Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016: Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartareDela
  1. Hjärtligt välkomna hit,
    mina damer och herrar!

  2. Vi ska tala om hur du
    hjälper din hjärna att bli smartare.

  3. Jag heter Lisa Kirsebom
    och är vetenskapsjournalist.

  4. Med mig har jag Åsa Nilsonne,
    psykiater, psykoterapeut-

  5. -och professor i medicinsk psykologi
    vid Karolinska institutet.

  6. Och Anders Hansen, överläkare
    i psykiatri vid Sofiahemmet-

  7. -och civilekonom
    från Handelshögskolan.

  8. Åsa har skrivit flera böcker,
    bl.a. "Mindfulness i hjärnan"

  9. -som kom ut i februari på Natur
    & Kultur. Första utgåvan kom 2009-

  10. -men den nya utgåvan är så omarbetad
    att det närmast är en ny bok.

  11. Anders har bland andra böcker
    givit ut boken "Hjärnstark".

  12. Vi talar om "Hjärnstark - hur motion
    och träning stärker din hjärna".

  13. Den är utgiven på Fitnessförlaget,
    en del av Bonnier Fakta.

  14. Båda böckerna handlar om
    att hjärnan är formbar.

  15. Hjärnan förändras väl genom livet
    och påverkas av vad vi gör med den?

  16. Ja, absolut.

  17. Det är väl ganska ny kunskap?

  18. Trodde man inte tidigare att hjärnan
    slutar utvecklas när vi blir vuxna?

  19. -Så tänkte man väl rätt nyligen?
    -Fram till för 20 år sen ungefär...

  20. ...då det gäller
    bildandet av hjärnceller.

  21. Den hjärna man hade i tjugoårsåldern
    fick man nöja sig med.

  22. I gymnasiet lärde jag mig att en sup
    tog livet av 20 000 hjärnceller.

  23. Och så "peakade" man vid 25
    och sen blev det bara sämre.

  24. Visserligen krymper hjärnan
    under livet.

  25. Det är nettoeffekten, men nya
    hjärnceller bildas under hela livet.

  26. Även i vuxen ålder. Främst i hjärnans
    minnescentrum, hippocampus.

  27. Inte bara nya celler
    utan även nya kopplingar i hjärnan.

  28. På så vis kan den också förändras,
    eller hur, Åsa?

  29. Precis. Tidigare trodde man
    att två hjärnceller fick kontakt-

  30. -tog tag i varandra
    och höll fast forever.

  31. Nu vet vi att nervcellerna
    tar kontakt med varandra-

  32. -och sen drar de sig tillbaka.

  33. Under menstruationscykeln
    ser man att celler i kvinnans hjärna-

  34. -ibland har fler
    och ibland färre uppkopplingar.

  35. När folk blir deprimerade drar
    nervcellerna tillbaka sina kontakter.

  36. När man piggnar till återupptar de
    kontakten. Som Anders säger-

  37. -så är hela organet
    oändligt mycket mer anpassningsbart-

  38. -och i rörelse från sekund
    till sekund än vad vi trodde.

  39. Vi har nog svårt att ta till oss det.
    Njurar, magsäck, lever, är en sak-

  40. -men vi har svårt att förstå att våra
    känslor, tankar och estetiska sinne-

  41. -sitter i nåt så fysiskt
    som nervceller och synapser.

  42. Kunskapen är inte bara ny,
    den är även svår att ta till sig.

  43. Många föredrar nog att tänka sig
    att jaget inte sitter i hjärnan.

  44. Det håller jag med om.
    Det är märkligt att se en hjärna.

  45. Den ett objekt som är stort
    som mina nävar och väger ett kilo.

  46. Där finns alla tankar jag nånsin
    tänkt och alla känslor jag haft.

  47. De ligger i den där klumpen.

  48. Det känns ju helt vansinnigt.
    Hur kan det vara så?

  49. Det är en fascinerande tid, med nya
    möjligheter att studera hjärnan-

  50. -även i realtid. Vi kan se vad
    som händer när vi gör olika saker.

  51. Man kan säga att all konst
    beskriver vår mänskliga natur-

  52. -men nu har vi för första gången
    en nyckel till att förstå vår natur.

  53. Vi har bara skrapat på ytan ännu,
    kunskapsmässigt sett.

  54. Det är en oerhört fascinerande tid
    att leva i.

  55. Båda era böcker handlar ju om
    att forskning har kunnat visa-

  56. -att hjärnan påverkas av motion, hos
    Anders, och av mindfulness hos Åsa

  57. Av mindfulnessträning.

  58. Mindfulness är ju ett ord
    som har varit i ropet ett tag nu.

  59. Men det finns ju olika definitioner
    av vad det är.

  60. Åsa, kan du inte tala om
    din favoritdefinition för oss?

  61. Mindfulness
    är ett förvetenskapligt begrepp.

  62. Så det finns inte
    nån vedertagen definition.

  63. Vi behöver heller inte bråka om vad
    mindfulness är. Det är meningslöst.

  64. En definiton jag tycker om-

  65. -är att det innebär en mer realistisk
    förståelse av hur psyket fungerar.

  66. Att bättre förstå hur sinnesintryck
    leder till tankar och handlingar.

  67. Det är en definition. Att stärka sina
    basala psykologiska färdigheter-

  68. -som att styra sina känslor
    och hämma sina impulser.

  69. Att uppleva det man känner i nuet.

  70. Andra definitioner går ut på
    att vara uppmärksam i nuet.

  71. Det måste man se i kontext:
    Om jag sitter här och talar med er...

  72. Vilket jag tycket är jätteroligt.
    Din bok är fantastisk, Anders.

  73. ...så skulle jag kunna tänka:
    "Förra gången var det katastrof."

  74. "Jag fick en fråga
    jag inte kunde svara på."

  75. Då börjar jag reagera.
    Inte på den underbara publiken-

  76. -utan på nåt som hände tidigare.

  77. Som inte har med det här att göra,
    eller hur?

  78. Eller att tänka på global uppvärmning
    är inte så relevant just nu.

  79. Jag kanske jagar upp mig
    och så blir det jättetråkigt.

  80. Så det handlar mest om att vara
    uppmärksam på det man gör i stunden.

  81. Vid andra tillfällen kanske
    man vill tänka bakåt eller framåt.

  82. När jag först skrev om mindfulness
    2004 fick man inte säga så.

  83. "Medveten närvaro" ville de
    på förlaget att det skulle heta då.

  84. I dag läser man: "Hör jag ordet
    mindfulness igen så spyr jag."

  85. Det har blivit en våg-

  86. -av pseudo-mindfulness
    som har svept över oss.

  87. Så begreppet bör nog egentligen
    läggas undan-

  88. -i nån liten trevlig låda nånstans.
    Vi behöver nya begrepp, tycker jag.

  89. Ursäkta det långa svaret.

  90. Vi återkommer till problemen
    med att slarva med begreppet.

  91. Men är det då det här med
    "medveten närvaro", att vara i nuet?

  92. Är det bara det?

  93. Min privata favoritdefinition-

  94. -är insikten om att det jag upp-
    märksammar påverkar vad jag känner-

  95. -hur jag upplever andra
    och vad jag gör.

  96. Och insikten om att jag
    kan uppmärksamma det jag vill.

  97. Och att ett kärleksfullt förhållande
    till mig själv och andra-

  98. -gör att allt går bättre.
    Det är min definition just i dag.

  99. Vi köper den för i dag.

  100. Anders, motion kan man ju definiera
    på flera olika sätt´-

  101. -så vad vill då åt när du säger
    att motion påverkar hjärnan?

  102. Och hur?

  103. Som jag sa så lever vi i en tid
    då vi kan lyfta på locket-

  104. -och titta in i själens maskineri
    och vi har ju sett en del saker.

  105. En del var förväntade,
    som att socialt samspel är viktigt-

  106. -och att alkohol bryter ner hjärnan.

  107. Men nåt som var förvånande är att det
    är så viktigt att vara fysiskt aktiv.

  108. Det är inte riktigt som man kan tro.
    Det avser främst konditionsträning.

  109. Man behöver inte springa,
    utan man kan promenera också.

  110. De senaste åren har man sett att det
    stärker alla tankemässiga förmågor.

  111. Minne, koncentration, kreativitet,
    det ökar vår stresstålighet.

  112. Och man har visat att delar av
    hjärnan växer till rent fysiskt.

  113. Konditionsträning
    får alltså delar av hjärnan att växa.

  114. -Av rörelse som är pulshöjande?
    -Ja.

  115. Promenader går också bra.

  116. Det går stick i stäv
    mot vår intuitiva bild av motion.

  117. Vi bagatelliserar det för att det får
    oss att tänka på fitnessindustrin.

  118. Det känns väldigt way off
    från vårt själsliv.

  119. Därför tror jag att folk har svårt
    att ta till sig forskningsrönen.

  120. Menar du att folk ser en motsättning
    mellan dem som motionerar-

  121. -och dem som är intellektuella?

  122. Jag tror att bilden av idrott
    som ointellektuell lever kvar.

  123. Jag kan tänka mig
    att en sån komponent finns kvar.

  124. Men det som händer när vi motionerar,
    hur blir det så?

  125. -Hjärnan växer. Det är konkret.
    -Precis.

  126. På kort sikt
    ökar man blodflödet i hjärnan.

  127. Om jag reser mig och går runt här
    så ökar det med ungefär 20 procent.

  128. Det gör att tankemässiga förmågor
    som kreativitet, koncentration-

  129. -minne och annat blir bättre.
    På lång sikt händer det mycket.

  130. Ny celler bildas i minnescentrum,
    kopplingen mellan olika delar stärks.

  131. Det är en omstrukturering. Hjärnan
    arbetar bättre hos aktiva människor.

  132. Det är inte sunt förnuft.
    Det säger att det borde vara korsord.

  133. Det hade jag gissat. Men när man
    undersöker effekten av korsord-

  134. -ser man att det inte ger så mycket.
    Man blir inte bra på annat.

  135. Det som däremot funkar
    som hjärnträning är fysisk aktivitet.

  136. Åsa, i mindfulness
    känns det lite mer logiskt.

  137. Att träna på att tänka rätt
    gör att man blir bättre på det.

  138. Kopplingen mellan motion och hjärnan
    är inte lika självklar.

  139. Men vad är det som faktiskt händer?

  140. Det händer ju sånt i hjärnan
    som går att läsa av, eller hur?

  141. När man tränar mindfulness.

  142. Som det står i din bok också,
    när vi gör nåt med hjärnan-

  143. -så påverkas den, precis som när jag
    lyfter en tyngd på gymmet.

  144. Först händer inte så mycket,
    men efter ett tag.

  145. Det har visat sig
    att om man tränar nåt enkelt-

  146. -som compassion meditation.

  147. Man sätter sig
    och tänker vänliga tankar.

  148. Om jag gjorde det om dig skulle
    jag hoppas att du är frisk-

  149. -har det bra
    och har det roligt just nu.

  150. Hoppas folk omkring dig är vänliga
    och att du sover gott.

  151. Det aktiverar väldigt många
    olika delar av hjärnan.

  152. Som Anders säger så sa folk förut
    att man skulle komma att känna nåt.

  153. Och man kände nåt, men skeptikerna
    sa att det bara var inbillning.

  154. "Du hittar på,
    du har blivit hypnotiserad."

  155. Nu ser vi att det händer saker
    i hjärnan och att träning hjälper.

  156. Sen vill jag säga nåt
    om hjärnan och kroppen.

  157. Jag ska göra ett experiment.
    Hjärnan är ju stor som två knytnävar.

  158. Om ni skapar er en bild av hjärnan
    på det sättet. Kan ni göra det?

  159. Sen måste vi tänka på
    att det ju bara är hälften.

  160. Vi avbildar ofta hjärnan
    som en liten klump.

  161. Typ havregrynsgröt, drygt ett kilo.

  162. Men hjärnan har ju connections
    med hela kroppen.

  163. Tar ni så här på handen
    så registrerar hjärnans utlöpare det.

  164. Om ni viftar på tummen-

  165. -så har hjärnans utlöpare
    haft kontakt med tummens muskler.

  166. Hjärnan är connected, på svengelska,
    med varje liten del av era kroppar.

  167. Av våra kroppar.

  168. Det tänker vi ofta inte på
    när vi föreställer oss hjärnan.

  169. Det är en hjärna
    som är utlyft ur sitt sammanhang.

  170. Men vi måste se den
    i hela sin komplexitet-

  171. -och med alla sina förgreningar
    ut i hela kroppen.

  172. Då är det lättare att förstå
    varför hjärnan påverkas av rörelse.

  173. Det går massor av information
    upp till hjärnan om det.

  174. Om vi blundar och gör så här-

  175. -så vet ju hjärnan
    var vi har händerna hela tiden.

  176. Information om det
    går upp till insula-

  177. -som håller reda på
    var vi är fysisk och psykiskt.

  178. Det är ju självklart, men det är så
    roligt att du har gjort dig besväret-

  179. -att sätta ihop boken.
    Jag fick massor av aha-upplevelser.

  180. Jo. Jag tycker att den här synen-

  181. -med att det inte är sunt förnuft
    att motion är bra för hjärnan.

  182. Det är inte sunt förnuft i dag.
    Vi saknar behov av fysisk aktivitet.

  183. -Det är inte längre intuitivt.
    -Exakt.

  184. Nu kan vi beställa hem mat på nätet.
    Vi behöver inte gå en meter.

  185. Men under 99 procent
    av mänsklighetens utveckling-

  186. -levde vi på savannen
    och har hela tiden rört på oss.

  187. Vi var tvungna för att överleva
    och skaffa mat.

  188. I såna situationer,
    när man springer och jagar ett djur-

  189. -finns det en poäng med att hjärnan
    blir mer koncentrerad för att lyckas.

  190. Man minns bättre när man rör på sig
    för att man ser nya miljöer.

  191. Då mobiliseras nytt minne
    för att komma ihåg dem.

  192. Om man bara sitter ner så upplever
    hjärnan att inget nytt händer.

  193. Vi är inte gjorda för att
    få information från läsplattor.

  194. Du skriver mycket om
    den evolutionära aspekten av det här.

  195. Menar du att det var gynnsamt
    att vara - om vi går långt tillbaka-

  196. -en person som fungerade så
    att rörelse och hjärnfunktioner-

  197. -fungerade åt rätt håll?

  198. Jag ska försöka reda ut det...

  199. Det låter som att evolutionen har
    gynnat dem som gillar att springa.

  200. Det är ju inte riktigt
    vad som har hänt.

  201. Om det var så nyttigt att röra
    på sig för att det gav oss mat-

  202. -och räddade oss
    från sabeltandade tigrar-

  203. -så var det bra att kunna springa,
    och kanske även att gilla det.

  204. Men vi är ju inte flera miljarder
    som älskar att springa.

  205. Det slog inte igenom, så det måste
    ha varit positivt att hjärnan-

  206. -mådde bra och att kroppen rörde
    på sig samtidigt. Det finns en länk.

  207. Hjärnans princip är att vi ska
    överleva och föra våra gener vidare.

  208. Biologiskt - nu pratar jag inte
    filosofiskt - är meningen-

  209. -att vi ska överleva och få barn.

  210. Så är organet byggt.
    När vi äter mår vi bra-

  211. -därför att det gör att vi överlever.
    Social samvaro har samma funktion.

  212. Vi mår bra av sex
    för så för vi våra gener vidare.

  213. -Samma sak med att springa.
    -Ja, varför mår vi bra av det?

  214. För att det ökar våra chanser
    att överleva. Vi sprang från fara.

  215. Paradoxen är att vi under evolutionen
    haft ett underskott av kalorier.

  216. Vi har tvingats hushålla med dem.
    Därför smakar kaloririk mat så bra.

  217. Naturen säger åt oss att sätta i oss
    allt. När vi hittade kaloririk mat-

  218. -honung eller frukter så skulle vi
    passa på. I morgon kan det vara slut.

  219. Då har nån annan ätit det.
    Därför ska jag äta allt.

  220. Vår kaloribalans beror ju även på
    hur mycket kalorier vi gör av med.

  221. Det är därför vi har den där
    drivkraften att ta det lugnt.

  222. Det var också bra en gång i tiden,
    för att hushålla med energin.

  223. Man ska hushålla med krafterna.
    Det förklarar varför det är så bra-

  224. -men samtidigt så jobbigt. Vi borde
    älska att kuta, men så är det inte.

  225. Nej, inte för alla.

  226. -Är det så för dig?
    -Det är hemskt att springa.

  227. Jag försöker göra nåt roligt,
    som tennis. Löpning är hemskt.

  228. Men jag gör det i brist på annat
    för att det är så bra.

  229. Just det. Det här är ju
    ett slags genernas automatik.

  230. Ett slags system i kroppen
    som vi måste träna.

  231. Det får mig att tänka på en annan
    typ av system som du beskriver, Åsa.

  232. Du skriver om automatiserat tänkande.

  233. Det kan vara både gynnsamt
    och ogynnsamt.

  234. Det kan påverkas med mindfulness,
    precis som "kalori-generna".

  235. Det är bra i vissa lägen,
    men inte i andra.

  236. Det har visat sig
    att hjärnan gärna automatiserar.

  237. Som en företagsledare som inte
    vill ha arbetskraft som vabbar-

  238. -och skaffar robotar i stället.

  239. Vi gör mycket per automatik.

  240. Det märks när man
    ska sluta med ett invant beteende.

  241. Man bestämmer sig för att sluta,
    men fortsätter ändå.

  242. Man undrar varför.
    Några sitter och skrattar.

  243. Det beteendet har automatiserats.

  244. Hjärnan får oss att göra det utan
    att det sker på en medveten nivå-

  245. -där vi frågar oss
    om vi verkligen ska göra det.

  246. Jag har arbetat på en ätstörnings-
    klinik och där kunde folk säga:

  247. "Konstigt. Jag köpte en påse
    med 24 små bullar i"-

  248. -"och skulle
    ta en bulle till kaffet."

  249. "Sen var de plötsligt borta.
    Allihop."

  250. Den här personen har medvetet ätit
    en bulle, och 23 bullar omedvetet.

  251. Hjärnan har gått på
    med sin vanliga automatik.

  252. Den serverar ofta automatiska tankar.

  253. Vi tänker nånting vi inte tror på,
    men som bara kommer.

  254. Och den serverar automatiska känslor
    som kanske inte är nödvändiga.

  255. -Sånt vi kanske inte behöver känna.
    -Till exempel?

  256. Rädslor. Man kan vara rädd för saker.
    - Det går ju du in på i boken.

  257. Nu får du
    ta och referera till min bok.

  258. Annars kommer nån arg feminist
    att klaga efteråt.

  259. Vi kan vara rädda för nåt vi vet
    att vi inte behöver vara rädda för.

  260. Eller så kan det vara ett gammalt
    groll som ligger kvar.

  261. Vi har bestämt att det är överspelat,
    men det kommer upp ändå.

  262. För mig är mindfulness ett sätt-

  263. -att när man vill
    kunna välja bort automatiken.

  264. "Nu vill jag inte köra på autopilot
    utan fatta medvetna beslut"-

  265. -"om vad jag uppmärksammar, tänker,
    känner och vad jag vill göra."

  266. Det här med mat är ett bra exempel.
    Hjärnan vill äta så mycket det går.

  267. Fett och socker.
    Ju mer, desto bättre.

  268. Vi vet alla att vi inte kan gå in i
    godisbutiken och köpa 4 kg lösgodis-

  269. -äta upp det
    och sen tro att vi ska må bra.

  270. Även om det är impulsen.
    "Nu vill jag köpa 4 kg smågodis"-

  271. -"är det en impuls jag ska följa,
    eller är det nåt jag ska låta bli?"

  272. När man blir medveten
    om sina impulser och tankar-

  273. -så visar det sig
    att man kan bestämma mer över dem.

  274. Mycket av automatiken
    flyttas till frontalloberna-

  275. -där vi förstår orsak och verkan.

  276. Det är inte riktigt färdigutvecklat
    hos tonåringar till exempel.

  277. Man frågar en 15-åring:
    "Hur tänkte du?"

  278. När de gjort nåt man som vuxen
    inser bara kunde gå snett.

  279. Det är inte helt uppenbart
    för 15-åringen att a leder till b.

  280. Det tar tid och kräver erfarenhet
    att kunna koppla på det.

  281. Om jag gör det i godisbutiken och
    tänker: "Om jag köper 4 kg godis"-

  282. -"hur kommer jag att må? Inte bra.
    Därför gör jag inte det."

  283. Jag har arbetat som psykiater
    med emotionellt instabila personer.

  284. De kallas också
    för borderline-personer.

  285. Det är ett hemskt begrepp,
    men för tydlighets skull...

  286. Det har ofta svårt
    med impulskontrollen.

  287. Där har mindfulness
    visat sig vara fenomenalt effektivt.

  288. Många som har haft stora problem
    med impulskontroll-

  289. -har ofta fått höra
    att de måste sluta vara så impulsiva.

  290. Det är grymt att säga till nån
    som inte kan sluta.

  291. Men om den personen får ett redskap-

  292. -ett sätt att förhålla sig till
    känslor och handlingsalternativ...

  293. "Ja, jag köper 4 kg godis! Jättebra!"

  294. Om man då kan stanna upp
    och notera impulsen man fick-

  295. och skickar den till frontalloben
    som får säga ja eller nej-

  296. -så kan det hjälpa folk.
    Inte med att ta bort impulserna-

  297. -men det kan hjälpa dem
    att inte agera på dem.

  298. Anders avslutar varje kapitel
    i sin bok med en att-göra-lista.

  299. Listorna anger träningsdosen för
    att må bättre, öka sin koncentration-

  300. -och bromsa sitt åldrande.

  301. Du, Åsa, gör annorlunda. Du betonar
    att det inte är en mindfulnesskurs.

  302. Men du berättar ändå om processerna
    och ger tips med praktiska exempel-

  303. -och påhittade situationer:
    "Händer det här, gör så här."

  304. Och det finns annat
    att ta hänsyn till.

  305. Mindfulness är inte helt okomplicerat
    eller riskfritt, eller hur?

  306. -Absolut.
    -Berätta vad som kan gå snett.

  307. Det första är ju att...

  308. Jag är bekymrad över den flora
    av mindfulnesskurser som växt fram-

  309. -och mindfulnessretreater.

  310. De som leder verksamheten
    har ofta inte mycket egen erfarenhet-

  311. -och är ganska oerfarna, helt enkelt.

  312. De är inte illasinnade på nåt sätt.

  313. Men de skulle knappast kliva in på
    operationsavdelningen på Karolinska-

  314. -och säga: "Jag tar över
    den här hjärttransplantationen."

  315. De förstår att de inte är kompetenta
    för att utföra en transplantation.

  316. Men när det gäller att vägleda folk
    andligt eller mentalt-

  317. -så är det kanske svårare
    att inse sina begränsningar.

  318. Det är väldigt enkla saker
    som kan hända.

  319. Nån kan säga: "Vad känner du nu?"
    Om du svarar att du är ledsen-

  320. -kan du få svaret: "Bry dig inte
    om det, det är bara en känsla."

  321. Då har din upplevelse av sorg,
    det som har gjort dig ledsen-

  322. -bara strukits över
    med ett stort rött kryss.

  323. Vad blir då kvar av din relation
    till dig själv och till andra?

  324. Hur ska du då veta vad du ska behålla
    och vad du ska hålla ifrån dig.

  325. Tricket, om man ska göra det
    lite mer professionellt-

  326. -är att försöka förstå vilka känslor
    som är otroligt viktiga.

  327. De ska ju vårdas som växter
    i en sån där växthusinkubator´-

  328. -för att du ska kunna bli sams med
    dig själv, ditt liv och omgivningen.

  329. Sen finns det känslor
    som inte drar dig åt rätt håll-

  330. -där det kan vara helt adekvat
    att säga att de inte är relevanta.

  331. Detsamma gäller tankar. Folk får höra
    att nåt bara är en tanke, utan värde.

  332. Det kanske är nåt viktigt för dig.
    Einsteins teorier kanske döms ut.

  333. Eller så säger folk:
    "Jaså, du har upplevt nåt hemskt."

  334. Då tänker du ofta på det
    och blir stressad igen.

  335. "Det kan inte skada dig,
    så tänk på det igen"-

  336. -"och samtidigt ska du repetera
    att det bara är ett minne."

  337. Uppmaningen att tänka på
    att det bara är ett minne-

  338. -är otillräcklig. Börjar man tänka
    på det hemska överväldigas man igen-

  339. -och blir kanske retraumatiserad.

  340. Folk kan faktiskt bli psykotiska
    av att träna mindfulness.

  341. De har upplevt
    att deras jag har upplösts-

  342. -och att omgivningen
    framstår som väldigt konstig.

  343. Tipset är att träna mindfulness
    på ett säkert sätt.

  344. Compassion meditation, som vi nämnde,
    är i princip helt ofarlig.

  345. -Där kan inget hända.
    -Kan man börja där?

  346. -Till exempel. Och guiden...
    -...ska veta vad de gör.

  347. -Ja.
    -Men när mindfulness utförs rätt...

  348. Men om jag läser böckerna rätt
    så verkar mindfulness och motion-

  349. -vara billiga och många gånger
    biverkningsfria komplement-

  350. -till andra typer av behandlingar.

  351. Eller ibland ett alternativ
    till andra behandlingar och tekniker-

  352. -för att få hjärnan att må bättre.
    De kan vara hjälpmedel i psykiatrin.

  353. Hur spridd är den kunskapen
    inom yrkesgruppen?

  354. En del känner till det,
    för många gör det inte.

  355. Det har förvånat mig när jag har
    läst studierna hur effektivt det är.

  356. Ta en sak som kreativitet. Folk
    presterar 60 procent bättre i tester-

  357. -om de gör dem
    efter en halvtimmes promenad.

  358. Hade man kunnat åstadkomma det med
    en tablett hade alla känt till det.

  359. Det hade marknadsförts stenhårt.

  360. När det gäller motion så finns inte
    samma kommersiella intresse bakom.

  361. Det är ett skäl till att det är
    så okänt, även bland våra kollegor.

  362. Även om min uppfattning är att fler
    och fler börja märka det här-

  363. -och ta till sig forskningen,
    men hos allmänheten är det okänt.

  364. Kunskapen måste bli allmän egendom,
    men det kommer att ta tid.

  365. Jag såg senast i går ett inslag
    på nyheterna om skolungdomar-

  366. -som ska motionera på lunchrasten
    inför centralproven.

  367. Det visar att de här rönen
    börjar få fäste i samhället.

  368. Hur ser det ut för mindfulness?
    Det är ju spritt bland allmänheten-

  369. -men kunskapen är ytlig. Hur är det
    bland psykiatriker och psykologer?

  370. Jag tror att det
    finns ett gigantiskt arbete att göra.

  371. Jag vill inte att det är komplement,
    utan det första man gör.

  372. Om valet står mellan att medicinera
    och motionera, om man kan-

  373. -varför ska man börja med
    att medicinera?

  374. 700 000 människor tar moderna
    antidepressiva ssri-preparat i dag.

  375. 700 000 i Sverige.

  376. Det kan inte vara rimligt.
    Det kan inte vara en sjukdom-

  377. -som plötsligt har dykt upp
    och kräver medicin.

  378. Det måste ha att göra med...
    - Du kanske tycker annorlunda.

  379. Det måste ha att göra med
    att folk inte känner till-

  380. -att de här andra icke-farmakologiska
    metoderna faktiskt fungerar.

  381. Det var nyligen en tråd på Facebook
    där någon sa-

  382. -att man skulle kunna ha
    en psykiatrisk akutmottagning-

  383. -dit man får komma
    utan att bli medicinerad.

  384. Det blev ett väldigt liv.
    Flera kollegor sa så här:

  385. "Behöver man inte medicin
    så behöver man inte akutvård."

  386. Idén att man kanske skulle kunna
    få nån annan typ av hjälp-

  387. -den har inte riktigt landat.

  388. Jag tror, som du säger...
    Nu måste du snart citera mig.

  389. -...att svaret är pengar.
    -Det är anledningen till okunskapen.

  390. Jag instämmer. Läkemedelsföretagen är
    involverade i läkares fortbildning.

  391. De är involverade på en massa ställen
    där de inte borde vara det.

  392. Det bromsar vår förmåga
    att utbilda kollegor i alternativa...

  393. Eller "alternativa"... Det bromsar
    vår förmåga att utbilda kollegor-

  394. -i icke-farmakologisk psykiatri.

  395. Vi lever i en psykiatriserad tid.
    Vi har alltid kategoriserat saker.

  396. Vilka djur är farliga? Vilka växter
    kan jag äta? Vem kan jag lita på?

  397. Dagens kategorier som vi stoppar in
    varandra i är psykiatriska diagnoser.

  398. Minsta problem kräver en diagnos,
    som helst ska lösas med medicin.

  399. Jag tror man måste se
    mycket mer på livsstilen.

  400. Det är ingen humbug att motion och
    mindfulness får hjärnan att växa.

  401. Som du skriver. Nu fick jag med det.

  402. Det måste ju inte vara medicinering
    eller de här alternativen.

  403. Det bästa är ofta båda delarna.
    Men rapporteringen har en slagsida-

  404. -åt medicinering
    och det har kommersiella orsaker.

  405. Anders, du gör ju en pod,
    ihop med psykiatern Simon Kyaga

  406. Den heter just "Psykiatrikerna".

  407. Nyligen porträtterades en amerikansk
    kollega till er: Dilip Jeste.

  408. Han var tidigare ordförande för
    American Psychiatric Association.

  409. Jag lyssnade på det och tyckte
    det var intressant att ni betonade-

  410. -att han ville se
    en annan framtid för psykiatrin-

  411. -där man arbetade mindre
    med sjukdomar och mer med prevention.

  412. Hur ser du på den frågan?
    Vi har ju varit lite på väg mot det.

  413. Ja, han vänder ju på steken
    och talar om "positiv psykiatri".

  414. Det är han naturligtvis
    inte ensam om.

  415. Han vill identifiera vad som gör
    att man inte blir deprimerad.

  416. Vad gör att vissa håller sig friska?
    Det handlar ju inte bara om genetik.

  417. Att ha det som utgångspunkt
    är ett intressant perspektiv.

  418. -Vad tänker du om det, Åsa?
    -Vi tog upp ADHD.

  419. Jag hörde om en studie som visar
    att om man tittar på en skolklass-

  420. -så ökar antalet barn med diagnosen
    med födelsemånad.

  421. Är man född senare på året
    så ökar risken.

  422. Får de mer och mer ADHD,
    eller är de mindre skolmogna?

  423. Och är det nåt som ska patologiseras?

  424. Som du var inne på så börjar...

  425. Vi är för okritiska
    när det gäller diagnoser.

  426. Även där driver nog
    läkemedelsföretagen på.

  427. Man ska ha en diagnos och varje
    diagnos en farmakologisk behandling.

  428. Sen kan de bjuda läkare
    på vidareutbildning.

  429. När läkemedelsföretagen kommer till
    sjukhusen talar man om information.

  430. Aldrig om läkemedelsreklam.

  431. De slår på trumman för sitt senaste
    preparat och man sitter och tänker:

  432. "Skulle studien
    verkligen ha sett ut så där?"

  433. Det handlar väl om pengar, men det
    finns kanske en mottaglighet också.

  434. Det är så mycket lättare.

  435. Det är så skönt med kategorier
    och etiketter.

  436. -Så är det. Världen blir enklare.
    -Det är lite skönt.

  437. Man vill se världen så.
    Då blir det lite enklare.

  438. Du skriver ju också
    om bokstavsdiagnoser-

  439. -och att det finns sånt i det här
    som kan ha varit väldigt gynnsamt.

  440. Det kan ha varit bra att inte
    sålla informationen så hårt.

  441. Att inte fokusera på en liten sak,
    som vi måste kunna i dag.

  442. I klassrummet. En gång i tiden var
    det bra att uppmärksamma olika saker.

  443. Precis. Om nån går runt på savannen
    och oavbrutet skannar av omgivningen-

  444. -och kollar överallt
    så märker de prasslet i buskarna-

  445. -från en kanin eller ett lejon.
    De andra märker inget.

  446. Den som är hyperkänslig märker det.
    Det är en överlevnadsfördel.

  447. Men i klassrummet är det katastrof.

  448. Skolan är ju one size fits all.

  449. Det är inte konstigt att vissa har de
    här dragen som var en fördel en gång.

  450. Men de passar inte i dagens samhälle
    och då sätter man en diagnos på det.

  451. Jag hade en dröm när barnen var små.
    Jag har tre söner.

  452. Jag undrade varför man antas lära sig
    att räkna bäst stillasittande.

  453. Varför kan man inte springa runt
    i skogen och räkna tallar?

  454. Om man nu ska kunna räkna till 7
    och sen dra bort 2.

  455. De barn som hade svårt att sitta
    still hamnade i en onaturlig miljö.

  456. Jag växte delvis upp i Etiopien
    och där sprang ungarna runt jämt.

  457. De var ute och vallade får
    och getter.

  458. Det var ingen som uppfattade
    spring i benen som nåt besvärligt.

  459. Vissa lär sig bättre så.
    För andra funkar klassrummet utmärkt.

  460. I vår tid är det lägligt
    att säga "ADHD".

  461. Nu säger man ju "ADHD"
    om alla som är det minsta stökiga.

  462. I Sverige har 5 procent av barnen
    en diagnos, och det är nog rimligt.

  463. Men i USA är det till och med
    30 procent i vissa delstater.

  464. Det är orimligt att så många
    har en diagnos för att klara plugget.

  465. I dag vet vi ju alltmer
    om våra kroppar och hjärnor-

  466. -och vi får allt fler verktyg
    för att göra rätt.

  467. Det ger ju individen ett större
    ansvar för sitt eget välbefinnande.

  468. Du skriver ju att man ska
    "ta ansvar för sin hjärna", Åsa.

  469. Precis som man tar ansvar för sin
    kropp genom att träna sina muskler.

  470. Men jag tänker
    att det kan bli betungande också.

  471. Vi har pratat om vårdpersonal,
    men nu talar jag om folk i gemen.

  472. Hur svårt är det att informera
    människor om ett beteende-

  473. -om det optimala beteendet,
    utan att bara ge dem dåligt samvete?

  474. Jag har ett svar. Jag kan berätta om
    en av mina mest misslyckade insatser.

  475. Det var ett BB där de var pressade
    och behövde lite mindfulness.

  476. De ville träna lite mindfulness-

  477. -för att orka med
    sin arbetssituation.

  478. Den var bedrövlig och jag sa att
    om de uppmärksammade sina känslor-

  479. -så vore kanske den relevanta
    reaktionen att säga upp sig.

  480. De var inte ett dugg nöjda.

  481. Där ser man.

  482. Jag menar att man inte kan använda
    mindfulness som ett "plåster".

  483. Det går, men det funkar inte på sikt.

  484. Det är klart
    att det kan vara skuldbeläggande.

  485. Man borde springa och gör man
    inte det får man dåligt samvete.

  486. Jag vill inte presentera det så.
    Effekterna talar för sig själva.

  487. I boken presenterar jag bara fakta.

  488. Så här funkar hjärnan,
    det här händer när du rör på dig.

  489. Sen får man själv bestämma
    vad man gör med den kunskapen.

  490. Forskningen talar för sig själv.

  491. Man behöver inte
    pracka på nån det här.

  492. Men folk kan behöva hjälp
    att komma i gång.

  493. Eller upprepad hjälp när valet står
    mellan chipspåsen och löpardojorna.

  494. Där kan mindfulness vara användbart
    när man funderar över alternativen-

  495. -och vilket man ska välja.

  496. Det är intressant
    att många dricker fast de vet-

  497. -att det är en av de viktigaste
    prediktorerna för ett eländigt liv.

  498. Många är överviktiga eller slår
    sina barn, fast de inte vill det.

  499. Många springer inte, fast de borde.

  500. Ser man på hjärnans belöningssystem-

  501. -är det konstigt
    att inte alla är överviktiga.

  502. Vad duktiga vi är!

  503. Om kroppen säger: "Sätt i dig allt!"

  504. "Allt kaloririkt smakar bra!"

  505. Sätt den individen på McDonald's
    så går det illa.

  506. Man kan undra
    hur någon klarar av det.

  507. Att vi gillar att röra på oss alls
    är fantastiskt.

  508. -Det är bra.
    -Så kan man se det.

  509. Jag tror på det positiva i budskapet.
    Varje steg är bra för hjärnan.

  510. Bäst är det att kuta en halvtimme
    tre gånger i veckan-

  511. -men att gå tio minuter
    är bättre än ingenting.

  512. Det positiva budskapet.
    - Har du också ett sånt, Åsa?

  513. Ja, om man kan
    tycka lite om sig själv.

  514. Och så lite mera längre fram.

  515. Sen lär man sig tycka om alla andra.

  516. Då blir ens relationer bättre
    och det gör livet bättre.

  517. Tack, Åsa Nilsonne och Anders Hansen!
    Jag heter Lisa Kirsebom.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Fysisk träning, Gymnastik, Hjärna, Hälsa, Idrott
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Lost in migration

Vad går förlorat i en flykt till ett annat land? Panelsamtal om hur det kan vara att slitas mellan två kulturer och inte känna att man hör hemma någonstans. Medverkande: Qaisar Mahmood, författare; Negra Efendic, journalist; Lejla Hastor, statsvetare och Nivin Yosef, statsvetare. Moderator: Ulrika K Engström. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Svar på livets svåra frågor

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Om feminism och systerskap i dagens Sverige

Kakan Hermansson och Flora Wiström berättar om sina debutböcker där de båda skriver om feminism och systerskap. I "Hela kakan" berättar Kakan Hermansson om sin uppväxt och hur det är att vara lesbisk och feminist. I Flora Wiströms roman "Stanna" handlar det om att hålla andra under armen medan man själv nära håller på att gå sönder. Samtalsledare: Alexandra Pascalidou. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bokförlaget Forum och Bonnier Carlsen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Hästboken som samtidsdokument

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kulturhälsoboxen

Eva Bojner Horwitz, medicine doktor och kulturhälsoforskare, har arbetat fram ett verktyg för att hjälpa kvinnor med stress, utmattningssyndrom, ångest och andra symptom. Hon berättar om hur kultur kan användas inom vården och att den bidrar till mer hållbar hälsovård. Intervjuare: Marika Griehsel.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Fotbollsdrömmen

11-åriga Emel i Malmö är grym på fotboll. Hon spelar i FC Rosengård, samma klubb som några av de bästa fotbollsspelarna på damsidan. När Emel blir stor vill hon bli proffs. Som Lisa Ek. Men vägen dit är inte helt enkel.

Fråga oss