Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Finns det någon specifik språkstörning?Dela
  1. Jag tror att det område som jag har
    varit verksam inom de senaste åren-

  2. -grundar sig i en växande frustration
    på grund av en brist på erkännande-

  3. -av vad språkstörningar är
    och vilken inverkan de har.

  4. I Storbritannien kommer det ofta ut
    dokumentärer om autism eller dyslexi-

  5. -men man hör aldrig nåt
    om barn med språkstörningar.

  6. Gemene man
    vet oftast ingenting om det-

  7. -medan alla känner till autism.

  8. Så jag och några kolleger startade
    en Youtube-kanal som heter RALLI-

  9. -och vi hade två mål. Det första
    var att vi ville väcka uppmärksamhet.

  10. Folk skulle få veta vad det var
    och hur det kan påverka de drabbade.

  11. Vårt andra mål var
    att försöka reda ut terminologin.

  12. RALLI står för Raising Awareness
    of Language Learning Impairments.

  13. Det tog oss lång tid att komma på det-

  14. -och vi gick igenom
    en massa olika kombinationer.

  15. RALLI fungerade bäst,
    men det är ett förvirrande område.

  16. Ett annat problem i Storbritannien-

  17. -är situationen vi har
    vad gäller tillgången till hjälp.

  18. I Storbritannien finansieras logopeder
    av hälso- och sjukvården-

  19. -trots att de oftast
    hjälper barn i skolorna.

  20. Därför blir det en intressant dynamik
    mellan utbildning och hälsa.

  21. Landets hälso- och sjukvård är
    pressade i dessa åtstramningstider-

  22. -och på många håll
    har man fått dra in stödet-

  23. -så brittiska barn
    som behöver tal- och språkträning-

  24. -får numera bara
    sex logopedbesök om året.

  25. Det tycks inte variera utifrån behov,
    så oavsett problem får de sex besök.

  26. Det kompletteras ofta
    med en konsultativ modell-

  27. -där det inte är
    logopeder som ger stöd-

  28. -utan de instruerar lärare
    eller assistenter i att ge stöd.

  29. Ni får nog höra mer om det i dag.
    Jag kan prata om det i timtal.

  30. Jag har träffat
    logopeder som har sagt:

  31. "Vi måste dra ner på nåt, så vi
    ska inte hjälpa barn över fem år."

  32. "Vi ska inte hjälpa barn
    med lägre icke-verbal IQ än 85."

  33. "Vi ska inte hjälpa
    den här gruppen av nåt skäl."

  34. Och inget av det är evidensbaserat.
    De vill bara försöka få ner siffrorna-

  35. -utan att tänka igenom
    varför de väljer ut en viss grupp-

  36. -och vad det finns för bevis
    på att det är mest effektivt.

  37. Det är en komplicerad situation
    som är resursbaserad-

  38. -så vi vill försöka
    fästa vikt vid bevisen.

  39. Om vi måste fatta svåra beslut,
    så ska de reflektera våra bevis-

  40. -för vad som är mest effektivt.

  41. Vi ville jobba med terminologin.
    Det här är Dorothy Bishops artikel-

  42. -som hon publicerade för sex år sen.

  43. Hon tittade på antalet beteckningar
    för outredda språkproblem.

  44. Först har vi olika prefix, som
    "specifik", "primär" eller ingenting.

  45. Sen har vi beskrivningar,
    så "specifika språk-nånting"-

  46. -"specifika språkinlärningsproblem"-

  47. -och så substantivet - "svårigheter",
    "störningar" eller "nedsättningar".

  48. Genom att kombinera de här orden
    så kan man få 168 möjliga termer.

  49. Hon gjorde en Google Scholar-sökning
    och fann att minst 130 av termerna-

  50. -hade använts nån gång
    under de senaste tjugo åren eller så.

  51. Det var 33 olika termer
    som hade använts över 600 gånger.

  52. Det innebär alltså
    förvirring i litteraturen.

  53. Sen visade hon
    att det här har stor betydelse.

  54. Trots att språkstörningar
    är vanliga och allvarliga-

  55. -är forskningsintresset lågt.

  56. Det finns mycket mer forskning
    om ADHD än om språkstörningar.

  57. Det speglas också i finansieringen.

  58. I USA har autism en öronmärkt
    forskningsbudget på en miljard dollar.

  59. Språkstörningar
    får ingenting i närheten av det.

  60. Det uppmärksammas inte av media-

  61. -och därför inte heller av allmänheten.

  62. Dorothy fann att inkonsekvensen
    i terminologin bidrog väldigt mycket-

  63. -till problemet med att få
    anslag och uppmärksamhet-

  64. -för folk inser inte
    att vi pratar om samma sak.

  65. Vi har 33 olika beteckningar,
    men vi pratar om samma sak.

  66. Om vi inte är överens om namnet, så
    inser inte folk att det är ett problem.

  67. Vi glömmer också att föräldrar
    gillar etiketter och vill ha ett namn-

  68. -att ge till svårigheterna
    som deras barn upplever.

  69. Beteckningarna
    har också påverkat diagnostiseringen.

  70. "Specifika språknedsättningar"
    är en väldigt laddad term.

  71. Det antyder att språk är speciellt.
    Varifrån kom den teorin?

  72. Förut trodde folk
    att barns språkstörningar-

  73. -liknade språkstörningarna
    hos strokedrabbade vuxna.

  74. Vi visste att de vuxnas problem uppstod
    efter skador på vissa delar av hjärnan-

  75. -så man tänkte
    att en del av barns hjärnor-

  76. -bara ägnade sig åt
    språk och grammatiska processer.

  77. Teorin om ett "specifikt" språkproblem
    fick fäste-

  78. -när lingvister pratade
    om en språkutvecklingsmodul-

  79. -teorin att språkförmågor
    är modulära och medfödda-

  80. -så en speciell del av hjärnan
    sysslar bara med språkhantering.

  81. Teorin att språk kunde vara
    selektivt nedsatt var därför logisk.

  82. Barnen hade en skada i hjärnan
    som påverkade deras språk-

  83. -men ingen annan förmåga.

  84. Samtidigt trodde man att de icke-
    verbala förmågorna begränsade en.

  85. Väldigt länge har man tänkt
    att om språkstörningen är i linje-

  86. -med de icke-verbala förmågorna,
    så kan man inte göra så mycket åt det.

  87. Men om man har
    en diskrepans mellan dem-

  88. -så kan man utveckla språket
    för att minska glappet.

  89. Men nu vet vi att den här modellen
    troligtvis inte stämmer.

  90. Jag vill tillägga
    att den här teorin fick ett sånt fäste-

  91. -att det är ett kriterium som används
    för att utesluta barn från stöd.

  92. Om språkstörningen är i linje
    med icke-verbal IQ, får de inget stöd.

  93. Om icke-verbal IQ är för låg,
    så tror man att inget kan göras.

  94. Men de här teorierna utmanas nu,
    och vi har arbetat oerhört mycket-

  95. -med neurobiologin
    bakom språkstörningar.

  96. Genetiska bevis tyder på att specifika
    och icke-specifika språksvårigheter-

  97. -troligtvis delar
    samma genetiska riskfaktorer.

  98. Språkstörningar och andra störningar
    har liknande genetiska riskfaktorer-

  99. -som de riskfaktorer vi ser
    för specifika språkstörningar.

  100. Vi vet nu mer om hjärnans utveckling.

  101. Den är inte så modulär
    som i det vuxna sluttillståndet.

  102. Hos små barn
    är språket utspritt i hela hjärnan-

  103. -så teorin att det kan vara
    selektivt nedsatt stämmer nog inte.

  104. Det vet vi även på en beteendenivå.
    Jag tänkte visa er bevis-

  105. -för att icke-verbala
    och verbala förmågor samspelar.

  106. Föga förvånande är språk
    ett verktyg för problemlösning.

  107. Har man språk, så använder man det
    för att lösa även icke-verbala problem.

  108. Teorin om att det icke-verbala
    begränsar en har också avfärdats.

  109. Studier av barn
    med intellektuella funktionshinder-

  110. -visar att språkstöd
    kan ha en positiv effekt.

  111. Gör det språket normalt? Nej.
    Men är det bra för barnet? Troligen.

  112. Så det finns utrymme för förbättring
    även om barnen har flera problem.

  113. Sheena Riley skrev en översiktsartikel-

  114. -där hon presenterade data
    från Bruce Tomblins studie.

  115. Här ser vi icke-verbal IQ
    och den sedvanliga gränsen vid 85.

  116. Den här axeln visar testpoäng-

  117. -och här är gränsen
    -1,25 standardavvikelser.

  118. Här har vi barn med normalt språk-

  119. -och här har vi barn
    med specifika språkstörningar-

  120. -så de har dåligt språk men normal IQ.

  121. Det här är en ovanlig grupp
    som har låg IQ men normalt språk.

  122. Här har vi barn med både
    verbala och icke-verbala problem.

  123. Jag vill prata om den här gränsen.
    Fördelningen är ju rätt kontinuerlig-

  124. -och gränsen är helt godtycklig,
    så varför drar vi gränsen just här?

  125. Varför är språkstörning
    just det här och inte det här?

  126. Gränsen är helt godtycklig,
    och fördelningen är kontinuerlig-

  127. -så störningarna är inte utpräglade.

  128. Och kanske kan språkutveckling
    hjälpa en att utveckla andra förmågor.

  129. Ska det icke-verbala utgöra gränsen?

  130. Vad skulle hända med barnen
    om vi arbetade med deras språk?

  131. Många har nog varit
    missnöjda med status quo-

  132. -vad gäller
    gränsdragningen och terminologin.

  133. Allt ställdes på sin spets nyligen-

  134. -när en internationell språktidskrift
    gav ut ett specialnummer.

  135. I det hade Sheena Riley och
    Dorothy Bishop skrivit varsin artikel-

  136. -där de försökte reda ut
    terminologin kring språkstörningar.

  137. Var är vi överens
    och var är vi oeniga?

  138. Här har vi
    DSM-5-kriterierna för språkstörningar.

  139. De röda delarna
    är sånt som kan diskuteras-

  140. -och sånt som vi inte
    har nån konsensus kring.

  141. Det första kriteriet är
    att barns språkförmågor-

  142. -är under det normala
    för barn i den åldern.

  143. Jaha, vilka delar av språket?

  144. Måste det vara allt - fonologi,
    ordförråd, grammatik, pragmatik?

  145. Måste det vara alla delar
    eller räcker det med två av dem?

  146. Gränsdragningen är ju godtycklig-

  147. -så hur vet vi
    vad som är en språkstörning?

  148. Och hur förändras det över tid?
    Mönstret kan ju förändras-

  149. -från när man är under fem
    till när man är femton.

  150. Nästa är: "Språkstörningar kan inte
    förklaras av andra utvecklingsproblem."

  151. Vilken nivå av icke-verbal förmåga
    kan förklara en språkstörning, då?

  152. Vi vet att språkstörningar förekommer
    ihop med många utvecklingsstörningar-

  153. -men vår förståelse av sambanden
    är dålig, så det är rätt svårt för oss.

  154. Om man även har ett annat syndrom-

  155. -ska man då inte få
    en språkstörningsdiagnos?

  156. Kan nån med ADHD
    inte ha en språkstörning?

  157. Borde man få nån hjälp?
    Ska man träffa en logoped? Vi vet inte.

  158. Det sista kriteriet är: "Språkstörningar
    vållar problem i vardagen."

  159. Vi tror att det stämmer,
    men vi är dåliga på att mäta det.

  160. Hur mäter man
    funktionsnedsättningar-

  161. -på ett sätt som gör
    att man kan se förändringar över tid?

  162. Forskarna diskuterade det här-

  163. -och det finns många kommentarer
    som är kopplade till deras synpunkter.

  164. Dorothy bestämde sig
    för att göra nånting åt det-

  165. -så hon startade systemet CATALISE-

  166. -som var en Delfi-studie,
    och jag tänkte berätta lite om det.

  167. Studien publicerades i Plos One,
    så den är gratis att ladda ner.

  168. Den innehåller huvudkriterier
    och en logisk förklaring av dem.

  169. Det var en multidisciplinär övning-

  170. -men vi fokuserade på engelska.

  171. Det låter arrogant,
    men det var bara för att vi kände-

  172. -att språkkriterierna
    kan variera från språk till språk.

  173. Vi tänkte att om vi börjar med
    att komma överens om grunderna-

  174. -så kan olika länder bestämma
    vilka språkkriterier de ska ha.

  175. Det här multidisciplinära teamet
    bestod av huvudsakligen logopeder-

  176. -mest eftersom panelen valdes ut
    utifrån vilka som skrivit kommentarer-

  177. -och de råkade vara logopeder,
    men det var även psykologer-

  178. -familje- och utbildningsorganisationer-

  179. -och några föräldraorganisationer
    och lärare.

  180. Så det var en blandning,
    men i huvudsak logopeder.

  181. Det som hände var
    att man hämtade information-

  182. -från specialnumret, från Twitter
    - Dorothy Bishop gillar Twitter-

  183. -och från ett nätforum
    som Royal College hade anordnat.

  184. Man kom på 76 möjliga meningar,
    och sen fick en panel granska dem-

  185. -och så skapades
    46 utgångsmeningar utifrån dem.

  186. De formulerades om
    och gjordes mer koncisa.

  187. De 46 meningarna
    skickades till alla i panelen-

  188. -och så skulle man säga
    hur mycket man höll med om dem.

  189. Det var till exempel:
    "Icke-verbal IQ borde inte vara"-

  190. -"nåt som kan
    utesluta språkstörningar."

  191. Då fick man säga
    hur mycket man höll med om det.

  192. Sen skulle man rättfärdiga sitt betyg,
    så man fick säga varför man tyckte så-

  193. -och om möjligt komma med
    bevis som stödde ens ståndpunkt.

  194. Dorothy och hennes team
    studerade sen all information-

  195. -och reviderade meningarna,
    för vissa gillade inte formuleringarna.

  196. "Formulera det hellre så här."

  197. De redigerade meningarna
    och skapade 27 nya meningar-

  198. -och skickade dem till panelen,
    som fick betygsätta dem igen.

  199. Det var fascinerande att få delta-

  200. -för nu fick man både meningarna
    och de andras kommentarer-

  201. -så man kunde se
    varför nån inte höll med en.

  202. Det var lite skrämmande.
    Man såg hela svarsfördelningen-

  203. -så man såg om man stack ut
    eller om man höll med alla andra.

  204. Man kunde läsa allas kommentarer
    och reflektera över dem.

  205. "Varför tycker jag så här?
    Skulle jag kunna tänka om?"

  206. Det här ska bara ge er en uppfattning.
    Här har vi de 46 ursprungsmeningarna.

  207. Om det är helt orange,
    så höll folk med om yttrandet.

  208. Blått betyder
    att man inte höll med alls.

  209. Ni ser att ingen
    höll med om mening fem.

  210. Det var säkert den med icke-verbal IQ.

  211. Men ni ser ju
    att vi höll med om det mesta.

  212. Vid den andra omgången
    höll de flesta med om det mesta.

  213. Om det var för att vi var utmattade-

  214. -eller för att vi hade fått
    nya insikter, det vet jag inte-

  215. -men de sista 27 meningarna
    höll de flesta av oss med om.

  216. Vilka var meningarna
    som alla höll med om, då?

  217. Den här är nog kontroversiell här,
    för ni har nog mer screening än vi:

  218. "Allmän screening bör inte utföras,
    särskilt inte på barn under fem år."

  219. Anledningen till det är att man
    får många falska positiva resultat-

  220. -och vi kan inte behandla friska barn.

  221. Man kan ju också
    orsaka stress och nervositet-

  222. -hos föräldrar
    vars barn kanske inte har problem.

  223. Så folk protesterade
    mot allmän screening-

  224. -men ansåg ändå
    att små barn med beteendeproblem-

  225. -borde få en språkutvärdering.

  226. Det vi vet från forskningslitteraturen-

  227. -är att folk ofta ser
    att barn har beteendeproblem-

  228. -och många såna problem
    beror på språkstörningar-

  229. -som folk kanske inte känner till.

  230. Så utvärdera
    barn med beteendeproblem.

  231. Andra varningssignaler var t.ex.
    genetiska anlag för språkstörningar-

  232. -att ha dålig fattningsförmåga-

  233. -att vara pojke ökar tyvärr risken
    för långvariga språkstörningar-

  234. -och att barnen
    inte var socialt engagerade.

  235. Om barn under fem år uppvisade
    det här, så skulle det rättfärdiga-

  236. -en utvärdering av en logoped.

  237. Vi var också överens om
    att komorbiditet-

  238. -inte borde utesluta
    en språkstörningsdiagnos.

  239. Det beror på
    att vi inte förstår sambanden-

  240. -och barn med språkstörningar
    har ofta andra utvecklingsproblem.

  241. Vi borde därför inte utesluta barnen
    från varken en diagnos eller hjälp.

  242. Distinktionen mellan försening
    och störning ansågs inte nödvändig.

  243. I Storbritannien har man ansett
    att barn som har en platt språkprofil-

  244. -bara är försenade
    och därför inte behöver nån hjälp-

  245. -medan barn med ojämna profiler-

  246. -borde prioriteras i behandlingen.

  247. Men forskningen visar att barn
    med platta profiler sällan utvecklas-

  248. -medan barn med enstaka svårigheter
    troligtvis utvecklas.

  249. Så där var vi överens.

  250. Problempunkterna... Vi kom inte
    överens om var gränserna bör gå.

  251. De flesta hävdade
    att -1,25 standardavvikelser-

  252. -var nivån där barn började få problem
    i till exempel klassrummet.

  253. Vi försökte alltså knyta det
    till funktionella problem.

  254. Ett annat problem var hur man gör
    med barn från sämre förhållanden.

  255. På en politisk nivå vill folk att vi ska
    minska effekten av social utsatthet-

  256. -men det pågår en debatt om huruvida
    logopeder borde prioritera utsatta barn.

  257. Att man är socialt utsatt-

  258. -förklarar inte
    varför man har språkstörningar-

  259. -utan det kan tyda på genetiska anlag-

  260. -så vi ville inte göra
    den distinktionen.

  261. Man bör notera
    om barn är från sämre förhållanden-

  262. -men det är ofta ingen förklaring
    till varför de har språkstörningar.

  263. Ett annat stort problem
    i Storbritannien-

  264. -är vad man gör med barn
    som inte har engelska som modersmål.

  265. För närvarande
    befinner de sig i ett slags limbo.

  266. Vi har inget bra svar på det,
    men jag ska prata mer om det strax.

  267. En annan stor fråga är icke-verbal IQ,
    men konsensusen var-

  268. -att barn inte borde uteslutas
    från en diagnos eller hjälp-

  269. -om deras IQ är lägre än 85,
    så det var det vi var överens om.

  270. Okej! När vi var
    överens om diagnoskriterierna-

  271. -ville vi ta itu med terminologin.

  272. Vi har ett utkast, och vi hoppas
    att vårt sista utkast är färdigt-

  273. -för publicering i slutet av 2016.

  274. Vi hade 21 meningar, och
    78 % av oss höll med om 19 av dem.

  275. I jämförelse med diagnoskriterierna
    var det svårare att nå konsensus här.

  276. Vissa av deltagarna
    var starkt emot ordet "störning".

  277. Andra var emot ordet "nedsättning".

  278. Jag trodde att det skulle bli en kamp
    till döden. Folk hade starka känslor.

  279. Men det vi kom fram till
    var att "språkstörning"-

  280. -skulle vara den föredragna termen
    för problem som märks i vardagen-

  281. -och associeras med dålig prognos,
    alltså barn som inte blir friska-

  282. -och att "språkutvecklingsstörning"
    skulle användas för barn-

  283. -som inte har
    en annan känd diagnos eller etiologi.

  284. Förekomsten av antingen biologiska
    eller miljöbetingade riskfaktorer-

  285. -skulle inte utesluta den här diagnosen.

  286. Och språkutvecklingsstörningar kan
    förekomma ihop med andra störningar-

  287. -och kräver inget glapp
    mellan verbal och icke-verbal förmåga.

  288. Det är det vi har svart på vitt.

  289. Folk hade starka åsikter, men här
    är skälen till att vi valde "störning".

  290. Jag tror nog att alla förstår-

  291. -att "störning" betyder
    att man borde göra nånting åt det.

  292. Det är nåt som bör tas på allvar.

  293. Det för även upp språkstörningar
    på samma nivå som andra syndrom-

  294. -som autismspektrumstörningar,
    motoriska koordinationsstörningar-

  295. -eller koncentrationsstörningar.

  296. Alla de här sakerna är störningar,
    så språkproblem bör ha samma status.

  297. Det är kompatibelt
    med andra diagnostiseringssystem.

  298. I DSM-5 används "störning",
    och i ICD-11 ska "störning" användas-

  299. -så därför blir det konsekvent.

  300. Folk kände att även om
    det fanns fördelar med att behålla-

  301. -"specifik språknedsättning",
    som använts i forskningen-

  302. -så är termen "specifik"
    förvirrande och vilseledande-

  303. -så det var därför
    vi kasserade det begreppet.

  304. Vi tittade på
    om vi kunde definiera undertyper-

  305. -men Dorothy övergav det försöket.

  306. När man med hjälp av DSM-5
    diagnostiserar autism-

  307. -finns det en paraplyterm och sen
    kan man specificera olika kriterier-

  308. -som autismspektrumstörning med
    intellektuell och språklig nedsättning.

  309. Det är samma här. Man kan ha språk-
    utvecklingsstörning med talproblem-

  310. -eller särskilda problem
    med sitt verbala arbetsminne.

  311. Det är så det ska fungera.

  312. Vi har utfört
    en stor populationsstudie i England.

  313. Ni kanske har varit i England.
    Det brukar inte vara så här soligt.

  314. Det här är London,
    och vi utförde vår studie i Surrey-

  315. -ett grevskap sydväst om London.

  316. De blå prickarna är
    skolor som har deltagit i studien.

  317. Vi ville utvärdera barns språkförmågor
    när de började skolan.

  318. Frågan var: Om man har språkproblem
    när man börjar skolan-

  319. -vad innebär det
    och hur förändras det över tid?

  320. Det ville vi ta reda på,
    och Wellcome Trust finansierar oss.

  321. Det är en stor studie,
    så här har ni alla glada forskare.

  322. Det här var innan vi började,
    och därför var alla så glada.

  323. Det här visar varför vi är slitna nu.

  324. Vi screenade över 7 000 barn-

  325. -eller vi bad de stackars lärarna
    att screena dem.

  326. Screeningen var ett delformulär
    av barnens kommunikationschecklista-

  327. -så vi bad lärarna att betygsätta
    en massa olika språkbeteenden.

  328. I England
    börjar barnen skolan löjligt tidigt.

  329. De börjar det år de fyller fem-

  330. -så min dotter började
    när hon var fyra år och en månad-

  331. -och de börjar läsa och skriva direkt-

  332. -så vi kräver mycket av våra små.

  333. När vi screenade de här barnen,
    var de 4 till 9 och 5 till 10 år gamla.

  334. Könsfördelningen var jämn.
    82 % var av vitt brittiskt ursprung-

  335. -vilket är samma
    som i hela Storbritannien.

  336. 11 % hade engelska som andraspråk,
    vilket är lägre än landsgenomsnittet-

  337. -där ungefär 19 % av eleverna
    har engelska som andraspråk.

  338. Surrey är ett rätt fint grevskap.

  339. Här har vi variationen
    för socioekonomisk bakgrund.

  340. Här är barn som lever i fattigdom,
    och här är barn som har rika föräldrar-

  341. -så de rika är lite överrepresenterade.

  342. Det är rätt intressant-

  343. -och det borde göra att regeringen
    faktiskt uppmärksammar våra fynd.

  344. Så vi gjorde screeningen,
    och det här är rådata från den.

  345. Ju högre poäng,
    desto större språkproblem har barnet.

  346. Barn med 39 poäng
    var i stort sett icke-verbala.

  347. Vi har antalet barn här, och mörka
    staplar är pojkar och ljusa är flickor.

  348. Ni ser att resultaten är kontinuerliga.

  349. De flesta barnen har inga problem,
    men svansen är oerhört lång.

  350. Det är som sagt svårt att veta
    vid vilken nivå barnen har problem.

  351. Det är en godtycklig gräns,
    och vi drog gränsen här-

  352. -så 14 % av barnen hade problem.

  353. 14 % av barnen
    hade de mer extrema resultaten.

  354. Det man ser direkt
    är att det är pojkarna-

  355. -som är överrepresenterade här.

  356. Det var dubbelt så många pojkar
    som flickor som hade problem.

  357. Många av barnen var födda
    på sommaren och var alltså yngre.

  358. Det är intressant att tänka
    på utbildning och förväntningar.

  359. Förväntningarna är höga,
    och små barn uppnår dem inte.

  360. Trots att det bara är 14 %-

  361. -är många av dem tvåspråkiga barn.

  362. Ett av de mer chockerande fynden-

  363. -var att en procent av dem inte kunde
    formulera meningar efter första året-

  364. -så de var oerhört nedsatta-

  365. -vad gällde uttrycksförmåga.

  366. I den grupp barn vi screenade-

  367. -ville vi utvärdera en kohort i detalj.

  368. Det här är en invecklad bild,
    så jag berättar bara kort hur vi gjorde.

  369. 31 barn gick redan i särskola,
    så de hade väldigt grava problem.

  370. Vi uteslöt dem,
    för de kunde inte göra testet.

  371. Vi uteslöt även de flesta barnen
    med engelska som andraspråk-

  372. -men vi utförde en pilotstudie på dem,
    som jag ska berätta mer om snart.

  373. De delades upp i låg risk, hög risk och
    inget formulerat tal, och alla bjöds in.

  374. Deltagarna var slumpmässiga,
    men vi valde ut några extra flickor.

  375. Trots att färre flickor hade problem-

  376. -träffade vi många av dem
    för att studera könsskillnader.

  377. I slutändan deltog
    529 enspråkiga barn-

  378. -från första klass,
    då de är fem-sex år gamla-

  379. -vilket var 83 % av dem som bjöds in.

  380. Sen träffade vi
    runt 500 av dem igen två år senare-

  381. -vilket var 95 % av kohorten,
    från ett ganska stort antal skolor.

  382. Vi utvärderade dem rätt ordentligt,
    vilket ni snart ska få se prov på.

  383. Men först tänkte jag prata
    om de tvåspråkiga barnen.

  384. Det här var ett av problemen vi hade.

  385. Det här är ett stort problem
    i Storbritannien och säkert här också.

  386. 19 % av barnen i England-

  387. -börjar skolan
    med engelska som andraspråk.

  388. De har många olika modersmål -
    det rör det sig om 300 olika språk.

  389. Till och med i vita medelklass-Surrey-

  390. -var det 64 olika språk i vår grupp.

  391. De största språken är urdu, polska,
    portugisiska, bengali och panjabi.

  392. De utgjorde en tredjedel av gruppen.

  393. Några andra språk
    var tamil, kantonesiska-

  394. -och danska, för guds skull!
    Vem pratar danska i England?

  395. Men som ni ser
    är det ofta lite speciella språk.

  396. Det är ett dilemma, för vi har
    inga utvärderingar på de här språken.

  397. Vi har inte ens
    utvärderingar på de vanligaste språken.

  398. Även om vi hade haft det, så har vi
    ingen som kan sköta utvärderingen-

  399. -så hur avgör man
    om de här barnen inte kan engelska-

  400. -eller om de har
    grundläggande språkproblem?

  401. Man kan inte ens fråga föräldrarna,
    för kulturellt sett kan man inte säga:

  402. "Har ditt barn problem?"
    Det är ett minfält. Det är svårt.

  403. Vi vet att om man har
    engelska som andraspråk-

  404. -så har man det
    ofta svårt i grundskolan.

  405. Som grupp klarar de sig inte lika bra.

  406. Men vi har forskning som tyder på-

  407. -att tvåspråkighet
    är en kognitiv fördel.

  408. Som nån som tyvärr är enspråkig,
    så hade jag gärna varit tvåspråkig.

  409. Jag tror att det är bra
    att kunna mer än ett språk.

  410. Utmaningen är
    att veta vem som behöver hjälp-

  411. -men det går inte
    att utvärdera alla på deras modersmål.

  412. Ursäkta för att bilden blev fel.
    Det vi försökte göra var att tänka:

  413. "Vi får ett mått på barnens
    språkkunskaper när de börjar skolan."

  414. "Hjälper det oss att förutspå deras
    framsteg under de första skolåren?"

  415. Här är screeningresultaten igen.

  416. Här är ljusa staplar
    de enspråkiga barnen-

  417. -och de mörka är tvåspråkiga barn,
    och deras resultat är väldigt spridda.

  418. Vissa av dem klarar sig
    lika bra som enspråkiga barn-

  419. -men andra lyckas inte lika bra,
    så det är verkligen stor variation.

  420. Det här är hela populationen,
    så vi kunde se hur de lyckades-

  421. -i jämförelse
    med andra tvåspråkiga barn.

  422. Här är gränsen för den 90:e
    percentilen för enspråkiga barn-

  423. -och vi kallade dem
    "låg språkförmåga".

  424. Vi antar inget om språkstörningar,
    vi säger bara att när de börjar skolan-

  425. -så är deras språkförmåga i engelska
    inte så bra som man hade hoppats.

  426. Det är alltså 10 % av enspråkiga barn
    men hela 25 % av tvåspråkiga barn.

  427. I England börjar vi inte bara tidigt,
    vi testar dem även till fördärvelse.

  428. Vi har nationella bedömningar
    i slutet av tvåan, när de är sex-sju.

  429. Då ser man om de når upp till målen-

  430. -och om de klarar alla krav-

  431. -i fem ämnen: tala och lyssna,
    läsning, skrivning, matte och NO.

  432. Det här är andelen barn
    som inte lyckas i alla ämnen.

  433. Enspråkiga barn med normalt språk
    är referensgruppen.

  434. Av enspråkiga barn
    med språkstörningar-

  435. -misslyckas nästan 60 % med att
    nå upp till kursmålen två år senare.

  436. Vi har riskkvoterna här,
    så risken är betydligt förhöjd.

  437. Om man är en tvåspråkig elev
    som har rätt bra kunskaper i engelska-

  438. -lyckas man faktiskt lite bättre
    än enspråkiga elever efter två år-

  439. -så alla tvåspråkiga barn
    har inte problem.

  440. Men om ens språkförmågor i engelska
    inte var så bra det första året-

  441. -har ungefär hälften av dem
    fortfarande problem två år senare.

  442. Så ungefär hälften av barnen
    når inte upp till målen två år senare-

  443. -men för en given språknivå-

  444. -klarar sig tvåspråkiga barn rätt bra.

  445. Det vi säger i vår artikel,
    som snart ska publiceras-

  446. -är att utvärderingar i första klass-

  447. -kan förutspå
    hur barnen klarar sig två år senare.

  448. Om språkförmågan fortfarande
    är under det normala efter ett år-

  449. -borde man troligtvis
    försöka hjälpa de barnen lite extra-

  450. -för att få dem att komma i kapp.

  451. De fick göra ett språktest
    i första klass-

  452. -och även detta förutspådde
    språkförmågorna i tredje klass.

  453. Trots att tvåspråkiga barn-

  454. -utvecklas snabbare än enspråkiga,
    så behåller de sin rangordning.

  455. De barn som låg längst ner i början
    ligger längst ner även tre år senare.

  456. Då återvänder vi
    till vår enspråkiga kohort.

  457. Vi använde samma diagnostiska ramar
    som Bruce Tomblin-

  458. -så vi mätte ordförråd, grammatik,
    berättande, förståelse och uttryck.

  459. Vi mätte även icke-verbal förmåga.
    För att avgöra vem som hade problem-

  460. -använde vi en ganska sträng gräns.

  461. Vi jobbade med barnpsykologer,
    som tyckte att 1,25 standardavvikelser-

  462. -var löjligt och skulle ge alldeles
    för många falska positiva resultat.

  463. Barnen hade olika IQ-

  464. -men till språkstörningsstudien
    valde vi ut barn utan nedsatt IQ.

  465. Den här artikeln kom ut i år,
    och här ser vi bara förekomst.

  466. Vi delade upp språkstörningsgruppen
    i lägre och högre icke-verbal IQ.

  467. Att räkna in alla barn
    påverkar förekomsten-

  468. -som då ökar med ungefär 50 %.

  469. Vi räknade också ut
    andelen barn med språkstörningar-

  470. -som även hade en känd diagnos,
    som till exempel autism.

  471. Totalt sett hade ungefär 10 %
    av vår population en språkstörning-

  472. -och 7,5 % hade
    en språkstörning som var outredd.

  473. Vi fann att det här
    har en stor funktionell inverkan.

  474. Bara 11 % av de här barnen
    nådde upp till kursmålen-

  475. -så de klarar sig inte så bra i skolan.

  476. Frågan var då om en låg icke-verbal IQ
    verkligen har nån betydelse-

  477. -för barnens språkprofil,
    och svaret på den frågan är nej.

  478. Om de här linjerna korsar noll-

  479. -så såg vi ingen skillnad
    mellan barn med hög och låg IQ.

  480. Tendensen är
    att barn med lägre IQ klarar sig sämre-

  481. -men det är oerhört stor variation.

  482. Överraskande nog visade dessa barn
    inte fler tecken på beteendestörningar-

  483. -och de klarade sig inte sämre i skolan
    än barn med normal IQ-

  484. -så det fanns ingen egentlig skillnad
    i deras kliniska profiler.

  485. Men de barn som hade språkstörningar
    och en annan diagnos-

  486. -klarade sig sämre i allt
    och hade fler beteendeproblem.

  487. Så det är nåt
    med intellektuella nedsättningar-

  488. -som påverkar den kliniska profilen.

  489. Så vad har hänt med dem över tid?
    Ja, det här har utmanat mina teorier.

  490. Standardpoängen
    visar hur det gick i ettan-

  491. -och här ser vi hur det gick i trean.

  492. Här är barn som låg lågt båda åren,
    här är barn som låg normalt båda åren-

  493. -och här ser vi lite rörelse.

  494. Det här är barn
    som låg bättre till i trean än i ettan.

  495. Det här är barn som lyckades sämre.

  496. Ungefär lika många barn
    klarade sig bättre respektive sämre.

  497. När jag har berättat det
    för andra logopeder, så säger de:

  498. "Det handlar väl om
    vilka som fick stöd?" Nej.

  499. Hälften av de här fick stöd
    och hälften av de här fick stöd.

  500. Vi tittade inte på stödets effekt,
    men det ser inte ut att ha betydelse-

  501. -men det kan ha att göra med
    att de får väldigt lite hjälp.

  502. Det mest fantastiska är
    intraklasskorrelationskoefficienten.

  503. Ju närmare ett, desto bättre,
    så 0,93 är jättebra!

  504. Det är som vid upprepade mätningar.

  505. Så hur de klarar sig i ettan
    kan förutspå hur de klarar sig i trean.

  506. Det finns inte
    så mycket mer att förklara.

  507. Det är oerhört stabilt,
    och det är vi inte först med att visa.

  508. Men eleverna utvecklas.
    Det här är en tillväxtkurva-

  509. -som visar resultatförbättringar
    under tiden som vi har utvärderat dem.

  510. Det här är vanliga barn, det här är
    barn med enbart språkstörningar-

  511. -och det här är
    barn med flera diagnoser.

  512. Det vi ser är att alla utvecklas,
    så alla barn lär sig mer språk-

  513. -men linjerna är
    i stort sett parallella-

  514. -så hastigheten för utveckling
    skiljer sig inte åt mellan barnen.

  515. Det innebär
    att det är svårt att minska klyftan.

  516. Alla barn utvecklas lika snabbt,
    vilket kanske är lite överraskande.

  517. Standardpoängen är lite nedslående,
    för även här är linjerna parallella-

  518. -och trots att barn med språkstörningar
    gör framsteg-

  519. -så kommer de inte i kapp
    barnen utan språkstörningar.

  520. Hur ska de komma i kapp, då?

  521. Det här har gäckat mig länge,
    för om barnen ska komma i kapp-

  522. -måste de lära sig språk
    snabbare än de andra barnen-

  523. -och det finns biologiska skäl
    till varför det blir svårt för dem.

  524. Är det ens möjligt? Kan man förändra
    utvecklingshastigheten? Jag vet inte.

  525. Somliga menar
    att det kan göras under en viss period.

  526. I skolan är språket väldigt stabilt.
    Innan fem års ålder är det inte det.

  527. Innebär det att det är lättare att ändra
    språkutvecklingskurvan hos små barn?

  528. Somliga säger ja,
    andra säger att det rör sig om mätfel.

  529. Det är svårare
    att mäta språk hos små barn-

  530. -och det kan påverka resultaten.

  531. Den andra frågan är
    om det nuvarande stödet räcker.

  532. Man kanske behöver mer stöd.

  533. Jag hade gärna lärt mig svenska.
    Sex lektioner om året lär inte räcka-

  534. -trots att jag har de
    grundläggande kunskaper som krävs.

  535. Jag hade behövt fler lektioner.

  536. Vad kan man dra för slutsatser, då?

  537. Först och främst vill jag utmana-

  538. -logopederna i Surrey och överallt-

  539. -att tänka på vad man vill uppnå.

  540. Om man bara kan erbjuda sex besök,
    vad tror man kommer att förändras?

  541. Försöker man hjälpa barnen
    att komma i kapp?

  542. De säger ofta att barnen får hjälp
    för att de ska kunna uppnå målen.

  543. Det är också det
    som många studier tittar på.

  544. Om man har ett standardiserat prov
    som mått, så ska barn lyckas med det-

  545. -men stödet tycks inte hjälpa här,
    så det kanske är dömt att misslyckas.

  546. Men det finns andra saker
    som logopeder kan göra och gör.

  547. Man kan lära barn nya kunskaper.

  548. Man kan lära dem
    grammatik eller berättande.

  549. Vissa barn kan behöva strategier.

  550. Jag blev så glad om ett barn sa:
    "Kan du berätta vad det här betyder?"

  551. Hurra! De har en strategi
    som faktiskt hjälper dem.

  552. Ibland utvecklas inte språket,
    men vi kan ändå hjälpa barnet.

  553. Vi kan ge lärarna strategier
    för att hantera olika beteenden-

  554. -eller lära dem
    ett teckenbaserat språksystem.

  555. Men ska vi göra det här,
    måste vi inse att det är målet-

  556. -och vi måste hitta
    ett sätt att mäta det.

  557. Det handlar om
    att hantera förväntningarna.

  558. Det är osannolikt att barnen
    som är längst ner i tillväxtkurvan-

  559. -kommer att "botas".
    Vi ska inte bota dem.

  560. Vi ska försöka utveckla
    deras språk och kommunikation.

  561. Men vad ska vi prioritera?

  562. Vilka kommunikationsfärdigheter
    är mest användbara?

  563. Vi borde prioritera
    att kunna prata med familj och vänner.

  564. Men för små barn är det
    viktigt att klara sig bra i skolan.

  565. När man har studerat färdigt,
    så frågar ingen vad man fick på CELF-

  566. -men nån kanske frågar
    hur många examina man har.

  567. Vi borde anpassa vårt stöd
    för att hjälpa barnen att uppnå det.

  568. Det här är också viktigt.
    Vi vet att språk är kopplat-

  569. -till barns beteende, mentala hälsa
    och förmåga att styra sina känslor.

  570. Om vi kan visa
    att vi kan hjälpa barn med det-

  571. -så skulle beslutsfattarna älska oss-

  572. -för det skulle ha en konkret effekt
    på andra delar av systemet.

  573. Och hur mäter vi utvecklingen?
    Hur mäter man små framsteg?

  574. Om de inte kommer i kapp, kan vi
    åtminstone visa att de har utvecklats-

  575. -tack vare stödet, även om
    det bara rör sig om sex besök?

  576. CATALISE
    kommer att förändra landskapet-

  577. -och förändra
    hur vi arbetar och vilka vi hjälper.

  578. Att utesluta barn
    som är äldre än fem år-

  579. -eller som har lägre IQ än 85
    från dem man hjälper är ohållbart.

  580. Nu när vi har allt svart på vitt,
    så har föräldrarna möjlighet-

  581. -att ifrågasätta vissa av besluten.

  582. Nu behövs interventionsstudier
    där man kan utvärdera effekterna-

  583. -av olika egenskaper
    på behandlingsrespons.

  584. Stämmer det att barn med lägre IQ
    inte svarar på behandling?

  585. Jag tror inte att så är fallet,
    men de kan behöva specialbehandling.

  586. Och sen måste vi också omvärdera
    hur vi planerar och finansierar stödet.

  587. Att minska klyftan tar nog tid-

  588. -och det kommer att krävas
    konforma och konsekventa åtgärder.

  589. Vi måste se över
    hur dessa barn inkluderas-

  590. -och hur vi mäter framstegen
    på ett sätt vi inte har gjort tidigare.

  591. Sammanfattningsvis är vi mer överens,
    men landskapet ser annorlunda ut nu.

  592. Våra termer och kriterier
    är mycket mer inkluderande-

  593. -och vi måste se till
    att vi kan uppfylla alla olika behov.

  594. Vår studie visar
    att språk kan förbättras-

  595. -men troligtvis inte
    utvecklingshastigheten.

  596. Barn kan inte lära sig snabbare,
    inte när de väl har börjat skolan.

  597. Det här påverkar vilka som får stöd
    och vad man vill uppnå med stödet.

  598. Vi måste nå ut med det budskapet
    till föräldrar, ombudsmän och lärare-

  599. -så att alla vet vart vi vill komma
    och hur vi ska ta oss dit.

  600. Tack för att ni lyssnade!
    Vill ni veta mer om RALLI, kan ni...

  601. Vi har nog ingen svensk kampanj.

  602. Vill vi gärna ha den översatt,
    så hör av er om ni vill hjälpa oss.

  603. Tack så mycket!

  604. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Finns det någon specifik språkstörning?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Forskningsanslag, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss