Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016: Svar på livets svåra frågorDela
  1. Välkomna till detta seminarium - med
    Horace Engdahl och Lena Andersson.

  2. Vi börjar med det enklaste.
    En varm applåd för Horace och Lena.

  3. Ska ni berätta lite grann
    om det här radioprogrammet?

  4. Vad är det ni gör? Vad är upplägget?

  5. Ja, det är ju att lyssnarna ställer
    frågor om sånt de funderar på.

  6. Vanligtvis är det existentiella
    frågor. Psykologiska, så där.

  7. En och annan empirisk fråga.
    Men de får sällan nåt svar.

  8. Då är det om sakförhållanden
    eller fakta.

  9. Sen väljer vi ut de frågor
    som vi tycker är intressanta-

  10. -och som vi kan svara på.

  11. Producenten fördelar frågorna
    till var och en av oss-

  12. -enligt nåt kriterium. Det skulle
    vara intressant att höra vad det är.

  13. Man får välja och vraka.
    Sen skickar man över till den andra.

  14. Jag skickar mina ratade frågor
    till Horace. - Du väljer aldrig dem.

  15. När jag hör dem du har valt, så
    hade jag velat svara på nästan alla.

  16. -Ja.
    -Det finns några som är intressanta.

  17. Det finns en djup orättvisa
    inbyggd i programidén.

  18. -Jag får alla fina frågor.
    -Mina är också bra.

  19. Men jag hade också
    kunnat tänka mig alla dina.

  20. Det finns frågor som man måste rata.

  21. Det finns en tidspress här,
    märkligt nog.

  22. Man tjänar på
    att skicka in tidigt i processen.

  23. Du menar
    att lyssnarnas frågor kommer tidigt.

  24. Sen sitter man och jobbar med svaren.
    Vi har fyra veckor på oss.

  25. Sen är det inspelning och sändning.

  26. Producenten avgör ordningen
    på frågorna.

  27. -4 per program, 4 program per sommar.
    -Sen är det en vintersession också.

  28. Horace, har du några speciella...
    När du väljer, vad letar du då efter?

  29. Eller är det helt slumpmässigt?
    Vad är det som tänder dig?

  30. För det första,
    så måste jag nog säga rent ut-

  31. -att den typ av frågor som jag
    besvarar i det här programmet-

  32. -skulle jag aldrig drömma om
    att besvara i något annat sammanhang.

  33. Om folk kom utanför det sammanhanget
    skulle jag hänvisa till nån annan.

  34. Det är frågor
    som ofta inte går att besvara.

  35. De är svåra därför att de gäller
    liv och död, hat och kärlek.

  36. De gäller skuld, de gäller minnen...
    De gäller det vi brottas med i livet.

  37. Ofta ställer man av de frågorna
    på något sätt, också hos sig själv.

  38. Men i och med den här programformen,
    och det är det som är det fyndiga-

  39. -så måste Lena och jag besvara de här
    frågorna och säga nånting om dem.

  40. Jag tycker att jag ofta
    har kommit fram till saker-

  41. -som jag aldrig skulle ha vågat tänka
    om jag inte hade haft den människan.

  42. Frågeställningarna spelas ju in,
    så deras röster finns också-

  43. -vilket gör dem väldigt konkreta.
    Jag vet inte vem frågeställaren är.

  44. Men när jag hör rösten,
    så vet jag det på något sätt.

  45. -Då måste man slå knut på sig själv.
    -Ni inleder med: "Hej, Sven."

  46. Det gör att vi producerar...
    Det här låter väldigt pretentiöst-

  47. -men vi producerar någonting-

  48. -som inte skulle bli till annars.
    Så mycket kan man påstå.

  49. Jag vet att det har förekommit
    att nån människa har skrivit:

  50. "Hur kan ni ta på er den här rollen?
    Har ni rätt att vara orakel?"

  51. Vad svarar ni på det?

  52. Det kom upp
    när jag gav ut en bok.

  53. Jag satte samman svaren och frågorna
    i en bok. Det här är skriven text.

  54. Man tänker inte medan man pratar.

  55. Då kom den saken upp,
    också i en intervju om boken-

  56. -att det var auktoritärt.
    "Vad har du för rätt"-

  57. -"att anse dig kompetent
    att besvara det här?"

  58. Jag tycker att... När jag får
    ett uppdrag, så brukar jag tänka-

  59. -att om nån vill anlita mig,
    så har de väl tänkt igenom det.

  60. Det går inte att sitta och tänka:
    "Vad har jag för rätt?"

  61. Då får ju nån annan säga nåt bättre.
    Det är inget stort problem.

  62. Det finns massor med kanaler där folk
    pratar. Det här är inte slutordet.

  63. Auktoritärt är det inte,
    för man kan strunta i det helt.

  64. Man kan säga att jag har fel
    och skriva det nånstans.

  65. Jag håller med dig, helt och hållet.
    Man kan uttrycka det så här:

  66. Om man ska säga att det är fel
    av Lena och mig att besvara frågorna-

  67. -så måste man ha en föreställning om
    att det finns någon slags kompetens.

  68. Någon borde vara den
    som svarar på de här frågorna.

  69. Men tänker man efter, så inser man
    att denna kompetens inte finns.

  70. Därför kan varken Lena eller jag ha
    den kompetensen. Det har vi inte.

  71. Det är utgångspunkten.

  72. Utan att ha den kompetens
    som skulle krävas för att svara-

  73. -så åtar vi oss att göra det.

  74. Det skulle vi inte göra
    om kompetensen fanns.

  75. Om det fanns nån... Om ärkebiskopen
    kunde svara rätt på allt det här-

  76. -så skulle vi hänvisa dit. Men ärke-
    biskopen skulle nog inte åta sig det.

  77. Ärkebiskopen vet lika bra som vi
    att hon inte har den kompetensen.

  78. Därför gör vi de här programmen.

  79. Skulle du ha kunnat göra det här
    programmet som ständig sekreterare?

  80. Hade du kunnat ställa upp om du varit
    ständig sekreterare i Akademien?

  81. Det hade jag nog inte gjort,
    kanske just av det skälet-

  82. -att det då kanske hade kommit en
    auktoritet av ett annat slag i spel-

  83. -som i denna situation
    hade varit en falsk auktoritet.

  84. Du menar att det kanske blir
    Akademiens svar, på nåt sätt.

  85. Akademien kan verkligen inte åta sig
    att göra människor lyckliga.

  86. Nej.

  87. Tycker ni att frågorna säger nånting
    om vad svenska folket funderar över-

  88. -och vad vi alla går omkring
    och tänker på?

  89. Ja.

  90. De som skickar in till det här
    är nog P1-lyssnare, för det första-

  91. -så då kanske det är
    P1-lyssnarnas undringar.

  92. Men jag är optimistisk på det sättet
    att jag tror-

  93. -att människor är lika varandra
    och intresserade av likartade saker.

  94. Ja, jag tror att på den existentiella
    arenan, om man får kalla den det...

  95. På mässan har jag kommit på vad jag
    menar med "existentiella frågor".

  96. Jag har sagt: "Det är dem
    som politikerna inte kan lösa."

  97. Man kan inte reformera bort dem,
    utan de återkommer hela tiden.

  98. De har egentligen ingen lösning, utan
    det är ett sätt att tänka om dem.

  99. Där...

  100. Där tror jag
    att det här är representativt.

  101. Det är såna frågor
    som kyrkan förut hade hand om.

  102. Skuld, skam, förlåtelse.

  103. "Vad är en själ?"

  104. "Vad är en människas gräns?"

  105. "Vad är kunskap?"

  106. Det är inte bara det att kyrkan
    låter bli att svara på de frågorna-

  107. -för att kyrkan i dag
    är mer upplöst i sin teoribildning-

  108. -och ofta frågar vad man tycker själv
    i stället för att svara nånting-

  109. -utan det är också så att svaren inte
    duger för dem som inte är troende.

  110. Så jag tror det.

  111. Jag tror också att det här är frågor
    som man förr ställde till präster.

  112. Jag tror att man fortfarande gör det.

  113. Jag tror också
    att de, många gånger, får bra svar.

  114. Men vi har också den här allmänheten-

  115. -som kanske inte är kyrklig
    i så stor utsträckning.

  116. Den behöver då en annan... Vad
    ska vi säga? En annan dialogpartner.

  117. Och då blir det vi. Varför vi?

  118. Vi representerar en kategori som lite
    vagt kan beskrivas som författare.

  119. Det är väl så att denna grupp i
    viss mån har fått överta den rollen-

  120. -som religionen har lämnat tom
    och vetenskapen inte har tid med-

  121. -eller inte heller tycker
    att det är deras uppgift.

  122. Då blir vi tillfrågade.
    Lena och jag har blivit tillfrågade.

  123. Vi hade kunnat svara nej. Jag tänkte
    först svara nej till att vara med.

  124. Min första reaktion var:
    "Nej, det kan inte jag."

  125. "Jag kan inte ge människor ledning.
    Jag kan inte ens leva själv."

  126. "Det går inte."

  127. Men sen tänkte jag efter lite till,
    och då kände jag-

  128. -att jag var skyldig allmänheten
    någonting. Det låter löjligt.

  129. Jag har ändå läst många böcker.
    Jag har fört många samtal.

  130. Jag har varit med om en del saker.

  131. Jag tillhör de människor som har haft
    privilegiet att kunna göra det.

  132. Jag kan formulera mig.

  133. Då är jag nog ändå på något sätt
    skyldig att ge allmänheten...

  134. Så du har en skuld
    till svenska folket?

  135. Åtminstone till P1-lyssnarna, om vi
    nu ska göra det mindre dramatiskt.

  136. Då tänkte jag att jag skulle svara ja
    och göra en första serie.

  137. Den gjorde jag parallellt med Lena
    förra sommaren.

  138. Jag hade inte tänkt mig mer än så.
    Då hade jag gjort min värnplikt.

  139. Men det som fick mig att fortsätta
    var att det gav så starka reaktioner.

  140. Jag fick mycket e-post
    förmedlad genom producenten.

  141. Jag fick också reaktioner på gatan.

  142. Folk talade med mig vid mitt kafébord
    på Mellqvists på Rörstrandsgatan.

  143. De kommenterade mina svar
    och ville fråga vidare.

  144. Det här gav eko. Mest chockad blev
    jag när jag talade med mina söner.

  145. Jag hade utgått ifrån att det var
    ett program för 50-plussare.

  146. Radiopubliken sätter på radion för
    att det är så tråkigt i deras liv.

  147. Men mina söner sa: "Alla
    mina kompisar lyssnar på det där."

  148. Så kan det vara.

  149. Har ni nån aning om åldern på
    de lyssnare som skickar in frågor?

  150. Det är oerhört olika.

  151. Den yngsta har varit 8 år. Det var en
    av de bästa frågorna jag har fått.

  152. Hur löd den?

  153. Varför... Hur kan...

  154. Om ingenting fastnar på teflon,
    hur kan teflon då fastna på nånting?

  155. Ja.

  156. Det ledde mig in på
    en reflektion över teflonmänniskan-

  157. -som fastnar enormt på en.

  158. Ja.

  159. Sen är det upp till hög ålder.

  160. Ibland skriver de hur gamla de är,
    och så hör man det på rösten.

  161. Det tycker jag är roligt
    att det är så.

  162. Det är förbluffande många
    relativt unga frågeställare.

  163. Det är inte så
    att alla sitter och gör bokslut-

  164. -och skriver testamente och tänker:
    "Jag måste lösa den frågan först."

  165. Det är människor
    i 30-40-årsåldern som frågar.

  166. Det är det man brukar säga.

  167. Den antika filosofin
    handlar om hur man ska leva.

  168. Den samtida filosofin
    har tagit ett annat spår.

  169. Det handlar om
    att pilla med begreppen-

  170. -och vara
    väldigt akademiskt avgränsad-

  171. -vilket gör att den inte blir
    en angelägenhet för människor.

  172. Det här tycker jag är... Många
    frågor är just: "Hur ska jag leva?"

  173. Och så är det nån form
    av begränsning på det.

  174. "Jag har allting, men är inte nöjd.
    Hur ska jag tänka?"

  175. "Varför är jag inte nöjd
    fast jag har allting?"

  176. Den har jag fått olika varianter på
    och svarat.

  177. Jag brukar säga att man kanske inte
    ska vara så himla nöjd.

  178. Man ska vara harmonisk, men inte
    nöjd. En socialdemokratisk paroll.

  179. Att inte vara nöjd kan också vara
    ett sätt att sträva framåt.

  180. "Hur ska man leva?" tycker jag
    att många undrar över.

  181. Många gånger far du ut mot filosofin,
    Horace.

  182. Du säger att de är ordförstörare.

  183. Det är språkförstöring.
    Det är min inställning.

  184. Men det händer
    att jag hänvisar till filosofer.

  185. Man måste ju visa respekt
    för kollegerna.

  186. Ibland har de sagt saker som är värda
    att minnas. Jag citerar klassiker-

  187. -fast jag vet att lyssnaren kanske
    inte vet vem den här klassikern är.

  188. Det gör inget så länge citatet är
    slagkraftigt och lyser upp frågan.

  189. Jag bjuder på det.
    Man kan glömma namnet.

  190. Det här är ingen bildningskurs.

  191. Om jag undertryckte det, skulle det
    kännas som att jag gjorde mig till.

  192. Hittills har ingen klagat på det.

  193. Om man lyssnar på er,
    så är det skillnad.

  194. Då går gärna till...
    "På 1700-talet sa man..."

  195. "Där sa man det." Men Lena
    går helt från sig själv och scratch.

  196. Man måste göra en dygd
    av nödvändigheten, det vet vi.

  197. Men vi har lite olika inställning.

  198. Därför har jag tyckt att det vore
    roligt att svara på samma frågor.

  199. Då ser man hur man
    kan svara olika på samma fråga.

  200. Ibland tycker jag...

  201. Ibland tänker jag precis likadant
    som du, och ibland inte.

  202. Skillnaden är ofta att du kan
    en massa historia som inte jag kan.

  203. Du går till historien
    därför att du kan.

  204. Du har ett bibliotek inombords.

  205. Jag går i stället till tingets natur-

  206. -men det blir samma... Det jag
    uppfattar var tingets eviga natur.

  207. Det var en fråga om gråt,
    som jag har pratat med dig om.

  208. Varför skäms vi när vi gråter?
    Varför döljer man gråt?

  209. Då svarade du att man inte alls
    gjorde det på 1700-talet-

  210. -medan det betyder nåt helt annat
    när Arnold Schwarzenegger gråter...

  211. Clint Eastwoods gråt var en
    jättestor sak när han grät i en film.

  212. Jag tror ändå att det finns
    nån botten som man kan gå till.

  213. Det är det jag
    klamrar mig fast vid att man kan.

  214. Gråten är ett fenomen.
    Den är ett naturfenomen i oss.

  215. Nånting... Det kanske är mer
    en platonistisk hållning.

  216. Allting finns oavsett oss,
    på nåt sätt.

  217. De är oföränderliga, så man
    behöver inte gå till historien.

  218. Det är bara små variationer.
    Det här är en olikhet-

  219. -där jag också gör lite dygd
    av nödvändigheten.

  220. Det är sant.
    Du gör en fenomenologisk analys.

  221. Du ringar in fenomenet. Du bortser
    från historia och biomständigheter.

  222. Sen försöker du betrakta
    gråten i sig.

  223. Det är ett sätt som,
    tycker jag, är legitimt att göra.

  224. Det du gör är att du uppbådar
    din egen livserfarenhet.

  225. Det är det du kan utgå ifrån. Annars
    skulle du inte veta vad gråt var.

  226. Sen ger du svar utifrån det.
    Det gör jag kanske nån enstaka gång.

  227. Det är frågor, där jag inte
    kan hitta en historisk tradition.

  228. Det har intresserat filosoferna eller
    författarna. Då måste man göra så.

  229. I många andra fall vet jag
    att saken har diskuterats i 2 000 år.

  230. Jag kan alla replikerna. Min egen
    kommer sist i ett långt samtal.

  231. Då kan jag inte låtsas
    att jag inte vet.

  232. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt.

  233. Då måste jag ta fram det jag
    tycker... Mycket kan sorteras bort.

  234. Men någonting belyser frågan.

  235. Det visar kanske att det inte alltid
    har känts som det gör i dag.

  236. Gråt har inte alltid sett likadant
    ut. Man har gråtit av andra orsaker.

  237. Det har inte varit fördelat på
    män och kvinnor som det är i dag.

  238. Om nån säger det kanske man inser
    att frågan handlar om nånting annat.

  239. Det handlar inte om själva gråten,
    utan om gränserna för den identitet-

  240. -som vi kan ha som man och kvinna,
    ung och gammal-

  241. -som människor med en viss bildning
    och en viss funktion i samhället.

  242. Den har förändrats historiskt.

  243. För den rationelle vuxne mannen
    har utrymmet för gråt minskats-

  244. -till att omfatta begravningar
    och mål i fotboll.

  245. Det är beklagligt och skrämmande-

  246. -särskilt om man ser det
    mot bakgrund av traditionen-

  247. -då det förr fanns en större tillåten
    känsloskala för en vuxen bildad man.

  248. Det finns ett annat skäl-

  249. -som gör att jag ibland är skeptisk
    till det här förhållningssättet.

  250. Vi vet ju inte riktigt-

  251. -vem som skriver...

  252. Det folk har skrivit måste tolkas
    utifrån vilken situation det skrevs.

  253. Det kan bli fel. Det kanske inte
    var typiskt, utan avvikande.

  254. Vi tror att det var typiskt-

  255. -men det kanske var en udda person
    som skrev det.

  256. En tid har ju inte väsen,
    så att säga.

  257. Jag vet att du nämnde
    att det sublima uppstod...

  258. -Föreställningen om det sublima...
    -...uppstod under en viss period, ja.

  259. Då menar väl du att det var första
    gången det begreppsliggjordes.

  260. Man får ett ord för det,
    man beskriver det.

  261. -Man kanske upplever det.
    -Jag tror att man upplevde det då.

  262. Jag tror inte att människor förändras
    på de där fundamentala sakerna.

  263. Man kan ha haft ett annat ord innan.
    Ordet "sublim" kanske uppfanns då.

  264. Det här vet vi inte.

  265. Det är svårt. Om det inte finns ett
    ord för det, så registreras det inte.

  266. Jo, det tror jag.

  267. Jag tror att vi skaffar oss de ord
    som vi behöver.

  268. Jag tror inte
    att språket skapar verkligheten.

  269. Nej, men jag tror att verkligheten
    framkallar ett språkligt uttryck.

  270. När en viss känsla tränger sig fram
    och blir påtaglig hos en generation-

  271. -så är inte ordet långt borta.

  272. Man kanske trevar innan man finner
    rätt bild, men sen finns det där.

  273. Därför tror jag verkligen att
    känsloregistret förändras historiskt.

  274. Jag tror inte så mycket på
    att känslor försvinner-

  275. -men det tillkommer nya känslor.

  276. Känslor kan försvagas
    så att de knappt blir begripliga.

  277. Det är nästan ännu svårare
    att beskriva. Det är fascinerande.

  278. Jag läser gärna
    andra boken av Spinozas "Etiken".

  279. Han gör ett försök att vetenskapligt
    definiera alla människans känslor.

  280. Han uppfattar det
    som en vetenskaplig definition.

  281. Dels känner man igen väldigt mycket.

  282. Svartsjukan, till exempel,
    är sig djävligt lik, kan jag säga.

  283. Men annat studsar man inför.
    "Så här känner inte vi längre."

  284. Det gäller framför allt
    ära och heder.

  285. Eftersom ingen har ära och heder
    behöver man inte ha nåt ord för det.

  286. Såna där förändringar i sociologiska
    formationer sätter sig i språket.

  287. När människor ställer de här frågorna
    kan jag ibland göra dem tydligare-

  288. -genom att ställa fram en annan tid-

  289. -och säga:
    "På 1700-talet hade du inte känt så."

  290. -Det är intressant.
    -Då hade det här varit självklart.

  291. Jag undrar ändå om vi inte känner ära
    och heder. Vi bara trycker bort det.

  292. Jag tror
    att allting finns hela tiden.

  293. Det kan vi diskutera länge.
    Vi får ha en särskild serie om det.

  294. Ära och heder.

  295. När ni får de här frågorna och sitter
    och tänker och ska svara på dem-

  296. -har ni då nån gång börjat och sen
    sagt: "Nej, det här går inte."

  297. "Jag klarar inte det här. Det blir
    för svårt att reda ut det här."

  298. Kan frågor
    om livet och lyckan vara för svåra?

  299. Om man hade mer tid skulle man rata
    fler frågor som man har svarat på.

  300. Men man måste hinna
    till den där inspelningen.

  301. Jag har ratat en och skrivit om den.

  302. Jag tog samma fråga,
    men jag skrev om den helt-

  303. -för när jag hade skrivit klart den
    insåg jag att jag hade fel.

  304. -Då tog jag...
    -Vad var det för svar?

  305. "Vad menar vi med
    att undantaget bekräftar regeln?"

  306. Det var jättesvårt att svara på.
    Men det blev ett svar.

  307. Först hade jag ett helt annat svar.
    Sen skrev jag om det.

  308. Så du svarade på ett helt annat sätt?

  309. Det blev nog nästan motsatsen
    på nåt sätt, ja.

  310. Efteråt kan jag inte ens berätta
    vad jag sa och kom fram till.

  311. Det är som vanligt när man skriver.
    Man är inne i nån tunnel-

  312. -som man sen går ur. Då finns
    svaret där, och så lämnar man det.

  313. Det har hänt.
    Annars får man nog ro det här i land-

  314. -som man tar i båten,
    för att det ska bli nåt program.

  315. Så är det. Man måste sätta punkt.

  316. Ibland är man inte nöjd.
    Man kan efteråt beklaga vissa svar.

  317. Man kan åtminstone tycka att
    de inte når fram till sakens kärna.

  318. Jag tror inte att vi bedrar läsarna
    i så hög utsträckning-

  319. -men ibland kommer vi inte
    fram till sakens kärna-

  320. -därför att frågan är så svår
    och så oväntad.

  321. En del frågor är skenbart lätta. Du
    tycker dig direkt kunna besvara dem.

  322. Sen när du börjar skriva,
    så ser du att det inte kan vara så.

  323. Sen måste du vända upp och ner
    på hela frågan. Det är lärorikt.

  324. Sen kan man säga att när man får
    de här reaktionerna som vi får-

  325. -dels från de som ställt frågan, som
    ibland hör av sig, dels från andra-

  326. -så blir man ibland lite rädd.

  327. Jag tycker ibland
    att de har en tendens att...

  328. ...att övervärdera våra svar.

  329. Det tror inte jag beror på att
    våra svar är så enastående geniala-

  330. -utan att det är så sällan man får
    svar på den här typen av frågor.

  331. Man är inte bortskämd med det, utan
    med att såna frågor inte diskuteras.

  332. Eller så betraktas de som...
    Vad ska vi säga?

  333. De är generande på något sätt och ska
    inte ställas. De är inte rationella.

  334. Och så får de plötsligt svar, vilket
    betyder att frågan tas på allvar.

  335. Då träffas den människan av detta,
    lika mycket som av vårt svar.

  336. Några gånger har man skrivit:
    "Ditt svar ändrade mitt liv."

  337. Då är jag tillräckligt anspråkslös
    för att säga: "Nej, så var det inte."

  338. "Det faktum att jag tog din fråga
    på allvar ändrade ditt liv."

  339. Det är väl det som man som lyssnare-

  340. -blir så fascinerad och glad över.

  341. Det är det allvar med vilket ni
    angriper dessa frågeställningar.

  342. Det är ingenting av slapphet över
    era svar. Ni försöker förstå dem.

  343. Vi är inte ironiska
    mot frågeställarna.

  344. Det är viktigt. Man har en jättemakt-

  345. -när nån har spelat in en fråga
    och så har man slutordet.

  346. Det vore förskräckligt
    om man raljerade det allra minsta.

  347. Jag har ingen lust
    och vet inte hur jag skulle göra det.

  348. Raljans tar man dessutom oftast till
    när man inte har nåt kvar att säga-

  349. -så det är inte aktuellt.

  350. Men det har nog förekommit
    i "Allvarligt talats" historia-

  351. -att man nästan tycker att fråge-
    ställaren är generande eller löjlig.

  352. Men jag tycker
    att det är så himla bra frågor.

  353. Jag är förvånad-

  354. -över hur folk kommer på bra frågor.

  355. Ibland är de inte riktigt medvetna om
    hur bra de är.

  356. Det kan man märka. Det finns en
    tendens. Problemet med det här är-

  357. -att många som ställer frågor tror
    i det ögonblick de ställer frågan-

  358. -att de egentligen vet svaret.
    Det är det vanliga sättet.

  359. Eftersom frågorna kan bli långa... De
    kan skriva en A4, eller en halv A4.

  360. Det är en liten del
    som utgörs av den egentliga frågan.

  361. Då framför de ofta en rad
    påståenden samtidigt med frågan.

  362. Då påståendena
    säger mycket om frågeställaren.

  363. Då är det min upplevelse att
    påståendena nästan alltid är falska-

  364. -och baserar sig på missförstånd.

  365. Då är det min första uppgift att ta
    ur frågeställaren de missförstånden.

  366. Det ägnar jag
    en del av svaret åt att göra.

  367. Men det är inte ett övergrepp, för
    påståendena är ju en del av frågan-

  368. -och jag måste först röja dem
    ur vägen så att vi får ett tomt bord.

  369. Sen kan man börja ställa nya klossar
    på bordet. Man lär sig-

  370. -att vårt samhälle är förorenat-

  371. -av standarduppfattningar,
    av klichéidéer, av ideologier-

  372. -av mediebrusets moraliska trams-

  373. -som trummas in dygn efter dygn-

  374. -av journalister, debattörer,
    opinionsbildare och politiker-

  375. -som på sätt och vis-

  376. -utgör ett slags kollektiv...

  377. Vad ska vi säga?
    En slags kollektiv hjärnstörning.

  378. Det är därför att den finns-

  379. -som de ställer de här frågorna.

  380. Om de hade lyssnat på
    sin egen livserfarenhet-

  381. -och på sina allra närmaste-

  382. -och stirrat in i spegelbilden
    och frågat ut sig själva om sitt liv-

  383. -så hade de själva kommit fram till
    det som jag säger till dem.

  384. Men det gör de inte. De går i fällan.

  385. De tar
    den här lite fernissade dumheten-

  386. -som anses vara det man ska tycka
    om de här frågorna, för gott.

  387. På det sättet tycker jag att vi gör
    en god gärning med de här programmen.

  388. Vi sopar bort en hel del trams.

  389. När Lena i ett program,
    som ju finns med i din bok-

  390. -svarade på frågan om man är
    skyldig att ge pengar till tiggare.

  391. I det fernissade tramset
    är man av den uppfattningen.

  392. Man kan inte lagstifta
    mot fattigdom och så vidare.

  393. Hela det där ligger till reds som en
    papegojramsa som man direkt får höra.

  394. Lena bevisar steg för steg-

  395. -att man inte har nån moralisk
    skyldighet att ge tiggare pengar.

  396. Det är djärvt att göra det du gjorde.
    Du har nog fått kritik för det.

  397. Eller också vågar de inte.

  398. Jag antar att recensionerna av boken,
    som var skoningslösa...

  399. -...hade mycket med det att göra.
    -Du har rätt. Det visar ditt svar.

  400. Man kan göra det ändå, men inte
    därför att man har en skyldighet.

  401. Det finns ingen moralisk skyldighet.

  402. Jag vill inte plädera mot att man ger
    till tiggare. Det var inte min poäng.

  403. Poängen är att vi styrs av en kliché-
    uppfattning som inte är genomtänkt-

  404. -och som har pådyvlats oss
    för att styra oss i en viss riktning.

  405. Vi är delvis på det sättet
    dirigerade av en cynisk elit-

  406. -som utnyttjar vår omisstänksamhet.
    Den möter vi i de här frågorna.

  407. Den måste vi då på nåt sätt förstöra.

  408. Det är en kritisk verksamhet.

  409. Det håller jag med om. Det gäller
    alla de moralfrågor man får.

  410. Det är
    väldigt mycket antaganden gjorda-

  411. -om vad man måste och inte
    och vad som är rätt och fel.

  412. Det är för övrigt en vanlig kategori,
    moraliska frågor.

  413. "Måste man älska sina föräldrar?"
    var en fråga.

  414. Vad svarade du på den?

  415. Jag svarade
    att det är ett orimligt påstående.

  416. Man kan inte älska...
    Antingen älskar man eller också inte.

  417. På nåt sätt är frågan felställd
    eller feltänkt på nåt sätt.

  418. Men jag redde ut det.
    Sen konstaterade jag-

  419. -att eftersom man inte kan tvinga nån
    att älska, så måste man inte älska-

  420. -men att förlåta föräldrarna kan vara
    ett tecken på att man blivit vuxen.

  421. Den har faktiskt spelat stor roll
    för personer, har jag fått höra.

  422. De har känt befrielse av den frågan.

  423. Det var åtminstone
    ett par människor i 65-årsåldern-

  424. -som av nån anledning
    kände stor befrielse.

  425. Jag är förvånad över att du, Horace,
    inte får frågor om vissa saker-

  426. -nämligen sånt
    som har med litteratur att göra.

  427. Jag ser frågorna som du får och som
    du ratar och hör dem du svarar på.

  428. "Hur bestämmer man
    litterär kvalitet?" till exempel.

  429. -"Vad är litterär storhet?"
    -Det har aldrig nån frågat.

  430. Det är inte en fråga
    som upptar människors sinne.

  431. -Uppenbarligen inte.
    -Ni skrattar.

  432. Jag tycker att kritikerkåren
    borde skriva och fråga.

  433. Det borde skriva och fråga,
    tycker jag. Den upptar mitt sinne.

  434. De är rädda att jag ska känna igen
    dem. Jag vet ju vilka de är.

  435. -De kanske är rädda att du ska svara.
    -Det vore jätteroligt.

  436. Det tycker jag också,
    men det kommer aldrig att hända.

  437. Det är en intressant aspekt att det
    finns vissa frågor som inte ställs.

  438. Man kan bli förvånad över det.

  439. Det är ju samma frågor som ställs
    säsong efter säsong.

  440. 10, 20, 30 år bakåt i tiden hade det
    nog varit ungefär samma frågor.

  441. Det du kallar de existentiella
    frågorna, som du definierade bra-

  442. -är för det första olösliga och för
    det andra därför ganska konstanta.

  443. Politik är ett sätt att lösa
    de allmänna frågorna i samhället-

  444. -men det finns ingen teknik
    för att lösa den enskildes problem.

  445. Därmed är det inte så mycket vunnet
    med de allmänna lösningarna.

  446. Den enskilde ska lösa sina problem
    själv, annars är man inte en enskild.

  447. Men man måste ändå få prata om det.
    Det får man inte i vårt samhälle.

  448. Vet du vad? När man pratar om det-

  449. -för det gör man varje kväll i
    nyheterna, det är drabbade människor-

  450. -så finns det bara en vinkel:
    Hur ska vi lösa det här politiskt?

  451. Därför att man gör dem
    till delar av en kategori.

  452. De är delar av en statistisk grupp
    som är eftersatt.

  453. Det finns
    inga existentiella frågor kvar.

  454. Du har en eftersatt grupp
    som inte ska vara eftersatt längre.

  455. Det är inte svårare än så. Du tror
    att du därmed löser problemet.

  456. Det gör du kanske i vissa avseenden,
    men det finns andra problem.

  457. Du måste börja med att inte katego-
    risera. Ingen journalist klarar det.

  458. Det man skriver om ska vara kate-
    goriserat och försett med statistik.

  459. Den indignation vi har
    är en statistikindignation.

  460. Jag vet en person som emigrerade
    till USA. Jag frågade honom varför.

  461. Han svarade med uppriktig trötthet:

  462. "Jag orkade inte se
    fler drabbade människor i nyheterna."

  463. Och med siffror på
    hur mycket värre det har blivit.

  464. Nån ska stå till svars
    för att inte lösa det.

  465. Ibland är det frågor av den typ
    som vi får i "Allvarligt talat"-

  466. -alltså existentiella grubblerier,
    närmast.

  467. Man gör om det till en politisk
    fråga. Existentiella problem, kanske.

  468. Som nästan är obligatoriska
    i den mänskliga gemenskapen.

  469. Ja, i ett mänskligt liv.

  470. Du har fått frågan: "Hur vet man
    om man har träffat den rätte?"

  471. Vad svarar du på en sån fråga?

  472. Just det.

  473. "Hur ska man se på begreppet
    'den ende rätte'?" var frågan.

  474. Då svarade jag, och det hade jag
    inte tänkt på innan jag svarade-

  475. -att om vi tänker oss att den ende
    rätte är den som det känns bra med-

  476. -och så finns det en gradering
    på hur bra nånting känns-

  477. -så finns
    den ende rätte nånstans på jorden.

  478. Om man han pröva allihop,
    så skulle man ta reda på det.

  479. Men det är ointressant eftersom det
    inte går att göra det experimentet.

  480. Det räcker med "den rätta känslan",
    tror jag att jag kom fram till.

  481. Den rätta känslan är bra nog.

  482. -Då är det den rätte.
    -Ja.

  483. Det är vackert så.

  484. -Jo.
    -Det tog jag från Kyrklund, tror jag.

  485. Jovisst. "Den rätta känslan
    är mycket präktig."

  486. Står det inte så? Han skrev en bok
    som hette "Den rätta känslan".

  487. Den består av berättelser som
    framställer den felaktiga känslan.

  488. På sista bladet han sagt allt
    om den felaktiga känslan.

  489. Nu måste han säga nåt om den rätta
    känslan. Det blir bara en mening:

  490. "Den rätta känslan
    är mycket präktig."

  491. Kommer ni att fortsätta
    med de här programmen?

  492. Är ni sugna på att fortsätta
    och göra nya?

  493. Jag kommer inte att fortsätta,
    har jag tänkt.

  494. Nu har ni i och för sig
    inte fått frågan än.

  495. Men om jag skulle få frågan...
    Jag har gjort ganska mycket nu.

  496. Frågorna, som Horace just sa,
    återkommer.

  497. Jag kommer nog inte att kunna variera
    mig. Och så vill jag skriva annat.

  498. Folk frågar efter min nästa roman.
    Men när ska jag hinna skriva den?

  499. Jag gör ju "Allvarligt talat".
    Jag skulle väl tycka-

  500. -att jag nu har gjort mitt
    på det här forumet.

  501. Horace har gjort
    en sommar mindre än jag.

  502. Så är det. Jag känner det
    som ett tungt krav på mig.

  503. Jag behöver göra en omgång till för
    att nästan komma upp i din notering.

  504. Det gör du då.

  505. Det blir statistiskt likbördigt.

  506. En fråga som inte handlar om detta...
    Du får låta bli den om du vill.

  507. Din bok som har kommit,
    "Den rätta grisen"...

  508. -"Den sista".
    -"Den sista grisen".

  509. Då kanske några läsare tänker:
    "Jaha..."

  510. "Den sista grisen". Förlåt.

  511. De tänker: "Nu ironiserar han
    över sig själv och mansgrisen."

  512. Men det har visst inte alls
    med det att göra?

  513. Det var inte min avsikt. Det finns
    förklaringar till uttrycket i boken.

  514. Sen finns det ytterligare
    en förklaring som jag kom på efteråt-

  515. -som har att göra med
    besättningsmannen på Odysseus skepp-

  516. -som, när Kirke ska förvandla
    tillbaka dem till människor...

  517. De har blivit förvandlade till
    grisar. Hon vill ha kvar Odysseus.

  518. En vägrar bli människa igen.
    "Jag vill fortsätta vara gris."

  519. Han samtalar med Odysseus i en text
    av Plutarchos. Gryllos heter han.

  520. Han förklarar att djuren
    är anständigare och modigare.

  521. Odysseus uppbådar alla möjliga
    argument, men kommer ingenvart.

  522. Man ska ha allt det där susande runt
    sig när man försöker tyda titeln.

  523. Det är ju inte jag som är den sista
    grisen, åtminstone inte varje dag.

  524. -Jag tror att vi ska runda av här.
    -Ja.

  525. En varm applåd för Horace och Lena.
    - Tack för att ni kom.

  526. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Svar på livets svåra frågor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Andersson, Lena, 1970-, Engdahl, Horace, 1948-, Existentialism, Filosofi, Filosofins historia, Nya tidens filosofi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Lost in migration

Vad går förlorat i en flykt till ett annat land? Panelsamtal om hur det kan vara att slitas mellan två kulturer och inte känna att man hör hemma någonstans. Medverkande: Qaisar Mahmood, författare; Negra Efendic, journalist; Lejla Hastor, statsvetare och Nivin Yosef, statsvetare. Moderator: Ulrika K Engström. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Svar på livets svåra frågor

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Om feminism och systerskap i dagens Sverige

Kakan Hermansson och Flora Wiström berättar om sina debutböcker där de båda skriver om feminism och systerskap. I "Hela kakan" berättar Kakan Hermansson om sin uppväxt och hur det är att vara lesbisk och feminist. I Flora Wiströms roman "Stanna" handlar det om att hålla andra under armen medan man själv nära håller på att gå sönder. Samtalsledare: Alexandra Pascalidou. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bokförlaget Forum och Bonnier Carlsen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Hästboken som samtidsdokument

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Försonas med din barndom

Många vuxna har ett komplicerat förhållande till sin barndom och till sina föräldrar. I ”Försonas med din barndom” vänder sig Ulrika Hjalmarson Neideman och Görel Fred till den som vill komma vidare i sitt förhållande till sina föräldrar. Ulrika Hjalmarson Neideman intervjuas av Birger Schlaug.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Min bästis är död

Tyra och Nora var bästa kompisar och brukade leka tillsammans. Men det var när Nora levde. Nu går Tyra för att träffa Nora på kyrkogården. Tyra har svårt att förstå att Nora inte finns mer och ibland tänker hon att det bara är på låtsas. Att Nora ska komma fram och säga att hon bara skojade.

Fråga oss