Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016: Livet, konsten och kärleken enligt Patti SmithDela
  1. Hej, vad roligt att se dig!

  2. Hej. Det är ju jag som ska börja,
    och så säger du hej... Hej, Patti!

  3. Vi träffades för första gången
    i går kväll.

  4. Men vi ska försöka få kontakt,
    och jag är övertygad om att vi lyckas.

  5. I går kväll kändes det
    som om vi alltid har känt varandra.

  6. -Jag är helt med, ingen fara.
    -Då hoppar jag över första frågan.

  7. Du kallas ofta för en "ikon".
    Vad tycker du om det?

  8. Jag tycker mest det är lustigt.
    För mig är en ikon...

  9. Jag äger några vackra ryska ikoner.

  10. Jag har helgonmålningar,
    exempelvis Sankt Göran och draken.

  11. De är så vackra.

  12. De finns ju främst i ortodoxa kyrkor.

  13. Jag ser mig inte som en gammal tavla
    av ett vördat helgon.

  14. Jag är bara mig själv.

  15. Jag arbetar. Jag vet mitt värde
    som människa och "arbetare"-

  16. -men jag tänker inte på mig själv
    som om jag var på den nivån.

  17. Nej, men om vi håller begreppet ikon
    på den här nivån.

  18. -En kulturell ikon?
    -Inom den teologiska terminologin...

  19. ...skiljer vi på ikon och idol.

  20. Jag är säker på
    att du inte gillar att kallas "idol".

  21. Men en ikon reflekterar nåt annat.

  22. En idol hänvisar bara till sig själv.

  23. En ikon är som ett fönster,
    teologiskt talat.

  24. Helgonen du nämnde
    reflekterar nåt djupare.

  25. Det gudomliga inom dem,
    eller i den verkliga världen.

  26. Inom teologin är det varje
    människas uppgift att vara en ikon.

  27. Vi ska reflektera
    det gudomliga inom oss.

  28. Det är vad du pratar om
    och gör hela tiden.

  29. Vilken vacker tanke! Det kanske inte
    är så illa att vara en ikon ändå.

  30. Det var det jag ville få dig att inse.

  31. För mig handlar det om...
    Ibland hedras vi med titlar-

  32. -och då måste vi tänka efter
    om vi verkligen har förtjänat dem.

  33. Det är allt.

  34. Och vi deltar ju alla
    i den mänskliga dialogen.

  35. Jag vill inte att folk ska vara rädda
    och tro att jag är på en annan nivå.

  36. Jag är lika obekväm, klumpig-

  37. -och usel på
    att hålla rent och snyggt hemma.

  38. Nästan som ett helgon, alltså.
    De är också väldigt mänskliga.

  39. En ikon är ju en form av konstverk-

  40. -och du talar alltid om
    att "leva konst".

  41. Kanske mer än att vara en konstnär.

  42. När man är ett konstverk
    reflekterar allt man gör nåt djupare.

  43. Jag har en syster som är...

  44. Vi växte upp som Jehovas vittnen.

  45. Jag lämnade rörelsen när jag var 12,
    men min syster är djupt troende-

  46. -och hon är ett Jehovas vittne
    varje sekund av sitt liv.

  47. Hon säger jämt att deras jobb är
    att precis som Petrus-

  48. -ge sina lamm föda,
    att informera och hjälpa andra.

  49. Hon ber och kontemplererar alltid,
    eller hjälper människor.

  50. Hela tiden! Hon gör det inte
    bara några gånger i veckan.

  51. Det är den hon är.
    Och för mig som författare-

  52. -eller nån vars arbete
    eftersträvar vissa andliga ideal-

  53. -eller estetiska ideal,
    så är det också den jag alltid är.

  54. Vare sig jag diskar, lagar mat
    eller tar en promenad.

  55. Det jag vill säga är-

  56. -att vi inte kan lägga ifrån oss
    vårt kall här i livet.

  57. De är en del av vilka vi är.

  58. -Underbart, och god teologi.
    -Jag får högsta teologiska poäng.

  59. Ja då.

  60. Skälet till att vi är här är att du
    och Henning Mankell var vänner.

  61. Han skulle har varit närvarande
    på förra årets bokmässa.

  62. Det kunde han förstås inte
    och tio dagar senare dog han.

  63. Du var med i ett svenskt tv-program-

  64. -och pratade med Henning
    om konstens roll-

  65. -och om de berättelser-

  66. -som ni båda två
    har ägnat era liv åt att skriva.

  67. Men du nämnde också
    Dag Hammarskjöld.

  68. Sen skrev jag till dig
    och nämnde dem båda.

  69. -"Jag kommer", svarade jag.
    -Och här är du nu.

  70. Vi pratade om många saker-

  71. -men skälet till att jag
    känner till Dag Hammarskjöld-

  72. -är att min pappa beundrade honom
    när jag var barn.

  73. Han läste Hammarskjölds poesi
    för oss.

  74. Han beundrade honom
    för att han var en människa-

  75. -som var känslig
    och engagerad för andra-

  76. -och ville skapa fred i världen
    - men inte en betingad fred.

  77. Han ansåg inte
    att fred var lika med svaghet-

  78. -eller att man inte
    ska kämpa för det man tror på.

  79. Han värderade både individen
    och kollektivet.

  80. Pappa beundrade honom verkligen.

  81. Så han har alltid
    en plats i mitt hjärta.

  82. I mitt panteon av personer
    jag tänker på på grund av min pappa.

  83. Förra eller förrförra året
    besökte jag hans grav.

  84. Det var lustigt. Jag hade mitt band
    med mig och de sa:

  85. "Vill du inte gå nånstans? Det vimlar
    av bra klubbar och coola ställen."

  86. "Jag vill se Dag Hammarskjölds grav",
    sa jag.

  87. De googlade Dag Hammarsköld.

  88. Men vi åkte dit
    och det berörde mig mycket.

  89. Men det är nåt som hedrar min pappa.

  90. Min uppfostran, alltså. Han gick inte
    i kyrkan och var inte religiös.

  91. Men han läste hela Bibeln
    och Koranen.

  92. Alla möjliga heliga skrifter,
    och han läste Jung.

  93. Han lärde oss alltid
    att ifrågasätta saker-

  94. -och det var så han förde in
    Dag Hammarskjöld i våra liv.

  95. Han såg honom som en djup, känslig
    och öppen tänkare.

  96. Vi återkommer
    till din fascination för gravar.

  97. Men vi dröjer vid Hammarskjöld lite.

  98. En av hans egna "ikoner"-

  99. -var Albert Schweitzer,
    som också figurerar i dina böcker.

  100. Ja. Det är lustigt, för när jag
    var liten hade jag fått för mig-

  101. -att jag skulle bli missionär.
    Jag älskade Albert Schweitzer-

  102. -men jag ville inte bli läkare
    eftersom åsynen av nålar-

  103. -gör mig svimfärdig.

  104. Jag kunde inte bli läkare, så jag
    ville bli missionär och prata om gud.

  105. Så jag beundrade honom.

  106. Pappa gav mig jämt råd i den frågan.

  107. Han sa att jag
    skulle tala med folk om gud-

  108. -som ett vackert, öppet begrepp.
    Begränsa inte gud till en religion.

  109. Låt gudsbegreppet andas
    så att folk kan ta till sig honom-

  110. -utan att känna sig fångna
    av begränsade idéer.

  111. Vi återkommer till religionens
    begränsande verkan.

  112. Jag blev ju som bekant
    ingen missionär.

  113. Men det som Henning Mankell
    och Albert Schweitzer har gemensamt-

  114. -är att de begav sig till Afrika
    för att betala en skuld, så att säga.

  115. Västerlandets skuld, på sätt och vis.

  116. För det som vi har stulit
    från andra kontinenter.

  117. -Har du också haft den känslan?
    -Det har vi nog alla.

  118. Men ärligt talat så ingår det inte
    i min politiska aktivism-

  119. -på samma sätt som för Henning.

  120. Se på Wallander.
    Den karaktären återspeglade det här.

  121. -Wallander. Jag bara förklarar...
    -Förlåt. Jag uttalar allas namn fel.

  122. Jag är ledsen - typiskt amerikaner.

  123. Som kriminalare
    var det en av hans tillgångar.

  124. Han var inte
    nån provinsiell kommissarie.

  125. Han var medveten
    om sånt som hände ute i världen.

  126. Om migranter
    och om hur folk behandlades.

  127. Men det finns en tysk konstnär,
    Christoph Schlingensief-

  128. -som också levde
    med en konstant känsla-

  129. -av extrem skuld, såväl som ansvar-

  130. -för hur hans eget land
    hade exploaterat Afrika.

  131. Och det är så klart
    nåt jag sympatiserar med.

  132. Men i min egen politiska sfär
    och det jag är ansvarig för-

  133. -är det inte en fråga
    där jag har varit aktiv.

  134. Men givetvis har jag alltid
    varit medveten om den.

  135. Jag är från USA. Vårt land
    byggdes tidigare med slavarbete.

  136. Och kampen mot rasism
    pågår ju fortfarande.

  137. Så det är givetvis frågor
    jag är medveten om.

  138. Att prata om gud i Sverige
    är väldigt komplicerat.

  139. Folk är så hämmade
    att vi hellre pratar om annat.

  140. Det kan vara om "livet",
    eller kanske "konsten".

  141. Men du är inte rädd att tala om gud.

  142. Nej, det ingick i våra dagliga samtal.

  143. Mamma tillhörde
    en traditionell religion-

  144. -och gav mig ett gudsbegrepp
    när jag var väldigt ung.

  145. Pappa pratade om gud-

  146. -och hur man kan, eller inte kan,
    definiera gud nästan dagligen.

  147. Det debatterades jämt.
    Pappa tog hem präster.

  148. Jag tyckte synd
    om alla religiösa dörrknackare-

  149. -för han bjöd in dem
    och de tänkte "nån att frälsa"-

  150. -men han drog in dem
    i djupa teologiska samtal.

  151. Men det var normalt. Gud var en del
    av våra dagliga samtalsämnen.

  152. Du skriver i "Just Kids"
    att all konst är tillägnad gud-

  153. -och att konsten handlar om gud.

  154. Det beror förstås på
    vad man menar med "gud".

  155. Senare i boken
    skriver du att konstnärens uppgift-

  156. -är att dyka ner i sitt innersta väsen-

  157. -för att få kontakt
    med det gudomliga inom sig.

  158. Sen ska konstnären återvända
    till sinnevärlden och skapa sånt-

  159. -som återspeglar det gudomliga.

  160. Jag har alltid ansett...

  161. Jag tror...
    Vi ser konstnärer göra just det.

  162. John Coltrane, till exempel.
    Han var djupt troende.

  163. När han spelade ett solo
    på sin saxofon-

  164. -som kunde vara i 20 minuter-

  165. -så var det hans sätt att tala med gud.

  166. Han lämnade medvetet publiken
    sittande där-

  167. -medan han sökte kontakt
    med sitt innersta, eller högsta.

  168. Men han har ett ansvar
    gentemot publiken-

  169. -så han återvänder och förmedlar
    sin upplevelse till andra människor.

  170. När han gör det låter han folk
    se en skymt av det gudomliga-

  171. -men också av processen
    det innebär att sträva mot det.

  172. Och redan i väldigt unga år-

  173. -försökte jag tillämpa det
    på framträdanden och i mitt arbete.

  174. Och på alla former
    av intellektuellt sökande.

  175. Det är inget komplicerat.

  176. Vi kan alla tillämpa det på allt vi gör.

  177. Jag har ätit bröd som en ung bagare
    eller min syster bakat.

  178. Jag kan inte baka.

  179. Det känns nästan
    som om det är nåt heligt.

  180. De läser inte bara ett recept.
    Hela deras väsen och kärlek-

  181. -ingår i att baka det här brödet.

  182. Jag ser det nästan som nåt heligt.

  183. Det är inte bara vanligt bröd,
    utan det är bakat med kärlek.

  184. Det innehåller de andliga höjder
    eller djup kärleken kommer ifrån.

  185. På sätt och vis är den abstrakta idén
    den begripligaste.

  186. Det kanske var det
    Kristus ville säga oss.

  187. Enklaste sättet att förstå gud-

  188. -är att tänka sig gud
    som oändlig kärlek.

  189. Hoppas det inte lät för skumt.
    Jag hamnade nånstans långt borta...

  190. Jag knuffar tillbaka oss.

  191. Det finns ett teologiskt ord
    för det du pratar om: inkarnation.

  192. Det används för att beskriva Kristus
    som en av oss-

  193. -som en gudomlig återspegling
    i den materiella världen.

  194. Det gudomliga är inte bara andligt.

  195. Det måste även göra sig synligt
    i den fysiska världen.

  196. Det är ju kärnan
    i det du kallar konstnärens roll.

  197. Det är också Kristus roll
    i den kristna teologin.

  198. Att synliggöra djupa inre upplevelser.

  199. Ja, och jag tror att det visar sig-

  200. -på många oväntade sätt.

  201. Man kan förstås
    se på en tavla av Rafael och säga-

  202. -att det manifesterar sig i målningen
    föreställande Kristi förklaring.

  203. Eller i en dikt av Rilke.

  204. Men ibland är det...

  205. Det kan vara så enkelt.

  206. Det kan ske i ett samtal.

  207. I ett ögonblick av klarhet. Du vet...

  208. Det kan vara att hjälpa nån
    att finna exakt det ord de söker-

  209. -som kan öppna ett helt universum.

  210. Som när Helen Keller
    fann ordet "vatten"-

  211. -som fick hela världen att öppna sig.

  212. Du är ju här som författare.

  213. Förra året gav du ut "M Train"
    och för fem år sen "Just Kids".

  214. Vi börjar med "Just Kids"
    och Robert Mapplethorpe.

  215. Boken handlar om
    hur du blev konstnär.

  216. Om hur du från det att du var 20 år-

  217. -växte till att bli
    en världsberömd artist.

  218. Robert är hela tiden din vägvisare.

  219. Det är en kärlekshistoria,
    en underbar bok.

  220. Du lovade visst
    att skriva den innan han dog?

  221. Ja, det var dagen innan han dog.

  222. Robert och jag vårdade alltid vår story.

  223. Vi var väldigt medvetna
    om vår egen lilla story, som vi älskade.

  224. Och vi kämpade
    för att hålla den levande.

  225. Dagen innan han dog bad han mig
    att skriva vår berättelse.

  226. Jag hade aldrig skrivit nåt
    som inte var fiktion tidigare-

  227. -men jag lovade att göra det.

  228. Det tog väldigt lång tid,
    men jag gjorde det.

  229. Det fick mig att fundera över vad
    som var det viktigaste Robert gav mig.

  230. En sak han gav mig...

  231. Jag har alltid velat bli konstnär
    och författare.

  232. När jag läste "Unga kvinnor",
    där figuren Jo skriver historier-

  233. -så ville jag bli som hon
    och skriva själv.

  234. Sen såg jag verk av Picasso när jag var
    12 år och ville göra det också.

  235. Min önskan var så stark
    och överväldigande-

  236. -men jag var inget underbarn,
    jag hade ingen särskild talang-

  237. -som kunde leda till ett stipendium.

  238. Inget som nån tyckte var speciellt.

  239. Jag hade bara min önskan och vilja,
    och jag studerade och jobbade på det.

  240. När jag träffade Robert när jag
    var 20 år så hade jag min längtan.

  241. Men Robert visste redan
    att han var konstnär. Han tvivlade inte.

  242. Jag ville bli en konstnär.
    Han visste att han var konstnär.

  243. Det fanns inte minsta tvivel.

  244. Det han var fast besluten
    att inpränta i mig-

  245. -var en tro på mig själv som konstnär.

  246. Inte att jag kanske var det,
    eller drömde om att bli det-

  247. -utan att jag absolut var det
    och skulle tro på det.

  248. Till det hörde att jobba på
    att bli en bättre konstnär.

  249. Men jag skulle inte tvivla
    på själva kärnan i det-

  250. -utan verkligen tro på det.

  251. Tack vare honom
    utvecklade jag det självförtroendet-

  252. -och lärde mig
    att se mig själv som konstnär.

  253. Det är nåt jag fortfarande tar till
    när jag tvivlar.

  254. I synnerhet när jag skrev boken:
    "Robert, hjälp mig!"

  255. Han trodde jag kunde skriva den,
    det gjorde inte jag.

  256. -Det tog 20 år.
    -Ja, fast det hände mycket.

  257. Min man dog. Min bror dog.
    Jag hade två småbarn att ta hand om.

  258. Dessutom hade jag sorgearbetet.
    Så det tog tid...

  259. Jag fick lära mig att skriva den-

  260. -genom att kasta högar av manuskript-

  261. -innan jag nådde dit jag ville.

  262. Det är en fascinerande story.
    Du var så fattig.

  263. Du hade ingenstans att sova,
    inget att äta.

  264. Du sov i parker och portgångar.

  265. Sen träffade du Robert
    och ni hittade nånstans att bo ihop.

  266. -Men ni var utfattiga.
    -Saken med Robert var...

  267. Roberts karaktärsstyrka
    var hans tro på sig själv-

  268. -men han var inte bra på
    att skaffa ett jobb.

  269. Min familj var lägre medelklass
    och jag började jobba när jag var 14-

  270. -så jag hade inga problem med det.
    Jag hade jobbat på fabrik.

  271. Jag hade plockat blåbär och tomater.

  272. I New York vimlade det av bokhandlar
    och jag fick jobb i en av dem.

  273. Jag älskade att jobba i en bokhandel.
    För mig var det ingen börda.

  274. Jag var så lycklig över att få betalt
    för att vistas bland alla böcker-

  275. -och få dela dem med andra.
    Så jag arbetade gärna.

  276. Det är tydligt att du
    var väldigt sårbar vid den tiden.

  277. Det finns en sårbarhet i boken.

  278. Allt var osäkert.
    Du kunde inte ta nåt för givet.

  279. Hade det nån betydelse
    för ditt konstnärskap?

  280. Den här medvetenheten
    om din egen sårbarhet.

  281. Jag vet faktiskt inte.
    Jag tror... För att bli...

  282. För att vara en konstnär
    som utvecklas-

  283. -kan man inte stanna på samma ställe.

  284. När man är ung och sårbar-

  285. -och liksom balanserar på en lina,
    så är det viktigt att ha lite hybris.

  286. Man måste vara lite egocentrisk.
    Det är ett pansar.

  287. Det är nåt man behöver,
    särskilt när man är ung.

  288. Men det är viktigt för en konstnär
    att tillåta sig att utvecklas.

  289. Jag skulle inte kalla det sårbarhet.
    Vi måste bredda...

  290. Som konstnär får man inte vara rädd-

  291. -för att bredda
    det man gör som människa.

  292. Det förminskar inte ens konstnärskap.

  293. Jag har träffat
    många människor som...

  294. När jag drog mig tillbaka 1979
    för att gifta mig och skaffa barn-

  295. -retade det gallfeber på många.
    Feministerna var upprörda.

  296. Folk i rocksvängen blev upprörda.

  297. Alla tyckte att jag svek
    den ena eller andra gruppen.

  298. Men jag hade hittat nån jag älskade
    och jag kunde hantera ansvaret.

  299. Det förminskade inte
    mitt konstnärskap.

  300. Jag växte av att få barn.

  301. Det lärde mig att jag inte
    var universums medelpunkt.

  302. Grunden för mitt skrivande utvidgades
    och min förmåga växte av det.

  303. Min tid krympte,
    men mitt medvetande expanderade.

  304. Så jag tror att det är viktigt
    att fortsätta utvecklas.

  305. Ursäkta.

  306. Förlåt.

  307. Var det svar på din fråga?

  308. Jag har inga svar på mina frågor.

  309. Bra, då behöver jag inte oroa mig.

  310. "M Train". "M Train", ja...

  311. -Var finns Robert i boken?
    -Han heter ju Mapplethorpe.

  312. -Med "M"... - Jag skojar bara.
    -Det är många mä...många m.

  313. Jag började faktiskt skriva
    utan att tänka på nån speciell person.

  314. Robert är inte direkt med i boken
    - fast han är alltid i mina tankar.

  315. Jag började skriva boken av en slump.

  316. Det är egentligen meningen
    att jag ska skriva på en annan bok.

  317. Det är mer en uppföljare
    till "Just Kids".

  318. Men jag ville inte
    dyka ner i mitt förflutna igen-

  319. -och jobba
    efter en kronologisk tidslinje.

  320. Jag ville vara oansvarig ett tag
    och göra ingenting-

  321. -eller skriva om vad jag ville.

  322. Så hade jag en dröm, en verklig dröm.

  323. Jag drömde att en cowboyaktig typ,
    lite lik Sam Shepard-

  324. -sa till mig i drömmen: "Det är inte
    så lätt att skriva om ingenting."

  325. Nästa dag satt jag på ett kafé
    och tänkte:

  326. "Det kan jag göra dagarna i ända."

  327. "Jag kan skriva om ingenting i åratal."

  328. Så jag gjorde ett försök
    - och det var inte alls så lätt.

  329. Så boken hade ingen handling
    och inget mål.

  330. M:et står mer för "mind",
    det är ett mentalt tåg.

  331. Jag gav mina tankar fria tyglar.

  332. Du sitter vid ett kafébord,
    i din uniform.

  333. Du har din kaffekopp där nånstans.

  334. -Det här är ditt favoritställe.
    -Ja.

  335. Du har ett i New York,
    men även på andra håll i världen.

  336. Jag gillar kaféer,
    den gamla sortens kaféer-

  337. -där man skrev poesi, drack kaffe
    och tänkte.

  338. Nu är det tyvärr så, särskilt i USA-

  339. -att folk har affärsmöten, är online
    och grälar i telefon på många kaféer.

  340. Men det här lilla italienska kaféet
    hade nåt romantiskt över sig.

  341. Och där tänker och dagdrömmer du.

  342. Drömmar figurerar ofta i boken,
    de är verkliga.

  343. Du nämnde ju den där kofösaren...

  344. ...i drömmen.

  345. -Drömmar är viktiga för dig.
    -Jag tror att...

  346. -Det är nästan bibliskt.
    -Ja, absolut.

  347. Jag började läsa bibeln tidigt.

  348. Jag tog intryck av
    hur viktiga drömmar är i den-

  349. -men även av hur de bibliska kungarna
    värderade en drömtydare.

  350. Och drömmar
    har ofta haft en plats i mitt arbete.

  351. Men jag tror att drömmar ibland
    är till för att lindra stress-

  352. -eller hjälpa oss att hantera kriser,
    när de speglar våra problem.

  353. Ofta är drömmar
    ett annat sätt att skriva.

  354. Och jag är alltid mentalt aktiv.

  355. Antingen läser jag,
    vilket betyder att man tar till sig nåt-

  356. -eller så skriver jag, vilket är att få
    ur sig nåt. Och jag skapar i sömnen.

  357. Ofta vaknar jag och sjunger-

  358. -och det blir till en låt.

  359. Min låt "My Blakean Year"
    skrev jag ner så fort jag vaknade.

  360. Den kom ur en dröm
    och det gjorde den här boken också.

  361. Jag vill prata mer om det här
    med att skriva om ingenting.

  362. Ett av kapitlen heter "Mu".
    Vad betyder det?

  363. Intet. Men det visste jag inte förrän...

  364. Jag fick veta det när jag var i Japan-

  365. -och besökte några av mina
    japanska favoritkonstnärers gravar.

  366. -Gravar igen...
    -Jag gillar att besöka viloplatser...

  367. ...där folk jag gillar ligger
    och bara tänka på dem.

  368. Det handlar oftast om främlingar.

  369. Jag åkte för att besöka
    filmskaparen Ozus grav.

  370. Hans namn står inte på gravstenen,
    inte ens på japanska.

  371. På den finns bara ett tecken och när
    jag frågade sa de att det var "mu".

  372. Jag funderade inte ens på
    vad det betydde.

  373. Senare tog jag reda på
    att det betyder "intet".

  374. Det visste jag inte
    förrän boken var halvklar.

  375. "Perfekt för nån
    som skriver om ingenting", tänkte jag.

  376. Jag hade rest ända till Japan
    för att hitta en gravsten-

  377. -med tecknet för ingenting på.

  378. Det är ju läsaren
    som avgör en boks mening.

  379. Jag läser din bok om ingenting
    utifrån den mystiska traditionen.

  380. Där är intet en förutsättning
    för det gudomligas uppenbarelse.

  381. Man måste vara tom.
    "Tomhet" är ordet.

  382. Så när du skrev...
    Det är ju svårt att skriva om ingenting.

  383. Men för mig är det du skrev-

  384. -det som uppfyllde dig
    efter att du hade tömt dig själv.

  385. Det hade Dag Hammarskjöld
    kunnat säga.

  386. För honom är ett tomt kärl den främsta
    symbolen för den mänskliga tillvaron.

  387. Att vara tom och ta emot gud inom sig.

  388. Så när du tömmer dig själv-

  389. -så ger du plats åt alla tankar, minnen
    och meditationer.

  390. -Så tolkade jag det.
    -Det stämmer precis.

  391. Jag ville inte ha en förutbestämd idé
    om vad jag skulle skriva.

  392. Jag ville vara tom
    för att ge plats åt tankarna.

  393. Det som dök upp var helt oväntat.

  394. Och i slutet av skrivandeprocessen
    började jag se mönster formas.

  395. Inget av det var planerat.

  396. Jag hade knappt skrivit nåt
    om min avlidne make.

  397. Mest för att han
    höll hårt på sitt privatliv.

  398. Men han dök hela tiden upp
    i mina minnen och drömmar-

  399. -och alltid när jag satt och skrev.
    Jag undrade hur jag skulle tolka det.

  400. Jag tolkade det som att han ville
    att jag skulle skriva om honom.

  401. Dessutom som att han var lite arg
    för att boken om Robert var en succé.

  402. "Okej, vad sägs
    om ett par ord om mig också?"

  403. Så... Men jag var glad
    att få dela med mig av honom.

  404. Och det var intressant för mig att se-

  405. -hur boken skulle utveckla sig, för jag
    hade ingen story förrän mot slutet.

  406. Den hittade liksom sin egen form.

  407. Du har skrivit nånstans
    att när du själv läser böcker-

  408. -så är du så uppslukad av det du läser-

  409. -att du inte minns
    vad det handlade om.

  410. Ja, så är det ofta.
    Så jag läser ofta om böcker jag älskar.

  411. Jag insåg det här fenomenet-

  412. -när jag var liten och läste "The Five
    Little Peppers and How They Grew."

  413. Det handlade om en familj.
    Jag var rätt liten då.

  414. Jag var helt trollbunden av boken.

  415. Jag läste den överallt:
    i skolan, på toaletten, när jag åt.

  416. Jag var helt uppslukad av boken,
    och så läste jag ut den...

  417. Jag var på väg hem från skolan.
    Jag läste ut den i skolan, tror jag.

  418. Och till min förskräckelse insåg jag
    att jag inte mindes nånting av boken.

  419. Det skrämde mig. Jag visste ju
    att jag hade läst hela boken-

  420. -men jag kom inte ihåg nåt
    - bara små brottstycken.

  421. Jag kunde inte tolka det. Jag undrade
    om mitt minne höll på att försvinna.

  422. Jag hade bra minne.

  423. Efter att det hade hänt några gånger-

  424. -så tänkte jag
    att jag hade levt i bokens värld-

  425. -och nu var jag tillbaka
    i den här dimensionen.

  426. Det var så jag förlikade mig
    med det här fenomenet.

  427. Jag hade samma känsla
    när jag hade läst den här boken.

  428. När jag hade läst den första gången
    sa jag till mig själv:

  429. "Vad handlade den om egentligen?"

  430. Men sen hade jag känslan av-

  431. -att det hela tiden
    fanns en närvaro i boken.

  432. En närvaro av nåt
    som är större än du, Patti.

  433. Vad fint. Tack!

  434. Det berörde mig mycket-

  435. -att få med sig det
    som ett resultat av läsningen.

  436. Det fanns en närvaro i boken.

  437. Och jag tolkar det-

  438. -i ljuset av idén om
    att all konst tillhör gud-

  439. -och att du
    har upplevt det gudomliga inom dig.

  440. För mig är det...

  441. Det är det jag strävar efter varje dag.

  442. Jag har en liten mening...
    Jag höll ett tal på Yale.

  443. Det var bara för tre dagar sen.

  444. Det handlade om varför vi skriver.
    Jag tänkte länge på det-

  445. -och ett skäl...
    Ledsen att jag citerar mig själv-

  446. -men det är det bästa sättet
    jag kan illustrera det på.

  447. Meningen lyder ungefär så här:

  448. "För att hitta bevis för guds existens
    bland orden."

  449. Den lilla meningen handlar precis
    om det du säger.

  450. Det jag vill säga är
    att vi har en kreativ impuls.

  451. Jag tror den kommer
    från en högre makt, från vår skapare.

  452. Och när vi öppnar oss
    för att uppfyllas helt-

  453. -av den här kreativa impulsen-

  454. -så tolkar ju vi konstnärer det
    på vårt sätt.

  455. Men när vi ger impulsen en form-

  456. -så delar vi med oss av den till andra.

  457. Det är nog konstnärens roll.

  458. För de saker som människor gör-

  459. -är nåt de tar för givet. De tänker inte
    på att det är en underbar dag.

  460. De har bakat bröd eller skapat
    en vacker trädgård. De har barn.

  461. Det är inget de kopplar till gud.

  462. De ser det inte ens som nåt speciellt.

  463. Men när man skapar de här sakerna
    utgående från det bästa inom sig-

  464. -så är det samma process
    som konstnärens.

  465. Det är bara det att konstnären
    har sin särskilda gåva.

  466. Han eller hon kanske inte
    kan baka bröd-

  467. -eller vad det nu kan vara.

  468. Men konstnären har gåvan
    att ta den kreativa impulsen-

  469. -reflektera upplevelser och känslor
    och dela det med andra-

  470. -så att de också kan uppleva det.

  471. Jag anser att det är vårt jobb.

  472. Och att uttrycka och dela med sig
    är aldrig en avslutad process.

  473. Även i en enkel bok som "M Train",
    som inte är skriven för att vara...

  474. Folk undrar om jag är en andlig person
    och jag svarar att jag inte vet.

  475. Jag är som jag är.
    Jag vill inte placera det i ett fack.

  476. Då säger de: "Vad är andlighet?"
    Jag vill inte definiera det.

  477. Det kan vara luft.

  478. Vad jag än gör, hur enkelt det än är...

  479. Vårt samtal eller en rockkonsert.

  480. Det är samma önskan
    att skänka andra en skymt-

  481. -av det här...
    Vad man nu vill kalla det?

  482. En högre visdom, eller gud,
    vad folk än vill kalla det.

  483. Jag kommer alltid att tro på det.

  484. Folk kan kalla det vad de vill.
    För mig är det samma sak.

  485. Och jag är absolut säker på
    att det existerar.

  486. Frågan är inte om gud existerar-

  487. -utan om hur vi kan...

  488. Vad kan vi göra för människor
    som inte känner eller ser det här?

  489. Hur kan vi hjälpa dem
    att se eller känna det?

  490. Inte med några avsikter,
    som att omvända dem till nån religion-

  491. -eller ett tankesystem.

  492. Bara för att hjälpa dem
    att uppleva den där renheten.

  493. Låt mig säga att det har varit underbart
    att få träffa en verklig ikon. Tack!

  494. För mig som ikon är det underbart
    att få träffa en verklig teolog.

  495. Tack.

  496. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Hammarskjöld, Dag, 1905-1961, Litteratur, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Lost in migration

Vad går förlorat i en flykt till ett annat land? Panelsamtal om hur det kan vara att slitas mellan två kulturer och inte känna att man hör hemma någonstans. Medverkande: Qaisar Mahmood, författare; Negra Efendic, journalist; Lejla Hastor, statsvetare och Nivin Yosef, statsvetare. Moderator: Ulrika K Engström. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Svar på livets svåra frågor

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Om feminism och systerskap i dagens Sverige

Kakan Hermansson och Flora Wiström berättar om sina debutböcker där de båda skriver om feminism och systerskap. I "Hela kakan" berättar Kakan Hermansson om sin uppväxt och hur det är att vara lesbisk och feminist. I Flora Wiströms roman "Stanna" handlar det om att hålla andra under armen medan man själv nära håller på att gå sönder. Samtalsledare: Alexandra Pascalidou. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bokförlaget Forum och Bonnier Carlsen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Hästboken som samtidsdokument

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bästsäljerismen

Spänning, skräck och snutar. Så kan man sammanfatta den litteratur som säljs bäst i Sverige. På Bokmässan 2014 analyserades bästsäljarna i flera intressanta seminarier. Vad rör sig i huvudet på en skräckförfattare? Hur ser verkligheten ut för verklighetens gangsters? Och hur påverkar bästsäljerismen bokbranschen?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss