Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Ebba Grön i bilderDela
  1. Välkomna till detta seminarium
    om boken "Station Rågsved".

  2. Jag heter Jan Gradvall
    och är musikjournalist.

  3. Jag vill hälsa varmt välkomna,
    Gunnar Ljungstedt...

  4. Även känd som Gurra
    från gruppen Ebba Grön.

  5. Och bokens upphovsperson,
    Lars Sundestrand.

  6. Innan jag börjar ställa frågor till
    er, för det är er man vill lyssna på-

  7. -måste man förklara
    vad det är för sorts bok.

  8. På ett sätt är det en fotobok
    om Ebba Grön-

  9. -men det är framförallt en bok
    av dig, Lars, och om dig.

  10. Jag har skrivit förord till boken-

  11. -som en förklaring till varför
    just jag intervjuar er två.

  12. Man får backa till 1978,
    då också den här boken börjar.

  13. Jag kommer från Linköping
    och gick med en kompis på en konsert-

  14. -som var den första
    affischerade punkkonserten där.

  15. Vi var 15, gillade punk
    och gick dit.

  16. Två band från Göteborg spelade,
    Göteborg Sound och Bruset-

  17. -och ett lokalt band från Linköping,
    IQ 55.

  18. Det var oerhört stort för oss
    med ett punkband från Linköping.

  19. Den konserten blev väldigt
    avgörande för hela Linköping.

  20. En massa saker hände
    på grund av den konserten.

  21. Vi bildade en rockförening
    och tog dit band som t.ex. Ebba Grön.

  22. Men det allra viktigaste var
    att det gick omkring en figur-

  23. -på den här konserten
    med en axelremsväska.

  24. Han sålde saker ur den
    som kostade fem kronor.

  25. Den personen var då Lars.

  26. Du sålde en tidning, men det liknade
    inte vad jag kallade en tidning.

  27. Det var A4-format
    som var häftade med en klammer.

  28. Jag tyckte att den såg häftig ut,
    jag hade ju inte ens läst den.

  29. Det var väldigt hårt svart och vitt.

  30. Det stod en del om punk,
    men också om mycket annat.

  31. Den tidningen fick mig och min kompis
    att starta en egen dan efter.

  32. Vi ville göra exakt som Lars,
    som då gjorde Funtime.

  33. Utan Funtime hade jag inte
    blivit journalist och suttit här.

  34. Det handlar ju om Funtime-fanzinet
    som du kallar det.

  35. Hur gick det till
    när du startade den här tidningen?

  36. Jag hade ju varit i England
    en massa gånger 1977 och 1978.

  37. Och där såg jag ju alla punkband.

  38. För att få reda på spelningarna-

  39. -gick man till skivaffärer
    där det affischerades.

  40. I dessa skivaffärer fanns
    dessa stencilerade tidningar-

  41. -som jag köpte, och där upptäckte
    jag nya namn och nya band-

  42. -som jag sen köpte skivor av
    eller gick på spelningar.

  43. När det sen hände nåt i Göteborg, vi
    fick en rockklubb som hette Errols.

  44. På invigningskvällen spelade
    mitt favoritband Göteborg Sound.

  45. Det var starten till att det
    började hända nåt live i Göteborg.

  46. Då startade jag tidningen
    med en kompis som hette Brandy.

  47. Inte så mycket för att göra
    en tidning eller för att liksom-

  48. -publicera mina bilder och texter,
    utan för att nånstans förmedla-

  49. -att det här händer,
    det här är intressant.

  50. "Kolla upp det här bandet,
    den här författaren, den här filmen."

  51. Vi skrev inte bara om punk,
    utan hade ett ganska brett register.

  52. Nånstans var det viljan att
    kommunicera som var det viktiga-

  53. -att få folk att upptäcka saker
    som jag själv tyckte var intressant.

  54. Just tidningsbegreppet på 70-talet...

  55. Man gick till ett tryckeri, använde
    typografi och satte en tidning.

  56. Hur gjorde du din tidning? Var gjorde
    du den och vilka verktyg hade du?

  57. Det bästa verktyget var ju en sax.

  58. Jag jobbade på GP på nätterna.

  59. Hittade man en bra, lång rubrik,
    kunde man klippa isär bokstäverna-

  60. -och göra en egen rubrik
    i en fotostatmaskin.

  61. Plötsligt hade man nåt färdigt.

  62. Men jag hade ingen egen skrivmaskin,
    utan fick sitta på pappas kontor-

  63. -helst på nätterna
    så att inte andra såg mig.

  64. Den här tidningen trycktes då-

  65. -på ett kontor
    där pappa kände en tryckare.

  66. Så gjordes de första numren.

  67. Sen lärde jag känna tryckare,
    fick tillgång till en reprokamera-

  68. -och då började tidningen
    se lite annorlunda ut.

  69. Pratar man om punkrörelsen, pratar
    man om gitarr, bas och trummor-

  70. -men saxen och kopieringsapparaten
    hade en mycket stor del i den.

  71. För er, Gurra, när ni gjorde
    er första singel som Ebba Grön-

  72. -som kom ut samma år
    som Funtimes första nummer kom...

  73. Hur tänkte ni och gjorde ni
    när ni gav ut er första singel?

  74. Hur vi spelade in den?

  75. Både och. Hur spelade ni in den
    och hur fick ni den att bli hörd?

  76. Ja, vi sålde den ju själva.

  77. Men, ja...

  78. Tryckmässigt var det liksom
    en fotokopieringsapparat-

  79. -på det arbete som Thåström och
    Fjodor hade, en kopieringsapparat.

  80. Det var ju originalomslaget, liksom.

  81. Men, ja...

  82. Men inspelningsmässigt var det som
    att svara på en annons i tidningen.

  83. Det kostade 1 500,
    som vi lånade av en kompis.

  84. Sen gick vi in i en studio
    i fem timmar.

  85. Klockan sex på morgonen,
    vi startade väl sex på morgonen.

  86. Var det billigare studiotid då?

  87. De spelade in allt möjligt
    i den där studion.

  88. Men det var ju en väldigt
    stor och fin, avancerad studio.

  89. Det var ju...

  90. Det var en upplevelse. Man stoppade
    in sladden från basgitarren i väggen.

  91. Till exempel.

  92. Det var så vi gjorde då.
    Sen fick vi väl några ex-

  93. -250 eller vad det nu var
    för de där pengarna.

  94. Sen sålde vi slut dem och...

  95. Då blev det att vi förhandlade
    med skivbolaget.

  96. Det var inget...
    Jo, det var ett skivbolag.

  97. Vi förhandlade om att släppa oss
    till ett annat skivbolag-

  98. -och det gjorde de utan knussel.

  99. En av de första spelningar ni gjorde
    utanför Stockholm var i Göteborg-

  100. -på Sprängkullen.

  101. Vad minns du av den spelningen?

  102. Inte så mycket, men jag minns
    första intrycket när man kom dit.

  103. Proggarnas fest i Göteborg och så.

  104. Ja, jag vet inte...

  105. Man hade ju träffat
    Tommy Rander nån gång.

  106. -Som var...?
    -Lite olika världar, på nåt sätt.

  107. Men det var trevligt att komma hit.

  108. Slobobans Undergång spelade med oss
    och var de som bjöd in oss.

  109. På den tiden hade man ju
    inte så många bokningsbolag-

  110. -utan de ringde hem till en
    i princip.

  111. Jag fick telefonnumret av nån
    och sen åkte man dit och spelade.

  112. Sen sov man kanske på golvet
    hemma hos Lars.

  113. Det är rätt anmärkningsvärt nu
    att ni sov hemma hos Lars.

  114. Det finns en bild i boken,
    en av era tidigaste gruppbilder-

  115. -när ni ligger under täcket
    hemma hos Lars, väldigt gullig bild.

  116. Men hur lärde ni känna varandra,
    hur fick ni kontakt?

  117. Ja, jag tror ju att jag...

  118. ...fick reda på...

  119. ...Gurras adress genom ett anslag
    i affären Dolores ute på Bomgatan.

  120. Jag skickade efter den där skivan
    som Gurra sa-

  121. -trycktes i 150 ex.

  122. Den beställde jag genom att skicka
    en tia och ett frimärke till Gurra.

  123. Sen började vi brevväxla,
    och när de skulle till Göteborg-

  124. -skrev jag: "Vi träffas på
    Sprängkullen och ni kan bo hos mig."

  125. "Det är en omodern etta utan dusch
    och toalett ute i trapphuset"-

  126. -"men ni får gärna bo där
    om ni vill." Och så blev det.

  127. När gjorde du då den första intervjun
    med Ebba Grön?

  128. Ja, jag tror ju att jag...

  129. ...hade börjat att göra det
    lite brevledes med Gurra.

  130. Men det har jag
    inget riktigt minne av.

  131. Och det var ingen intervju
    i dess rätta bemärkelse.

  132. Det var ju
    väldigt amatörmässigt och så.

  133. Men det här att se Ebba Grön
    på Sprängkullen-

  134. -blev ju en sån
    omvälvande upplevelse för mig.

  135. Det var inte många i publiken,
    några sitter i lokalen här i dag.

  136. Men det här var ju...

  137. ...nånting som var bättre
    än allting jag hade sett.

  138. Då hade jag sett Clash flera gånger,
    jag hade sett Sex Pistols och...

  139. ...banden som ansågs stora i England.

  140. Men det här var ett band
    som kändes...

  141. ...mer angeläget och hade mer energi-

  142. -än nåt jag hade upplevt tidigare.

  143. Det var svettigt i alla fall,
    det minns jag.

  144. Hur upplevde du kommunikationen
    när ni skrev brev till varandra?

  145. Man märker ju att ni på er kant
    hade idéer om vad ni ville säga.

  146. Många av breven och vykorten
    finns ju dokumenterade i boken.

  147. Nån gång är det nästan
    som ett så kallat statement.

  148. "Detta är vad vi håller på med."
    Kan du berätta om det?

  149. Jo, men det var väl
    en programförklaring ungefär.

  150. Det var sånt vi höll på med
    och gjorde tillsammans.

  151. När jag ser den där texten
    kommer jag liksom ihåg-

  152. -att jag kanske skrev mycket
    av den i och för sig.

  153. Men intervjumässigt, som Lars sa...

  154. Det var inga formella intervjuer,
    utan vi pratade, träffades snarare.

  155. Det var den relationen vi hade,
    så att säga.

  156. Han kom inte fram och sa att
    han ville göra en intervju med oss-

  157. -utan vi träffades och blev polare.

  158. Sen var man där
    och gjorde en massa saker.

  159. Vi gick och hälsade på Freddie
    och såna där saker.

  160. -Freddie Wadling.
    -Ja.

  161. Ni sa: "Vi skrev ner
    vad vi höll på med så att säga."

  162. Du, Fjodor och Thåström verkar
    ha diskuterat mycket vad ni stod för.

  163. Ni bildade inte bara ett band,
    utan ni hade en idé.

  164. Hur gick det till när ni formade idén
    om Ebba Grön?

  165. Nej, det kan jag nog inte svara på.

  166. Vi hade väl liksom en massa idéer-

  167. -men det var väl liksom slagord
    nästan-aktigt, väldigt mycket.

  168. Antirock, typ, i stället för punk.

  169. Varför kallade ni det antirock,
    varför valde ni det ordet?

  170. Det kommer jag inte ihåg.

  171. Det var antirock, vi ville inte
    bli stoppade i ett fack, helt enkelt.

  172. Och...

  173. Nej, men det var ett bra ord, liksom.

  174. Det handlade kanske rätt mycket
    om "oneliners" ibland.

  175. Sen gick det ju ganska snabbt
    från de där små spelningarna-

  176. -till att ni blev stora,
    inom loppet av ett år kan man säga.

  177. Sen tackade ni nej till intervjuer.
    Stora tidningar ville intervjua er.

  178. Tv-program och radioprogram.
    Ni tackade nästan nej till allt-

  179. -fast ni fortsatte
    att prata med Lars och fanzines.

  180. Hur tänkte ni där?

  181. Det var ju vår relation med Lars
    och det var inga problem.

  182. Vi hade lärt oss att det var ett sätt
    att kommunicera med media-

  183. -även om Lars inte ska kallas media.
    Vi var trötta på att bli felciterade-

  184. -i konstiga intervjuer
    av folk som ibland inte var pålästa.

  185. Ibland var man lite för mycket kompis
    med dem man pratade med-

  186. -så att det man sa mellan frågorna
    var det som kom med i texten.

  187. Det kunde man bli lite trött på.

  188. Men...

  189. Det var ju den skillnaden-

  190. -mellan så att säga
    professionella journalister och Lars.

  191. Jag vet inte hur jag ska säga...

  192. Jag upplevde det ju från
    en annan sida, men samma sak.

  193. Funtime, även om det var en tidning
    som gjordes i begränsad upplaga-

  194. -och hemma i mitt kök-

  195. -så var det den enda tidning
    som Clash lät sig intervjuas av-

  196. -när de kom till Göteborg
    och var som störst.

  197. Det var aldrig några problem för mig
    att göra intervjuer med svenska band-

  198. -eller med engelska band.
    Jag åkte till Amerika 1980-

  199. -och kom till New York, där jag
    presenterade mig för en agentur.

  200. De sa: "Jag vet om din tidning.
    Vilka vill du träffa?"

  201. Jag åkte till San Francisco och gick
    upp till det enda skivbolaget där-

  202. -och de frågade samma sak.

  203. Jag fick möjlighet
    att träffa precis alla.

  204. Och det var ju för att...

  205. Det var en trygghet på nåt sätt-

  206. -för de här banden
    som kunde vara stora och välkända.

  207. Här kom en som hade åkt själv
    från Sverige-

  208. -för att träffa just mig.

  209. En som gör det av eget intresse
    och bekostar allt själv-

  210. -och inte tjänar några pengar på
    att publicera det.

  211. Jag upplevde att det alltid
    var väldigt lätt att göra saker.

  212. Men det gällde ju
    att man själv vågade ringa.

  213. Jag var ju liksom bara 20 år
    med den där naiva entusiasmen-

  214. -som man har när man är 20 och
    inte har några riktiga begränsningar.

  215. Jag hade ju liksom inga problem
    att ringa och...

  216. Ofta hamnade man hemma
    hos mamman till nån.

  217. "Ja, han ligger på soffan.
    Vill du att jag ska väcka honom?"

  218. Boken visar ju väldigt tydligt att
    den personliga relationen du hade-

  219. -med de band du lyssnade på,
    det var en personlig relation.

  220. De sov hemma hos dig i lägenheten
    och du sov hos banden.

  221. Skulle man titta i din telefonbok,
    stod numret till Crass-

  222. -eller till Joy Division och deras
    manager Rob Gretton.

  223. Du hade personliga relationer
    med alla.

  224. -Varför var det viktigt för dig?
    -Det har alltid varit viktigt.

  225. Och det är det fortfarande.

  226. Åker jag till Stockholm, ligger jag
    fortfarande på golvet hos en kompis.

  227. Vi äter middag ihop, pratar
    och kanske går ut och träffar andra-

  228. -som man känner.

  229. Jag gillar den här tryggheten...

  230. ...i det personliga.

  231. Har man väl
    kommit innanför mitt skal-

  232. -och innanför min linje-

  233. -så befinner man sig där och
    det är aldrig några problem med nåt.

  234. Ni hade också en nära relation
    med dem som lyssnade på er.

  235. Första gången jag såg er
    var på en fritidsgård i Norrköping.

  236. Det fanns inte ens en scen.

  237. Ni var på samma höjd som publiken.
    Bokstavligen.

  238. Man var lite skraj för er
    så jag vet att folk backade i rummet.

  239. Sen vågade man sig lite framåt.

  240. Ni hade också en personlig relation
    till er publik.

  241. Ja, det var ganska fullt
    på scen ibland också.

  242. Det var naturligt på nåt sätt,
    eftersom vi hamnade på såna ställen.

  243. Och...

  244. Jag vet inte om vi blev stora
    på ett år, för vi gjorde ju...

  245. Vi gjorde förortsturnéer i Stockholm,
    som vi kallade det.

  246. Vi spelade på fritidsgårdar
    i Stockholm.

  247. Det var samtidigt
    som vi låg etta på albumlistan.

  248. Vi spelade för liksom...

  249. ...25 personer
    som stod längst bort i en stor sal.

  250. Eller fem personer till och med.

  251. Det var ju liksom våran grej.

  252. Vi gjorde väl liksom
    några andra såna där...

  253. Visst gjorde vi en förortsturné
    i Göteborg också?

  254. -Men det var ganska sent.
    -Och då var det fullt överallt.

  255. Men det var ju liksom väldigt...

  256. ...kanske udda
    att spela på småställen.

  257. Men det var ju liksom lite vår grej
    att hålla oss nära våra rötter-

  258. -eller vad man ska kalla det.

  259. Att det sen växte och blev stort
    fick man ju ta.

  260. Lasse skulle bli en dålig rockstjärna
    som sover hos folk-

  261. -och inte på bekväma hotell
    i enkelrum.

  262. Nej, jag vet inte. Vi har pratat...

  263. När vi började bo på hotell,
    så var det på Esso i fyrabäddsrum-

  264. -med extrasäng, ungefär.

  265. -Då bodde ni i samma rum?
    -Ja, i fyrbäddsrum.

  266. Två våningssängar och en tältsäng.

  267. -Och jag på golvet, ibland.
    -Det var ganska vanligt.

  268. Väldigt ofta på Scandic,
    det hette Esso Motorhotell i Örebro.

  269. Just det här att hålla sig nära folk
    för att det är era rötter.

  270. Vad var era rötter? Hur gick det till
    när ni bildade Ebba Grön-

  271. -och i vilken miljö bildades ni?

  272. Oj! Ja, vad ska man säga?

  273. Förortsmiljö, i Rågsved i Stockholm.

  274. Men vi var ju sprungna ur det livet
    som var kanske...

  275. ...mellan 1970 och 1980.

  276. Både musikaliskt och i det som...

  277. ...hände runtomkring.
    Jag menar, det var ju...

  278. Det var väl en ganska hård miljö,
    men samtidigt inspirerande.

  279. Och alla dog ju inte i alla fall.
    De flesta dog inte.

  280. Det är en annan bild av hur det var.

  281. Det fanns så mycket annat
    som var en gemenskap.

  282. I en sån förort. I den här...

  283. I församlingen jag bodde,
    som hette Vantör-

  284. -levde 70 000 människor.

  285. Det var ju liksom lika stort
    som Linköping, typ.

  286. Det hände ju väldigt mycket.
    Jag såg mycket musik till exempel-

  287. -på de här fritidsgårdarna
    där i Rågsved och runtomkring.

  288. Musikaliskt var det ju också
    en inspirerande miljö.

  289. Sen var det väl liksom de här...

  290. Rågsved är väl en klar arbetarförort.

  291. Där fanns inga radhus
    eller villor.

  292. Även om alla i bandet inte kom
    just från den förorten, men...

  293. Det är väl ungefär det
    jag kan säga om den miljön.

  294. Det var hårt på ett sätt,
    men så mycket annat också.

  295. Ni höll ju kontakt
    med var ni kom ifrån.

  296. Som man bara kunde läsa
    ur diskussionerna i Funtime-

  297. -där ni pratade om andra saker
    än det ni gjorde i andra tidningar.

  298. Ni pratade till exempel
    väldigt mycket om fängelser.

  299. Kan du berätta om diskussionerna
    ni hade som präglade intervjuerna?

  300. Jag tror att väldigt mycket handlade
    om Rågsved som det såg ut där.

  301. Det var ju hårt för många
    som bodde där.

  302. En del gick under-

  303. -och andra
    hamnade inom kriminalvården.

  304. Ebba Grön hade ju såna stödgrupper.

  305. De åkte till anstalter en gång
    i veckan och pratade med människor-

  306. -som ingen annan pratade med.

  307. En av de killarna hette Tamas.

  308. När han muckade
    efter ett tioårigt fängelsestraff-

  309. -så blev han råddare
    och hjälpte till...

  310. ...med allt under turnéerna.

  311. Han var lite av den där tuffa killen
    som ingen gav sig på utåt.

  312. Men jag tyckte
    att det var fantastiskt-

  313. -att det fanns några
    som just då var störst i Sverige-

  314. -och brydde sig om dem
    som var allra lägst.

  315. Det ville jag skriva om, och i dag
    jobbar jag själv inom kriminalvården.

  316. Lite grann med samma känsla av-

  317. -att det måste finnas de som också
    tar hand om de riktigt svaga.

  318. Men...

  319. Jag såg också Tamas. När Ebba Grön
    stod på topp, så var de i Göteborg.

  320. Även då kom de hem till mig,
    fast då bodde de på hotell.

  321. Men de kom hem till mig-

  322. -för att Tamas så gärna
    ville laga sin mammas gulaschgryta.

  323. Det var ju liksom stort för honom
    att få laga det där-

  324. -och att vi sitter och har trevligt
    och slipper hotellrestaurangen.

  325. Det var hemma, och jag tror
    att det var jätteviktigt för honom.

  326. Det var viktigt för oss andra
    på många sätt.

  327. Var det inte Tamas, som när ni
    fick en Rockbjörn eller nåt sånt-

  328. -skickades upp på scenen?
    Var det han som tog emot den?

  329. Ja, han var med
    och fick visst stryk där bakom.

  330. Det var även en annan kille som
    snubblade och välte en förstärkare.

  331. Han blev...

  332. Gary Engman, Aftonbladets
    chefredaktör, var inte road.

  333. Vi ville inte vara med
    i såna sammanhang.

  334. Även om man i dag kan
    vara stolt över det på många sätt.

  335. Men på tal om det här med...

  336. ...att vi åkte till Österåker,
    så handlade det väl liksom lite-

  337. -om solidaritet
    med utsatta människor.

  338. Det var väl helt enkelt det att...

  339. Det var viktigt för oss
    att delta i det där.

  340. Vi startade en kulturförening
    i Rågsved som hette Oasen.

  341. Det handlade väldigt mycket om
    att folk skulle få en plats-

  342. -och känna att de hade en plats.

  343. Det var inte bara
    för att få replokaler-

  344. -utan det var lite större än så.

  345. Vi måste också kunna ta för oss.

  346. Det var...

  347. Det var inte politiskt, fast vi
    gjorde politiska grejer också.

  348. Men det där andra
    handlade mer om...

  349. ...att göra en röst hörd helt enkelt.

  350. I en ganska liten förort,
    i alla fall för Stockholm.

  351. Ni skapade Oasen som var en plats
    där alla hörde hemma.

  352. Men den underjordiska gör-det-själv-
    rörelsen blev väl också en plats?

  353. Oasen blev ju en förebild
    för hela Sverige.

  354. Att kämpa för att få egna ställen
    där man kan vara eller spela.

  355. Det var ju många
    små musikföreningar i hela Sverige-

  356. -som startades,
    inspirerade av detta.

  357. Och lite grann i min bok...

  358. Jag har ju liksom gjort en bok-

  359. -som inte är en bok om Ebba Grön,
    utan om tiden.

  360. Jag kallade den Station Rågsved,
    eftersom det var synonymt för mig-

  361. -med Oasen och Ebba Grön.

  362. Vi hade ju replokalen
    precis ovanför skylten på omslaget.

  363. Thåström bodde väl där ett tag också.

  364. -På omslaget, alltså?
    -Ja, det är precis under.

  365. Liksom inbyggt i perrongen.

  366. Lokaler som SL,
    Stockholms Lokaltrafik, hade.

  367. Man hyrde.

  368. Där kunde man bo också, tydligen,
    men det får du prata med Thåström om.

  369. Ni kanske repade ovanligt mycket,
    eftersom ni repade hos honom?

  370. Ja, det vet jag inte.
    Vi kanske störde.

  371. Deras hemmaliv.
    Han bodde ju inte ensam där.

  372. Jag tänkte just på
    den där estetiken från den tiden.

  373. När man köpte era första singlar,
    var det ju det där svartvita.

  374. Funtime är ju väldigt mycket...
    Allt är svartvitt.

  375. -Framförallt svart.
    -Ja, just det.

  376. Var kom det ifrån?

  377. Man kan ju fortfarande se
    att svart är en färg som dominerar.

  378. Det var ju när jag fick möjlighet
    att använda den där reprokameran.

  379. Det mest fantastiska med den var
    att jag kunde förminska texten.

  380. Jag skrev på skrivmaskinen och
    kunde dra ner allt till 50 procent.

  381. Ännu häftigare var att texten blev
    vit mot svart på ett annat papper.

  382. Jag fick plats med mer bilder
    och samma mängd text.

  383. Eller så fick jag plats
    med mängder med text.

  384. Men första gången
    jag tryckte ett nummer av tidningen-

  385. -så sa tryckaren:

  386. "Jag har använt mer trycksvärta
    till din tidning än på ett helt år."

  387. "Det här ingår inte i min budget."

  388. Det blev dyrare med svart.

  389. Jag fick höja från 5 till 7 kronor
    för all trycksvärta som gick åt.

  390. Typ.

  391. Väldigt inspirerande för läsaren
    vilket framgår av bilderna var-

  392. -att det fanns många fler influenser.

  393. Man inser att punk inte kom ur tomma
    intet, utan det fanns paralleller-

  394. -till John Heartfields fotocollage,
    som man kollade upp, dadaism...

  395. Var kom de där idéerna ifrån?

  396. Det bottnar ju lite i det här...

  397. Jag såg ju aldrig Funtime
    som en punktidning egentligen.

  398. Jag såg den
    som en möjlighet för mig-

  399. -att berätta
    om sånt som var intressant.

  400. Jag var jättefascinerad av Heartfield
    som verkade i Tyskland på 30-talet-

  401. -och gjorde politiska collage.

  402. Sen lyssnade jag även-

  403. -på musik som Captain Beefheart
    och gör det fortfarande.

  404. Jag...var även intresserad
    av det Andy Warhol gjorde.

  405. Jag såg ingen konflikt i att
    publicera artiklar om det här.

  406. Sen var det ju det här snäva
    punkgänget som kunde tycka:

  407. "Nu skriver han ju inte..."

  408. "...om det här, utan om nåt annat."

  409. Men eftersom jag gjorde tidningen
    själv och aldrig tjänade nåt på den-

  410. -så upplevde jag:

  411. "Jag kan skriva precis vad jag vill
    eller låta andra skriva vad de vill."

  412. Jag hade en 13-årig tjej
    som skrev artiklar.

  413. Det var för att jag gillade henne
    och då fick hon göra det.

  414. Nånstans så fortsatte man...

  415. ...att producera,
    men jag producerade det jag ville.

  416. Ville nån ha nåt annat,
    så var mitt standardsvar:

  417. -"Då får du göra din egen tidning."
    -Vilket många gjorde.

  418. Vad tycker du, Gurra, när du i dag
    läser boken, vad är ditt intryck?

  419. Oj, vad mycket man inte minns,
    tänkte jag säga.

  420. Nej, men...

  421. Det väcker ju minnen,
    men det är trevliga minnen.

  422. Då hade vi tydligen
    en kommunikation med Lars-

  423. -som var annorlunda på det sättet
    att alla skrev till honom.

  424. Jag visste inte det här, egentligen.

  425. Jag har ju inte sett alla vykort
    och brev som andra har skrivit.

  426. Det har vi inte gått igenom,
    utan det var nytt för mig.

  427. Det var ju väldigt roligt att se-

  428. -för det är ju
    väldigt positiva saker.

  429. Kort och så där. Glada hälsningar.
    Det är ju det, liksom.

  430. Då blir det: "Ja, okej.
    Det var roligt också."

  431. Eller trevligt
    att man kunde höra av sig.

  432. Vad ska jag mer säga? Det är...

  433. Även om det är många saker
    man inte minns, så är det inte:

  434. "Oj, vad kul vi hade det!"
    Utan det är...

  435. Det är ett tidsdokument.

  436. Och det är gjort på ett
    väldigt trevligt sätt, tycker jag.

  437. Då blir man glad av
    att titta i den, och så där.

  438. Och sen framförallt Lars arbete.

  439. Vi pratade inte om bevekelsegrunder
    för det du gjorde för din sak.

  440. Den där svärtan i tillvaron.
    Det var ju mycket svart, liksom.

  441. Men så var det ju inte, utan...

  442. Vi var ganska glada, även om det var
    lite depressivt i Göteborg ibland.

  443. -Ebba var ju liksom...
    -Vi hade lite svårt när vi kom hit.

  444. Om vi ville gå ut och festa,
    men inte ville gå till Kometen-

  445. -för vi tyckte att där var det
    för många göteborgsproggare...

  446. Ville vi inte dricka varm choklad
    i Haga, hade vi svårt att hitta nåt.

  447. I stället hamnade vi på ställen
    med paraplydrinkar.

  448. Och det var ju inte riktigt vår grej.

  449. Det var väl liksom de problem vi hade
    när vi kom till Göteborg ibland.

  450. Sen hamnade man på rockhotellet
    Excelsior-

  451. -som inte finns längre, tydligen.

  452. Det var liksom...
    Där gick det väl ganska vilt till.

  453. Men det finns inte så mycket
    av det i boken.

  454. Det är mer
    av den väldigt trevliga sidan.

  455. Och det är jättekul att titta på.

  456. Tillkomsten av boken
    är ju rätt speciell.

  457. Du har gjort ganska många böcker,
    men det som skiljer dem åt är-

  458. -att de bara finns i ett exemplar.

  459. Även den här boken var tänkt
    att komma ut i bara ett exemplar-

  460. -och ett antal PDF-er.
    Kan du berätta om dina bokprojekt?

  461. Jag har jobbat med text och bild sen
    i princip då jag började med Funtime-

  462. -och fram till nu, men...

  463. Efter 1983, när jag slutade med
    tidningen, så valde jag lite grann...

  464. Förlåt, en parentes...

  465. Funtime startar samma år
    som Ebba Grön bildas.

  466. Funtime läggs ner samma år
    som Ebba Grön lägger ner.

  467. Jag fortsatte ju, fast jag gjorde det
    för mig själv-

  468. -och hade mina egna små projekt.

  469. Jag gör ju böcker hela tiden och
    har gjort sex böcker efter den här.

  470. Det här är bok nummer 57.

  471. Det här är ju liksom...

  472. Den skulle också in i ett exemplar
    i min hurts där hemma.

  473. Men min dotter Sara tyckte:
    "Nu är du en jävla idiot, pappa."

  474. "Du måste ju visa Ebba Grön
    vad du har gjort."

  475. Då printade jag tre ex och skickade
    ett till Gurra och ett till Fjodor.

  476. Sen ringde jag Thåström och
    frågade om han ville titta på det.

  477. Vi möttes på Centralen i Göteborg-

  478. -efter hans första spelning,
    han gjorde två på Hisingen.

  479. Han började bläddra i den
    och liksom...

  480. Jag hade förväntat mig:

  481. "Jag orkar inte med den här tiden",
    men i stället blev det en känsla av:

  482. "Ja, det här..."

  483. "...är en bild av några år
    som formade mig."

  484. "Det är precis som det var."

  485. Man har inte behövt lägga till nåt,
    alla ord fanns där.

  486. Mina intervjuer är lika klantiga
    i dag som de var när jag var 20.

  487. Bilderna är lika taffliga,
    tycker jag själv - som de var då.

  488. Och vykorten som vi skickade
    och breven vi skickade är små...

  489. Ja, som 20-åringar sitter
    och skriver till varandra.

  490. Så att..

  491. Thåström blev väldigt glad
    över det här-

  492. -och tyckte liksom:

  493. "Det här måste du...
    Du kan inte spara på det här själv."

  494. Då fanns det tre människor
    som jag skickade min PDF till.

  495. En där, en där och en i Stockholm.

  496. Det är honom jag bor på golvet
    bakom soffan hos.

  497. Det gick vidare till ett förlag
    och sen gick allt väldigt fort.

  498. En avslutande, sista fråga-

  499. -som kanske är helt omöjlig
    att svara på.

  500. Vad önskar ni att en ung person i dag
    en 18-åring, 19-åring-

  501. -vad önskar ni att de ska få med sig
    när de läser den här boken?

  502. Att man kan om man vill,
    att man inte-

  503. -behöver ha så stora kunskaper,
    att man liksom inte-

  504. -behöver ha så höga betyg.
    Man måste vilja.

  505. Vill man tillräckligt mycket
    kan man komma långt på vägen.

  506. Vad säger du, Gurra?

  507. Andra kan spela. Man behöver inte
    krångla till det så mycket.

  508. Det är kul att åka runt
    och spela för folk.

  509. Ja, man kan ha trevligt och...

  510. Ja, vad ska jag säga?

  511. Man behöver inte liksom...
    Man behöver inte krångla till det.

  512. Jag vet inte
    om det är mycket jobbigare i dag.

  513. Allt är mycket formellare
    om man ska spela.

  514. Fritidsgårdar kanske inte finns,
    såna som vi spelade mycket på.

  515. I alla fall i början,
    och även senare.

  516. Det kanske finns massor av musik-
    föreningar, som man inte vet om.

  517. Men jag vet inte om det finns kvar
    så mycket av kontaktnätet-

  518. -och väldigt mycket av det här-

  519. -som kallades musikforum,
    där vi åkte runt och spelade.

  520. Folk drev det själva
    och bjöd in band själva.

  521. Ja, det var...

  522. ...inte så formellt i alla fall.

  523. Jag vet inte om man kan
    ta till sig det av det här...

  524. Ja, jag vet inte.
    Det är svårt att säga.

  525. Det beror på hur man tänker,
    om man kan slita sig från sin iPhone-

  526. -och läsa en bok i stället.
    Äh, det är bra med iPhone också.

  527. Det tror jag att man kan för boken
    förmedlar just den tiden-

  528. -där man kände att man gjorde saker
    utan att analysera så mycket.

  529. Med det sagt,
    tusen tack för att ni lyssnade-

  530. -och ett stort tack
    till Lars och Gurra.

  531. Textning: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ebba Grön i bilder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
Ebba Grön (musikgrupp), Musik, Punkrock
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Från galenskap till konstnärskap

Med rösten som verktyg

Hur är det att ha den egna rösten som arbetsverktyg? Vilka faktorer och processer har betydelse för hur sångare utvecklas professionellt? Hur påverkas till exempel den kreativa förmågan och den musikaliska självbilden? Kring detta resonerar Maria Sandgren, fil.dr och leg. psykolog vid Södertörns högskola. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Sexårskören och rädslan

Att känna rädsla och oro, vara nervös eller få ångest är helt normalt hos både barn och vuxna. Minns du vad du var rädd för när du var liten? Sara, Vester, Linn och Elsa är fyra av nästan 1200 barn från Nacka som i år medverkat i Sexårskören. Temat för föreställningen är rädslor och det har väckt tankar och känslor hos barnen. Vad är barnen rädda för? Och vad har barn varit rädda för genom tiderna?

Fråga oss