Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016: Från nunna till skildrare av religiöst våldDela
  1. Välkommen till seminariet:

  2. "Från nunna till skildrare
    av det religiösa våldets historia".

  3. Möt Karen Armstrong.

  4. -Välkommen, Karen Armstrong.
    -Tack.

  5. En stor applåd.

  6. Tack.

  7. Vi hade precis
    en väldigt intressant konversation-

  8. -om din senaste bok
    "Med Gud på vår sida"-

  9. -på "Se människan"-scenen.

  10. Jag är väldigt glad över möjligheten
    att gå mer på djupet-

  11. -och få lite mer tid att prata med dig.

  12. I den här boken, din senaste bok-

  13. -skulle man nästan kunna säga att du
    är en försvarsadvokat för religion.

  14. Du visar att de flesta konflikter
    som ofta kallas religiösa konflikter-

  15. -egentligen har väldigt lite,
    eller inget alls, med religion att göra.

  16. Det stämmer inte riktigt.

  17. Jag tror att... För att gå ut i krig-

  18. -för att utföra grymheter
    och för att göra extrema saker-

  19. -behöver man en ideologi
    som är större än en själv-

  20. -och den kan vara
    religiös eller nationalistisk.

  21. Jag ser nationalism
    som ett slags religion.

  22. Den uppfanns för det syftet
    av de franska revolutionärerna-

  23. -när de hade, som de trodde, utplånat
    den katolska kyrkan i Frankrike.

  24. Samma sommar
    som skräckväldet pågick...

  25. ...hade de stora religiösa festivaler
    där man firade Nationen.

  26. Om man tänker sig...

  27. ...det heliga som nåt som är så absolut
    och centralt för ens identitet...

  28. ...att man är villig att dö för det...

  29. ...så är det så på vissa platser,
    som i det sekulära Storbritannien...

  30. ...att man kan säga
    att nationen har ersatt Gud.

  31. Det är inte längre passande
    att dö för sin religion-

  32. -men det är beundransvärt
    att dö för sitt land.

  33. Det jag egentligen menar-

  34. -är att det ofta finns,
    i krig som korstågen-

  35. -eller vidrigheter som inkvisitionen...

  36. Där finns absolut religiösa idéer
    som ger människor impulser.

  37. Religion är absolut inblandad, men...

  38. Militärhistoriker säger att vi aldrig
    går i krig av en enda anledning.

  39. Din poäng är alltså
    att det inte finns en enda enkel orsak.

  40. Det finns alltid många orsaker,
    och religion kan vara en.

  41. Man måste se på alla faktorer.
    Just nu är vi i en farlig situation.

  42. Om vi inte ser nyktert på situationen
    och ser på alla de politiska faktorerna-

  43. -och sociologiska
    och kulturella faktorerna-

  44. -i stället för att säga
    att allt är islams fel-

  45. -så ser vi inte på vår situation på det
    rationella vis som vi är så stolta över.

  46. Vi måste ta med alla faktorer
    i beräkningen. Ofta gör vi inte det.

  47. Vi kan ta Frankrike och de ohyggliga
    händelserna i Paris i januari 2015...

  48. Jag vet inte
    hur media bevakade det i Sverige...

  49. -Ganska omfattande.
    -...men det var stort i Storbritannien.

  50. Det som var intressant var att fokus
    bara låg på attacken på tidningen-

  51. -Charlie Hebdo, och man pratade om
    yttrandefrihet, bokmässans tema i år-

  52. -och alla kände sig väldigt rättfärdiga
    och försvarade det fria ordet och så.

  53. al-Qaida, som sa att de stod bakom
    den fruktansvärda händelsen-

  54. -har alltid en politisk agenda.
    Bin Ladin var alltid väldigt tydlig-

  55. -med sitt politiska program,
    förutom bara islam.

  56. Det var tydligt
    att Palestinafrågan var viktig-

  57. -och att västs stöd för envåldshärskare
    i Mellanöstern var ett problem-

  58. -och hur dess utrikespolitik i regionen
    hade varit en katastrof.

  59. Han var också skarpt kritisk
    till regimen i Saudiarabien.

  60. al-Qaida vill skapa
    ett krig mellan civilisationer.

  61. Det handlade om
    två heliga värderingar.

  62. "Om ni attackerar vår profet
    attackerar vi era heliga värderingar."

  63. De kan använda bilderna på alla
    västledare som marscherar arm i arm-

  64. -och säga att de slåss mot islam
    och marscherar mot islam.

  65. Men man talade väldigt lite om gisslan-
    dramat på det judiska snabbköpet-

  66. -trots att förövaren
    var väldigt tydlig med-

  67. -att han gjorde det för Palestina
    och för det palestinska folket.

  68. Det är en problematik där västländerna
    har ett mycket större ansvar.

  69. Storbritannien har definitivt det.

  70. Då kan vi inte sätta oss på några
    moraliska höga hästar på samma sätt.

  71. Vi ser också
    att det finns en selektivitet-

  72. -i hur mycket utrymme
    vi ger vissa frågor och hur mycket vi-

  73. -ber om uppmärksamhet
    eller fördömanden.

  74. Vissa illdåd ska fördömas, medan
    andra inte uppmärksammas alls.

  75. Och det som verkligen
    gör mig upprörd-

  76. -är att vi bara bryr oss om
    våra egna döda.

  77. Om vi ser på IS-

  78. -är det mångdubbelt fler muslimer än
    västerlänningar som har dödats av IS.

  79. I många europeiska länder-

  80. -har vi grupper
    som gör IS jobb i våra länder-

  81. -genom att säga att vi måste fokusera
    på kristna och strunta i muslimerna.

  82. Ja.

  83. Precis före Parisskjutningarna
    i november, bara två dagar innan...

  84. ...blev 44 libaneser dödade
    av två självmordsbombare i Beirut.

  85. -Av IS.
    -Och det glömdes snabbt bort.

  86. Man hörde inget om dem, och
    libaneserna sa: "Vi är inte viktiga."

  87. Om västvärlden ger intryck av
    att vissa liv är mer värda än andra...

  88. -...är det ett fruktansvärt budskap.
    -Ja, och det ökar på den här spiralen...

  89. Utan tvekan. Det är inte...

  90. Precis efter skjutningarna i januari
    var jag i Jordanien-

  91. -och jag hade ett möte
    med ledande politiker-

  92. -ledande diplomater
    och medlemmar av kungafamiljen.

  93. När vi pratade om det här sa en:
    "Det är vi som utsätts för terror."

  94. "I väst gnäller man,
    men det är vi utsätts för terrorn."

  95. Hamas utpekas
    som en terrororganisation-

  96. -men 2 000 palestinier
    dödades i Gaza det året.

  97. Vi låter bara det passera.

  98. En äldre man som satt i rullstol,
    som inte var nån agitator-

  99. -hade förhandlat fram fredsavtalet
    mellan Israel och Jordanien.

  100. Han sa att västvärlden
    har förlorat sin medmänsklighet.

  101. "Ni bryr er bara om era egna döda."

  102. I krigen i Afghanistan och Irak-

  103. -har vi med rätta
    hedrat de soldater som dog-

  104. -men 90 procent
    av alla som dog var civila-

  105. -som var på fel plats vid fel tidpunkt.
    Vi pratar aldrig om dem.

  106. Det är ju ironiskt att vi lever i en tid
    med omedelbara kommunikationer-

  107. -och tillgång till väldigt mycket mer
    än folk hade för en generation sen-

  108. -men vår selektiva hörsel och syn
    verkar öka i stället för att minska.

  109. Varför tror du att det är så?

  110. Det kan vara en reaktion
    på för mycket information...

  111. Jag tror att vi är överbelastade
    med bilder på lidande...

  112. ...på ett sätt som inga andra
    har varit förut.

  113. Vi ser det varje kväll på tv. Vi hade
    aldrig hört talas om Aleppo utan det.

  114. Jag tror också
    att vi är rädda för globaliseringen.

  115. Jag tror att... Man ser det
    inom den religiösa världen.

  116. Ju mer man börjar
    samverka mellan religioner...

  117. ...ju mer vi börjar se gemensamma
    drag och acceptera andra religioner...

  118. Jag gillar inte orden "tolerans" och
    "acceptans". Vi måste gå bortom det.

  119. Det kommer från latin
    och betyder "att stå ut med nåt".

  120. -Vi måste gå bortom det.
    -Jag föredrar bilden av goda grannar.

  121. -Ja.
    -Det är en mycket mer positiv bild.

  122. Det blir inte bara
    "jag står ut med dig"-

  123. -utan "jag möter dig
    och kan förhålla mig till dig."

  124. Min vän Tariq Ramadan har sagt:
    "Jag vill inte bli accepterad."

  125. "Jag vill bli respekterad."

  126. Som någon
    som arbetar för samhällets bästa.

  127. Att göra det möjligt
    är ju det vi alla borde sträva efter.

  128. Problemet är att ju mer globalt
    vi tänker, inom den religiösa världen-

  129. -desto mer gömmer sig andra
    i fundamentalistiska getton.

  130. -Ja.
    -Samma sak händer över hela världen.

  131. Jag tror att
    när saker och ting blir för komplexa-

  132. -så har vi en tendens
    att stänga av och säga:

  133. "Jag vill fokusera på det enkla just nu.
    Jag klarar inte av komplexiteten."

  134. Ja, men problemet är
    att det här är irrationellt igen.

  135. Verkligheten ser ut så
    att vi är väldigt globala.

  136. Om man ser på... Våra ekonomier
    är så tätt sammanbundna-

  137. -så om börsen går ner i ett land
    går börserna ner överallt samma dag.

  138. Och terrorismen
    och elfte september visar-

  139. -att USA inte längre skyddas av
    sina hav, som var fallet förr i tiden.

  140. Det finns en känsla av
    att man vill sluta sig inom sig själv.

  141. De nationalistiska krafterna
    har också varit skadliga.

  142. Det är... Väldigt tidigt sa Lord Acton,
    den brittiske historikern-

  143. -att nationalstaten,
    den nya nationalstaten-

  144. -som grundas på natus,
    var man är född-

  145. -och som bygger på
    etnicitet, kultur och språk-

  146. -skulle vara väldigt dålig för alla de
    som inte passar in i nationsprofilen.

  147. Han sa att de i vissa fall skulle kunna
    bli antingen förslavade eller utplånade.

  148. Ganska snart efter det såg man
    hur de ateistiska unga turkarna-

  149. -massakrerade över en miljon armenier
    för att skapa en helturkisk stat.

  150. -Sen kom förintelsen.
    -Ja, och om vi...

  151. Efter andra världskriget var det många
    i Europa som sa "Aldrig mer"-

  152. -och man inledde det fredsprojekt
    som så småningom blev EU.

  153. När jag växte upp ansågs inte
    nationstillhörigheten vara så viktig-

  154. -utan regioner skulle samarbeta
    och man skulle bli mer global-

  155. -eller kanske "glokal".

  156. Nu ser vi hur den europeiska
    solidariteten monteras ner...

  157. Brexit. Prata inte med mig om Brexit.

  158. Jag är fullständigt förkrossad av det.

  159. Jag föddes under krigets sista år.

  160. För mig var EU en triumf.

  161. Efter årtionden, kanske århundraden,
    av att ha slaktat varandra-

  162. -satt vi nu runt ett bord
    och diskuterade tråkiga problem-

  163. -och arbetade tillsammans.

  164. Det man får är en... Jag skulle kunna
    prata om Brexit hela dagen.

  165. Boris Johnson
    bor bara runt hörnet från mig...

  166. Dagen efter stod massor med folk
    utanför hans hus och ropade glåpord-

  167. -på grund av det han hade gjort,
    och han ville inte ens ha Brexit.

  168. Han utnyttjade bara det
    för att försöka bli premiärminister.

  169. Han såg chockerad och skakad ut,
    som om han hade blivit påkommen.

  170. Men det här är en tragedi.

  171. Folk säger hemska saker som
    "Vi har tagit tillbaka vårt land"-

  172. -eller "Nu kan vi bli stora igen."

  173. Då säger jag: "För Guds skull,
    nej, det var illa nog första gången."

  174. "Vi kan väl ha en stödposition
    och arbeta tillsammans med andra?"

  175. Det här är...

  176. Jag är också rädd
    inför det kommande valet i USA.

  177. När Berlinmuren föll hurrade vi.

  178. Nu hurrar folk
    vid tanken på att bygga nya murar.

  179. Det är en ganska dyster bild du målar
    upp, men ska vi prata om hopp också?

  180. Du föddes mot slutet av kriget...

  181. Den första bok jag läste av dig
    var din självbiografi-

  182. -där du pratar om din tid i kloster.

  183. -Du var arton...
    -Sjutton.

  184. ...sjutton när du valde att bli nunna.
    Var det ditt eget val?

  185. Ja. Mina föräldrar blev förskräckta,
    av naturliga skäl-

  186. -men som många tonåringar var jag
    väldigt envis och jag hade bestämt mig.

  187. Jag ångrar det fortfarande inte.
    Jag är här i dag tack vare det.

  188. Det var... Ibland tror jag
    att det liv som jag lever nu-

  189. -är ganska nunnelikt. Jag har
    aldrig gift mig. Jag lever ensam.

  190. Jag tillbringar mina dagar i tystnad-

  191. -och skriver, tänker och pratar
    om Gud och andlighet.

  192. Men...

  193. Jag fattade det beslutet...

  194. ...av alla slags...

  195. Det finns inga enkla motiv.
    Jag var en ganska blyg liten tonåring.

  196. Jag tyckte också
    att jag hade blivit buddhalik-

  197. -och lugn och andlig och vis,
    och inspirerad och inspirerande.

  198. På det läggs en tonårings förvirring.

  199. Och också... På 1950-talet var
    kvinnornas ställning ganska hemsk-

  200. -åtminstone i Storbritannien. Efter
    kriget blev kvinnornas ställning sämre.

  201. Jag såg mig omkring och alla kvinnor
    jag såg tog hand om män.

  202. De städade, lagade mat och så vidare.

  203. Men när jag kom till klostret var
    allt jag gjorde att städa och laga mat.

  204. Så tanken var att komma undan det...

  205. Ja. Jag trodde att nunnorna
    sysslade med livets högre värden-

  206. -inte med att sköta hushållet
    och följa mäns order och så vidare.

  207. Men även där finns det småaktighet.
    Det är en del av att vara människa.

  208. Jag minns många förtryckande,
    och självförtryckande, sedvänjor.

  209. Nåt som jag fastnade vid
    i min läsning var det här-

  210. -att man skulle få ett nytt namn,
    och ett manligt namn.

  211. Inte nödvändigtvis ett manligt namn.
    Som nunna hette jag Martha.

  212. Det blev ett skämt. De tyckte att det
    var väldigt roligt att jag valde det.

  213. Jag tyckte synd om Marta i Bibeln.

  214. Hon bara städar och lagar mat och ber
    Herren låta henne syster hjälpa henne-

  215. -men Jesus säger att Maria har valt
    det som är bäst - tillbaka till köket.

  216. Jag tyckte alltid
    att det var väldigt orättvist.

  217. Mina överordnade sa att jag
    måste ta hushållsarbetet på allvar-

  218. -och sömnaden, som jag var dålig på.

  219. Varje dag tittade novismästarinnan
    på mitt arbete-

  220. -som jag hade jobbat med hela
    förmiddagen, och rev itu det-

  221. -för att det var så dåligt.

  222. Det var väldigt roligt
    att jag tog det namnet.

  223. Jag ville visa att jag väldigt gärna-

  224. -ville bli ett slags praktisk Marta,
    och försöka förändra mig själv.

  225. Att få ett nytt namn
    är lite som när folk blir kallade.

  226. Profeter får ofta en ny identitet.

  227. Så de nunnor som fick manliga namn
    ville ha manliga namn?

  228. -Ja.
    -Varför skulle de vilja ha det?

  229. Jag har ingen aning.
    Jag har aldrig tänkt på det.

  230. Vi fick höra
    att vi skulle bli starka kvinnor.

  231. Det betydde antagligen könlösa.

  232. Det var väldigt lite prat om sexualitet.

  233. Vi var unga flickor.

  234. Och de här nunnorna
    var ganska hårdhudade varelser.

  235. De var inga leende mesproppar.

  236. Prästen var rädd för dem.

  237. Jag vet inte riktigt varför.

  238. Vi blev avkönade, på sätt och vis.
    Vi klippte av oss håret...

  239. Men för mig var det ingen stor sak.

  240. -Nu för tiden låter det ganska "queer".
    -Ursäkta?

  241. -Ganska "queer".
    -Nej.

  242. Om det hade varit...
    Om du med queer menar homosexuell-

  243. -så tror jag inte det.
    Det pågick inget sånt i klostret.

  244. Om det hade gjort det
    hade det varit en mycket sundare plats.

  245. Felet var den absoluta kylan.

  246. Det var det som märkte mig.
    Vi fick aldrig ha vänner.

  247. Vi fick aldrig prata två och två för att
    inte utveckla en "särskild vänskap".

  248. Vi grät hela tiden. Jag har aldrig
    gråtit så mycket i hela mitt liv.

  249. Men man fick aldrig berätta varför,
    för man skulle bara förlita sig på Gud.

  250. Det innebar en viss ovänlighet, och
    att man stålsatte sig och sitt hjärta.

  251. Till slut bestämde jag mig för att det
    inte hade med evangelierna att göra.

  252. Du tillbringade sju år i kloster-

  253. -och under de sju åren
    var du förlorad för världen.

  254. Det var på 1960-talet,
    när väldigt mycket hände:

  255. Vietnamkriget,
    Andra Vatikankonsiliet, 68-rörelsen...

  256. -Hur kändes det att komma tillbaka?
    -Det var hemskt.

  257. Jag hade ingen aning om
    hur världen hade förändrats.

  258. Jag hade aldrig hört talas om Beatles,
    och det var 1969.

  259. Hela världen hade förändrats.
    Ungdomskulturen kom.

  260. På min tid
    såg flickor ut precis som sina mödrar.

  261. Och vi skulle vara
    underordnade männen.

  262. Men alla kvinnor
    på mitt Oxfordcollege hade långt hår-

  263. -och protesterade mot Vietnamkriget.
    Jag hade aldrig hört talas om Vietnam.

  264. Vi fick bara veta om
    två händelser under hela den tiden.

  265. En var Kubakrisen, som inträffade
    precis när jag hade blivit nunna.

  266. De tyckte att de borde berätta
    att världen skulle gå under.

  267. Sen glömde de berätta
    när krisen hade lösts.

  268. Vi fick aldrig fråga om nyheter-

  269. -så i tre veckor letade vi i skyn
    efter svampmoln på horisonten.

  270. Till slut var det en av oss som vågade
    fråga vad som hände i Kuba.

  271. De sa: "Hoppsan, glömde vi berätta?
    Jag är hemskt ledsen. Ha, ha, ha."

  272. Det andra vi fick höra om var mordet
    på president Kennedy. Han var katolik.

  273. Tidigare sa du att du på sätt och vis
    lever en nunnas liv även nu.

  274. Vad tänker du nu, med lite perspektiv-

  275. -om fördelarna och nackdelarna
    med klosterlivet?

  276. Jag tror att klosterlivet
    passar väldigt få människor.

  277. Jag kallade min bok
    "Genom den trånga porten".

  278. Jesus säger
    att det bara är få som hittar den.

  279. Jag tror att det fanns
    en eller två som kunde göra det.

  280. Kvinnan som var min rektor i skolan,
    hon klarade av det.

  281. Jag hade en överordnad
    när jag var novis-

  282. -som var det närmaste
    jag har kommit ett helgon.

  283. Hon var döende i cancer-

  284. -men var tvungen
    att inte låtsas om det-

  285. -eftersom hon
    hade hand om oss unga nunnor.

  286. Hon var vänlig,
    och det var nåt som jag hade glömt.

  287. Jag glömmer aldrig... Efter
    ungefär ett år skulle hon läggas in-

  288. -eftersom hon var döende,
    och vi gick in för att säga farväl.

  289. Man kunde inte dyrka henne,
    för hon var ganska jobbig.

  290. Hon var som besatt
    av tanken på "helig fattigdom".

  291. Om man slog sönder nåt syndade man
    mot den heliga fattigdomen-

  292. -eftersom vi skulle vara fattiga,
    så om en kopp eller nåt gick sönder...

  293. Jag har aldrig haft sönder så många
    saker, för vi var alltid så nervösa.

  294. Men när hon var döende
    gick vi in för att säga farväl-

  295. -och stod runt hennes säng. Hon hade
    medvetet inte tagit sina smärtstillande-

  296. -för hon ville prata med oss.
    Hon var precis som vanligt.

  297. Hon sa: "Ni ska få en ny abbedissa
    i augusti, men då är jag redan död."

  298. Hon sa att hon skulle vaka över oss
    från himlen och så, och vi gick ut-

  299. -men sen kallade hon in mig igen,
    och jag knäföll vid sängen.

  300. Hon sa: "Syster, när du kom hit sa de
    att du bara skulle vara till besvär."

  301. "Du har aldrig varit till besvär. Du är
    en bra flicka, syster. Glöm inte det."

  302. Jag har aldrig glömt det.

  303. Hon måste ha mått så dåligt
    och haft så mycket smärtor-

  304. -och borde ha tänkt:
    "Nu kan jag ta mina smärtstillande."

  305. Men hon såg att jag behövde hjälp.
    Hon glömde det säkert strax därefter-

  306. -men jag har aldrig glömt det,
    och när det är som mörkast-

  307. -eller att jag inte är bra,
    så kommer jag ihåg det hon sa.

  308. Vissa människor kan göra det
    och behålla sin medmänsklighet.

  309. Hon hade haft ett hemskt liv i klostret.
    Hon blev döv vid 29 års ålder.

  310. Hon var inte dum, men hon tillbringade
    flera årtionden med att sortera tvätt.

  311. Om det hade hänt mig hade jag blivit
    bitter, men hon tog sig genom det.

  312. Det är bara få som kan hitta det.

  313. Att det var väldigt många nunnor
    och präster som lämnade kyrkan...

  314. ...under tiden
    efter Vatikankonciliet var...

  315. Det här var...

  316. Religion ska göra en
    mer mänsklig, inte mindre.

  317. Man började inse det.

  318. Det behövdes reformer, och därför
    var Vatikankonciliet nödvändigt-

  319. -men det var för sent för mig.

  320. Det var en bitter upplevelse,
    men den har varit viktig för ditt liv-

  321. -och du har burit den med dig.

  322. Kan du ge en snabb överblick
    över din andliga resa?

  323. När jag kom ur klostret kämpade jag
    vidare som katolik ett tag-

  324. -men sen kom jag till London...
    Jag hade aldrig kunnat be.

  325. Gud verkade... Gud gled mig
    ur händerna ganska enkelt.

  326. Jag trodde att jag var
    klar med religion under 30 år.

  327. När jag såg nån läsa en religiös bok
    på tunnelbanan blev jag illamående.

  328. Jag trodde aldrig att jag själv
    skulle skriva såna böcker senare.

  329. Det förändrades dock, och mina första
    böcker var väldigt Dawkins-aktiga.

  330. Jag var arg och bitter,
    och dessutom var jag sjuk.

  331. Jag hade odiagnosticerad
    temporallobsepilepsi.

  332. Det gör att man får alla möjliga
    märkliga psykologiska symtom.

  333. Jag har ärrvävnad i hjärnan
    efter en skada vid födseln.

  334. Det intressanta är
    att mina neurologer älskar mig.

  335. De säger att folk som har det här
    problemet karaktäriseras av två saker:

  336. Ett: de är väldigt upptagna
    av religiösa och filosofiska frågor.

  337. Två: de skriver mycket.
    Inte alltid saker som leder nånstans.

  338. En neurolog skrev till mig och sa-

  339. -att det är väldigt få
    som lyckas kombinera det.

  340. Dostojevskij verkar ha haft det.

  341. Härligt.

  342. Jag var sjuk och hade det svårt,
    men då åkte jag till Jerusalem-

  343. -för att göra ett tv-program,
    efter ett antal fiaskon.

  344. Tanken var att jag skulle bli professor
    i engelsk litteratur.

  345. Jag hade aldrig tänkt mig
    att göra nåt sånt här.

  346. Där stötte jag på judendom och islam-

  347. -och jag började lära mig om dem.

  348. Jag såg att det fanns
    många saker i de här religionerna-

  349. -som jag kunde relatera till-

  350. -och att de hjälpte mig att se på min
    egen tradition på ett mer positivt sätt.

  351. Sen dess har jag utvecklat det.

  352. Det... När min tv-karriär kollapsade...

  353. ...i vanära och skandal, som vanligt...

  354. ...gick jag och skrev
    "Historien om Gud".

  355. Jag trodde att den skulle bli
    lika skeptisk som de tidigare...

  356. ...om att folk använder "Gud"
    som det passar dem själva, men...

  357. Jag levde ensam.
    Alla mina tv-vänner hade försvunnit.

  358. Det var ingen som hetsade mig
    till att vara skandalös.

  359. Det var bara jag och texterna,
    i en väldigt avskild del av London.

  360. Jag började inse att teologi är poesi.

  361. Man försöker säga det outsägbara.

  362. Man läser inte en dikt på en nattklubb.
    Man måste ha en viss tystnad.

  363. Texterna började tala till mig
    på ett annat sätt.

  364. Kom du tillbaka till kristendomen
    genom den andras blick?

  365. Jag har inte
    kommit tillbaka till kristendomen.

  366. Att jag kämpade i så många år
    med min meditation-

  367. -och alla de där symbolerna
    har fått mig att känna mig misslyckad.

  368. Jag känner att jag inte kan...

  369. Jag kan förstå hur fantastiska de är-

  370. -särskilt de ortodoxa traditionerna,
    och den ortodoxa teologin.

  371. Jag älskar den ortodoxa synen
    på treenigheten-

  372. -som vi aldrig riktigt
    har förstått i västvärlden-

  373. -och andligheten som finns där,
    men jag känner ändå...

  374. Tanken på att be för mig tillbaka till
    alla morgnar under de där sju åren-

  375. -när jag inte kunde meditera,
    så jag studerar det i stället.

  376. Jag hittade ett citat som blev en
    vändpunkt i mitt liv under mina studier-

  377. -av den muslimska mystikern Ibn
    al-Arabi som levde på 11-1200-talet.

  378. En av de tragiska saker som har skett
    inom islam är hur Saudiarabien-

  379. -har tvingat på världen sin restriktiva
    syn på islam med hjälp av oljepengar-

  380. -och tyst internationellt stöd.

  381. Fram till 1800-talet var sufismen
    den ledande formen av andlighet-

  382. -i den muslimska världen.

  383. Sufier kan ropa ut i extas att de varken
    är kristna, judar eller muslimer-

  384. -utan hör hemma både i synagogor,
    moskéer, tempel och kyrkor.

  385. När man ser det gudomliga
    lämnar man sånt bakom sig.

  386. Ibn al-Arabi säger:

  387. "Hylla inte din egen tro så mycket,
    att du vägrar tro på alla de andra."

  388. "Om du gör det
    går du miste om mycket gott."

  389. "Nej, då misslyckas du med att inse
    den riktiga sanningen:"

  390. "Gud, den eviga och allvetande,
    begränsar sig inte till bara en tro."

  391. "I Koranen säger han: 'Vart du än
    vänder dig, där finns Allahs ansikte.'"

  392. "Alla hyllar det de känner till och
    deras gudar är deras egna varelser."

  393. "När de hyllar dem
    hyllar de sig själva."

  394. "Därför ser de också ner på andras tro.
    Vore de rättfärdiga gjorde de inte det."

  395. "Deras motvilja bygger på okunskap."

  396. Jag insåg att genom att studera de här
    texterna... Jag rekommenderar det inte.

  397. Det är bättre att välja den tradition
    som fungerar för en själv.

  398. Jag ser det
    som att jag försöker hela mig själv-

  399. -genom att studera de här religionerna.

  400. Jag studerar ögonblicken av vördnad,
    transcendens och förundran-

  401. -i en konfuciansk text
    eller en buddhistisk text-

  402. -och försöker se
    en gemensam strävan-

  403. -efter nåt slags mening
    och framför allt en medkänsla.

  404. Det jag hör dig säga är,
    som jag skulle uttrycka det-

  405. -att tanken,
    övertygelsen om att Gud är större-

  406. -på nåt sätt kan motverka det onda
    som kommer av att reducera Gud-

  407. -till en stamgud, som ju sker
    i alla religiösa traditioner.

  408. -Vi gör det allihop.
    -Det känns också som om...

  409. Även om bönen har nedvärderats
    hos dig på grund av dina erfarenheter-

  410. -så är det mystiska väldigt tilltalande.

  411. Ja, absolut.

  412. Jag tror att jag snarare är...

  413. Det finns väldigt få mystiker.
    De är den religiösa världens stjärnor.

  414. Som de som trivs i kloster - väldigt få.

  415. Det är ett heltidsjobb. Yoga är inte...

  416. Buddha nådde inte upplysning genom
    en halvtimmes yoga varje morgon.

  417. Det handlar om att tillbringa
    timmar varje dag på det här.

  418. Jag känner också att...

  419. Jag har märkt att alla mystiker säger
    att man måste gå tillbaka till världen-

  420. -och engagera sig i världens smärta.
    Det är problemet med klosterlivet.

  421. Man måste tillbaka till världen.
    Buddha sa att efter upplysningen-

  422. -måste man gå tillbaka till marknaden
    och utöva medkänsla där.

  423. Jesus lämnade öknen för att hela
    människor, vilket kostade honom livet.

  424. Muhammed kom ner från berget
    efter sin uppenbarelse...

  425. ...och gick in till Mekka för att
    engagera sig politiskt och socialt...

  426. -...mot samhällets onda sidor.
    -Ja, mysticism utan engagemang är...

  427. Det kan bli ett slags egotripp,
    på sätt och vis-

  428. -eller att man bara sitter
    och polerar sin egen lilla inre frid.

  429. Jag blir skeptisk när folk säger
    att de inte är religiösa, bara andliga-

  430. -som om de har
    nåt slags inre glöd, utan...

  431. Vi bör bli förkrossade
    av världens smärta, tycker jag.

  432. Första gången
    jag tror jag hörde dig tala-

  433. -var vid religionernas världsparlament
    i Barcelona 2004.

  434. Jag hörde dig också vid
    American Academy of Religion ett år-

  435. -och båda gångerna
    var det tusentals människor i publiken.

  436. Därför känner jag mig
    så privilegierad att få tala med dig-

  437. -men jag minns, som en röd tråd,
    att du pratade om medkänsla.

  438. Är det den röda tråden i dina tankar?

  439. För mig... Jag citerade ju...

  440. Det var två texter som förändrade min
    syn på religion. En var Ibn al-Arabi.

  441. Den andra var en fotnot i ett väldigt
    lärt verk i tre band om islams historia.

  442. Författaren pratar om en ganska
    obskyr sorts andlighet på 600-talet.

  443. I en fotnot citerar han den store
    islamologen Louis Massignon, som sa-

  444. -att en religionshistoriker
    inte enbart kan ägna sig åt-

  445. -att se på historisk andlighet
    ur ett rationellt upplysningsperspektiv.

  446. Han måste... Det var alltid en han.

  447. Han måste återskapa,
    på ett vetenskapligt sätt-

  448. -allt det som pågick
    när den här andligheten utvecklades-

  449. -ekonomiskt, politiskt,
    socialt och intellektuellt.

  450. Han får inte lämna det
    förrän han kan föreställa sig-

  451. -hur han själv under samma
    omständigheter känner samma sak.

  452. Man måste idka
    en medkänslans vetenskap.

  453. Vetenskap, inte som
    när man talar om kemi eller fysik-

  454. -och medkänsla, inte som i
    att tycka synd om människor-

  455. -utan medkänsla
    som i att känna med den andra.

  456. Att känna med den här andligheten.

  457. På det sättet, sa Massignon,
    kommer du att vidga din horisont-

  458. -och göra plats för den andre
    i din hjärna och i ditt hjärta.

  459. Jag kände att han hade rätt.

  460. Jag skrev upp det
    och satte upp det på min anslagstavla.

  461. Det betydde att när jag
    till exempel skrev om Muhammed-

  462. -var jag tvungen att ge mig in i det
    helvete som var 600-talets arabvärld-

  463. -och se vad jag själv hade gjort då.

  464. Och ge mig in i tanken...
    Inte med upplyst rationalism.

  465. Under min Dawkinsperiod hade jag
    sagt att allt bara var ologiskt trams.

  466. Men när man börjar ha som vana
    att tränga in i nån annans perspektiv...

  467. ...och när man gör det varje dag...

  468. ...förändrar man
    hur man ser på saker och ting.

  469. Man vidgar sin horisont och gör plats
    för den andre i hjärna och hjärta.

  470. Vad är skillnaden
    mellan empati och medkänsla?

  471. Inte mycket.

  472. Jag upptäckte
    att det förändrade mig socialt.

  473. Jag var tvungen att ta en paus
    från spydiga, överutbildade Karen-

  474. -som alltid såg ner på andra och
    kallade dem irrationella och så vidare.

  475. Att gå in i det innebär
    att man får sätta sitt ego åt sidan.

  476. Det du säger är att medkänsla är...

  477. När man börjar värdesätta medkänsla
    över man sig och blir bättre och bättre.

  478. Konfucius sa... Han var först
    med att formulera den gyllene regeln:

  479. "Gör inte mot andra vad du inte vill
    att de ska göra mot dig."

  480. Det är hans budskap.
    "Gör det hela dagen och varje dag."

  481. Man brukar ju säga, när man har gjort
    nåt bra: "Det var dagens goda gärning."

  482. Som om man då under dygnets övriga
    23 timmar kan vara girig och så vidare.

  483. Medkänsla innebär att detronisera
    sig själv från världens centrum-

  484. -och ställa nån annan där,
    att se vad som ger dig smärta-

  485. -och sen vägra
    att åsamka nån annan den smärtan.

  486. Alla säger att medkänslan
    måste gälla alla: "Älska din fiende."

  487. Det här är inte bara en trevlig idé,
    utan det är globalt absolut nödvändigt.

  488. Jag vill prata mer om det här
    med att detronisera sitt ego.

  489. Vi lever i en tid när vi får lära oss
    att vi ständigt måste hitta oss själva-

  490. -att unga människor
    måste hitta sig själva-

  491. -och leva ut sin identitet,
    och vi är väldigt besatta av det.

  492. Du säger att vi måste detronisera egot.
    Vissa skulle nog opponera sig.

  493. Ja, säkert. Jag försökte
    hitta mig själv under flera år.

  494. Jag var så upptagen med att hitta mig
    själv att jag tappade bort alla andra.

  495. Folk brukade säga till mig: "Vet du
    att du aldrig säger nåt snällt om nån?"

  496. "Jag skulle inte vilja vara din fiende."
    Jag hade en skarp tunga, sen klostret-

  497. -och min tid vid universitetet i Oxford.

  498. Men det blev... Ju mer jag höll på...
    Till slut kunde jag inte längre.

  499. Det som gör att vi inte kan
    hitta oss själva är våra egon.

  500. Vi sätter oss själva i första rummet
    och ser allt ur vårt eget perspektiv.

  501. Vi ser... Vi försöker ständigt
    marknadsföra och visa upp oss själva...

  502. Man bara stänger in sig själv.
    Alla religioner säger...

  503. Är den här detroniseringen hårdare-

  504. -än till exempel Bubers "jag och du"?

  505. -Nej. Det är precis det det handlar om.
    -Det är det det handlar om.

  506. I klostret gjorde vi alla möjliga saker
    för att detronisera egot.

  507. Vi kröp och kysste folks fötter
    och erkände våra fel offentligt.

  508. Det är bara slöseri med tid. Vi fastnade
    i det ego som vi ville överkomma.

  509. Det var ständigt:
    "Hur går det med min andlighet"-

  510. -och "Jag har syndat" och så vidare.
    Vem bryr sig? Det finns saker att göra.

  511. Nu måste vi försöka tränga in i saker
    ur andra folks perspektiv.

  512. Ur palestiniers perspektiv-

  513. -eller de som bor i Aleppo.

  514. Vi måste utnyttja det lidande som vi ser
    som en andlig möjlighet.

  515. När vi ser de här fruktansvärda
    bilderna på flyktingar-

  516. -måste vi låta oss bli förkrossade.
    Det finns en fin historia om Buddha.

  517. Det är en myt, och visar vad vi alla
    måste göra för att uppnå upplysning.

  518. Hans far ville inte
    att han skulle bli munk-

  519. -och låste in honom i ett nöjespalats-

  520. -och satte ut vakter som skulle
    förhindra att nån stötande syn-

  521. -skulle kunna komma nära honom.

  522. Det hade förutspåtts att han skulle se
    fyra väldigt upprörande saker-

  523. -och då skulle han bli munk.

  524. Den här bilden av nöjespalatset
    och de utkommenderade vakterna-

  525. -som ska hålla lidandet ute,
    är en fantastisk bild av förnekelse.

  526. Vi vill förneka världens smärta.

  527. Till slut sa gudarna
    att det här var löjligt-

  528. -och skickade fyra gudar,
    förklädda till en sjuk man-

  529. -en gammal man,
    ett lik och en munk, förbi vakterna-

  530. -och Buddha blev helt knäckt
    när han såg allt lidande-

  531. -att han lämnade hemmet för att söka
    efter en lösning på världens smärta.

  532. Det vill säga
    att vårt andliga sökande inte kan börja-

  533. -förrän vi släpper in världens lidande.

  534. När vi ser
    nåt upprörande på nyheterna:

  535. Flyktingar, barn, sjuka barn,
    så måste vi bli upprörda.

  536. Vi har grundat
    Charter for Compassion-

  537. -där städers borgmästare
    skriver under på den gyllene regeln-

  538. -och folk frågar ibland
    hur en medkännande stad ska se ut.

  539. En medkännande stad
    ska vara en obekväm stad.

  540. Det är en bra ingång till min
    sista fråga. Vi har en minut kvar.

  541. Tidigare i dag har vi pratat om
    vår tids ängslan och rädsla-

  542. -de hot vi står inför, nationalism,
    terrorism, våld och allting.

  543. Kan vi se några tecken på hopp?

  544. -Ja...
    -Vi har bara en minut på oss.

  545. Jag ska fatta mig kort.
    Jag trodde inte att jag skulle säga det-

  546. -men jag gillar det påven gör just nu.

  547. Han skriver encyklikor,
    och de är väldigt bra-

  548. -men han förstår
    vilken makt medierna och bilden har.

  549. Alla tar vi bilder nu för tiden.

  550. Han har varit en förebild
    genom att visa oss-

  551. -i vissa ikoniska ögonblick som sprids
    över hela världen, vad vi borde göra.

  552. Jag tänker till exempel
    på hans besök i Israel och Palestina-

  553. -där han vid förintelsemuseet
    lade huvudet mot väggen i sorg.

  554. Han var vid Västra muren
    där judar samlas för att klaga och be-

  555. -och han lade huvudet mot den också.

  556. Sen togs han till muren
    mellan israeler och palestinier-

  557. -och i alla mediers närvaro lade han
    huvudet mot den muren också-

  558. -i sorg över hur vi behandlar varandra.

  559. Det spreds genom hela Mellanöstern.

  560. Hans föregångare
    var väldigt illa omtyckt.

  561. Benedictus hade sagt hemska saker
    om islam, men det här förändrade allt.

  562. Han kan vara en förebild,
    men vi kan inte förlita oss på honom.

  563. Vi måste använda
    vår föreställningsförmåga-

  564. -för att få en medkännande
    aspekt på religion-

  565. -inte bara i tjocka böcker,
    som jag skriver-

  566. -utan i ikoniska handlingar
    som ibland talar högre än ord-

  567. -för att nå människors hjärtan och få
    ett sant perspektiv på saker och ting.

  568. Vi tar alla med oss den bilden.

  569. Tack så mycket, Karen.

  570. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Från nunna till skildrare av religiöst våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Karen Armstrong är folkbildare om religion och levde när hon var ung som nunna i en katolsk kommunitet. Här berättar hon med utgångspunkt i sin bok "Med Gud på vår sida" om religiöst motiverat våld och vad det bottnar i. Moderator: Ärkebiskopen Antje Jackelén. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur och Svenska kyrkan.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle, Samhällskunskap
Ämnesord:
Fundamentalism, Religion, Religionshistoria, Våld
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Lost in migration

Vad går förlorat i en flykt till ett annat land? Panelsamtal om hur det kan vara att slitas mellan två kulturer och inte känna att man hör hemma någonstans. Medverkande: Qaisar Mahmood, författare; Negra Efendic, journalist; Lejla Hastor, statsvetare och Nivin Yosef, statsvetare. Moderator: Ulrika K Engström. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Svar på livets svåra frågor

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Om feminism och systerskap i dagens Sverige

Kakan Hermansson och Flora Wiström berättar om sina debutböcker där de båda skriver om feminism och systerskap. I "Hela kakan" berättar Kakan Hermansson om sin uppväxt och hur det är att vara lesbisk och feminist. I Flora Wiströms roman "Stanna" handlar det om att hålla andra under armen medan man själv nära håller på att gå sönder. Samtalsledare: Alexandra Pascalidou. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bokförlaget Forum och Bonnier Carlsen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Hästboken som samtidsdokument

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlåtelse och försoning

Kan allting förlåtas? Desmond Tutu och hans dotter Mpho har skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar diskuterar de hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Med himlen som mål

Jag har alltid vetat att jag är ett Guds barn, säger 16-åriga Minna som tillhör den laestadianska församlingen i Knivsta. Tillsammans med bästa kompisen Mikaela går hon på ungdomskvällar, söndagsgudstjänst, bjudningar och storsamlingar.

Fråga oss