Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Observera andra och skriv bättreDela
  1. Kan man skriva bättre
    genom att observera andra?

  2. Vi har jobbat efter ett paradigm som
    handlar om hur man kan lära sig det.

  3. Vi inspirerades
    av nederländska studier.

  4. De har använt metoden
    Lärande genom observation-

  5. -framför allt vad gäller skrivande
    för äldre barn, 15 år och uppåt-

  6. -och när det handlar om faktatexter.

  7. Vi ville flytta metoden till Sverige
    och lite yngre barn.

  8. Det kommer att vara femteklassare-

  9. -så de är äldre än många barn
    vi har pratat om i dag.

  10. De kommer att skriva
    en annan typ av texter: berättelser.

  11. Jag börjar i den ändan,
    med det viktiga berättandet.

  12. Det här är början på en berättelse
    från projektet.

  13. En ganska vanlig typ av narrativ.

  14. "Cykelkrocken." Det är en tjej
    i femman som har skrivit.

  15. "I tvåan skulle jag på brasslek,
    där man spelar olika instrument."

  16. "Klassrummen var i en paviljong.
    Utanför fanns en cykelväg."

  17. "Vi var på väg till brassleken
    när det hände."

  18. Där är upptakten.

  19. Vi läser inte hela.
    Vi ska bara diskutera berättande.

  20. Att man kan berätta en historia-

  21. -med en början och händelser
    som leder till en avslutning-

  22. -är en viktig förmåga som redan
    förskolebarn oftast behärskar.

  23. Har man det inte på plats så är det
    svårt att lära sig andra genrer.

  24. Vi ville gå in i vår studie
    - en interventionsstudie-

  25. -och konsolidera att berättandet
    är på plats i mellanstadiet-

  26. -innan man måste börja
    skriva och behandla faktatexter.

  27. Vanligtvis är det så med skrivande...

  28. Det speciella med skrift är att vi
    ser texterna när de är färdiga.

  29. Vi ska lära oss något av dem
    när vi ser dem som läsare-

  30. -men vi upplever dem inte
    likadant som skribenten själv gör.

  31. Vi ser sällan själva processen.

  32. Jag har en skärmdump
    av hur det såg ut när hon skrev.

  33. Själva metoden
    Lärande genom observation-

  34. -kan vara viktig för att uppmärksamma
    processer som vi sällan ser.

  35. Vi ser inte hur texterna blir till.

  36. Vi ville använda metoden för att
    få andra att observera skribenten.

  37. Man kan göra på olika sätt.
    Själva idén är ju inte konstig.

  38. Vi lär oss genom att observera
    från att vi är små och fortfarande.

  39. Hela reklamindustrin handlar om
    att vi vill göra som någon annan.

  40. Själva metoden har ett par twistar
    som gör den effektiv.

  41. När man har använt det vid skrivande-

  42. -har man ofta låtit en skribent
    tänka högt medan hon gör olika saker.

  43. Vi ser en bild på en tjej
    som ingick i studien.

  44. Hon tänker högt
    när hon skriver "Cykelkrocken".

  45. "Jag skulle på något som kallas..."

  46. "Oj, jag skrev fel",
    Sen skriver hon "brasslek".

  47. Vi ser inte att hon har skrivit ett c
    som hon suddar ut.

  48. Hon borde ha sagt:
    "Jag skrev ett c som jag suddar ut."

  49. Hon pratar när hon skriver.

  50. Genom att låta någon se
    hur hon tänker när hon skriver-

  51. -så är grundidén att observatören
    ska få aha-upplevelser.

  52. "Så kan jag också göra."

  53. Eller: "Så vill jag inte göra,
    det verkar inte bra."

  54. Man får en slags modell
    att jobba med.

  55. Kamratobservation, som det här delvis
    är, och lärande genom observation-

  56. -kan gå till på olika sätt.
    Här är ett lektionsexempel från oss.

  57. Först handlar det om
    att man observerar något.

  58. Vi jobbade med filmklipp
    som vi satte ihop.

  59. Vi filmade barn som höll på
    med läsning och skrivning.

  60. De fick revidera
    sina egna och andras texter.

  61. De fick skriva början och slut och
    diskutera ordningen i en berättelse.

  62. Vi hade en massa filmmaterial
    och klippte ut olika bitar.

  63. Vi ville ha barn i olika stadier
    som gjorde på olika sätt.

  64. En klass som såg det skulle få olika
    modeller för hur man kunde göra.

  65. Enligt en slags vygotskijansk tanke-

  66. -om att gå
    till nästa utvecklingssteg-

  67. -så skulle barnen ha olika modeller
    att förhålla sig till på olika sätt.

  68. I det första steget i en
    Lärande genom observation-lektion-

  69. -så fick klassen se filmklipp
    med barn som läser och skriver.

  70. Det kunde vara barn som skrev början
    på en berättelse och tänkte högt-

  71. -ungefär som med "Cykelkrocken".
    I nästa steg-

  72. -kunde vi lägga in ett
    reflektions- och bearbetningsmoment.

  73. Det kunde handla om att jämföra
    och diskutera vad man hade sett.

  74. Det innebär att sätta ord på det.
    "Den början var spännande."

  75. "Den var lite tråkig.
    Den fick mig att vilja läsa vidare."

  76. Man verbaliserar det här.

  77. Vi hade en uppgift
    där barnen i grupper-

  78. -skulle rangordna olika början
    och säga vilken som var bäst.

  79. Det är viktigt och handlar om
    att observationen ska sätta sig.

  80. Man bearbetar det man har sett
    och motiverar det man gör.

  81. Det är viktigt att det finns med.

  82. I det sista momentet
    ska kunskapen konsolideras.

  83. Det kan gå till på olika sätt.

  84. Det viktiga är att få insikter om
    vad man själv kan göra med sin text.

  85. Ett exempel är att efter
    gruppdiskussionen om början-

  86. -så skulle barnen två och två säga-

  87. -hur någon som ska gå i femman
    nästa år kan skriva en bra början.

  88. De fick vara lärare, kan man säga.
    Det finns sådana moment.

  89. Angående kamratobservation:

  90. Dels är filmbarnen en sorts kamrater
    som de kan identifiera sig med.

  91. Det visade sig att många tyckte
    att filmbarnen var häftiga.

  92. Det var roliga barn
    som de såg upp till.

  93. Det blev en observation, men vi har
    också diskussionerna i klassrummet.

  94. "Jaha, tänker du så?"
    Man lär sig av hur andra resonerar.

  95. Man prövar sina tankar
    mot vad kompisarna säger.

  96. Vår studie, då.

  97. Vi designade en lektionsserie
    om fem lektioner.

  98. Vi ville kunna göra en intervention
    i klassrummet-

  99. -som passade med skolans verksamhet.
    Inget som behövde pågå i ett år.

  100. Fem lektioner som går att göra
    på två, tre veckor.

  101. Vi testade det i två skolor
    och fyra klasser.

  102. Det var logopeder som testade det
    läsåret 2013-2014.

  103. Året därefter gjorde vanliga lärare
    om interventionen själva.

  104. Resultaten blev ännu bättre.

  105. På tal om det Olof sa: Det kan
    bli bra om man har en tydlig metod.

  106. Totalt deltog 54 barn.

  107. Det är på sätt och vis ganska lite.
    Alla klasser deltog i interventionen-

  108. -men 54 barn var med i studien
    - alltså de som ville vara med.

  109. Det viktiga är
    att medan interventionen pågick-

  110. -hade de ingen annan
    läs- och skrivundervisning.

  111. Före och efter interventionen
    skrev de texter som vi kunde jämföra.

  112. Vi bedömde textkvaliteten.

  113. Vi tränade ett gäng bedömare-

  114. -som fick ett antal exempeltexter
    att bedöma utifrån.

  115. "Är barnets text bättre
    än den här exempeltexten?"

  116. De fick gradera texterna 1-100.
    Ett holistiskt textkvalitetmått.

  117. Vi kan diskutera textkvalitet
    efteråt, men så här gjorde vi nu.

  118. Vi gjorde som i de holländska
    studierna, och här är resultatet.

  119. Vi hade två skolor.

  120. Det var så smart att den ena
    - skola A-

  121. -fick intervention
    mellan text ett och två.

  122. Skola B fick intervention
    mellan andra och tredje texten.

  123. Här ser ni att textkvaliteten
    gick upp här för skola A-

  124. -före och efter interventionen,
    och här för skola B - före och efter.

  125. Texterna som de gjorde efter...
    Resultatet kvarstod.

  126. Svaret på frågan i rubriken är:

  127. Ja, textkvaliteten kan förbättras
    genom att man observerar andra.

  128. Vi vill gärna komplicera resultatet.
    Jag ska visa det helt kort.

  129. Textkvalitet hänger ihop med längd
    - längre texter får bättre kvalitet.

  130. Det är ett välkänt fenomen,
    och en del av texterna var korta.

  131. Hade de varit längre
    så hade vi kanske sett fler nyanser.

  132. Vi mätte många andra saker,
    som arbetsminneskapacitet.

  133. Framför allt tjejer med hög kapacitet
    vid början av interventionen-

  134. -skrev texter med högre kvalitet.

  135. Läsförståelsen var viktig.

  136. De som hade god läsförståelse
    förbättrade texterna mer.

  137. Behöver interventionen förbättras
    eller vad beror det på?

  138. Till slut såg vi
    ett ganska komplext samband-

  139. -mellan interventionen, textkvalitet
    och kön.

  140. Pojkarnas textkvalitet var lägre,
    både före och efter interventionen.

  141. De hade nytta av interventionen,
    men den var lägre.

  142. Vi försöker förklara det här.

  143. En förklaring kan vara den kognitiva
    utvecklingen under de här åren.

  144. De är 11-12 år.

  145. Det finns också sociala förväntningar
    på flickor att skriva längre texter.

  146. Pojkar och flickor har också
    olika erfarenheter av längre texter.

  147. Ni får fundera på det.
    Kom gärna med bra förklaringar.

  148. Jag lämnar över till Åsa.

  149. Tack.

  150. Tack, Victoria.

  151. Kul att se er här.
    Victoria lyckades hålla er vakna.

  152. Nu är det okej att somna om ni vill.

  153. Victoria pratade om
    hur man kan arbeta-

  154. -för att utveckla verktyg
    för att skriva.

  155. Det är en viktig uppgift för skolan.

  156. Barn och ungdomar ska utvecklas
    och skaffa sig verktyg-

  157. -för att kunna uttrycka sig språkligt
    genom bland annat skrift.

  158. Vi vet att alla elever inte gör det
    i samma utsträckning.

  159. Låt mig illustrera det-

  160. -genom att presentera en kille
    som jag kallar Hampus.

  161. Jag säger som tidigare talare:
    Han heter självklart inte Hampus.

  162. Han är femton,
    och han är som femtonåringar är mest-

  163. -men han har ganska rejäla
    läs- och skrivsvårigheter.

  164. Han var med i ett projekt
    som Victoria och jag jobbade med.

  165. Vi tittade på
    hur elever i femtonårsåldern-

  166. -producerar texter på olika sätt.

  167. Vi spelade in dem
    och tittade på deras ögonrörelser.

  168. Vi hade elever
    med och utan svårigheter.

  169. Vi pratade med dem om vad det innebär
    att läsa och skriva-

  170. -vad de läste och skrev hemma,
    vad som var svårt och så vidare.

  171. Hampus var
    som ganska många femtonåringar.

  172. Läsning var inte jätteroligt,
    men han läste fantasy-

  173. -tidningar, fackböcker
    för sina intressen och serier.

  174. Det hände att han skrev. Främst
    chattade han och spelade datorspel.

  175. Där förekommer ju väldigt mycket
    av skrivandet hos dagens elever.

  176. Men han skrev också dagbok,
    och så e-postade han.

  177. Han gjorde säkert annat också,
    men det här kom fram.

  178. När vi luskade i vad som är svårt-

  179. -"Vad innebär skrivande för dig?",
    så sa han...

  180. Nu får han personifiera
    många av femtonåringarna-

  181. -i gruppen
    med läs- och skrivsvårigheter.

  182. Han säger stavning.
    Att skriva är att stava.

  183. Han är femton och pratar om stavning.

  184. Elever utan läs- och skrivsvårigheter
    pratar om en röd tråd.

  185. Det är svårt
    att få till snygga formuleringar.

  186. Gruppen med svårigheter
    säger att det är svårt att stava.

  187. De tänker väldigt mycket på skrivande
    som stavning.

  188. Då kan man tänka sig
    att det syns i deras texter.

  189. Vi tittar på en text från Hampus.
    Den skrevs i ett av våra experiment.

  190. Det här är hela texten.
    Den är 57 ord lång.

  191. Det tog honom ungefär 37 minuter
    att skriva den.

  192. Jag ska läsa den för er.

  193. "Dyslexi. Lärarna bör engagera sig
    mer i elevernas arbete."

  194. "De bör ta sig tid att hjälpa elever
    med svårigheter."

  195. "De ska inte ignorera det och
    säga att eleven är lat eller dum."

  196. "Elever som inte har dyslexi
    kan reta elever som har dyslexi"-

  197. -"och säga att de är dumma,
    långsamma etc."

  198. Han kan nog ha fått höra:

  199. "Kunde du inte ha skrivit lite mer?"

  200. Jag vet inte. Jag läser mellan
    raderna. Ni får spekulera själva.

  201. Vi spelade in honom med
    så mycket saker vi kunde tänka oss-

  202. -bl.a. tangentloggning -
    man har som en liten bandspelare.

  203. Man ser alla tangentnedslag,
    redigeringar, pauser och så vidare.

  204. Därför vet jag hur det såg ut.
    Fokusera på orden "bör engagera".

  205. Det gick till så här.
    Först skrev han "Läraren bör".

  206. Sen kom han till "engagera".

  207. Han skrev "eng"
    och pausade i nästan fem sekunder.

  208. Han skrev a:et
    och pausade i mer än nio sekunder.

  209. Han raderade två bokstäver
    - g och a - och skrev dem igen.

  210. Han pausade i nästan 23 sekunder
    och raderade alla fyra bokstäverna.

  211. Han testade med ä,
    skrev "äng" och pausade.

  212. Han skrev färdigt "ängagera"
    och pausade.

  213. Han raderade hela ordet,
    skrev "eng" och pausade.

  214. Han skrev resten av ordet
    och pausade.

  215. Han pausade jättelänge
    - 136 sekunder - och fortsatte.

  216. Det är ett ganska ansträngande sätt
    att skriva på.

  217. Jag vill illustrera att bara för att
    man inte ser stavningsbekymren-

  218. -så innebär det inte att de inte
    finns och att skrivprocessen är lätt.

  219. Då är det inte så konstigt
    att vi ser sådana här saker-

  220. -i texter av elever
    med läs- och skrivsvårigheter.

  221. Vi ser ganska ofta mycket stavfel.
    Det blir nog ingen överraskad av.

  222. De är ofta kortare än kompisarnas.

  223. Som Victoria var inne på innebär det
    lägre kvalitetsbedömningar.

  224. De kan upplevas
    som lite svåra att följa.

  225. När man fokuserar på ett enda ord...

  226. Tänk er att skriva på engelska eller
    något språk ni inte är så vana vid.

  227. När man fokuserar så mycket på ordet
    så glömmer man nästan vad man gjorde.

  228. Eller så byter man ut ordet,
    och så blir det inte lika bra.

  229. De upplevs ofta, får vi höra
    från lärare, som lite talspråkliga.

  230. En anledning kan vara att de har
    en lägre ordvariation än kamraterna.

  231. De använder färre ord.

  232. Normalt sett varierar man sig mer
    i skrift än i tal.

  233. Det verkar inte den här gruppen göra
    i samma utsträckning.

  234. Vad är det då egentligen som händer?

  235. På tal om skrivande brukar man säga
    att man ska göra fem olika saker.

  236. Det var de sakerna som Victoria
    försökte visa att de observerade.

  237. Man måste planera innehållet,
    formulera det och få ner det.

  238. Man granskar och reviderar.

  239. Det ser rimligt ut, men de kognitiva
    resurserna ska dela på det här.

  240. Allt det här innebär mycket mer.

  241. Ni kan inte läsa allt, men ni ser.

  242. Det är väldigt många bollar
    att hålla i luften när man skriver.

  243. Man kan tänka sig att konsekvensen
    av att fokusera på stavningen-

  244. -blir att det tar mycket kapacitet
    och pressar ut de andra grejerna.

  245. Det blir små chanser att fokusera
    på textens övergripande delar-

  246. -och små chanser att utveckla dem.

  247. Vad kan vi göra åt det?
    Det diskuteras ju.

  248. "Kan vi träna stavning?
    Ska vi markera stavning eller inte?"

  249. "Ska vi kompensera?"
    Vi behöver både träna och kompensera.

  250. Inte bara stavning. Vi måste jobba
    med alla delar explicit.

  251. Stavningen tar lätt över
    för de här eleverna.

  252. Jag fokuserar på kompensation.

  253. Nästan alla här känner till en massa
    sätt att kompensera skrivande på.

  254. Jag intresserar mig
    för det här med att diktera sin text.

  255. De flesta har säkert en smartphone
    och har fått frågan:

  256. "Vill du starta diktering?"

  257. Många datorer har det inbyggt.

  258. Det vore jättebra,
    för då skulle man slippa stava.

  259. Vi vet inte hur väl det fungerar
    och vilka effekter det får på texten.

  260. Vi har precis, i Göteborg och Lund,
    startat upp ett forskningsprojekt.

  261. Vi undersöker vad som händer
    om man dikterar sin text.

  262. Vi ska jobba med talteknologi, men
    har än så länge bara gjort en pilot.

  263. 39 11-åringar,
    inga kända läs- och skrivsvårigheter.

  264. De dikterade till en vuxen-

  265. -som satt bredvid vid datorn och
    så att säga var dikteringssystemet.

  266. Vi gjorde grupper
    utifrån hur de stavade.

  267. Ni sak få se början på resultaten.

  268. Det här är work in progress.
    Jag vet inte hur det slutar.

  269. Vi börjar med att jämföra
    de här två sakerna för hela gruppen.

  270. Väldigt enkelt kan man säga
    att texterna såg ungefär likadana ut-

  271. -när de skrev själva
    och när de dikterade.

  272. Den enda skillnaden
    var ordvariationen.

  273. Det här kan låta självklart,
    men det är intressant:

  274. De har högre ordvariation
    när de skriver än när de dikterar.

  275. De dikterar mer talspråkligt,
    och det är viktigt att ta med sig.

  276. Vi löser inte bara stavningen.
    Man måste lära sig andra saker här.

  277. Man måste nog träna på diktering
    om det ska ge effekt.

  278. Det var en liten besvikelse,
    så vi valde att dela upp dem:

  279. Svaga, medelgoda och starka stavare.

  280. "Jag kanske får mer effekter
    med de svaga stavarna."

  281. Ingen signifikant effekt, men vi tar
    med oss det till en vidare studie.

  282. När de skriver själva
    har den svaga gruppen en tendens-

  283. -att verka kunna få längre texter
    när de dikterar.

  284. Det har jag inte lyckats belägga-

  285. -men vi ska titta på det
    med barn med dyslexi.

  286. De svaga stavarna skrev generellt
    kortare meningar än de andra.

  287. Jag vet inte vad det innebär.

  288. Resultatet på ordvariation kvarstod.

  289. Alla grupper,
    oavsett hur bra de är på att stava-

  290. -varierar sig mer när de skriver
    än när de dikterar.

  291. För att avsluta
    med det vi ska göra...

  292. I stället för barn utan svårigheter
    ska vi titta på barn med dyslexi.

  293. Vi ska använda riktiga hjälpmedel-

  294. -inte en vuxen som skriver åt dem.

  295. De ska få träna på att använda
    hjälpmedel, så får vi se vad det ger.

  296. Tack.

  297. Tack för det.
    Vi har ett par minuter för frågor.

  298. Vill någon fråga något?

  299. Då frågar jag
    om textkvalitetsbedömning.

  300. Är inte det väldigt svårt, Victoria?

  301. Det är jättesvårt.
    Man kan dela upp det i två grupper.

  302. Man kan bedöma upplevelsen
    av en hel text.

  303. Ett holistiskt mått, som vi använde.

  304. Sen kan man ha analytiska mått
    och titta på antal ord, stavfel-

  305. -långa meningar, stavfel per mening,
    bisatser och sådant.

  306. Det finns inget...

  307. Det är bara textlängd som
    tydligt korrelerar med textkvalitet-

  308. -men bara upp till 17-18 år.
    Sen finns det takeffekter.

  309. Kortare texter av vuxna bedöms ofta
    som bättre än långa texter.

  310. Textkvalitet är komplext,
    och det är en djungel.

  311. Det finns inget "Det där är bättre".
    Det är upplevt.

  312. -Kanske beroende på vem som bedömer.
    -Ja, och på syftet med texten.

  313. Ska man skriva en dikt så är en
    avhandling fel, hur bra den än är.

  314. Genre och stil avgör också.

  315. Fick eleverna bedöma ansträngningen
    med att skriva kontra att diktera?

  316. Jättebra fråga.
    Vi önskar att vi gjorde det.

  317. Vi gjorde det tyvärr inte i piloten,
    men vi gör det i den riktiga studien.

  318. -Spännande.
    -Absolut.

  319. Jag hade samma fråga.

  320. Alla viftar med fläktarna,
    men inte med händerna.

  321. Okej. Då tackar vi er.

  322. -Ni ska få en liten present var.
    -Tackar.

  323. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Observera andra och skriv bättre

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Allmän medicin, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss