Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Behandla barn med språkstörningDela
  1. Låt oss börja med när språklig
    intervention är nödvändig.

  2. En viktig fråga är
    om det är nödvändigt-

  3. -att göra de här tidiga insatserna.

  4. Detta berörde Courtney
    när hon pratade om-

  5. -att det finns stor risk för
    många falskt positiva-

  6. -ju tidigare man tittar på
    språklig förmåga.

  7. Vi hittar alltså många med språkliga
    problem om vi undersöker små barn.

  8. Om vi sätter in insatser till alla
    blir det kostsamt och onödigt.

  9. Många av de barnen
    hade blivit bra språkligt-

  10. -oavsett om vi gjorde insatser
    eller ej.

  11. Det som ställer till det är att det
    finns många språkliga svårigheter-

  12. -som inte visar sig tydligt
    tidigt i utvecklingen.

  13. Vi har alltså svårigheter
    att helt säkert identifiera-

  14. -vilka barn som behöver vår hjälp.

  15. Om vi tittar på några studier
    kan vi se-

  16. -att svårigheterna försvinner av sig
    själva hos många barn.

  17. Det kunde Bishop visa på 80-talet.
    Språkliga riskfaktorer-

  18. -förklarar bara 20 procent av varian-
    sen i språklig förmåga vid skolstart.

  19. Det vi vet är att tidiga insatser
    kan stärka t.ex. ordförrådet.

  20. Men vi har sämre evidens för
    att den tränade förmågan-

  21. -generaliseras till
    icke-tränade språkliga områden.

  22. Rekommendationen gällande
    när insatser ska sättas in är-

  23. -att man ska ha god koll på dem som
    inte följer normal utveckling.

  24. Courtney kunde räkna upp ett antal
    riskfaktorer. Ärftlighet är en.

  25. Om det finns ärftlighet för svårig-
    heterna och en avvikande utveckling-

  26. -ska vi ha insatser. Men vi ska inte
    oreflekterat sätta in dem för tidigt.

  27. "Watchful waiting"
    pratar man ibland om.

  28. Det behöver inte betyda vänta och se,
    utan följ väldigt nära utvecklingen-

  29. -och ha insatser redo att sätta in
    om det skulle behövas.

  30. Hur ska språklig intervention ges
    för att ha bäst effekt?

  31. Måste man ge träning individuellt
    eller kan man göra det i grupp?

  32. Om man kan göra det i grupp
    skulle man kunna gruppera barn-

  33. -som har snarlika svårigheter-

  34. -och sätta in träning som avhjälper
    svårigheterna hos många på en gång.

  35. Man skulle kunna skriva in det
    som skulle avhjälpa svårigheterna-

  36. -i läroplanen för förskola och skola
    och förebygga att problemen uppstår.

  37. Om gruppintervention inte funkar,
    måste man ha kontrollstationer redo.

  38. Man måste göra screeningar
    med jämna mellanrum och ha insatser.

  39. Den här studien av Boyle et al.
    från 2009-

  40. -undersökte om en logoped måste ge
    insats eller om det går lika bra-

  41. -med en logopedassistent. En yrkes-
    titel som vi inte har här i Sverige.

  42. Den undersökte också
    om det måste ske individuellt.

  43. De hade delat in barn som hade...
    Oj, förlåt mig.

  44. Barn som hade låg förmåga på Celf 3,
    som är ett språkligt test.

  45. Vi har Celf 4 nu i Sverige.

  46. De hade presterat lågt på det
    och randomiserats till fyra grupper.

  47. En fick träning individuellt, en fick
    träning individuellt av en assistent-

  48. -en fick gruppträning av logoped,
    en fick gruppträning av assistent.

  49. Femton veckors träning, tre
    tillfällen per vecka i en halvtimme.

  50. Träningen var strukturerad. De
    skulle följa en interventionsmanual-

  51. -som tog upp förståelsemonitorering.
    Man försökte lära ut-

  52. -strategier för barnen att signalera-

  53. -när de inte förstår.
    "Jag förstår inte."

  54. "Jag har ett sätt att ta till
    för att hjälpa min egen förståelse."

  55. Man tränade också ordförråd,
    grammatisk och narrativ förmåga.

  56. Man kunde se i Boyles studie-

  57. -att alla grupper utvecklades mer
    än kontrollgruppen.

  58. Kontrollgruppen var barn som fick
    vanlig logopedinsats-

  59. -som mest betydde vänta och se.

  60. Föräldrar fick råd och inga
    särskilda insatser sattes in.

  61. Det blev större framsteg
    på expressiva förmågor.

  62. Och man kunde inte se nån skillnad
    mellan de fyra grupperna.

  63. Vilket betyder att interventionen
    kunde ges av logopedassistenten.

  64. I en uppföljande studie-

  65. -har de tagit reda på
    vem som ska ge interventionen.

  66. De kunde se att den strukturerade
    interventionsmanualen funkade fint.

  67. Även när en assistent skulle
    genomföra träningen.

  68. Och det gick lika bra i grupp.

  69. Men här har de undersökt ett villkor
    som är mer och mer vanligt-

  70. -i England och i USA
    och mer och mer i Sverige.

  71. Nämligen att insatserna måste ges
    på konsultbasis.

  72. Att logopeden ger handledning till
    nån som genomför insatserna.

  73. T.ex. att nån instruerar lärarna
    i skolan eller på förskolan.

  74. De gav samma interventionsmanual
    till barn med lika stora svårigheter-

  75. -som i studien nyss. Men skolpersonal
    skulle leverera träningen.

  76. Man satte behandlingsmål för
    insatserna i samråd med läraren.

  77. Det var områden som tränades som var
    av relevans för skolinnehållet.

  78. Man gav insatserna i klassrummet,
    och det pågick i sexton veckor.

  79. Man kunde se att den här gruppen inte
    utvecklades mer än kontrollgruppen.

  80. Man såg inte nån skillnad
    före och efter interventionen.

  81. Artikelförfattarna konstaterar
    att det som fallerade var-

  82. -att man inte genomförde interven-
    tionen på samma strukturerade sätt.

  83. Man började bra. De förde loggbok
    över hur deras insatser såg ut.

  84. Sen dök annat upp som gjorde
    att den språkliga träningen-

  85. -inte längre var lika strukturerad
    och inte hade samma goda effekt.

  86. Viktigt att ta med sig är att det går
    att lägga över viss träning på andra-

  87. -men det måste åtföljas av att man
    nära följer hur interventionen ges.

  88. Courtney sa när jag pratade med henne
    i dag att om man följer nåt så nära-

  89. -är det nästan lika stor insats
    som om man gett interventionen själv.

  90. Låt oss gå vidare till var
    språklig intervention bäst ska ges.

  91. Inkludering är
    en viktig pedagogisk princip.

  92. Nånting som ofta förespråkas.

  93. Så många som möjligt ska ges insatser
    i klassrummet-

  94. -och ges tillgång till samma innehåll
    som alla andra elever.

  95. Det kan vara viktigt att påminna om-

  96. -att inkludering inte alltid har
    varit nån viktig princip.

  97. Men i Sverige i dag är inkludering
    nånting som är väldigt i ropet.

  98. I den här studien
    av Throneburg et al.-

  99. -ville man undersöka
    var elever lär sig skolord bäst.

  100. Man valde ut viktiga begrepp
    i skolundervisningen.

  101. Det fanns ord från naturvetenskap,
    språkämnen, samhällsvetenskap-

  102. -och nåt musikbegrepp.

  103. Man undersökte hur man lär barn
    i 5-8-årsåldern de här orden bäst.

  104. Detta är en amerikanske studie.
    Så det fanns en logoped i skolan-

  105. -som ofta jobbar enligt principen att
    man tar med eleven med svårigheter-

  106. -och sätter sig i "the speech room"
    och jobbar med eleven.

  107. Men här hade man
    ett samarbetsvillkor-

  108. -där skollogopeden och läraren
    samplanerade och samundervisade.

  109. Logopeden fanns i klassrummet
    och hade med läraren valt ut ord-

  110. -och visste vad som skulle komma
    under undervisningen.

  111. I det andra villkoret fanns logopeden
    i klassrummet-

  112. -men hade inte nån samverkan
    med läraren.

  113. Det tredje villkoret var att logo-
    peden gjorde "pull out"-undervisning-

  114. -eller intervention.

  115. Resultatet visade att de som
    undervisades av lärare och logoped-

  116. -var de som lärde in de här skolorden
    absolut snabbast.

  117. De lärde sig fler skolord
    än båda andra grupperna.

  118. Sämst var
    att logopeden fanns i klassrummet-

  119. -men inte samverkade med läraren.

  120. Längst ner står det som är viktigast.
    Även eleverna utan språkstörning-

  121. -utvecklades snabbare när de under-
    visades av lärare och logoped ihop.

  122. Det är viktigt att ta med sig att
    det som är nödvändigt för somliga-

  123. -är nyttigt även för andra.

  124. Detta är inte insatser som försvårar
    för övriga elever i gruppen.

  125. Och...det kan vara nånting
    man ibland tvingas fundera på.

  126. Som logoped i skolsammanhang,
    lärare eller speciallärare.

  127. Vilken intervention ska man ge?

  128. Språkliga redskap för att eleven ska
    nå läroplanens mål-

  129. -eller ska man utgå från
    ämneskunskaperna-

  130. -som är det centrala i läroplanen
    och i undervisningen-

  131. -och hoppas att det i sin tur
    utvecklar den språkliga utvecklingen?

  132. Min slutsats utifrån Throneburg är
    att det ska vara både och hela tiden.

  133. Just för
    att man i Throneburgs studie...

  134. Det som hade varit
    den individuella behandlingen-

  135. -en strukturerad undervisning-

  136. -visar sig funka lika bra
    för övriga gruppen också.

  137. Så alltid både och.

  138. Sen har vi den svåra frågan
    som jag inledde med.

  139. Vilka elever bör man prioritera
    om man tvingas till det?

  140. Det är nog alla väldigt bekanta med
    att man måste göra.

  141. Vi har svåra ekonomiska tider
    inom offentlig sektor.

  142. Det tvingas nog alla göra
    som jobbar med de här eleverna.

  143. Då är det svårt att veta
    vilka vi ska lägga vår kraft på.

  144. I en ny studie av kollegor
    ifrån England-

  145. -har man... Beskriver man vikten av
    att titta på naturlig utveckling.

  146. Man lät lärare välja ut elever
    som de var oroliga för.

  147. Man följde dem under sex veckor
    innan man gjorde nån insats.

  148. Man tittade hur den helt normala
    utvecklingen gick för de eleverna.

  149. Naturligtvis gick de i skolan.

  150. Men de gavs inget extra
    under de här sex veckorna.

  151. Barnen som utvecklades hade
    mindre nytta av logopedinsatsen.

  152. Däremot hade som inte gjorde några
    framsteg med hjälp av undervisningen-

  153. -stort behov av logopeden.

  154. Då gjorde de ett hopp i utvecklingen.

  155. De talar sig varma för att följa
    den här utvecklingen nära.

  156. Nu ska jag runda av och komma med ett
    förslag till enklare klassificering-

  157. -som är baserat på Nelson
    och kollegors forskning i USA.

  158. Ibland tvingas man separera språklig
    förmåga och läs- och skrivförmåga.

  159. Det är inte förmågor
    som går att separera.

  160. När man gör det leder det till att
    en delförmåga får mer uppmärksamhet-

  161. -medan den andra glöms bort, just av
    anledningen att vi måste prioritera.

  162. Nelson och kollegor har föreslagit
    en indelning i en sån här fyrfältare-

  163. -där man klassificerar utifrån fono-
    logisk och icke-fonologisk förmåga.

  164. Den har bekräftats genom faktoranalys
    att den äger sin relevans.

  165. Den kan identifiera språkstörning,
    dyslexitypisk utveckling-

  166. -och det som är "poor comprehenders",
    som många av er säkert känner igen.

  167. Man har utvecklat ett test som är
    baserat på den här uppdelningen-

  168. -och som förenklar
    klassificeringsarbetet betydligt.

  169. Jag ska avsluta med mina slutsatser.

  170. Tidiga insatser ska ges bara till
    barn som behöver det.

  171. Samarbete mellan logoped och lärare
    är nåt som gynnar allas lärande.

  172. Inte minst eleven som har
    behov av det, men även andra.

  173. Det finns en mycket begränsad nytta
    av konsultativt arbete.

  174. Tack så mycket för mig.

  175. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Behandla barn med språkstörning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Allmän medicin, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss