Titta

Tänk till - Melanin

Tänk till - Melanin

Om Tänk till - Melanin

Hur är det att vara ung afrosvensk i Sverige idag? Tänk till - Melanin tar upp frågor om media, identitet, kärlek och skönhet och ger verktyg när det gäller hur man bemöter stereotypisering, rasism och känslan av utanförskap.

Till första programmet

Tänk till - Melanin: Vem får synas?Dela
  1. Undrar du varför man aldrig-

  2. -ser nån som ser ut som en själv
    spela hjälten i en film?

  3. Eller varför området du bor i
    visas på ett visst sätt?

  4. Media ska visa hur vår värld ser ut.
    Vad händer när det inte stämmer?

  5. Jag har alltid vetat vem David är.
    Vi hade inte så bra kontakt.

  6. Men när han skulle göra en film
    hämtade han mig och några andra.

  7. Vi spelade in filmen "Gola inte".
    Jag och David kom varandra närmare.

  8. -Att skapa film är en lagsport.
    -Ja, faktiskt.

  9. Vi spelar mot varandra också.
    Han höjde mig, jag höjde honom.

  10. Det blev ett bra samspel.
    Jag dömde inte honom.

  11. Alla roller som man fick i början
    var identiska.

  12. Det var stereotyper, fördomsfulla.

  13. Jag undrade:
    "Är det på grund av min hudfärg?"

  14. Jag kom in, tog lite droger,
    misshandlade nån och vice versa.

  15. Men jag blev medveten och märkte
    att varje roll påminde om den andra.

  16. Jag har mer att erbjuda än bara det.

  17. Det är aldrig att man känner igen
    sig själv i historierna.

  18. Jag ville berätta
    våra egna historier-

  19. -och synas på de platser
    man förtjänar tillgång till.

  20. Man ska inte behöva ta nån plats.

  21. En full salong
    kommer att se filmen och tänka:

  22. "Han påminner om mig.
    Jag vill bli som honom."

  23. Ja.

  24. När jag fick reda på
    att du skulle vara med i en film-

  25. -visste jag direkt
    att du skulle slå igenom.

  26. Det är så, bara. Du har talang.

  27. Du är bra på fotboll,
    skolan, tjejer - du kan allt.

  28. -Du kommer att lyckas.
    -Mannen, bästa killen.

  29. Här i Sverige är det inte ofta
    man ser svarta i nån film.

  30. Oftast är det vita. Jag har
    inget emot vita, men det är så.

  31. Det handlar om tur eller otur,
    speciellt när man är svart.

  32. Man kan behandla en svart annorlunda.
    Men man ska aldrig ge upp.

  33. Jag sa till grabbarna
    att det kommer ett projekt nästa år.

  34. Vi höll en öppen casting.
    Vi gick ut med det i sociala medier.

  35. Sen blev det det här gänget, Jamal
    och hans grabbar. De klickade bäst.

  36. Shit,
    det är för mycket människor här.

  37. Jag gjorde mitt bästa.
    Det var inte låtsas-låtsas.

  38. Det kändes som om
    det hände på riktigt.

  39. Jag är glad att ha kommit upp
    från ingenstans.

  40. Okej, klassen.
    Lugn, lugn. Lyssning nu.

  41. Det är en roll
    som visar hur det är egentligen.

  42. Jag är inte
    en av de bästa pluggisarna.

  43. Samtidigt, jag är inte en av de
    som är farliga. Jag är mittemellan.

  44. Jag skulle kunna
    satsa på skådespeleri.

  45. Det är kul. Jag spenderade
    en tid av sommaren med det.

  46. Jag jobbade egentligen, men frågade
    om jag kunde ta en vecka ledigt.

  47. Vi spelade in i en vecka.
    Det var tufft. Man fick vakna tidigt-

  48. -ibland mitt i natten,
    från morgon till kväll...

  49. Man slösar sin tid,
    men det kändes bra.

  50. Man träffade nytt folk,
    och det var ganska kul.

  51. Vad gjorde du här ute?

  52. Polisen körde mig till grannkommunen.

  53. -På riktigt?
    -Ja.

  54. Fortfarande samma skit hela tiden.

  55. -Tog de bild på dig också?
    -Ja, när jag var 12.

  56. -Vad hade du gjort?
    -Ingenting!

  57. Jag har lärt mig mycket.
    Om jag gör nåt dumt-

  58. -då tänker jag att jag kan bättre,
    att jag kan bli nåt bättre.

  59. När man har gjort nåt bra
    får man nåt bra tillbaka.

  60. En grej vi alltid brukar säga:

  61. "Hur ska vi kunna ha en framtid
    om vi inte kan spegla vår samtid?"

  62. Folk är inte tysta längre.

  63. De tar vad de kan, samlar ihop de
    människorna de kan och skapar film.

  64. De ser det på Youtube,
    Instagram, Vimeo - whatever.

  65. -Du gillar den, eller?
    -Varför?

  66. Att den är brun.

  67. Oftast när folk ser svarta
    tänker de "trubbel".

  68. Men för mig är det här trubbel.
    Vit, vit, vit...

  69. Jag kan inte fatta hur vitt det
    är på TV-huset, och hur få svarta.

  70. Herregud, förutom mig
    är det väl en handfull till.

  71. Vi är knappt i rutan heller.

  72. Det är inte så konstigt om det bara
    är de här som skapar programmen.

  73. Ser det ut så här överallt?

  74. Om du kollar på tv,
    hittar du nån som är som du?

  75. Oj... Nej, nej.

  76. När jag var liten ville jag vara vit.

  77. Jag såg ingen snygg profil som
    var mörkhyad och hade lockigt hår.

  78. När man väl ser nån,
    hur brukar de representeras?

  79. -Mycket stereotyper.
    -Terrorister.

  80. -Eller slaveri.
    -Bad guys, skurkarna.

  81. Inte så mycket bra grejer.

  82. Man ska alltid vara rolig,
    lite kriminell, lite lat.

  83. Svarta människor dör oftast först
    i filmer. Jag undrar varför.

  84. Vi vill spegla hela svenska folket,
    alla svenskar som bor i landet.

  85. Sen jobbar vi ju för
    att vi ska göra det.

  86. Men det är ju inte så enkelt.
    Det går inte med en fingerknäppning.

  87. Vi har försökt få in folk på HR.

  88. Vi har haft en ryska
    som var anställd här.

  89. Sen har vi lite danskar och så.
    Så vi har viss mångfald...

  90. Alltså, jag kommer inte på
    en enda svart programledare-

  91. -varken från när jag växte upp
    eller när jag slår på tv:n.

  92. Nä, men det finns.
    Kojo, som är så himla bra.

  93. -Kodjo?
    -Kodjo, ja.

  94. Sen så finns det ju...
    Det står stilla med namn.

  95. Vi har inte tänkt på det
    utifrån hudfärg specifikt.

  96. Det är viktigt med en mångfald
    i bakgrund, erfarenhet, ålder.

  97. Det blir ju nästan omvänt rasistiskt.

  98. Det skitviktigt med representation,
    det tycker jag också.

  99. Ingen ska känna sig
    icke-representerad.

  100. Därmed så borde det finnas människor
    med mörkare hudfärg.

  101. Alla sorter bör få plats.

  102. Man ser aldrig nån som man bara:
    "Så vill jag också vara."

  103. Kan de vara med i tv
    kan jag det också.

  104. Man behöver representation-

  105. -som svarta nyhetsankare
    eller skådespelare.

  106. På papperet tycker tv-bolagen
    att mångfald är viktigt-

  107. -men i verkligheten
    händer inte så mycket.

  108. Kanske är det så att så länge vi inte
    får påverka hur vi representeras-

  109. -kommer det fortsätta se ut så här.
    Alltid ur ett vitt perspektiv.

  110. Du måste vara grym på att springa.

  111. -Alla svarta springer snabbt.
    -Basket.

  112. Det går inte att ha svarta
    som läser nyheterna på tv.

  113. -Folk skulle bli förvirrade.
    -Sjunga!

  114. Dansa?

  115. Åh, du ser ut som Prince.
    What's up, Snoop?

  116. Du är fett lik Macy Gray.

  117. -Ni svarta har rytmen i blodet.
    -Kan du lära mig att twerka?

  118. Skulle jag kunna få ta ett kort?
    Jag har aldrig sett såna som er.

  119. För svarta i svensk media
    finns det två lägen.

  120. Det ena är att man osynliggörs.
    Att man inte syns.

  121. Det andra är att när vi väl syns,
    så syns vi i förutsägbara kategorier.

  122. Den som är fattig, som behöver hjälp,
    idrottare, musiker eller kriminella.

  123. Här kommer några stereotyper
    från serier och filmer.

  124. The angry black woman.

  125. Den kriminella svarta mannen.

  126. Välkommen till Afrika.

  127. Här ser allt exakt likadant ut
    oavsett land.

  128. Folk svälter, dör och väntar mest på
    att den vita mannen ska rädda dem.

  129. Ja, eller så dansar vi.

  130. Slaveri, rasism och kolonialism-

  131. -sprider bilden av vad svarta är
    och hur de ska porträtteras.

  132. Svarta har sen kolonialiseringen
    av Afrika avbildats negativt.

  133. Det var ett sätt att göra svarta
    mer lika djur och mindre smarta-

  134. -för att kunna försvara att det
    var okej att ha svarta som slavar.

  135. Vita klädde ut sig
    och spelade lata och dumma-

  136. -och den bilden spreds även efter
    att slaveriet var avskaffat.

  137. I serien "Tintin"
    kunde det se ut så här.

  138. Om allt folk har sett om svarta-

  139. -är att vi är flyktingar,
    fattiga och hjälpsökande-

  140. -då är det så man möter oss
    i verkligheten. Det är farligt.

  141. Så vad ska vi göra?

  142. Vi ska inte be om lov,
    inte vara tacksamma-

  143. -inte följa med i den logiken
    som det vita samhället vill-

  144. -och själva tro att det är
    för att vi inte är riktigt lika bra-

  145. -och att det är därför
    som vi inte får vara med.

  146. Hej, mitt namn är Cherrie
    och jag är musiker.

  147. Det jag vill säga till dig, Cherrie,
    är att du har sett mycket misär-

  148. -och det kommer att komma mycket mer,
    som hade kunnat göra dig hatisk.

  149. Men du vet vad som är rätt:
    Ingenting går om inte med kärlek.

  150. Kärlek för musiken,
    kärlek för människor-

  151. -det är det som räddar dig
    från ångesten. Jag lovar.

  152. För sekunden som du tar risken
    och vågar satsa på dina drömmar-

  153. -är sekunden
    du blir lycklig på riktigt.

  154. Textning: Sebastian Andréasson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vem får synas?

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem syns i media och på vilket sätt gestaltas olika personer? Vi ser närmare på stereotypisering i film och tv. Skådespelaren David Nzinga är afrosvensk och tröttnade på att endast erbjudas roller som flykting eller skurk. Han startade sitt eget produktionsbolag och i reportaget är det premiär för kortfilmen "Gola inte". Filmvetaren Baker Karim berättar om svarta personers representation och stereotypisering i film och teve.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Radio och tv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afrosvenskar, Diskriminering, Filmbranschen, Masskommunikation, Massmedia, Medievärlden, Stereotyper
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Tänk till - Melanin

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin

Vem får synas?

Avsnitt 1 av 6

Vem syns i media och på vilket sätt gestaltas olika personer? Vi ser närmare på stereotypisering i film och tv. Skådespelaren David Nzinga är afrosvensk och tröttnade på att endast erbjudas roller som flykting eller skurk. Han startade sitt eget produktionsbolag och i reportaget är det premiär för kortfilmen "Gola inte". Filmvetaren Baker Karim berättar om svarta personers representation och stereotypisering i film och teve.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin

Var kommer du ifrån, egentligen?

Avsnitt 2 av 6

Frågan om var man kommer från egentligen känns igen av många. Men hur viktigt är det för ens identitet att vara omgiven av människor som liknar en själv? Och hur kan man hitta sin identitet utan att låta andra bestämma? Vi talar om begreppet afrosvensk och träffar ungdomar som tycker till om svenskhet och självacceptans.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin

Ju vitare, desto snyggare?

Avsnitt 3 av 6

Är skönhet kopplat till vithet i modebranschen? Aysha Jones ville se en mer diversifierad modebransch och startade Queen of the Runway med syftet att anlita modeller som oftast inte syns på catwalken. Rogér Dupé är den första svarta modellen för bilmärket Rolls Royce. Han pratar om sina erfarenheter av modebranschen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin

Det är inte ok!

Avsnitt 4 av 6

Varför är det viktigt att läraren säger ifrån när någon blir utsatt för kränkningar? Och hur försvarar man sig bäst när någon säger n-ordet? Rasistiska kränkningar går emot diskrimineringslagen, men det känner inte alla till. Så vad gör man när man på grund av sin hudfärg inte kan känna sig trygg i skolan? Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av Black Coffee, om n-ordets historia. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin

Trygga rum och organisering

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man engagera sig för att stå emot orättvisor? Är separatism ok? Juliet Atto var med och grundade Black Coffee HBTQ, en separatistisk grupp för svarta queer-personer. Hon berättar om sitt behov av ett tryggt rum där hon slipper förklara vem hon är och hur hon känner. Killarna från den populära podcasten Menage á Tugg pratar om ordet vithetspriviliegiet. Rapparen Abidaz ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin

Är kärleken färgblind?

Avsnitt 6 av 6

Det sägs att kärleken är blind, men stämmer det? Hur mycket påverkar samhället vårt val av partner och vad vi tycker är attraktivt? Vi träffar ett tjejgäng som resonerar kring hur de ser på sitt val av partner, och så hänger vi en hårsalong och hör hur killarna där funderar kring om kärleken är färgblind eller inte. Fanna Ndow Norrby pratar om exotifiering av svarta. Retorikern och författaren Elaine Eksvärd ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNäthat med Nellie och Daniel

Hur hanterar man all skit?

Bloggarna Nellie Berntsson och Daniel Paris pratar om vad man kan göra för att inte ta åt sig av taskiga kommentarer. William Spetz gästvloggar om sina bästa pepptips.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till snackar stress

Sociala medier

I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies. Vi ringer också bloggaren och modellen Lisa Tellbe och ställer frågor om hennes perfekta flöde.

Fråga oss