Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Smartare lek- och lärspel för barnDela
  1. Kan små barn lära sig själva
    genom att vara lärare till nån annan?

  2. Är detta rent av en kraftfull
    pedagogisk metod?

  3. Vi vet att det funkar bra för vuxna.

  4. Ett av de bästa sätten att lära sig
    nåt är att undervisa om det.

  5. Många vetenskapliga studier
    visar kraften-

  6. -och mekanismerna bakom det vi kallar
    "lära genom att lära ut"-

  7. -men de är gjorda med vuxna
    eller med skolbarn.

  8. Min forskargrupp
    arbetar även med det här:

  9. 3-6-åringar som tar en lärarroll
    och undervisar, inte ett annat barn-

  10. -utan en digital figur. Jag ska visa
    med hjälp av Magiska trädgården.

  11. Det är ett lek- och lärspel
    för förskolan utvecklat av min grupp.

  12. Det har använts av 200 barn i två år-

  13. -och ska användas
    av 300 barn framöver.

  14. Vi ska titta på det
    innan vi går vidare.

  15. Här ska barnet dra rätt antal
    ballonger till gråsuggan i hinken-

  16. -så att den kommer till grottan
    i berget där skatten finns.

  17. Man tränar sånt som "för högt", "för
    lågt", "för många", "ta bort en".

  18. Här behöver den synsvaga humlan hjälp
    att nå den blomma där nektar finns.

  19. Barnet lägger till och drar ifrån
    prickar på panelen här uppe.

  20. Alla uppgifter i spelet handlar om
    grundläggande begreppslig förståelse-

  21. -som vad "för högt", "för lågt",
    "större" och "mindre" betyder-

  22. -hur de är kopplade till varandra-

  23. -och hur de relaterar till de olika
    symbolsystemen i vår kultur.

  24. Det handlar om förförståelse för
    att kunna bygga matematiska begrepp.

  25. I steg ett är det barnet
    som löser en sån här uppgift.

  26. I steg två kommer figuren...

  27. Här är det en panda. Figuren
    vill titta på och se hur man gör.

  28. I steg tre är det figurens tur
    att föreslå svar på uppgifterna-

  29. -och barnet säger om det är rätt
    eller fel.

  30. Om barnet tycker att det är fel
    visar det hur man ska göra i stället.

  31. När ett uppdrag är utfört, då barnen
    har lärt figuren hur man gör-

  32. -får de vattendroppar
    i sin vattenkanna-

  33. -och vattnar så att trädgården växer.

  34. Varför ska vi stödja utveckling-

  35. -av förförståelse för matematiska
    begrepp i förskoleålder?

  36. Undervisningen i förskoleklass och
    årskurs ett utgår från att den finns-

  37. -men många fler barn än vi tror
    är inte framme vid den startlinjen.

  38. Skälen är dels att det är svårt
    att identifiera vilka de barnen är.

  39. Vi har inte metoder för det. Och
    kunskapen är otillräcklig om detta.

  40. En vanlig föreställning är
    att om de kan siffrorna är det lugnt.

  41. Det stämmer inte.

  42. Många tror också
    att det utvecklas av sig självt.

  43. Det stämmer inte.

  44. I väldigt hög grad handlar det här
    om exponering och träning.

  45. Miljöerna är olika för olika barn,
    både hemma och på förskolan.

  46. En del barn badar i tidig matematik,
    och andra får väldigt mycket mindre.

  47. Det jobbar vi med, och vi gör det
    med metoden "lära genom att lära ut".

  48. Var ligger kraften i denna, och vad
    är poängen med den digitala formen?

  49. En del av kraften
    handlar om motivation.

  50. Det är roligare att lära sig nåt
    när man ska undervisa nån annan.

  51. Man lägger ner mer engagemang.
    Vi vet det från vuxna.

  52. Det gäller också för de små barnen,
    även om de inte greppar lärarrollen-

  53. -och skiljer mellan att undervisa
    och att hjälpa.

  54. Man förstår mycket mer när man
    får titta på nån annan som gör nåt-

  55. -och fundera på om det är rätt eller
    fel, jämfört med att göra det själv.

  56. Det senare kräver mycket.
    Vi talar om kognitiv belastning.

  57. Det gäller alla, men inte minst de
    små barnen. Där gör vi en stor vinst.

  58. Vi har också incitamentet
    att stanna upp och reflektera.

  59. Kraften i att observera nån annan-

  60. -är för övrigt nåt som återkommer
    i ett senare föredrag.

  61. En tredje vinst handlar om att stärka
    tron på det egna kunnandet.

  62. Att få känna: "Jag är nån som kan.
    Det är jag som visar hur man gör."

  63. Här kommer det digitala formatet in-

  64. -för den rollen
    är inte lätt för alla att ta.

  65. De barn som inte kan så mycket
    eller som inte tror att de kan-

  66. -tar inte en lärarroll.

  67. I det digitala formatet
    kan alla vara lärare-

  68. -och tillgodogöra sig
    de positiva effekterna.

  69. En vinst med den digitala formen är-

  70. -att vi kan få en matchning mellan
    den som lär ut och den som lär.

  71. Den är inte så lätt att få till
    mellan människor.

  72. Vi säger absolut inte att vi ska
    ersätta kamratlärande med det här-

  73. -för det finns fördelar med det-

  74. -men det finns också särskilda
    fördelar med den digitala formen.

  75. Individuell anpassning
    till varje barn är väldigt viktigt.

  76. Vi talar om adaptiva lärspel.

  77. Man ska komma ihåg att variationen
    är enorm inom det här området-

  78. -i en grupp barn med samma kalender-
    ålder. Det är viktigt att möta alla.

  79. Det är viktigt med dem som har långt
    kvar, men även dem som är långt fram.

  80. Ett adaptivt lärspel håller koll
    på lärkurvan för varje barn.

  81. Så nästa uppgift
    är anpassat efter barnet.

  82. Det betyder att vägen genom lärspelet
    kommer att skilja sig åt för barnen-

  83. -vad gäller hur nästa utmaning ser ut
    och vilken typ av stöd som ges.

  84. Men ur barnens perspektiv
    är det samma spel.

  85. Det som de kan jämföra speglar inte
    om de är bättre eller sämre-

  86. -för alla barn får vatten
    i vattenkannan på sin nivå.

  87. Alla magiska trädgårdar växer,
    och de ser olika ut.

  88. Sen jämför de också det som de kallar
    bana. "Du har kalasbanan."

  89. Men alla banor förekommer
    på alla svårighetsnivåer.

  90. Så spelet är inkluderande i
    bemärkelsen att inget barn exponeras-

  91. -och ingen kan uppfatta sig själv
    som långt efter eller långt före.

  92. Det är viktigt att motverka
    uppfattningen om att man inte kan-

  93. -för vi vet att i detta område växer
    såna idéer fram tidigt hos barn.

  94. "Matte, jag kan inte det."

  95. Vi vet att det nästan alltid är
    på felaktiga grunder.

  96. Informationen som spelet använder-

  97. -kan man göra tillgänglig
    för pedagoger-

  98. -så att de i grafisk form kan få veta
    hur spridningen är i barngruppen-

  99. -vilka som är förbi en viss tröskel-

  100. -vilka som går snabbt
    eller långsamt fram.

  101. Det är fingerade namn här.

  102. Det är ett enkelt diagnosverktyg, som
    bara är en del av läraktiviteterna.

  103. Här måste jag tyvärr kommentera att
    det finns en del s.k. diagnosverktyg-

  104. -som presenterar en massa information
    som inte är så användbar.

  105. Jag ska avsluta med ytterligare en
    möjlighet i den här typen av lärspel.

  106. Skolan står inför
    en särskild utmaning.

  107. Vi vill fånga upp flyktingbarnen.

  108. Många av dem befinner sig här-

  109. -på grund av de omständigheter
    som de har levt under.

  110. Vi ska ta fram två nya språkversioner
    av Magiska trädgården:

  111. Två arabiska dialekter som pratas
    av en hel del av de förskolebarn-

  112. -som har varit en kort tid i Sverige.

  113. Vi vill undersöka
    eventuell betydelse av-

  114. -att såna barn får börja använda
    det här lärspelet-

  115. -på sitt förstaspråk i 8 veckor, och
    sen övergå till en svensk version.

  116. En matchad grupp kommer att börja
    med den svenska versionen.

  117. Annika Andersson
    kommer att vara inblandad i detta.

  118. Vi är förstås
    intresserade av läreffekterna.

  119. Vi är också intresserade
    av eventuell betydelse för familjen.

  120. Kan det spela roll att föräldrarna
    kan förstå vad barnen gör-

  121. -i det digitala lärspelet
    i förskolan?

  122. Kan det spela roll att barn
    och föräldrar har tillgång till det-

  123. -på både svenska och arabiska?

  124. Nyckelord som...

  125. ..."barn och deras familj som lär
    och utvecklas" kommer strax...

  126. ...när Nelli Kalnak ska prata
    om ett familjeorienterat perspektiv.

  127. Tack till min forskargrupp!

  128. Och tack till andra
    väldigt viktiga medarbetare!

  129. Vi tar några minuter för frågor.

  130. Hur introducerar ni det här verktyget
    på förskolor?

  131. Frågar ni vem som är intresserad?

  132. Och deltar alla barn på en förskola
    i det här projektet? Hur gör ni?

  133. Vi har ett stort nätverk
    av förskolor som vi har kontakt med-

  134. -i södra Sverige
    och i Stockholmstrakten.

  135. Ibland är det en studie, och då är
    det förskolechefen som håller i det.

  136. Ofta handlar det också
    om enskilda pedagoger.

  137. De väljer själva
    var de vill använda det-

  138. -men i allmänhet är det hela gruppen
    som använder det. Så är det.

  139. -Stort tack!
    -Tack!

  140. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Smartare lek- och lärspel för barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barns utveckling, Språkinlärning, Språkutveckling, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Lära för livet

Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde, men hur gör man för att nå dit? Vi träffar tre lärare.

Fråga oss