Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Språkstörning och flerspråkighetDela
  1. Först ska vi titta på tre grupper:
    Vuxna-

  2. -barn i mellanstadieåldern,
    och barn i förskoleåldern.

  3. Alla som tror att vuxna lär sig ett
    nytt språk snabbast: räck upp handen.

  4. Hej! Det var inte många. - Hur många
    tror att det är de äldre barnen?

  5. Vilka tror
    att det är de yngre barnen?

  6. Okej.
    Då ska vi se vad forskningen säger.

  7. Vi har andraspråksfärdighet på
    y-axeln, och sen har vi en tidsaxel.

  8. Nu ska vi se hur de här tre grupperna
    klarar sig över tid.

  9. Oj då...

  10. Det trodde ni inte.

  11. Det är de vuxna, som redan har
    koncept, som lär sig snabbast.

  12. Om jag vet
    att det heter "dator" på svenska-

  13. -är det lätt för mig
    att lära mig en ny etikett för det.

  14. Om jag kan använda ett språk
    för att prata om framtid och dåtid-

  15. -har jag lätt att lära mig
    ett nytt system.

  16. Ni ser att de yngsta barnen
    blir bäst i slutet.

  17. Vuxna lär sig snabbast,
    men barn blir bäst.

  18. Jag har inte angett nån tid-

  19. -för att barnen går om de vuxna vid
    olika tider för olika språkaspekter.

  20. Om vi tittar på ordförrådet-

  21. -så har vuxna bättre ordförråd på det
    andra språket än barnen i många år.

  22. Om vi tittar på grammatik går barnen
    om de vuxna efter några år.

  23. Men om vi tittar på fonologi-

  24. -att uttala de nya språkljuden
    som bara finns på det andra språket-

  25. -går barn om vuxna efter nån månad.
    Det är specifikt på språkljuden-

  26. -som vi ser stora effekter
    av hjärnans plasticitet, formbarhet.

  27. Det ska jag fokusera på, men först
    vill jag prata om vokabulären.

  28. Många som ni hör här i dag pratar på
    svenska. Svenska är vårt förstaspråk.

  29. Vi kan vispa vispgrädde
    med en handvisp i en bunke.

  30. Vi kan den vokabulären, men vi
    forskar på vårt andraspråk, engelska.

  31. Vi översätter från engelska till
    svenska när vi håller presentationer.

  32. Det är precis som med barnen
    som har ett andraspråk.

  33. De kan alla hemsaker
    på sitt förstaspråk-

  34. -och alla skolsaker
    på sitt andraspråk.

  35. Det är inte så att flerspråkiga-

  36. -har exakt likadana ordförråd.
    De överlappar, men de skiljer sig åt.

  37. Det är svårt för barnen att berätta
    hemma vad som hände i skolan-

  38. -för de
    har förmodligen inte de orden alls.

  39. Vi ska titta lite på meningsbyggnad.

  40. I USA gjorde man en studie
    där man lät barn i förskoleåldern-

  41. -enspråkiga och tvåspråkiga barn-

  42. -lyssna på meningar
    som "The doctor is it selling".

  43. Fler barn som hade engelska som
    andraspråk märkte att nåt var fel.

  44. Mer intressant var att om man frågade
    de enspråkiga vad som var fel-

  45. -sa de:

  46. "Doctors don't sell stuff."
    De fastnade i betydelsen.

  47. Men de tvåspråkiga sa: "You have
    to say 'The doctor is selling it.'"

  48. De är duktiga på att förstå språk
    och att flytta undan betydelsen-

  49. -och att leka med strukturen, och se
    att det är nåt fel på strukturen.

  50. Då ska vi titta på fonologi.
    Carolina Larsson har gjort bilderna.

  51. Det här är en bild på en bar
    och på ett par.

  52. Säg "bar" och "par" några gånger.
    Bar, par, bar, par.

  53. De två orden är
    nästan exakt likadana.

  54. Det enda som skiljer dem åt är
    när stämbanden börjar vibrera.

  55. Skillnaden är mindre
    än 50 millisekunder.

  56. Om man inte uppfattar den skillnaden
    hör man inte att det är två ord.

  57. Det är viktigt. Det är också viktigt
    att träna medvetenheten om språkljud-

  58. -för att lära sig
    läsa och skriva bättre-

  59. -i den tidiga utvecklingen
    av läs- och skrivinlärning.

  60. När vi testar tvåspråkiga barn-

  61. -genom rim
    eller lekar med fonologi...

  62. De får övningar som "Om vi tar bort
    'b' ur 'bär' vad har vi kvar?"

  63. "Är."
    - "Vad blir det om vi lägger på 'p'?"

  64. Såna övningar är flerspråkiga barn
    lika duktiga på som de enspråkiga-

  65. -eller bättre. Det är förmodligen
    för att de har fler minimala par.

  66. Man måste kunna skilja
    på "bar" och "par"-

  67. -för att förstå att det är två ord-

  68. -och ju fler ord man lär sig-

  69. -desto lättare upptäcker man att det
    är skillnad på "bar" och "par".

  70. Från olika tester vet vi
    att barn som har ett andraspråk-

  71. -klarar testen bättre,
    när man testar språkljud.

  72. Jag ville lägga till en ERP-bit,
    precis som ni hörde om före fikat.

  73. Jag ville titta på hur hjärnan
    bearbetar språkljud medan de händer.

  74. Det är väldigt olikt testen.

  75. När 3-5-åringar får lyssna på ordpar-

  76. -som rimmar eller inte rimmar-

  77. -får de en effekt som vi kallar
    rimeffekten. Den kommer här bak.

  78. Den börjar redan efter 100 ms.

  79. Nu ville vi titta på 6-8-åringar
    som har bott i landet-

  80. -och som har blivit exponerade
    för andraspråket under ca 2,5 år.

  81. Ordparen som vi använder är samma som
    för 3-5-åringarna. Det är nonsensord.

  82. "'Turp' och 'burp', rimmar de?"

  83. Vi använder nonsensord, för vi
    vill inte se om de känner igen orden-

  84. -utan vi vill
    att de koncentrerar sig på ljuden.

  85. Vad händer då? Näsan är uppåt för att
    ni ska se var elektroderna sitter.

  86. Här nere ser ni att den röda linjen
    för icke-rim är högre.

  87. Vi ser en skillnad.
    De reagerar på orden som inte rimmar-

  88. -men reaktionen är pytteliten och
    jättesen. Den kommer efter 500 ms.

  89. 3-5-åringarna har en effekt
    som börjar redan efter 100 ms.

  90. Tänk på att 50 ms
    kan ändra på ett helt ord.

  91. Så det här är jättesent.

  92. Av de här barnen
    tog vi ut en grupp av dem...

  93. Det är 30 stycken som ni ser här,
    och vi tog ut 15 av dem.

  94. De 15 är så duktiga
    på sitt andraspråk...

  95. När de gör test är de lika duktiga
    som barn som bara har ett språk.

  96. De är också bra på sitt förstaspråk.

  97. De som inte får vara med är de som
    inte var så bra på sitt andraspråk-

  98. -och inte på sitt förstaspråk heller.

  99. Jag ska visa gruppen som är bra både
    på sitt första- och sitt andraspråk.

  100. Hela den här gruppen kan rimma-

  101. -men det är en sen bearbetning
    av fonologin, bara.

  102. Om vi tittar på den lilla gruppen
    är effekten större och tidigare-

  103. -men den börjar fortfarande inte
    förrän vid 300 millisekunder.

  104. Vid vanliga test tänker vi: "Barnen
    är jätteduktiga på sitt andraspråk."

  105. De kan rimma,
    och de har alla förutsättningar.

  106. Vi känner att det lär gå bra för dem.

  107. Men deras hjärnor
    bearbetar språkljuden jättelångsamt.

  108. Det borde vara så
    att om de bearbetar dem så långsamt-

  109. -kan de ha svårare att lära sig
    vissa skillnader och nya ord.

  110. Vi vet
    att man behöver ett större ordförråd-

  111. -för att bli bättre på grammatik.

  112. Att fokusera på språkljud är bra-

  113. -för tidig läs- och skrivinlärning,
    men också för att lära sig nya ord.

  114. Det verkar vara speciellt viktigt
    för gruppen som har ett andraspråk.

  115. Nu ska jag lämna över till Ketty.

  116. Vi ska titta mer på barnen
    som Annika valde att inte prata om-

  117. -de som presterade dåligt både på
    sitt första- och på sitt andraspråk.

  118. Jag ska berätta lite
    om ett hemmasnickrat projekt.

  119. Det här är en typ av inspiration.
    Gå gärna hem och gör det hemma.

  120. Det är en typ av kamikaze-projekt,
    för det är inte helt enkelt-

  121. -men jag tror att det är sånt här vi
    behöver göra. Vi behöver samla bevis.

  122. Vi ska återvända till skolan,
    kan man säga.

  123. Jag kommer att prata om
    både en- och flerspråkiga elever.

  124. Det som de har gemensamt är
    att de har en språkstörning.

  125. Courtney pratade tidigare i drygt
    en timme om hur man ställer diagnos-

  126. -och vad definitionen ska vara.
    Jag har en minut för den här sidan.

  127. Jag ska berätta kort
    vad språkstörning är.

  128. Vi har utgått ifrån en av artiklarna
    i specialnumret som Courtney nämnde.

  129. Vi definierar språkstörning-

  130. -som nånting som är en problematik
    med språkets alla nivåer.

  131. Det kan se olika ut,
    men man har en språklig problematik.

  132. Man når inte upp till den nivå
    som är förväntad för åldern.

  133. Vi ser också
    språklig utvecklingsgång.

  134. Det går inte så fort som förväntat,
    och man kommer inte alltid i fatt-

  135. -och ingen annan diagnos
    förklarar det här.

  136. Därmed inte sagt
    att man inte kan ha andra diagnoser.

  137. Men de språkliga problemen
    förklaras inte av nåt annat.

  138. Och kanske det viktigaste:
    Det påverkar hur det går för barnet.

  139. Hur klarar man sin skolgång? Kan man
    åka buss själv? Kan man få kompisar?

  140. Och så vidare.

  141. Det här är ett försök till
    att beskriva vad språkstörning är.

  142. Det är den här gruppen
    som vi ska prata om nu.

  143. Det jag har intresserat mig för är...

  144. Som vi hörde av Annika finns det
    många olika byggstenar i språket.

  145. Ni är alla väl medvetna om fonologi,
    grammatik och så vidare-

  146. -men det som jag tycker är
    extra intressant-

  147. -är om ordförråd är speciellt viktigt
    och nåt som vi borde arbeta med.

  148. Har barn med språkstörning problem
    med sitt ordförråd? Det har de.

  149. Det finns en massa studier
    som visar att de har svårt med bredd-

  150. -d.v.s. hur många ord de kan. Vi gör
    test och ser hur de benämner bilder.

  151. De kan ha problem med djup,
    d.v.s. hur väl de kan orden.

  152. Man kanske till exempel vet
    att en hammare är ett verktyg.

  153. Sånt brukar barn kunna.

  154. Att kategorisera. Vissa studier visar
    att barn med språkstörning-

  155. -oftare associerar t.ex. "hammare"
    med att man kan spika med den.

  156. Sen kommer de inte vidare
    till att kunna prata om kategorier.

  157. Den sista dimensionen...
    Det här ska se tredimensionellt ut.

  158. Det får ni tänka er,
    om ni inte ser djupet i bilden.

  159. Flyt. Det är hur snabbt och enkelt
    man hittar sina ord.

  160. Hade jag hållit presentationen
    på engelska hade jag haft många "öh"-

  161. -och "en sån..."

  162. Så gör barn med språkstörning
    både på sitt första- och andraspråk.

  163. Man har svårare att hitta rätt ord
    vid rätt tillfälle.

  164. Studier visar att man har problem
    inom alla de här områdena.

  165. Hur ska vi då göra för att stärka
    elevernas utveckling av ordförrådet?

  166. Ordförråd är viktigt
    för ens läsinlärning-

  167. -och för ens fortsatta
    akademiska framgång.

  168. Nåt som flera studier har visat är
    att bokläsning tillsammans är bra.

  169. Man förklarar ord
    när det är nåt som man inte förstår-

  170. -eller man kanske visar en bild.

  171. Häromdagen läste jag om en person
    i "Harry Potter" som hade en bonjour.

  172. Min son visste inte vad det var-

  173. -så vi googlade och såg
    att det var en kavajliknande grej.

  174. Han lärde sig ett nytt ord.
    Det blir nog hans lärare glad över.

  175. Ett användbart ord...

  176. Det är ett exempel på hur gemensam
    bokläsning stärker ordförrådet.

  177. Det som man också har funnit ger
    effekt är att träna på kategorier-

  178. -genom att försöka titta på
    vilken som ska bort, och liknande.

  179. Jag brukar säga: "Tänk på Tårtspelet
    så vet ni vad jag menar."

  180. En väldigt effektiv metod
    är att träna strategier-

  181. -att få eleverna med språkstörning
    att förstå när de ska fråga.

  182. Det finns stöd i forskningen
    att det är nåt som hjälper-

  183. -för vi har ont om tid. Skolbarn
    ska lära sig ett par ord varje dag.

  184. Det är fem dagar på en vecka,
    och det är tjugo veckor på en termin.

  185. De ska lära sig en stor mängd ord-

  186. -och vi hinner inte
    undervisa explicit om varje ord-

  187. -så det är bättre
    att lära ut strategier.

  188. Att veta när man ska fråga
    vad nånting heter, hur det ser ut-

  189. -efterfråga en bild, eller fråga
    "Kan du säga det en gång till?"

  190. Jaha, nu när vi vet allt det här
    hur ska vi då göra hemma?

  191. Det vi ska göra är
    att lägga upp smarta små studier-

  192. -och kanske inte alltid väja
    för "Jag har ju bara tio barn".

  193. Tillsammans
    måste vi börja samla evidens.

  194. Jag gjorde det med mina kolleger
    på ett ställe som är hemligt.

  195. Vi frågade föräldrar om råd,
    och vi förankrade det med personal-

  196. -för det tar extra tid.

  197. Först testade vi barnens bredd,
    djup och flyt.

  198. Sen fick den ena delen av gruppen
    intervention. De träffade en logoped.

  199. Vi tog ut dem ur klassrummet. Det kan
    diskuteras om det var bra eller inte.

  200. Vi träffade dem 7-12 gånger.

  201. Under tiden fick de andra barnen
    vänta. De fick sina vanliga insatser.

  202. Det var grädde på moset
    som de fick i interventionen.

  203. Efter de här gångerna
    testade vi barnen igen.

  204. Sen blev det sommarlov,
    och då var de hemma och gjorde annat.

  205. När skolan började testades de igen.

  206. Kontrollgruppen fick nu intervention-

  207. -och de andra fick vara jämförelse-
    grupp. Sen testade vi igen.

  208. Här är själva upplägget. Det var elva
    barn som vi satte i de här grupperna.

  209. De var 10-12 år gamla. Bilden visar
    hur det vi gjorde såg ut.

  210. Vi inspirerades av materialet
    "Vocabulary enrichment programme"-

  211. -som går ut på att man tränar
    kategorisering, association, rim-

  212. -och alla möjliga saker som belyser
    ordförrådskunskap på olika sätt.

  213. Det var 7-12 gånger-

  214. -eftersom det var
    teater och sjukdom och sånt.

  215. Om vi tittar på hur det gick
    efter interventionen...

  216. Lärde de sig några fler ord?

  217. Kunde de benämna fler bilder? Nej.

  218. Även om den gröna linjen
    ser uppåtsträvande ut-

  219. -är det inga skillnader på riktigt.

  220. Det är ingen signifikant skillnad,
    utan de är ganska lika.

  221. Om vi tittar på flyt.
    Kunde de börja hitta ord bättre?

  222. Vi mätte det med ordflödesuppgifter.

  223. Det var faktiskt så.
    Efter de här extra gångerna-

  224. -hittade vi en skillnad
    mellan barnen som fick intervention-

  225. -och dem som var kontrollgrupp.

  226. Där hittade vi en liten skillnad.

  227. När vi tittade på djup,
    alltså om man kunde associera bättre-

  228. -eller hade mer kunskap om orden...

  229. Nu kollar jag att alla är vakna,
    för nu kommer en annan graf.

  230. Ni får en liten upphöjare på slutet.

  231. När vi tittade på den grupp
    som fick intervention först-

  232. -såg vi att det fanns en signifikant
    skillnad mot dem som inte fick det.

  233. Men det som vi också såg,
    som kanske är mindre roligt-

  234. -är att när de sen var kontrollgrupp
    och inte längre fick extra...

  235. ...träning...

  236. ...gick de tillbaka.

  237. Det här är Stanine,
    alltså en standardskala på ett test.

  238. Vi blev väldigt glada
    när vi hittade en signifikant ökning-

  239. -men de går tillbaka
    till sitt ursprungliga resultat-

  240. -när de inte får
    den här extra, intensiva träningen.

  241. Det som vi
    kan komma fram till här är-

  242. -att även om vi hade få barn
    och vi gjorde en liten insats-

  243. -så verkar ordförråd kunna tränas,
    och det ska tränas.

  244. Men vi kan arbeta mer tillsammans för
    att hitta vilka metoder som är bäst.

  245. Som jag sa i början ingick
    både en- och flerspråkiga elever.

  246. Vi fann ingen skillnad mellan dem-

  247. -men vi vet att för att flerspråkiga
    elever verkligen ska utvecklas-

  248. -ska de ha intervention
    på båda sina språk.

  249. Det kunde vi tyvärr inte ge.

  250. Barn med språkstörning behöver
    träning över tid, annars är risken-

  251. -att de går tillbaka
    till där de var innan träningen.

  252. Vi måste bli väldigt bra på att
    dokumentera och utvärdera det vi gör-

  253. -för tillsammans kan vi
    börja leta upp och hitta bevis-

  254. -för att det vi gör har effekt.

  255. Tack så mycket!

  256. Då tackar vi Ketty och Annika
    och öppnar för frågor.

  257. Jag tycker att det är intressant
    att barnen går tillbaka.

  258. Vad tänker du att det beror på?
    Jag känner igen det här.

  259. Det känns som om man ger en morfin-
    injektion eller en kortisonspruta.

  260. Vad ska vi göra
    för att det ska bli inlärning?

  261. Nu visade jag Stanine.

  262. Vi kanske inte kan förvänta oss
    den typen av höjning till...

  263. ...ja...en ökning på riktigt, utan
    det finns ju förändring i råpoäng.

  264. Jag tror att vi ska fokusera mer
    på det här med strategier.

  265. Vi provade att träna...
    de här andra grejerna.

  266. Tårtspelet jobbade vi med.

  267. Vi kanske kan se en bättre förändring
    när vi jobbar med strategier.

  268. -Det får nån annan utvärdera.
    -Tack.

  269. Tror du att det hade varit skillnad
    om du hade träffat yngre barn?

  270. Det känner jag
    att du har ett bra svar på.

  271. Jag tror att det kan vara både och.

  272. Menar du om de hade umgåtts
    med yngre barn hela tiden?

  273. Om studien hade genomförts
    med yngre barn.

  274. Vi vet att ju större skillnad
    det är från början-

  275. -desto större effekt ger
    en intervention.

  276. Så vi hade nog fått en större effekt.

  277. Vi hoppas att vi har mer plasticitet-
    effekter och att de hålls kvar...

  278. ...men det har vi ingen evidens för.

  279. Birgitta nämnde tidigare
    "curriculum-based intervention".

  280. Du pratar om strategier.

  281. När det gäller ordförrådsstimulans-

  282. -eller...ordinlärning-

  283. -vore det inte en bra strategi
    att jobba intimt med lärare-

  284. -och fokusera
    på det som sker i klassrummet-

  285. -så att barnen kan lära sig nya ord
    där de ändå måste göra det?

  286. Det sa jag inte, men det gjorde vi.
    Det var i samverkan med...

  287. ...liksom...läroplanen.

  288. Kan de här barnen behöva antingen mer
    träning eller en längre tids träning?

  289. Var det för kort och för lite?
    Hade ni fått andra resultat då?

  290. Några individer fick olika mycket,
    men det var fortfarande få personer-

  291. -och det verkade inte så. Här finns
    många frågor att titta vidare på.

  292. Skulle det kunna vara så att det är
    en längre fas innan det sitter?

  293. Ja...
    Det finns många studier att göra här.

  294. Jag kommer från Pedagogiskt stöd.

  295. När de här barnen
    kommer till universitetet-

  296. -hur kan man tänka då? För oss är
    det här en relativt ny grupp-

  297. -och en mycket liten sådan i dag.
    Har ni funderat på det?

  298. Hänvisar du till de med språkstörning
    eller de som är flerspråkiga?

  299. -Gruppen med språkstörning.
    -Ja...

  300. Ja... Jag vet inte riktigt
    vad jag ska säga.

  301. Ja...

  302. Jag tänker att personer med
    språkstörning behöver stöd livet ut.

  303. Det är väl det vi vet. Det går inte
    över, men behoven förändras över tid.

  304. Så att...samverkan...

  305. En annan presentation som jag har
    handlar om äldre elever.

  306. Jag tänker att ju bättre
    man känner sitt funktionshinder-

  307. -desto bättre vet man
    vad man behöver.

  308. Samtal och samverkan är väl
    en bra utgångspunkt i alla fall.

  309. Då får vi tacka er, Ketty och Annika,
    med var sitt paket och en applåd.

  310. Tack.

  311. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Språkstörning och flerspråkighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Allmän medicin, Flerspråkighet, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss