Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Sex, drugs and rock'n'rollDela
  1. Hjärtligt välkomna till seminariet
    "Sex, drugs and rock'n'roll".

  2. Jag heter Lisa Kirsebom och är
    vetenskapsjournalist och moderator.

  3. Våra gäster är Zoe Cormier som är
    kanadensare, men nu bor i London.

  4. Hon är också vetenskapsjournalist
    och har en examen i naturvetenskap.

  5. Hon har skrivit
    "Sex, drugs and rock'n'roll".

  6. Den gavs ut 2014, men kom i år ut
    på svenska på Fri Tanke förlag.

  7. Ulf Ellervik är professor i kemi-

  8. -och en ivrig popularisator av natur-
    vetenskap, gärna med konstinslag.

  9. Ni kanske har sett Ulf på tv
    i programmet "Grym kemi".

  10. Han har även skrivit flera böcker,
    den senaste heter "Ursprung"-

  11. -men i dag fokuserar vi på "Njutning".
    Båda böckerna är utgivna av Fri Tanke.

  12. Vi ska prata en del om just njutning.

  13. Jag vill börja med att fråga
    vad vitsen är med njutning.

  14. Vad vitsen är med njutning?

  15. Bästa citatet att besvara det med
    kommer från min mamma.

  16. Hon läste min bok efter tre års arbete.

  17. Jag hade läst 70 böcker, intervjuat
    50 forskare, och läst 300 avhandlingar-

  18. -om vad vitsen är med njutning.

  19. Mamma sammanfattade det hela
    i en enda mening:

  20. "Det mesta som är kul är skadligt, men
    inget dödar fortare än att inte ha kul."

  21. När jag sa det i tv i Kanada trendade
    hashtaggen "Zoe Cormiers mamma".

  22. Det tror jag säkert!

  23. Så om vi inte har kul, dör vi.
    Tror du att det stämmer, Ulf?

  24. Absolut. Vi har belöningssystemet
    i hjärnan av en anledning.

  25. Av två huvudanledningar: för att hålla
    oss vid liv och föra våra gener vidare.

  26. Därför ger mat och sex oss njutning.

  27. Men vi människor kan även göra annat
    som skänker oss njutning.

  28. Något så märkligt som rädsla
    kan faktiskt skänka njutning.

  29. Varför ser man annars på skräckfilm?
    Det finns en logisk förklaring till det:

  30. När vi utforskar något som är farligt,
    belönas vi och får en positiv känsla.

  31. Det beror på att det gagnar oss mer att
    utforska något farligt, än att låta bli.

  32. Vi har rönt stora framgångar
    genom att utforska världen.

  33. Om vi inte utforskade skulle vi inte
    vandra långt nog för att hitta mat.

  34. Primater får en stark belöning
    av farliga saker.

  35. Om vi ser på människosläktet finns det
    inget djur, förutom kanske råttor-

  36. -som har täckt lika mycket av jorden.

  37. Lusten att utforska har gett framgång.

  38. Så det finns en vits evolutionärt
    med att hänge sig åt njutning?

  39. Om vi inte njöt av sex
    så skulle vi inte ha lyckats lika bra.

  40. Eller mat. Men det är på gott och ont.

  41. Sånt som skänker oss njutning
    kan även vara skadligt för oss.

  42. Absolut. Som du säger är det förstås
    bra att vi njuter av sex.

  43. Så många arter ägnar sig åt sex,
    men vi tycks verkligen njuta av det.

  44. Vi har hittat sätt att ha sex
    enbart för njutningens skull.

  45. -Det är vi inte ensamma om.
    -Nej, men det är inte särskilt vanligt.

  46. Det är tveklöst så att ingen annan art
    har lika mycket sex som vi-

  47. -enbart för njutningens skull.

  48. Den kvinnliga orgasmen
    verkar sakna motstycke i djurriket.

  49. Inget annat djur upplever den som vi.

  50. Ja!

  51. Men hur skapas njutning
    i våra hjärnor? Kan ni förklara det?

  52. Det beror på vilken njutning du menar.
    Det finns flera olika signalsubstanser.

  53. -Kemiska signaler?
    -Ja, i hjärnan.

  54. Ska vi prata om njutningen av smak,
    hörsel eller sex? Vilken ska vi beröra?

  55. Jaha, är det så olika?
    "Belöningssystem" låter rätt begränsat.

  56. Men det finns ett mycket
    begränsat antal signalsubstanser.

  57. Dopamin är den viktigaste av dem.

  58. Det finns fler, men de flesta är
    knutna till frigörning av dopamin.

  59. Endorfiner är till exempel
    knutna till dopaminsystemet-

  60. -så känslan av njutning är det oftast
    dopamin som åstadkommer.

  61. Sen finns även njutning från oxytocin,
    som är mer lugnande än spännande.

  62. Kallar ni det "myshormonet"?
    Nej, ni har ett annat ord för det.

  63. I Sverige kallas det "lugn och ro"-
    hormon. Det kanske ni har läst om.

  64. Oxytocin är hormonet som produceras
    när man blir vidrörd eller vidrör någon-

  65. -när mammor ammar,
    och i flera andra situationer.

  66. Ulf, jag såg i ditt tv-program-

  67. -att förmågan att njuta
    delvis är genetisk, eller hur?

  68. Den styrs till viss del av våra gener.

  69. Absolut, vi är förstås alla olika.

  70. Vår möjlighet att njuta av saker
    skiljer sig från person till person.

  71. Vissa har lätt för att njuta.

  72. Vissa har, inte problem,
    men svårare för det.

  73. Jag har lyckligtvis lätt för det.

  74. Jag njuter mycket av att äta något
    som jag inte har ätit förut.

  75. Jag får en stark belöning
    av nya erfarenheter.

  76. Men handlar det också om övning?
    Kan man bli bättre på att njuta?

  77. Det är svårt att säga.

  78. Visst är det så att... Vi lämnar sex,
    om man spelar ett instrument-

  79. -så ju mer man övar, desto större blir
    njutningen, eftersom det blir lättare.

  80. Viss njutning kan man bli bättre på.

  81. Har du hört talas om anhedoni?
    Det är en oförmåga att njuta.

  82. Man kan ha perioder
    då musik inte skänker njutning-

  83. -eller när socker inte skänker njutning.

  84. Depressiva har ofta en oförmåga
    att uppskatta de sakerna-

  85. -på samma sätt som andra gör.
    Så det kan ha en biologisk orsak.

  86. Det positiva är
    att det är väldigt trevligt att öva!

  87. Jag tänker även att precis som
    depression kan förhindra njutning-

  88. -så om man är stressad och lyckas
    lugna sig och verkligen uppleva något-

  89. -så blir man antagligen
    bättre på att njuta av det.

  90. Genom tiderna har vi ofta betraktat
    njutning som något syndigt.

  91. Hur tror ni att det kommer sig?

  92. Svår fråga.

  93. Det hänger troligen ihop med
    tanken om de sju dödssynderna-

  94. -som dök upp under medeltiden.

  95. Då var förstås
    allt som skänkte njutning förbjudet.

  96. Det är svårt att säga varför det
    uppstod, men det tycks höra ihop.

  97. Att studera sex var det som upprörde
    mig mest under min research-

  98. -för sex har genom historien åtföljts av
    förföljelse, hat och...

  99. För varför finns homofobi
    och kvinnohat?

  100. Det är något med att andra roar sig
    som hänger ihop med fördömande-

  101. -och hat. Jag vet inte varför, och jag
    har ändå funderat över det i tre år.

  102. Men intressant nog
    har sex, droger och musik-

  103. -varit förbjudna under olika perioder.

  104. Kaffe var förbjudet i Turkiet
    på 1500-talet.

  105. Tobak ansågs vara så moraliskt
    förkastligt i Ryssland på 1700-talet-

  106. -att rökare fick näsborren uppskuren.

  107. Och till och med i dag
    vill man förbjuda musik i Mali-

  108. -ett land som har ett oerhört rikt
    musikarv, för att det anses syndigt.

  109. Det kanske beror på att uppskattning
    och njutning av saker frigör människor.

  110. Kan det bero på att det utmanar
    makten eller tanken på arbetsmoral...?

  111. De sakerna gör att man inte vill jobba.

  112. Eller så beror det på avundsjuka.

  113. Det också, om man inte får roa sig
    vill man inte att andra ska få göra det.

  114. Det var en bra kortfattad beskrivning.

  115. Det finns ju sånt som är skadligt,
    som tunga droger som heroin-

  116. -som utan tvekan kan ta livet av en.

  117. Då kringgår man njutningssystemet.

  118. Man får en mycket stark belöning
    utan att alls behöva jobba för den.

  119. -Det är svårt för hjärnan att hantera.
    -Ja.

  120. Det är nog snudd på omöjligt
    att bli kvitt det på egen hand.

  121. Vi nämnde att vår förmåga till njutning
    har utvecklats evolutionärt-

  122. -för att vi ska göra det som gagnar oss.

  123. Men varför gillar vi så ofta av saker,
    som din mor sa, som är dåliga för oss?

  124. -Finns det någon förklaring till det?
    -Sex är till exempel riskabelt.

  125. Könssjukdomar, graviditeter
    och förlossningar är en del av riskerna.

  126. Därför måste vi lockas att ha sex-

  127. -även om det inte alltid är bra för oss.

  128. Ur naturens perspektiv
    ska vi ha så mycket sex som möjligt-

  129. -för att sprida våra gener maximalt.

  130. Men som du sa finns det en viss risk,
    men risk skänker också njutning.

  131. Ja, det också.

  132. Varför bestiger människor berg
    och hoppar fallskärm?

  133. Men eftersom inte alla älskar risker
    så stämmer det säkert som du säger-

  134. -att vi måste njuta av det,
    annars skulle många avstå. "Nej tack."

  135. Men då skulle deras gener utplånas.

  136. De kanske inte bryr sig,
    men det vore förödande för arten.

  137. Det är intressant, för det ligger inte i
    ditt intresse att föra generna vidare.

  138. Om vi till exempel tittar på droger...

  139. Växter manipulerar oss att ta droger.

  140. Det ligger inte nödvändigtvis i
    vårt intresse att någonsin ta dem.

  141. Tebladet, kaffeplantan och kokabladet
    manipulerar oss att göra som de vill.

  142. -Och vad är det?
    -Oftast är det att vi inte ska äta dem.

  143. -Det lyckas de inte så bra med!
    -Nej, de misslyckas kapitalt med det!

  144. De flesta droger
    som kommer från växter-

  145. -som ämnena som finns i kokabladet,
    i te, i kaffe och i koffein-

  146. -har utvecklats eftersom de är gifter
    som gör att insekter inte äter växten.

  147. Vi är större än myror
    och blir inte förgiftade.

  148. Som Paracelsus sa: "Dosen gör giftet".

  149. Med andra ord kan lite grann av
    något farligt faktiskt vara rätt bra.

  150. Jag skulle vilja komma tillbaka till
    det här med risk.

  151. Vi gillar som sagt att utforska faror.

  152. Vi vet till exempel att en bitter smak-

  153. -är ett tecken på att något är giftig.

  154. Men trots det tycker vi om bittra saker.

  155. -Som tonic, kaffe...
    -...kryddstark mat, capsaicin.

  156. Och saker som öl,
    som har en mycket bitter smak.

  157. Vi får en kick av det.
    Det är något vågat över det.

  158. Den bittra smaken känns lite farlig.

  159. Då mår vi bra. Vi behöver inte hoppa
    fallskärm, vi kan ta en kaffe i stället.

  160. Det är rätt bra för vår överlevnad.
    Bergsbestigning är ju farligt!

  161. En bra undertitel till din nästa bok:
    "Strunta i fallskärmshopp, drick kaffe."

  162. Det är absolut mycket billigare också.

  163. Med flera av sakerna som vi njuter av
    kan vi även bli beroende av.

  164. Kan ni nämna något om
    vad beroende är, vetenskapligt sett?

  165. Det är ett stort ämne. Var börjar man?

  166. Man kringgår alla hjärnans system,
    för att nämna en sak.

  167. En av de mest intressanta
    som jag pratade med om beroende-

  168. -Nicole Avena vid University of Florida,
    studerar skräpmat och socker.

  169. Hon studerar nervaktiveringen
    hos råttor när de får isoglukos-

  170. -som framställs industriellt och
    innehåller enorma mängder fruktos.

  171. Den aktiverar receptorer i hjärnan
    på samma sätt som kokain eller spel-

  172. -så det är en vanlig nervcellsgrupp
    som aktiveras av belöningssystemet.

  173. Vi kanske ska nämna att isoglukos
    används mycket i fruktdrycker...

  174. -Ja, i Coca-Cola, färdigmat, pizza...
    -Inte i lika stor utsträckning i Europa.

  175. -Nej, det är mindre vanligt här.
    -Det gäller främst för Nordamerika.

  176. Men man får i sig det i Coca-Cola,
    världens mest populära produkt.

  177. Har du hört talas om "missbruksbyte"?

  178. Det är när man byter ett beroende
    mot ett annat.

  179. Såna som till exempel slutar dricka-

  180. -blir de fanatiskt religiösa, börjar
    spela, eller börjar med något annat.

  181. Något som trycker på samma knapp.

  182. Man har tittat på biologiska orsaker-

  183. -för att det inte bara verkade vara ett
    psykologiskt tillfredsställelsebehov.

  184. Gastric bypass är när magsäcken görs
    mindre när någon lider av svår fetma...

  185. Efter operationen börjar många med
    droger eller spel-

  186. -för att trycka på knappen i huvudet.

  187. Så hon har tittat på
    hur beroende fungerar i hjärnan.

  188. Hon sa det så det klokt: Beroende är
    att lära sig att göra något riktigt bra.

  189. Vi kan ta god mat som ett exempel.

  190. Om man lär sig att det är gott
    äter man mer och överlever.

  191. Och detsamma gäller med sex.

  192. Så beroende är att lära sig hyperfort.

  193. Människan är väldigt bra på inlärning,
    därför blir vi lätt beroende av saker.

  194. Det vore förvånande
    om vi inte blev beroende av saker.

  195. Vissa blir väldigt lätt beroende,
    andra inte.

  196. Det handlar om olika gener.
    Alla är vi olika.

  197. Men det faktum att vi har det kvar,
    trots de skadliga effekterna-

  198. -tyder på att det på något vis
    även är en bra egenskap att ha-

  199. -att lära sig att göra något bra.
    Det borde finnas en vits med det.

  200. Det mesta som vi blir beroende av
    har inte funnits så länge.

  201. Vi har inte haft såna enorma mängder
    socker, mat eller droger.

  202. Det fanns vissa droger-

  203. -men det var inte lika lätt
    att få tag på dem som det är i dag.

  204. Så beroendet föddes när något som
    vi använde normala doser av-

  205. -fanns i stora mängder.

  206. -Det kan vi tacka ingenjörskonsten för.
    -Vi kan få så mycket pommes vi vill ha.

  207. Det är väldigt lätt att fastna för
    fett och socker och såna saker.

  208. Man kunde inte få tag på rent socker
    tills för bara några hundra år sedan.

  209. Ja, för före 1700-talet hade européer
    bara sockret som fanns i honung.

  210. Honung, ja. Antagligen bara det.

  211. Och i riktigt mogna sommarfrukter-

  212. -men honung var antagligen
    den enda rena sockerkällan.

  213. Zoe, när du beskriver narkotikas
    och psykedeliska drogers verkan-

  214. -så är det väldigt mångfasetterat.

  215. De är hemska, fascinerande,
    men även positiva, som hjälper folk.

  216. Jag såg att du och åtminstone
    ett av dina intervjuobjekt-

  217. -påpekade att gränsen mellan
    narkotika och läkemedel-

  218. -ofta dras på måfå.
    Det är ett sätt att se på det.

  219. Trots det har många länder
    fastställda lagar om tillverkning-

  220. -försäljning och även bruk av droger.

  221. Därför är jag nyfiken på, utifrån ditt
    perspektiv och dina erfarenheter-

  222. -hur skulle du vilja att
    vi gjorde när det gäller droger?

  223. Hur ska framtiden se ut?

  224. Ska vi försöka bli av med dem eller
    avkriminalisera dem? Vad är bäst?

  225. Det går inte att bli av med dem,
    alla försök gör bara drogerna starkare-

  226. -och det ger makt åt kriminella
    karteller som hugger huvudet av folk.

  227. Ett förbud är korkat
    och bara ett slöseri med tid.

  228. Det bästa man kan göra
    är att få folk att inte vilja ta droger.

  229. Om man pratar om heroin,
    alkohol och crack-

  230. -så drivs människor att ta till dem
    för att de känner en hopplöshet.

  231. Om man har en hygglig livsstil
    så vill man inte bruka dem.

  232. Jag föreslår inte att staten
    tillhandahåller psilocybin, men...

  233. -Vad är det?
    -Ämnet i psykedeliska svampar.

  234. Jag vet inte vad svaret på kriget mot
    droger är, men det kriget funkar inte.

  235. Ulf, du är ingen läkare, utan kemist-

  236. -men tror du att det ligger något i
    det som Zoe skriver om i boken-

  237. -att några av de substanserna
    kan göra gott-

  238. -men det utforskas inte
    eftersom de är narkotikaklassade?

  239. Tycker ni att vi ska utforska dem mer
    och använda dem inom läkekonsten?

  240. Självklart ska vi utforska dem. Opium
    och morfin används ju på sjukhus.

  241. Svårt skadade får morfin, men det är
    en av de värsta drogerna någonsin-

  242. -som finns ute på gatorna. En oerhört
    stark drog, men som är användbar.

  243. Cannabis är väldigt omdebatterad.

  244. Cannabis används i
    visst medicinskt syfte redan i dag-

  245. -och med forskning kan det bli mer.

  246. Vi kanske kan modifiera molekylerna
    för att få ut något bra.

  247. Det tycker att det är viktigt
    att alla myndigheter inser-

  248. -att det inte finns "bra" och "dåliga"
    droger. Alla kan både skada och läka.

  249. Allt beror på hur man använder dem,
    när och varför.

  250. Diamorfin, heroin,
    är ovärderligt som smärtstillande.

  251. Döende i cancer vill självklart ha det.

  252. Om man har blivit påkörd av en bil
    vill man förstås ha det.

  253. Allt beror på när det ges och hur.

  254. Många psykedeliska substanser kan
    göra stor skada om de tas på fel sätt.

  255. Om de däremot används som medicin-

  256. -kan de hjälpa personer
    som lider av sånt som depression-

  257. -dödsångest och alla möjliga problem.

  258. Metamfetamin ges till exempel
    helt lagligt till barn som har adhd-

  259. -eftersom många droger
    verkar olika på barn och vuxna.

  260. Det är en hemsk drog som har gjort
    stor skada i den amerikanska södern-

  261. -men den kan även verka läkande.
    Vi måste respektera substanserna.

  262. Kriget mot droger motverkar respekten.

  263. Inget får människor att vilja göra något
    så mycket som när de inte får.

  264. Vi kan ta en annan drog som jag vill
    påstå nästan bara är dålig: rökning.

  265. Jag kan inte komma på ett enda
    bra användningsområde för nikotin.

  266. Särskilt inte när man röker det.

  267. Många som röker får cancer-

  268. -och så kostar det enorma summor.

  269. Det är en fruktansvärd drog,
    men den hjälper rökare med stress.

  270. Och jag vill påstå att ingen drog
    är värre adrenalin. Det är ett gift.

  271. Men det är ändå en laglig drog,
    och det är rent löjligt.

  272. Och det gör att folk inte respekterar
    staten, när alkohol och tobak tillåts-

  273. -varför ska vi respektera
    deras beslut om andra droger?

  274. -Nu måste vi prata lite rock'n'roll.
    -Mitt favoritämne. Jag säger alltid:

  275. Musik har aldrig krossat mitt hjärta
    eller dödat någon av mina vänner.

  276. Du växte upp i en familj
    som var i musikbranschen.

  277. Varför satsade du inte på musik?

  278. Jag växte upp i ett galet hem.
    Min pappa är en rockpromotor.

  279. Hans policy var att lyssna på alla
    promoskivor som skickades till honom-

  280. -så han satte på dem på högsta volym
    men gick sen därifrån.

  281. Så vårt hem var fyllt med reggae,
    hårdrock, oväsen och galna typer.

  282. Jag lovade mig själv att jag aldrig
    skulle jobba inom musikbranschen-

  283. -och jag gjorde uppror genom att vara
    Lisa Simpson.

  284. Naturvetenskap hade något lugnande
    som jag inte fann i mitt galna hem.

  285. Det var något pålitligt och...lugnande,
    det är det bästa ordet för biologi.

  286. Biologi är det allra vackraste ämnet-

  287. -men musik är ändå min första kärlek.

  288. Och nu skriver du om
    vad musik gör i våra hjärnor.

  289. Jag började forska om ämnet 2008.

  290. Jag har en examen
    med inriktning på grodkommunikation-

  291. -så jag tittade på hur grodor pratar.

  292. -De sjunger också, va? Förlåt.
    -Ja.

  293. När jag var journalist på Toronto Star-

  294. -undrade jag vad som händer i hjärnan
    när man lyssnar på musik.

  295. Jag kallar mig en misslyckad musiker.

  296. Jag övade klarinett och piano i tio år,
    men jag blev inte duktig nog.

  297. Jag slog samman mina två kärlekar.

  298. När studerade vad som sker i hjärnan
    när man hör musik, föll jag för ämnet.

  299. Det är världens vackraste ämne i mina
    ögon. Näst efter grodkommunikation.

  300. Ni jobbar båda med
    att göra naturvetenskapen tillgänglig.

  301. Hur ofta träffar ni personer som säger:
    "Naturvetenskap är tråkigt och svårt."

  302. "Det är inget för mig."
    Är det vanligt, Ulf?

  303. Nej, inte att de säger precis så-

  304. -men många
    har inte hittat naturvetenskapen.

  305. Det är ett okänt område för dem.

  306. Mycket få säger att det är tråkigt.
    Det är vanligare att de är likgiltiga.

  307. Vi måste visa att det är meningsfullt,
    viktigt och så oerhört roligt.

  308. Jag jämför naturvetenskap
    och klassisk musik.

  309. Båda lärs ut på ett likartat sätt.

  310. Det handlar om noter och ord,
    och om rätt eller fel svar, som på prov.

  311. Man ska vara smart nog, och många
    inom de områdena vill verka smartast.

  312. Det lärs sällan ut på samma sätt
    som man till exempel lär ut konst.

  313. Eller... Vad finns det mer för exempel?
    Det bör läras ut som något att njuta av.

  314. Många ser det som ett medel,
    och de ser inte själva glädjen i det.

  315. Naturvetenskap är en livsstil. Ett sätt
    att se på och förstå allt omkring oss.

  316. Den vetenskapliga metoden är kanon-

  317. -för att hantera de flesta problem.

  318. Det stämmer. Om man har dyslexi
    och har svårt för stavning-

  319. -är biologi demoraliserande, och utan
    siffersinne känns fysik meningslöst.

  320. Vi pratade om modeller inom kemin...

  321. Innan elever förstår 3D-aspekten
    förstår många inte vitsen med formler.

  322. Jag har alltid sett naturvetenskap som
    underhållning som ger en wow-känsla.

  323. "Herregud, världen är en vacker plats."

  324. Båda era böcker är fyllda av
    exempel, anekdoter och berättelser-

  325. -på det viset är böckerna lika varann.

  326. Jag undrar om ni avsåg att skriva
    en berättelse om naturvetenskap-

  327. -och om hur naturvetenskap förrättas?

  328. Det var inte planerat.
    Jag ville bara skriva om musik.

  329. Min förläggare föreslog sex, droger och
    musik, eftersom ingen hade gjort det.

  330. Det kändes logiskt
    och jag älskar alla de tre sakerna.

  331. Naturvetenskap är bästa sättet
    att utforska verkligheten på.

  332. Ja.

  333. När jag börjar skriva
    har jag en vag bild av slutresultatet-

  334. -men så mycket händer längs vägen
    och i slutändan blir boken annorlunda.

  335. Jag skriver inte sidorna i ordning-

  336. -utan skriver lite här och lite där.
    Det är mycket organiskt.

  337. Sen är det helt plötsligt en bok, med
    historier som hör ihop på något sätt.

  338. Jag är intresserad av människan.

  339. Jag älskar kemi, vilket inte alla gör-

  340. -men de flesta gillar
    berättelser om människor-

  341. -som gör knasiga
    eller spännande saker.

  342. Jag gillar att sätta ihop såna
    berättelser, och det finns så många!

  343. -Du samlar berättelser till böcker?
    -Ja, i stort sett.

  344. Det finns en uppsjö av berättelser,
    så det är inte svårt att skriva böcker.

  345. Ser ni likheter mellan eller skillnader
    hos vetenskapsmän genom tiderna?

  346. Båda era böcker täcker,
    åtminstone din bok, några hundra år.

  347. Din bok täcker mer än så.

  348. Har ni tänkt på saker
    som är precis som vi gör i dag?

  349. "Det här hände nobelpristagaren
    nyligen, precis som på 1700-talet."

  350. Vad de stora vetenskapsmännen gjorde
    som vi gör än i dag?

  351. Mitt favoritexempel är Humphry Davy,
    den brittiske kemisten.

  352. Han skapade Davys säkerhetslampa
    som har räddat livet på gruvarbetare.

  353. Han var besatt av
    dikväveoxid - lustgas.

  354. Det roligaste med honom var att han
    gjorde samma sak som pundare gör:

  355. Han bjöd hem vänner, skrev poesi
    och så lyssnade de på musik.

  356. Han skrev ner insiktsfulla tankar-

  357. -som han sen såg på i nyktert tillstånd
    och...

  358. Men det var en vetenskaplig process.

  359. Han testade alla gaser metodiskt.
    Några var inte alls bra!

  360. Han dog nästan av koldioxidförgiftning.

  361. Och även av kväveoxid. Han andades
    in gasen, som inte är giftig-

  362. -men så fort den blandas med syre
    blir den giftig.

  363. Han tömde lungorna, andades in den,
    och insåg att han måste andas ut...

  364. Han andades ut ett brunt, giftigt moln
    som han sen måste andas in igen.

  365. -Sen fick han åka på semester.
    -Samma gas som från avgasrör?

  366. Ja, så det var en riktigt dålig idé,
    dikväveoxid var mycket bättre.

  367. -Jösses.
    -Han var en riktig vetenskapsman!

  368. Det bästa med honom var
    att han testade allt på sig själv först.

  369. Inte på frivilliga, inte på djur,
    på sig själv. Det kallas höviskhet.

  370. Enda skillnaden mellan då och nu
    är att vi blir mer specialiserade.

  371. Förstås, för frågorna blir snävare...

  372. -Och lite mer riskobenägna?
    -Ja, det också. På gott och ont.

  373. Vår hjärna söker nog risker nu också,
    men nu får vi det från datorspel-

  374. -i stället för att jaga
    och äta märklig mat.

  375. Det är inte vetenskap, utan min åsikt.

  376. Har att skriva om njutningens
    bakgrund och mekanismer-

  377. -påverkat ert eget förhållande till den?

  378. Gud, ja! Det har fått mig att höra musik
    på ett helt nytt sätt.

  379. När jag insåg att musik är en illusion
    som min hjärna skapar för mig-

  380. -som endast existerar i mitt huvud...

  381. Det är centralt i kapitlet om musik-

  382. -att det inte finns något sätt
    att definiera musik på.

  383. Exakt, det är en illusion. Många
    har definierat musik matematiskt-

  384. -med sfärernas musik och harmonier,
    men musik är en illusion i skallen.

  385. När jag förstod det konceptet kändes
    musiken som en ännu större gåva.

  386. Av sex, droger och musik så är musik
    underordnat, det är mest oväsentligt.

  387. Vi behöver inte musik för att överleva.
    Vi kan äta och fortplanta oss utan den.

  388. Det tog tre miljarder år att skapa
    en hjärna som kan uppfatta musik.

  389. Det är evolutionens största bedrift.

  390. Min tacksamhet växer dagligen över
    att jag kan ta min Ipod och lyssna.

  391. -Det är evolutionens gåva.
    -Härligt! - Vad säger du, Ulf?

  392. Jag är förstås mer inne på kemi...

  393. När jag äter eller gör vad som helst,
    ser jag formler dyka upp.

  394. Gör du verkligen det?
    Dansar formlerna framför ögonen?

  395. Det är rätt trevligt.
    De poppar upp. Det gillar jag verkligen.

  396. Det är lätt när man provar vin.
    "Javisst, det smakar exakt så här."

  397. Hur mycket finns det kvar att utforska-

  398. -om sex, droger, rock'n'roll och alla
    andra njutningar som du skriver om-

  399. -som färger,
    kläder och faktiskt även pengar?

  400. Det finns så mycket att utforska.
    Vi har bara börjat skrapa på ytan.

  401. Jag tror...
    Det är en jättebra utmaning.

  402. Om vi har skapat fet mat,
    socker och även datorspel-

  403. -och spelande, sånt som triggar vårt
    njutningscentrum på ett skadligt sätt-

  404. -kanske vi borde satsa på att hitta sånt
    som ger njutning utan att skada oss.

  405. Jag vill återkomma till
    det som du sa för en liten stund sen-

  406. -om att musik inte är verkligt.
    Ärligt talat är ingenting verkligt.

  407. Vi får en massa input från alla våra
    system. Vi har receptorer överallt.

  408. Våra sinnen är receptorer som går till
    hjärnan som omvandlar det till signaler.

  409. Men vet vi egentligen
    vad som är verkligt?

  410. Vi kan säkert föra in signaler
    i framtiden för att skapa känslor.

  411. Om vi börjar förstå hjärnan.

  412. Men oerhört mycket forskning återstår
    för att vi ens ska börja förstå hjärnan.

  413. Zoe, du citerar dr Avena
    vid ett tillfälle till i din bok:

  414. "Vi måste se längre än till dopamin."

  415. Det är substansen som mest nämns
    i samband med belöningssystemet.

  416. Hon menar att vi måste prata om
    fler signalsubstanser som också ingår.

  417. Som till exempel endorfiner,
    som bäst kan beskrivas som rysningar.

  418. Vi nämnde även oxytocin
    som ger ett välbefinnande.

  419. Vi bör inte begränsa vår kunskap om
    beroende till bara en signalsubstans.

  420. Då kan vi inte till fullo förstå
    njutning och beroende av njutning.

  421. Det har forskats mycket på förälskelse.

  422. Det är en explosion
    av olika signalsubstanser.

  423. Dopamin, förstås, men i synnerhet
    adrenalin som förändrar även pulsen.

  424. Och sen serotonin,
    som får en att fastna för en person-

  425. -och riktar in en på den personen.

  426. Så det rör många system i hjärnan,
    vilket förstås gör det oerhört komplext.

  427. Det är intressant att hallucinogener
    som LSD och psykedeliska svampar-

  428. -beter sig likadant som serotonin.

  429. Och visst blir man galnare av kärlek
    än av något annat? Det är intressant.

  430. Verkligen. Måste vi förstå njutning
    för att förstå människan?

  431. Ja, vi är varelser som söker njutning.

  432. -Och så är det så roligt!
    -Det stämmer.

  433. Jag njuter av att förstå saker,
    så det blir dubbel njutning för mig.

  434. Hur vill ni att era böcker används?
    Vad hoppas ni på?

  435. Jag vill förändra
    uppfattningen om naturvetenskap.

  436. Naturvetenskap påverkar oss alla.

  437. Om man förstår sin kropp
    uppskattar man det mesta ännu mer.

  438. Jag insåg inte poängen med min bok
    förrän i slutet, efter tre års arbete.

  439. Jag skrev inledningen och slutet
    i elfte timmen och insåg först då-

  440. -att det jag egentligen försökte förstå
    var vad det innebär att vara människa.

  441. Vetenskapsmän och filosofer
    ser på våra högre kognitiva förmågor:

  442. Matematik, språk, förmågan att minnas
    och att tänka på framtiden.

  443. Vi funderar inte över
    våra grundsträvanden.

  444. Att ta droger, att ha sex och att låta
    ser vi som primitiva strävanden-

  445. -men ju mer jag förstod
    deras koppling till vår biologi...

  446. Visst, andra djur gör också de tre
    sakerna, men vi tar det till en ny nivå-

  447. -så se de sakerna som sofistikerade.

  448. -Fint! Det gillar jag.
    -Det är inget skamligt.

  449. Ringande öron efter att ha stått vid
    en högtalare är ett biologiskt påbud.

  450. Lysande! Tack för att ni kom hit i dag.

  451. Jag har njutit,
    och det hoppas jag att ni också har.

  452. Zoe Cormier och Ulf Ellervik - tack.

  453. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sex, drugs and rock'n'roll

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför kan sex och förälskelse kännas så bra och mat smaka så gott? Vad är det egentligen som händer i kroppen, och varför söker vi oss till olika typer av njutning? Den amerikanska vetenskapsjournalisten Zoe Cormier och den svenska professorn Ulf Ellervik förklarar här de evolutionära fördelarna, de kemiska aspekterna och varför vi människor är skapta för att njuta. Moderator: Lisa Kirsebom. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Kemi, Känslor, Mat, Njutning, Psykologi, Sexualitet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden Tema

Prisade pedagoger

Här presenteras årets mottagare av Ingvar Lindqvistpriset - ett pris som årligen delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien för att främja undervisningen i naturvetenskap och matematik. Årets pristagare är: Daniel Barker, Anja Eklund, Eva Björklund, och Patrik Lundqvist och Anna Stiby.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Nära dig

På helgerna hjälper Veronicas make Conny henne själv för att de ska får vara i fred. Hon njuter av deras sexliv trots förlamningen nedanför midjan.

Fråga oss