Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Hesa lärarröster och språksvaga barnDela
  1. Det här är
    ett alldeles vanligt klassrum.

  2. Det är en fjärdeklass
    som har tagit paus.

  3. Det är ett rum där det finns
    mycket som stökar, bullrar och låter-

  4. -och som kan kännas störande.

  5. Det här beror på hur vi tänker
    kring lärande och undervisning.

  6. Vi jämför med "för ett tag sen".

  7. Några av oss har kanske suttit
    i den här miljön.

  8. Klassrummen såg, när jag
    gick i skolan, fortfarande ut så här.

  9. Man ser hur läraren står lite upphöjd
    på ett podium.

  10. Det skiljer sig på två aspekter
    från hur det ser ut i dag.

  11. Det här är den ena.
    Det här är den andra.

  12. Vi har en man där.

  13. Så ser det inte alltid ut
    i lågstadiet. Det är ofta kvinnor.

  14. Rummet är anpassat för en man.

  15. Vi har en grupp barn han pratar med
    och de sitter tysta.

  16. Så ser det inte ut i dag och det vill
    vi inte att det ska göra heller.

  17. Det har både Kristina och Victoria
    varit inne på.

  18. Det är i samtal vi vill
    att saker och ting ska hända.

  19. Vi förväntar oss att barnet
    ska kunna delta i gruppaktiviteter-

  20. -i små nära samtal och storgrupp.
    Det gäller läraren också.

  21. Läraren måste ha en flexibel röst
    för att kunna fungera i sammanhanget.

  22. Man ska både kunna instruera
    och ta hand om en gympalektion-

  23. -och matsalen på lunchen.
    Det känner några av er igen.

  24. Varför är det så illa med buller?

  25. Vi vet från studier på vuxna-

  26. -att har man hört nåt när det bullrar
    eller är babbligt-

  27. -kommer man sämre ihåg det
    om man hörde det när det var tyst.

  28. Den här knodden är mindre än de barn
    som har ingått i vår studie.

  29. Han har hörselskydd på sig
    och det är ett problem.

  30. Vi ser ofta i skolan
    att barn behöver hörselskydd-

  31. -för att kunna koncentrera sig
    och stänga ute det som bullrar.

  32. En intervju med en flicka på åtta år
    som hade hörselskydd...

  33. När hon fick frågan om varför hon
    hade dem svarade hon:

  34. "Att plussa ihop 6 och 4
    är inte svårt"-

  35. -"men när det är stökigt
    glömmer jag 4:an."

  36. Och glömmer man fyran
    blir det inte bra.

  37. Klassrummet är en delad arbetsmiljö.

  38. Där har vi läraren och eleven.
    Vi tänker sällan på den helheten.

  39. När vi pratar om klassrum
    lägger vi oftast fokus på eleverna.

  40. Men läraryrket är ett röstyrke-

  41. -där rösten
    är en förutsättning för utövandet.

  42. Många lärare
    har problem med sin röst.

  43. Man ska överrösta
    mycket, länge och ofta.

  44. Vi ställde frågan "Påverkar en hes
    röst barnens prestation och lärande?"

  45. Ett tvärdisciplinärt team
    har jobbat med studierna.

  46. Det är forskare från audiologi,
    kognitionsvetenskap och logopedi.

  47. Vi har gjort en studie
    med snart 300 barn.

  48. Vi har satt barnen i två grupper
    som har varit ungefär likadana.

  49. Sen har vi gjort jämförelser
    mellan grupperna.

  50. Barnen har varit ungefär jämngamla
    och lika många pojkar och flickor.

  51. De har hört på ungefär samma sätt.

  52. Det sista vi har gjort är att titta
    på barn med hörselnedsättningar.

  53. Men de har haft likvärdig hörsel.

  54. Tidigare kontakt med logoped
    har varit likadan-

  55. -och det finns lika många
    flerspråkiga barn i grupperna.

  56. Vi har testat arbetsminneskapacitet
    och exekutiva funktioner-

  57. -så att vi vet att de är inom
    normalfördelningen i båda grupperna.

  58. Sen har de fått gå igenom TROG-2 som
    många av er känner igen.

  59. En digital variant... Då vet ni
    att de får höra en mening...

  60. ...och sen matcha den till rätt bild.

  61. Den ena gruppen har fått höra
    en röst som låter så här.

  62. Den andra gruppen
    har fått höra det här.

  63. Då kan man fundera på
    om det blir nån skillnad.

  64. De har fått höra samma person-

  65. -som i ena fallet har varit hes
    och i andra fallet inte.

  66. Sen har de fått höra babbel
    i bakgrunden, av sex talare.

  67. Det är ett icke-semantiskt babbel.
    De har lyssnat i hörlurar.

  68. Sen har vi mätt
    hur lång tid har det tagit-

  69. -från att de
    har hört slutet på frågan-

  70. -till dess att de har valt en bild.

  71. Och hur gick det då, tror ni?

  72. Om vi tittar på barnen i gruppen som
    har lyssnat på den hesa rösten-

  73. -så gjorde de mer fel.

  74. De korrigerade sig också mer men det
    var inte genomgripande hela testet.

  75. Ni som känner till TROG vet att det
    går från enkla till svåra meningar.

  76. Arbetsminnet spelade roll för barnen.

  77. Hade man ett gott arbetsminne-

  78. -så klarade man bättre av de enklare
    meningarna med den hesa rösten.

  79. Lyssnade på den vanliga rösten-

  80. -klarade man
    de svåra uppgifterna bättre.

  81. Både arbetsminnet och uppgiftens
    komplexitet är viktiga.

  82. Där påverkar rösten olika.

  83. Men det blir krångligare
    med den hesa rösten.

  84. Man blir osäkrare
    och det blir besvärligare.

  85. Hur var responstiderna som mäter hur
    jobbigt det är att lyssna på rösten?

  86. Den grupp barn som lyssnade på
    den hesa rösten-

  87. -svarade långsammare,
    men inte nödvändigtvis mera fel.

  88. Vilken grupp var det då?

  89. Det var flickorna
    som svarade långsammare.

  90. Vi vet inte hur det kommer sig.
    Det har Victoria spekulerat i.

  91. De här barnen är åtta år gamla
    och yngre än de ni har i era studier-

  92. -men det är nåt med att flickorna
    tar längre tid på sig att svara.

  93. De svarar lika mycket rätt som sina
    kompisar men det går långsammare.

  94. För att sammanfatta vad vi vet nu...

  95. Vi vet att heshet
    har en liknande effekt som buller.

  96. Det kan vi nog säga.

  97. Heshet tillsammans med buller
    gör det svårare.

  98. Man blir mindre korrekt.

  99. Man blir mer osäker. Det kräver
    en högre grad av ansträngning.

  100. Vi har frågat ungarna
    och de tycker att det är jobbigare.

  101. Sen såg vi att det tog längre tid.

  102. Sen frågade vi vad barnen tyckte
    om de olika rösterna.

  103. Vi vet från studier på vuxna-

  104. -att man har en starkt negativ
    attityd till folk som är hesa.

  105. Det stämde väl på åttaåringarna.

  106. De tyckte att den hesa fröken...
    De såg henne inte.

  107. Hon var inte så snäll.

  108. Hon var sträng
    och hon var ful dessutom.

  109. Det är ett elände.

  110. För att rädda de lärare
    som står där ute och är hesa...

  111. Barnen ser ju er.
    Det betyder ganska mycket.

  112. Och jag tror att man vänjer sig.

  113. Frågan är hur det påverkar på sikt-

  114. -att man minns sämre när man
    hör det i buller. Det vet vi inte.

  115. Kognitiv kapacitet spelar roll -
    arbetsminne och exekutiva funktioner.

  116. Vi har också sett i våra analyser
    att buller har en större effekt-

  117. -på barn med hörselnedsättningar
    och cochleaimplantat.

  118. Och arbetsminnet är totalt avgörande
    för hur de ska kunna fungera.

  119. Vår slutsats är att det finns en
    koppling mellan kognitiva förmågor-

  120. -röst, buller
    och uppgiftens svårighetsgrad.

  121. Och arbetsminnet är särskilt viktigt
    hos barn med nedsatt hörsel.

  122. Varför ska vi prata om röst
    egentligen?

  123. Har jag inte övertygat er
    så hoppas jag kunna göra det.

  124. Man pratar ganska sällan om lärarens
    roll i kommunikationen i klassrummet.

  125. Det tycker jag vi ska göra.

  126. Om vi hade varit arkitekter
    som skulle designa ett konserthus-

  127. -hade vi fått på nosen-

  128. -om vi inte hade tagit hänsyn till
    det som ska höras från scenen.

  129. Det är dags att plocka in-

  130. -även lärarens kommunikation
    i sammanhanget.

  131. Det är dags för utbildning-

  132. -av lärare, arkitekter, akustiker,
    audionomer och logopeder.

  133. Det handlar om att veta vad miljön
    betyder för att det ska fungera.

  134. Vi kanske behöver prata om barnens
    medvetande om ljudmiljö också.

  135. Det är nåt att ta upp
    i diskussionen med ungarna.

  136. Det var de interna faktorerna i
    klassrummet och klassrummet i sig.

  137. Men vad ska vi göra, Jonas?

  138. Jag har ett förslag. Om jag hörs...

  139. Jag har ett enkelt förslag. Vi ska
    flytta ut klassrummen i skogen.

  140. I skogen fungerar vår hörsel
    fantastiskt bra.

  141. I skogen behöver du inte anstränga
    dig när du ska lyssna på en människa.

  142. Vid regn och blåst blir det bökigt
    i skogen så vi behöver ett rum.

  143. När vi bygger klassrummen
    så ska vi eftersträva-

  144. -att göra ljudmiljön
    så skogslik som möjligt.

  145. Jag heter Jonas Christensson
    och jobbar med rumsakustik.

  146. Jag har studerat hur ljud i skolan
    påverkar elever och lärare.

  147. Ett klassrum kan se ut så här med
    en lärare som pratar till eleverna.

  148. Rösten kommer ut i rummet-

  149. -och det är viktigt
    att eleverna hör vad läraren säger.

  150. Det är också viktigt att de hör
    varifrån lärarens röst kommer.

  151. Om de två sakerna fungerar
    känner man trygghet.

  152. Känner man sig trygg är det lättare
    att ta till sig kunskap och lära sig.

  153. Känner man ingen trygghet är det inte
    så lätt att lära sig-

  154. -och det är inte bra
    för varken elever eller lärare.

  155. Ljudmiljön i klassrummet
    påverkar undervisningen.

  156. En stor del av undervisningen
    går ut på att prata och lyssna-

  157. -och därför är det viktigt att rummet
    ger optimala möjligheter till det.

  158. När jag pratar pressar jag luft ur
    mina lungor som passerar stämbanden.

  159. Här görs ett ljud som går vidare
    via munhålan och näshålan-

  160. -och ur dem far det ljudvågor
    ut i rummet.

  161. Ljudvågen träffar ert ytteröra.

  162. Ytterörat är sinnrikt konstruerat-

  163. -att leda in ljudvågorna
    i hörselgången och till trumhinnan.

  164. När ljudvågorna träffar trumhinnan
    börjar den vibrera.

  165. Bakom den sitter hammaren,
    städet och stigbygeln-

  166. -som för vibrationen in i innerörat.

  167. Här omvandlas vibrationen
    till elektrisk energi-

  168. -som via hörselnerven
    går upp till hjärnan, och så hör ni.

  169. Det är ett fiffigt system.

  170. Ni hör min röst
    och rummets ljudreflexer.

  171. Jag jobbar med att skapa optimala
    ljudreflexer för inlärning.

  172. Om man tittar på hörsel och prat kan
    man undra: Vad hör vi människor?

  173. På y-axlen
    har vi ljudets styrka i decibel-

  174. -och på x-axeln
    har vi ljudets frekvens i hertz.

  175. Det här är vad vi kan höra.

  176. Det gröna är människans
    s.k. hörbarhetsområde.

  177. Mitt i hörbarhetsområdet
    ligger talet.

  178. I en grov indelning av tal-

  179. -använder vi oss av vokaler, tonande
    konsonanter och tonlösa konsonanter.

  180. Vi vet var talljuden ligger
    i styrka och frekvens.

  181. Det här är ett foto från 1957 taget
    i en skola i Östergötland.

  182. Fröken är min mamma.

  183. Hon utbildade sig först
    till småskollärarinna.

  184. Den blev hon speciallärare.
    Hon var lärare i hela sitt yrkesliv.

  185. Hon har lärt många barn
    läsa, räkna och skriva.

  186. Men det intressanta på fotot
    är vad mamma skrev på tavlan.

  187. "Hårda självljud: A-O-U-Å
    Mjuka självljud: E-I-Y-Ä-Ö"

  188. Före 1960 hette det inte "vokaler".
    Det hette "självljud".

  189. "Konsonanter hette "medljud"
    för de saknar självljud.

  190. Det är förklaringen till att vokaler
    är starkare och konsonanter svagare.

  191. Om jag säger "A"
    och stänger min mun blir det "M".

  192. A och M har samma frekvens
    men A:et är starkare än M:et.

  193. Om vi mäter en röst
    utifrån decibel och frekvens-

  194. -så ser rösten ut så här.
    Det här är ett s.k. talspektra.

  195. De allra flesta vokalerna
    ligger i det här området.

  196. De flesta konsonanterna
    ligger i det här området.

  197. Vokalerna är starka
    och låga i frekvens.

  198. Konsonanterna är höga i frekvens
    men svagare i styrka.

  199. Vokalerna är starkare
    men det är konsonanterna-

  200. -som bär informationen
    i det svenska språket.

  201. Det blir tydligt
    när vi använder oss av förkortningar.

  202. "Lägenhet" blir "lgh"
    och "Stockholm" blir "sthlm".

  203. Vi använder få vokaler
    när vi förkortar-

  204. -för de bär väldigt lite information.

  205. Jag ska skoja med er. Ni ska få
    två meningar med bara vokaler.

  206. Så kan ni irritera er över
    att ni inte kan...

  207. Jag har kört det för flera hundra
    och ingen har kunnat det.

  208. Ni får konsonanterna i stället.

  209. Jag tror de flesta kan läsa det här.

  210. Tyvärr är det sant.

  211. Konsonanterna bär informationen
    och då ska ju rummet stödja dem.

  212. Hur gör man det?
    Jo, genom att dämpa vokalerna.

  213. Då skapar vi bra taluppfattbarhet
    som är viktig för bra undervisning.

  214. Tre faktorer påverkar
    bra taluppfattbarhet.

  215. Talarens röst, lyssnarens hörsel
    och rumsakustiken.

  216. Rumsakustikens uppgift i ett klassrum
    är att göra det lätt att lyssna.

  217. Kan du lyssna utan ansträngning är
    det lättare att lära sig saker.

  218. Och att kunna tala utan ansträngning
    är viktigt.

  219. Kan man det har rummet
    det vi kallar "bra talarkomfort".

  220. Samtidigt måste rummet har bra
    taluppfattbarhet för eleverna.

  221. Så här kan ett rum se ut också.
    Lärarens ljudvågor far ut i rummet-

  222. -men i ett sånt här rum
    studsar ljudvågorna-

  223. -och skapar onaturliga ljudreflexer.

  224. Det är inte bra
    för varken elever eller lärare.

  225. Det här mäter vi med efterklangstid.

  226. Vi tar in en högtalare i klassrummet-

  227. -och sätter på ljud på 100 dB.
    Sen stänger vi av högtalaren-

  228. -och mäter tiden det tar för ljudet
    att sjunka 60 dB.

  229. Det visar tiden på y-axeln
    och frekvenserna på x-axeln.

  230. I klassrum i Sverige i dag
    ser det väldigt ofta ut så här.

  231. Vi har mest ljudreflexer
    i de låga frekvenserna-

  232. -och det skapar dålig
    taluppfattbarhet-

  233. -och det var inte meningen
    när vi designade rummet.

  234. I Sverige sätter vi in gardiner
    och så löser vi problemet.

  235. Men det gör vi tyvärr inte. Gardiner
    har inte de egenskaper som krävs-

  236. -för att lösa ljudproblemen
    i klassrummen.

  237. Då sätter man ofta in absorbenter
    i taket.

  238. Men oftast använder vi absorbenter
    med helt fel egenskaper.

  239. Vi sätter in absorbenter som dämpar
    de höga frekvenserna så här.

  240. De informationsbärande konsonanterna
    tar vi bort men vokalerna är kvar.

  241. Elever och lärare
    reagerar på det här viset direkt.

  242. Rätt lösning är att sätta in
    absorbenter för rätt frekvenser.

  243. Det är det låga frekvenserna
    vi ska dämpa.

  244. Gör vi det händer det här
    och då blir lärare och elever glada-

  245. -för då har vi skapat
    en skogslik ljudmiljö.

  246. Vi dämpar vokalerna och ger möjlighet
    för konsonanterna att nå ut-

  247. -så att eleverna hör och förstår
    vad läraren säger.

  248. Det sitter säkert nån här i rummet
    som ska bygga en skola som tänker:

  249. "Hur gör man
    för att beställa en bra ljudmiljö?"

  250. I Sverige
    har vi Boverkets byggregler-

  251. -och de ställer fem tydliga akustiska
    krav på en skolbyggnad.

  252. Man ställer krav på ljudisolering,
    stegljudsisolering-

  253. -rumsakustik i form av mängden
    ljudreflexer i rummet-

  254. -och buller
    från installationer och trafik.

  255. Sen har man delat in kraven i olika
    ljudklasser - A, B, C och D.

  256. C uppfyller Boverkets minimikrav.

  257. B ger bättre ljudmiljö än C.

  258. A ger bättre ljudmiljö än B.

  259. Ljudklass D ger låg ljudstandard. Den
    är till för tillfälliga byggnader.

  260. Här är exempel
    på tillfälliga byggnader.

  261. Det här är ingen tillfällig byggnad.

  262. Så fort vi börjar undervisa
    i byggnaden-

  263. -faller den under ljudklass C.

  264. Ljudklass C är att rekommendera-

  265. -om man ska undervisa elever
    med svenska som modersmål.

  266. Ljudklass B är att rekommendera-

  267. -om man ska undervisa flerspråkiga
    elever på deras andraspråk.

  268. Ljudklass A
    är att rekommendera för elever-

  269. -med hörselnedsättning
    eller språkstörning.

  270. Jag vet inte vilken språkklass
    din skola behöver men det vet ni.

  271. Läser man skolverkets läroplan
    står det så här:

  272. "Undervisningen ska anpassas
    till varje elevs behov."

  273. "Den ska främja elevens fortsatta
    lärande och kunskapsutveckling"-

  274. -"utifrån elevens bakgrund,
    erfarenheter, språk och kunskaper."

  275. Men om man struntar i det
    och nöjer sig med ljudklass C-

  276. -kan man undra hur väl marknaden
    uppfyller kraven.

  277. Det här är ett minimikrav
    på en skola.

  278. Region Skåne gjorde en studie
    av över 200 klassrum-

  279. -och det visade sig att 50 % av
    klassrummen inte klarade ljudklass C.

  280. 50 % klarade inte besiktningen.

  281. En bil måste man ju besiktiga ibland.

  282. Tänk om 50 % av våra skolbussar
    inte klarade besiktningen.

  283. Specialpedagogiska skolmyndigheten
    gjorde i fjol en studie i Stockholm-

  284. -då man tittade på 85 klassrum
    i Stockholms län.

  285. 80 % av de klassrummen
    klarade inte besiktningen.

  286. Det är en av anledningarna
    till att man i dag-

  287. -försöker lösa ljudproblemen
    med hörselkåpor på eleverna.

  288. Det har blivit en stor marknad.
    De finns i käcka färger.

  289. Jag frågade mamma vilken färg
    hon hade på hörselskydden.

  290. Hon förstod inte frågan.

  291. Mamma pratar om Ester Salminen
    som skrev "Nu ska vi läsa"-

  292. -som jag läste i skolan.
    Numera köper man böcker på nätet.

  293. Jag hittade en bok om läsinlärning
    i förskoleklass och skola.

  294. Den heter
    "L som i läsa, M som i metod".

  295. Den kostar 169 kr. Jag vet inte
    om den är pedagogiskt fiffig-

  296. -men jag reagerar på att man
    sätter hörselskydd på omslaget-

  297. -på en bok
    som handlar om läsinlärning.

  298. Min mamma har sagt till mig
    att man inte får svära.

  299. Av den anledningen väljer jag
    att inte kommentera bilden.

  300. En bra ljudmiljö
    är ingen garanti för en bra skola-

  301. -men en dålig ljudmiljö
    ger klart sämre studieresultat.

  302. Att förbättra ljudmiljön i svenska
    skolor är en bra investering-

  303. -för svenska samhället
    och för elever och lärare.

  304. Ni behöver inte komma ihåg allt det
    här, men kom ihåg den här bilden.

  305. Här har vi alla förutsättningar
    för en bra ljudmiljö-

  306. -för både lärare och elever. Tack.

  307. Det är fem minuter till frågor
    om nån har nåt att säga.

  308. Tack för intressant information
    och ett nytt perspektiv.

  309. Jag har en fråga till Viveka.
    Du pratar om kognitiva förmågor-

  310. -och hur viktigt det också är.
    Hur mättes det?

  311. När du pratar om arbetsminne, vilka
    typer av uppgifter använde ni då?

  312. Barnen har fått göra
    ett test som heter CLPT-

  313. -som mäter hur barnet processar
    meningen och kommer ihåg saker.

  314. Exekutiva funktioner har vi mätt med
    WISC-IV och Elephant Mazes.

  315. Det är ett papper-och-penna-test.

  316. Ungen ska på tid dra
    rätt väg genom en labyrint.

  317. Det är så vi har gjort.

  318. -Jag har en fråga till Viveka.
    -Var är du? Där.

  319. Vad hände när du separerade bullret
    från hesheten?

  320. Vi har gjort lite olika. När det
    gäller barn med hörselnedsättningar-

  321. -så är det bullret som påverkar mest.

  322. När det gäller barn
    med normal hörsel-

  323. -har vi inte sett om det blir
    så stor effekt av enbart rösten-

  324. -annat än på responstiderna.
    Där är det bara rösten som spelar in.

  325. Det är lite oklart
    hur mycket rösten påverkar.

  326. Ungarna hör ett babbel samtidigt som
    ligger i samma frekvensspektrum.

  327. Det blir svårare då.

  328. Det finns studier när man har tittat
    på ett mer kontinuerligt spektrum-

  329. -och då kan man se att bullret stör
    på ett annat sätt.

  330. Tack ska ni ha då. Varsågoda. - Tack.

  331. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Lärare och elever, Röststörningar, Skolan, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss