglade från Väster- och Norrbotten-

  191. -till Stockholm
    så seglade man på den finska sidan.

  192. Det var bättre förhållanden där,
    mer skärgård och lättare att ta sig.

  193. I stället för Höga kusten på svenska
    sidan valde man Låga kusten.

  194. Att några blev kvar i Sundom-

  195. -ledde till att fler
    flyttade till Österbotten-

  196. -och då valde de en ort
    med andra ortsbor.

  197. Det är som med Amerikaeffekten,
    man flyttade dit andra svenskar var.

  198. Lövånger har exporterat
    en massa lantmätare.

  199. Man har undrat
    varför just lantmätarintresset-

  200. -har blivit så stort i Lövånger.

  201. En förklaring kan vara att det fanns
    en framgångsrik lantmätare-

  202. -som hette Petter Gedda
    och kom från Lövånger.

  203. Det är han som har kartlagt
    hela kusten kring Bottenviken.

  204. Han fick väldigt stort erkännande
    och hade framgång.

  205. Det kan ha inspirerat andra
    att bli lantmätare.

  206. Så när storskiftet inleddes
    i Österbotten-

  207. -kom en stor del av lantmätarna
    från Lövånger.

  208. Det var också en stor grupp.

  209. Nu ska jag komma in på det kanske
    många vill höra om - Sursill.

  210. Det började egentligen med en biskop
    som hette Johannes Elai Tersesus-

  211. -som blev tillsatt biskop
    i Åbo stift.

  212. Han var svensk och hade undervisat
    Drottning Kristina i hebreiska-

  213. -men hamnade i Åbo. Han hade
    väldigt lite kunskap om Österbotten-

  214. -så han gjorde en biskopsvisitation
    till delen som hörde till Åbo stift.

  215. Det som förvånade honom under resan
    var hur många prästfamiljer-

  216. -kunde känna till varandra
    och till och med vara släkt-

  217. -så han började föra noteringar
    kring det här.

  218. Han hade själv en koppling till Umeå
    då hans farfar hade varit kaplan-

  219. -vid landsförsamlingen här.
    Till sin glädje upptäckte han-

  220. -att de flesta av prästfamiljerna
    hade en koppling till just Umeå.

  221. Han började som sagt bena ut det här-

  222. -och kom fram till att alla-

  223. -härstammade från en bonde
    på Väst-Teg i Umeå.

  224. Han "...var en förnämlig bonde
    uti Umeå", står det i källorna.

  225. Han nämns vid flera tillfällen,
    bland annat i skattelängderna-

  226. -och tros ha dött kring 1550.

  227. Man vet inte exakt var Erik Ångerman-

  228. -hade sitt jordbruk, men man tror...

  229. Väst-Teg är ju direkt över på andra
    sidan bron från Umeås centrum.

  230. Och det är ju i dag en stadsdel
    i stort sett.

  231. Så var det ju inte förr,
    ännu på 1400-talet så gick havet-

  232. -nästan ända upp till Väst-Teg,
    eller till Teg.

  233. Och man tror att Erik Ångerman
    hade sitt jordbruk-

  234. -just i de områden
    som frigjordes när vattnet sjönk.

  235. Det är kring Röbäcksdalens
    forskningsanstalt-

  236. -och det området-

  237. -mot det där stora varuhuset
    han hamnade i.

  238. Så det är bördiga områden-

  239. -och där kan man på något vis ana
    att det kan finnas en koppling.

  240. Men som sagt,
    jag kollade igenom Tegs byarkiv-

  241. -och vi har ännu inte hittat
    var han hade sina ägor.

  242. Erik Ångerman var inte bara bonde
    utan även handelsman i fisk.

  243. Som man hör på namnet
    så var han från Ångermanland.

  244. Han kom från Häggvik, enligt
    åtminstone Häggviks traditioner.

  245. Häggvik är en by i Nordingrå-

  246. -där man fortfarande i dag
    är väldigt kunniga på surströmming.

  247. Erik Ångerman handlade också med
    surströmming, och med vanlig fisk.

  248. Då han fick en stor order
    nere från Uppsalaområdet-

  249. -att leverera fisk
    till soldaterna där-

  250. -så ville han bjuda på det finaste
    han hade och skickade surströmming.

  251. Det gillade inte soldaterna
    utan det blev en regelrätt matstrejk.

  252. Man klagade hos Gustav Vasa-

  253. -över att man var tvungen
    att utsättas för det här.

  254. Gustav Vasa anklagade honom
    för "falsk leverans".

  255. Det påstås att han blev dömd för det,
    men jag har inte hittat protokoll.

  256. Däremot finns det ett brev
    på Riksarkivet där Gustav Vasa-

  257. -skriver surt till Erik Ångerman-

  258. -och kallar honom för "sursill".

  259. En del har sagt att Erik Ångerman
    tog det här namnet-

  260. -för att ta udden av ett öknamn.

  261. Men min egen teori säger att
    han tyckte att det var så ärofyllt-

  262. -att bli kallade "sursill" av kungen-

  263. -så han valde att ta det
    som efternamn.

  264. För han såg ändå en kvalitet
    i det här med surströmmingen-

  265. -och ville på något vis protestera
    mot att bli kallad "sursill".

  266. Därför kom han att heta "Sursill".
    Även hans barn kom att heta det.

  267. Han fick tre döttrar och två söner-

  268. -och det är just via barnen
    som det märkliga inträffar-

  269. -då det gäller personhistorisk för-
    ändring, för Catharina Eriksdotter-

  270. -är den första som flyttar
    till Österbotten.

  271. Hon fick jobb som nyckelpiga
    hos en rik bonde-

  272. -i Pedersöre, eller Jakobstad,
    som det heter i dag.

  273. Jag har länge funderat på-

  274. -varför hon hamnade
    på österbottniska sidan-

  275. -men jag upptäckte i några uppgifter
    kring Hans Fordell-

  276. -att även han var en framgångsrik
    handelsman i fisk.

  277. Så det skulle inte förvåna mig
    om han och Erik Ångerman-

  278. -hade träffats under fiskaffärer
    i Stockholm-

  279. -och gjort upp om det här arrange-
    manget att Catharina flyttade över.

  280. Nyckelpiga är den lägsta
    på skalan av pigor-

  281. -på en rik bondgård.

  282. Husmor hade ju hand
    om alla gårdens förråd-

  283. -och det var stora nycklar,
    allting var låst-

  284. -så att mat inte skulle försvinna.

  285. För att hon skulle slippa släpa
    på nycklarna-

  286. -så anställde man en piga som gick
    vid sidan av henne och bar nycklarna.

  287. Catharina blev framgångsrik.
    Hon blev kvar i Pedersöre-

  288. -och gifte sig med en präst
    och blev kyrkoherde där.

  289. Det var naturligtvis
    en väldigt stor förändring för henne-

  290. -att gå från bonddotter
    till prästhustru.

  291. Hon lockade på sig
    sin syster Magdalena-

  292. -och sa: "Kom hit, det här är bra."

  293. Hon flyttade också över
    och gifte sig också med en präst.

  294. Östen blev ju kvar som äldste son-

  295. -för gården var för värdefull
    för att han skulle flytta-

  296. -så han blev kvar på gården.

  297. Man ser att han hade
    ungefär två pundland-

  298. -det vill säga nära tre hektar åker.

  299. Däremot hans bror Carl
    lockades även han till Österbotten-

  300. -och Catharina bekostade studier
    för honom i Åbo.

  301. Han studerade till präst
    och blev präst i Gamlakarleby.

  302. Till sist kom även
    den yngsta systern-

  303. -att flytta till Österbotten.
    Hon gifte sig inte med en präst-

  304. -men hon gifte sig fint med först
    en domare och sen en fogde.

  305. Så de här syskonen har alla gjort
    en karriär eller en klassresa-

  306. -från bondbarn
    till uppe i samhällsskiktet.

  307. De spriddes som sagt,
    fyra på österbottniska sidan-

  308. -och den femte blev kvar i Umeå.

  309. Östen som blev kvar i Umeå fick...

  310. ...sju döttrar och två söner.

  311. Kan ni gissa vad som hände
    med döttrarna?

  312. De flyttade till Österbotten
    nästan alla-

  313. -och gifte sig med mestadels präster.

  314. Den som inte flyttade
    till Österbotten-

  315. -hon hette Barbro Östensdotter-

  316. -och hon påstås ha gift sig med en
    borgare i Stockholm med okänt namn.

  317. Men många hävdar att hon aldrig fanns
    utan blev påhittad-

  318. -därför att man ville ha sju systrar,
    för sju är ett heligt tal.

  319. Så vid konstruktionen av släktboken
    hittade man därför på Barbro-

  320. -som en sjunde syster. Därför är det
    så vaga uppgifter kring henne.

  321. Erik Östensson tog över gården
    som äldste son-

  322. -men hans yngre bror
    blev också klockare i Österbotten.

  323. Och om man tar Kalajoki
    som exempel så ser man-

  324. -hur hela församlingen
    har indoktrinerats av Sursillarna.

  325. "Pojka" är alltså son
    och "vävy" är alltså "måg".

  326. Så det är söner och mågar
    som under flera hundra år-

  327. -kommer att ha hand
    om församlingen där.

  328. Det här hände inte bara här
    utan i många församlingar.

  329. Då Tersesus åkte runt
    och upptäckte att så många var släkt-

  330. -såg det ut så här. Det fanns Sur-
    sillättlingar i dessa församlingar.

  331. Ni förstår hans förvåning.

  332. Det påstås finnas kopplingar
    mellan Sursillsläkten-

  333. -och Bureätten, eller Buresläkterna.

  334. Johan Bure gjorde en anteckning
    i sin släktbok kring det här.

  335. Men Johan Bure tog aldrig med...

  336. ...kopplade aldrig den här Dordi
    som påstås vara från Buresläkterna-

  337. -han kopplade aldrig henne.
    Men det triggade släktforskare-

  338. -att försöka koppla ihop släkterna.
    Det finns många som i sina antavlor-

  339. -har placerat in Dordi-

  340. -med efternamnet Bure
    på sina släktträd.

  341. Men Johan Bure själv trodde inte
    att det var en så tydlig koppling.

  342. Tersesus skrev ner
    alla de här släkterna på sju ark-

  343. -i en egen släktsammanställning.

  344. Han presenterade den
    för olika personer-

  345. -framför allt inom biskopsvärlden.

  346. Man tyckte att det var en bra idé
    att gå vidare med-

  347. -så det var en
    som hette Martin Peitzius-

  348. -som var kyrkoherde i Gamlakarleby
    och sen i Brahestad.

  349. Han tog sig an manuskriptet
    och fortsatte jobba på det.

  350. Han fick hjälp av sin son Gabriel-

  351. -och de kom fram till den här bilden-

  352. -på släktregistret här bredvid
    över sju systrar Sursillar.

  353. Det var den första släktutredningen
    över Sursillsättlingarna.

  354. Det här väckte stor förvåning-

  355. -och det var ett nytt sätt
    att släktforska som man upptäckte-

  356. -för tidigare hade man bara forskat
    på adliga släkter.

  357. Här såg man ett värde i att kartlägga
    de här österbottniska prästsläkterna.

  358. Så Domkapitlet initierade
    så att det här arbetet fortsatte.

  359. Det passerade flera personer
    under flera hundra år.

  360. Den som till sist tog över det-

  361. -var Elias Robert Alcenius som 1847-

  362. -alltså 200 år
    efter biskopens visitation-

  363. -så presenterade han en utredning,
    eller tryckte en bok-

  364. -som hette "Genealogia Sursilliana".

  365. Han hade varit ganska uppgiven
    när han jobbade med den.

  366. Han hade till och med bränt
    manuskriptet, men återupptog det-

  367. -och med stolthet kunde han få till
    det sista av boken.

  368. Det som är unikt är att man dels har
    de här generationsdelarna-

  369. -man ser till vilken generation
    de hör.

  370. Sedan är det ju-

  371. -en sammanställning över släkterna.

  372. På den tiden fick man antingen åka
    till personerna och förhöra dem-

  373. -eller skriva brev. Det fanns inget
    annat källmaterial, så det tog tid.

  374. Den här är ganska unik i världs-
    litteraturen av olika anledningar.

  375. Det ena är att det är en bok
    med enbart släktlängder.

  376. Det hade man inte sett tidigare.

  377. Det omspänner 10-13 generationer.

  378. Det sammanför personer
    av omkring 1 500 familjer.

  379. Det som är minst uppseendeväckande-

  380. -är att stommen utgörs
    av ofrälse släkter i Finland.

  381. Som jag sa tidigare gjorde
    man vanligen adelskalendrar-

  382. -men att vanliga bönder skildrades i
    släktutredningar var ganska ovanligt.

  383. Arbetet har fortsatt efter 1847.

  384. 1971 kom en ny utökad bok
    av Sursillska släkten.

  385. Det var Eero Kojonen
    som höll i arbetet-

  386. -där man har kompletterat,
    rättat felaktigheter och så vidare.

  387. Och det här utgör stommen-

  388. -för mycket av släktforskningen
    i Finland.

  389. Det har analyserats
    vad som hände ättlingarna.

  390. Det intressanta är att om man tittar
    på de första tretton generationerna-

  391. -så finns det 4 173 ättlingar.

  392. Av dem är 682 präster-

  393. -och 668 ingifta män är det.

  394. Så 1 350 präster eller klockare-

  395. -eller andra kyrkans män
    härstammar ur det här.

  396. Det är en tredjedel
    av alla ättlingar.

  397. Sedan är övriga tjänstemän,
    handelsmän, skeppare-

  398. -militärer, pedagoger, läkare
    och så vidare-

  399. -det är de övre samhällsklasserna.

  400. Det finns 125 som blev jordbrukare-

  401. -och sedan så finns det längst ner
    78 som blev annat-

  402. -eller där man har okänt yrke.

  403. Då förstår man att det här
    blev en väldigt stor...

  404. ...de dominerar väldigt stort
    i personhistoria i Finland.

  405. Man räknar att Erik Ångerman
    är anfader för 2 000 stora släkter.

  406. Det kan vara ännu fler i dag.

  407. Det intressanta när man ser vilka som
    räknas som ättlingar till Sursill-

  408. -så är det tre presidenter, Manner-
    heim, Ståhlberg och Svinhufvud-

  409. -som Ångerman var anfader för.

  410. Här är två till, Relander
    och Halonen.

  411. Han var också anfader för Sibelius,
    Topelius, Olof Palme-

  412. -och massor med andra viktiga
    personer i Finlands historia-

  413. -och i Sveriges historia också
    för den delen.

  414. En intressant notering
    vid senaste finska presidentvalet.

  415. En kvällstidning gick ut och skrek:
    "Samma släkt!"

  416. Fyra av presidentkandidaterna
    var släkt med varandra-

  417. -via Erik Ångerman Sursill.

  418. Så det var en...

  419. På det sättet märker man
    hur Sursillarna dominerar samhället.

  420. Jag kan kalla mig "Tom Sursill",
    jag härstammar från tre av systrarna.

  421. Jag frågade Patent-
    och Registreringsverket om det gick-

  422. -men jag byter nog ändå inte namn.

  423. Däremot föreslog jag en gång
    att man skulle resa en staty på Teg-

  424. -över mannen som har gett upphov
    till så många fina personer.

  425. De enda som hörde av sig
    var två skulptörer som gillade idén.

  426. Den här idén förvaltades
    av Finska klubben-

  427. -som när kommunen frågade
    "Finns det något finländskt i Umeå"-

  428. -"som vi skulle kunna uppmärksamma
    med en staty?"-

  429. -så sa de "Sursill".

  430. Och det är på gång att det blir
    en kompassliknande sak-

  431. -i Varvsparken på Teg
    där man skulle kunna hedra Sursill.

  432. Det som har skett på senare tid
    vad gäller migrationen över Kvarken-

  433. -är arbetskraftinvandring
    till sågverken i Sundsvall.

  434. Mycket av den trafiken var ju hemlig
    eftersom Finland var ryskt.

  435. Man ordnade med
    anonyma transporter över.

  436. Det är därför svårt att hitta
    i kyrkböckerna.

  437. De gav sig inte till känna för
    prästerna i de områden de hamnade.

  438. Sedan har vi industriinvandringen
    på 50- och 60-talen, och i dag-

  439. -generas trafik av Umeå universitet
    och Norrlands universitetssjukhus-

  440. -där det finns personal
    som veckopendlar.

  441. Vintertrafik har man försökt ha.

  442. Det här var under vinterkriget då
    hjälptransporter gick över Kvarken.

  443. Det var ofta dramatiskt
    med stora problem.

  444. Vid det här tillfället
    körde 64 lastbilar fast.

  445. Men man fick loss dem
    och chaufförerna klarade sig.

  446. På 60-talet hade man kalla vintrar
    och persontrafik-

  447. -men det var inte helt utan
    problematik heller.

  448. I dag har vi så milda vintrar
    att det aldrig är is.

  449. Man får ta sig över på andra sätt.

  450. Det finns en gammal dröm
    om en bro över Kvarken-

  451. -och förslaget ligger ännu hos EU,
    som tittar på kostnaderna.

  452. Man har tre dragningar.
    Det skulle bestå av tunnel och bro.

  453. Och man har långtgående planer
    på att förbättra-

  454. -färjetrafiken mellan länderna-

  455. -för man ser det
    som ett viktigt nav i Nordeuropa.

  456. Man skulle kunna få en transport
    ända till Atlanten.

  457. Det finns även förslag på en färja.

  458. Det är en positiv sak om det blir av.

  459. Det skulle öka kontakterna,
    samhörigheten-

  460. -och släktskapen mellan regionerna.

  461. Vi får se vad som händer. Tack.

  462. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Finlands historia, Finländare i utlandet, Genealogi, Historia, Migration, Släktforskning, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med DNA - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är DNA-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt DNA och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ut ur Kalahari

Journalisten och författaren Lasse Berg avslutar sin trilogi om människans evolution och historia. Han tar oss med till länder i Asien och Afrika där han tidigare bott, är på återbesök i byar, städer och hos människor han skildrat sedan 1960-talet. Han berättar om en grundlig omläggning av livsföring under de senaste årtiondena. Människor över hela världen drömmer om ett bra liv och många lever under bättre förhållanden än under de senaste tiotusen åren. Men trots att vi ständigt är uppkopplade är vi mer ensamma nu än på sex miljoner år. Vad gör det nya livet med vår inre, uråldriga natur? Och vilka är drivkrafterna bakom denna explosiva utveckling? Intervjuare: Hélène Benno.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss