Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling: Språkstörning och hörselnedsättning i skolanDela
  1. Jag ska prata om en grupp som utsätts
    för extra stora utmaningar.

  2. Nämligen barn med hörselnedsättning.

  3. Ett exempel på en utmaning i skolan-

  4. -kan vara att genomföra ett projekt
    tillsammans med en klasskamrat-

  5. -kring teman
    som vatten, skog eller hinduism.

  6. Vad krävs av individen för att den
    ska kunna bidra till arbetet-

  7. -och lära sig nåt av det?
    Ja, ganska mycket.

  8. Det krävs att man förstår vad temat
    innebär och instruktionerna man får.

  9. Det krävs
    att man kan söka information-

  10. -läsa den, förstå den,
    bearbeta och strukturera den-

  11. -till en redogörelse
    där man använder rätt ord.

  12. Alltså, det som Åsa och Viktoria
    har pratat om.

  13. Det krävs också att man kan
    kommunicera effektivt med de andra-

  14. -att man kan ta in vad de säger, och
    att man kan formulera vad man tycker.

  15. Det ställer höga krav
    på komplexa språkliga förmågor-

  16. -och på förmågan att kommunicera.

  17. Alla har inte goda förutsättningar
    att tillägna sig de kompetenserna.

  18. En riskgrupp är
    barn med hörselnedsättning.

  19. Ca 100 barn föds varje år i Sverige
    med en permanent hörselnedsättning.

  20. Till det kommer barn som tidigt i
    livet förvärvar en hörselnedsättning.

  21. Detta får naturligtvis konsekvenser
    för språkutvecklingen.

  22. Kontexten för språkutveckling,
    åtminstone i tidig ålder-

  23. -är samtal och interaktion med andra.

  24. Vi lär oss språk i samspel med andra-

  25. -och för att vi ska kunna interagera
    med andra.

  26. Talspråksutvecklingen bygger på
    att man kan uppfatta-

  27. -och dela in ljudsignalen
    som språkstimulansen består av-

  28. -att man kan skapa ljudbilder av ord-

  29. -och sen koppla dem
    till en betydelse.

  30. För att det ska gå bra måste det ske
    i meningsfulla kontexter.

  31. En hel del i det talade språket,
    den språkliga input barnet får-

  32. -är betonat
    och har en tydlig betydelse.

  33. Men vi har också korta,
    obetonade element som t.ex. ändelser.

  34. Man måste kunna förstå skillnaden
    mellan "leker" och "lekte".

  35. Vi har korta funktionsord
    som "på", "som", "att", "har"-

  36. -som är viktiga för att modifiera
    betydelsen hos de andra orden-

  37. -och för att markera samband...

  38. ...mellan de andra orden
    i meningar och texter.

  39. Det ställer krav på hörseln. Man
    måste kunna höra de här elementen.

  40. Det ställer krav på förmågan att be-
    arbeta auditiv, språklig information.

  41. Det är en utmaning att lära sig det
    här även utan en hörselnedsättning.

  42. Det är viktigt med tidig upptäckt
    och att man sätter in åtgärder-

  43. -t.ex. hörapparat eller
    cochleaimplantat i tidig ålder.

  44. Men även om barnet
    får hjälpmedel tidigt-

  45. -visar det sig
    att det inte finns nån garanti-

  46. -för att det blir
    en typisk språkutveckling.

  47. Vi har undersökt språk
    och språkutveckling-

  48. -hos barn med olika grad av hörsel-
    nedsättning sen slutet av 90-talet.

  49. Sen dess har förutsättningarna
    förbättrats för de här barnen-

  50. -både när det gäller teknik
    och tidiga åtgärder.

  51. Eftersom en bidragande orsak,
    eller orsaken-

  52. -till språkstörning
    hos barn med normal hörsel-

  53. -är problem med bearbetning
    av auditiv information, använde vi-

  54. -samma metoder i forskningen
    kring barn med hörselnedsättning-

  55. -som i forskning kring barn med
    språkstörning utan hörselnedsättning.

  56. Vi har fokuserat på såna förmågor-

  57. -som är särskilt sårbara
    hos barn med språkstörning-

  58. -som förmågan att repetera låtsasord-

  59. -som t.ex. "tukasen",
    "stölakap", "mäpa" och "skulpa".

  60. Vi har också tittat på förmågan
    att böja verb i dåtid-

  61. -som "lekte" och "sprang".

  62. Det är intressant att hitta på ord
    och se om barnen kan böja dem.

  63. T.ex. verbet "flipa", som inte finns.

  64. Båda de här förmågorna föreslås-

  65. -som kliniska markörer
    för språkstörning.

  66. Att repetera låtsasord prövar
    förmågan att minnas en ljudsekvens...

  67. ...tillräckligt länge för att skapa
    en ljudbild som man sen återger.

  68. Det är en grundläggande förmåga för
    att man ska kunna lära sig nya ord.

  69. Förmågan att böja verb representerar
    förmågan att skapa språkliga regler-

  70. -d.v.s. en aspekt
    av grammatisk förmåga.

  71. En annan förmåga som vi har
    fokuserat på är meningsförståelse-

  72. -eftersom nedsatt förståelse är
    ett tecken på allvarligare problem-

  73. -och sämre prognos vid språkstörning.

  74. Här får barnet höra en mening och
    ska sen peka på en av fyra bilder-

  75. -som passar ihop
    med meningens betydelse.

  76. Det representerar en komplex förmåga-

  77. -som bl.a. är beroende av korttids-
    minnet och grammatisk kunskap.

  78. Det ska mer till,
    men bland annat det.

  79. I en pågående studie undersöker vi
    15 döva barn med cochleaimplantat.

  80. De är 5-8 år gamla, och har fått
    sina implantat ganska tidigt-

  81. -mellan 8 månaders och 3,5 års ålder.

  82. När vi tittar på gruppnivå
    och jämför med matchade kontroller-

  83. -presterar de här barnen
    signifikant sämre på alla tre mått.

  84. Tittar vi på individnivå
    är det bara två av de femton barnen-

  85. -som presterar helt i nivå
    med jämnåriga på alla tre mått.

  86. De allra flesta har problem med
    uppgiften att repetera påhittade ord-

  87. -och ungefär hälften har problem
    med två eller alla tre mått.

  88. Det vill säga, de presterar i viss
    mån som barn med språkstörning.

  89. Den här andelen, ungefär hälften-

  90. -liknar det man har funnit
    i internationella studier-

  91. -och i våra studier av barn med mild
    hörselnedsättning och hörapparat.

  92. Om man går upp i ålder
    minskar andelen något-

  93. -men fler barn
    uppvisar problem med språket-

  94. -än barn med normal hörsel.

  95. Utöver detta fann vi att utvecklingen
    av ordförrådet kan vara svag.

  96. Studier tyder på att det gäller
    ordförståelse i högre grad-

  97. -än ordproduktion.
    Vi har också tittat på interaktion-

  98. -mellan barn med hörselnedsättning
    och jämnåriga kamrater-

  99. -och funnit att i samtal i en tyst
    miljö med en kamrat de känner väl-

  100. -d.v.s. under gynnsamma förhållanden,
    är barnen aktiva samtalspartner.

  101. De skiljer sig inte från kamraterna,
    men de har andra strategier-

  102. -och ett annat behov
    av visuell information-

  103. -d.v.s. att titta på den
    som de pratar med.

  104. Nu jämför vi barn
    med mild hörselnedsättning-

  105. -med barn med måttlig nedsättning.
    Båda grupperna har hörapparat.

  106. Andelen barn som presterar lågt
    på både repetition av påhittade ord-

  107. -och meningsförståelse
    är lika stor i båda grupperna.

  108. Det tyder på
    att hörselnedsättningsgraden-

  109. -inte påverkar risken
    för språkstörning nämnvärt.

  110. Barnen med mild hörselnedsättning-

  111. -hade fått sin hörapparat senare
    än de med måttlig nedsättning-

  112. -vilket är nånting
    som man borde titta närmare på.

  113. Trots framstegen i teknisk kvalitet-

  114. -och att man får hjälpmedel tidigt,
    vilket förbättrar förutsättningarna-

  115. -får en hörselnedsättning
    ofta konsekvenser-

  116. -för språkutvecklingen
    och den kommunikativa förmågan.

  117. De här barnen har också en ökad risk
    för läs- och skrivsvårigheter.

  118. De kan använda mindre effektiva
    strategier än barn med normal hörsel.

  119. Detta får också konsekvenser för
    förutsättningarna för deras lärande.

  120. Inte i nån studie
    kan man hitta nån enskild faktor-

  121. -som kan förklara varför det går bra
    för vissa barn och sämre för andra.

  122. Liksom för barn med språkstörning
    utan hörselnedsättning-

  123. -är nog förklaringen multifaktoriell.

  124. Det handlar om ett samspel mellan
    svagheter och styrkor hos barnet-

  125. -där styrkorna kanske kan hjälpa till
    att kompensera.

  126. En sak som är viktig att tänka på är-

  127. -att hörseln inte blir normal
    med ett hörselhjälpmedel.

  128. Kvaliteten är annorlunda jämfört med
    om man inte har en hörselnedsättning.

  129. Man har undersökt många faktorer-

  130. -för att försöka se vad som skulle
    kunna predicera en bättre prognos.

  131. Man har tittat
    på grad av hörselnedsättning-

  132. -om de har hjälpmedel på båda öronen-

  133. -deras språkliga miljö, vilka
    pedagogiska insatser som har gjorts-

  134. -och barnets inneboende
    kognitiva förutsättningar.

  135. Men ingen av de här faktorerna
    kan helt...

  136. De kan bidra, men det finns
    väldigt mycket kvar att förklara.

  137. Den slutsats vi drar av det här är
    att vi inte kan nöja oss med-

  138. -att vi har tekniskt avancerade
    hjälpmedel som sätts in tidigt-

  139. -eller att barnen bara har
    en mild hörselnedsättning.

  140. Vi kan än så länge inte från början
    säga vilka som får problem.

  141. Vi vet bara att risken för språk-
    störning är högre i den här gruppen.

  142. Uppföljning av språkutvecklingen hos
    barn med nedsatt hörsel är viktig-

  143. -och det är viktigt att erbjuda stöd
    för språkutvecklingen-

  144. -för att ge
    så goda förutsättningar som möjligt.

  145. Barn med hörselnedsättning har
    ett försämrat lyssningsvillkor-

  146. -och det är viktigt att ta reda på-

  147. -hur yttre aspekter av
    lyssningsvillkor påverkar lärandet.

  148. Det ska vi få höra om strax. Tack.

  149. Tack så mycket!
    Det är två minuter kvar för frågor.

  150. Har ni tittat på bilaterala eller
    unilaterala hörselnedsättningar?

  151. Det är bara bilaterala sensorineurala
    som vi har tittat på-

  152. -men unilaterala är också viktigt
    att titta närmare på.

  153. En konklusion. När vi logopeder hör-

  154. -"Ju sämre barnet hör, desto sämre
    blir språket" ska vi protestera-

  155. -för så är det inte. Tack ska du ha!

  156. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Allmän medicin, Hörselskadade, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss