Titta

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Om Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Till första programmet

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat: Lärarna gör olikaDela
  1. -När slutar vi?
    -Tio.

  2. -Får man ha musik i öronen?
    -Ja, det kan du väl ha.

  3. -Om du har hörlurar.
    -Nej, jag har högtalare med mig.

  4. -Vem är det?
    -Ja, vem är det?

  5. -Vi läser.
    -Välj en låt och lägg ifrån dig den.

  6. Jag ska bara kolla om den är bra.

  7. -Du då, Jonathan?
    -Jag kan göra typ tjugo om jag vill.

  8. -Sätt på någon bra musik.
    -Jag kan ju inte ta av mig kepsen nu.

  9. -Kolla. Alla har typ samma bild.
    -Ni där framme.

  10. -Vad snackar du om?
    -Jag läser.

  11. -Sätt på en bra låt och läs.
    -Jag måste hitta en bra låt först.

  12. Ett väsentligt mål för undervisningen
    måste vara-

  13. -att tillgodose samhällets behov
    av utbildat folk av olika kategorier.

  14. Varför lyckas vi med tjejerna
    och inte med killarna?

  15. En bra lärare kan göra stor skillnad.

  16. Du kan ha bra eller sämre lärare,
    men det hänger på en själv.

  17. Läraren är väldigt viktig
    för enskilda elevers framgång.

  18. Det finns många verktyg
    för att inspirera.

  19. Det man skickar ut som lärare...
    Vad har vi med oss?

  20. På en lektion... Inget tjafs med
    mobilerna, alla vet vad som gäller.

  21. Ska vi ta in mobilerna
    så måste alla verkligen göra det.

  22. -Det är en drive, men...
    -Fast vi bestämde ju det.

  23. -Det kommer inte att hållas över tid.
    -Du har inte läst...

  24. -Jo, jag har läst...
    -Alla lärare tar in alla mobiler.

  25. Det är en rigid inställning.
    Sådant behövs inte över tid.

  26. Det är bland det viktigaste
    att lyfta.

  27. "Jag klarar inte av den gruppen
    eller klassen."

  28. -Där ska man kunna stötta varandra.
    -Det här är ett sätt att stötta.

  29. Det är rörigt med mobilerna.

  30. Bestämmer vi det
    så måste alla hålla i det.

  31. Som sagt: En drive.

  32. Men då måste vi utvärdera:
    "Ska vi inofficiellt släppa på det?"

  33. Ett gemensamt beslut
    som vi kör nian ut låter jättesunt.

  34. Hej, boys!

  35. Keps av! Mobiler i lådan! Här.

  36. Alexander.

  37. Välkomna in.

  38. Det här har vi snackat om.
    Alla mobiler i den.

  39. Jag vill ha dem nu.

  40. Ta av den där också.

  41. Den kan ligga där bak,
    men pillar du med den så tar jag den.

  42. Då så.
    Ni har ett nationell prov framför er.

  43. Ni kan gå igenom rättningsmallen
    eller öva på skrivdelen.

  44. Ni har fått den del om att förbereda
    en labb. Alla papper finns här.

  45. Efter eget huvud. Förbered er
    så gott ni kan. Jag hjälper er.

  46. Innan jag sökte till lärare var jag
    officer. Det är exakt samma sak.

  47. Går du in med en kulspruta
    blir det tyst direkt.

  48. Här är det lite mer utmaning.
    Ledarskapet är annorlunda i skolan.

  49. Säger jag att vi ska prata om atomer
    så har ett par grabbar redan somnat.

  50. Smäller det inte direkt
    är det en värdelös lektion.

  51. Du måste tala om
    vad de förväntas kunna.

  52. De gör sitt bästa för att strunta
    i det, och sen är fajten öppen.

  53. En dag hatar de dig, nästa dag
    älskar de dig. Det beror på dig.

  54. Ni som inte har tagit facit för
    biologidelen, gör det på vägen ut.

  55. Ha en bra helg!

  56. Hej på dig, ligisten. Kom in.

  57. -Jag vill ha min keps, snälla.
    -Sätt dig på andra sidan.

  58. -Hur står det till i skolan?
    -Det går bra.

  59. -Vilka ämnen går det mindre bra i?
    -Matte och SO.

  60. -Varför?
    -Det är tråkigt.

  61. -Men hur går det i dem?
    -Dåligt, för att det är tråkig.

  62. -Spelar tråkigheten någon roll?
    -Ja, för mig.

  63. Det spelar ingen roll hur tråkigt du
    tycker att det är. Du har skolplikt.

  64. -Vad händer när det är tråkigt?
    -Jag jobbar inte.

  65. -Vad gör du?
    -Sover.

  66. -Händer det inget annat?
    -Inte annars.

  67. Är det inga dumma ord eller
    lustiga konflikter som dyker upp?

  68. -Lite fula ord?
    -Det har hänt.

  69. -När då? Har det hänt något i dag?
    -På SO:n i morse.

  70. -Vad hände på SO:n i morse?
    -Jag började bråka med läraren.

  71. Hon sa att jag använder fula ord.

  72. -Gick hon bara fram och sa det?
    -Ja, jag gjorde ju det.

  73. -Varför bråkar du då?
    -Hon bråkade med mig.

  74. -Blir du förvånad när hon säger till?
    -Ja.

  75. -Det har inte hon med att göra.
    -Det har hon visst.

  76. Vad är strategin?
    Den är väl att höja betygen?

  77. "Jag sover på lektionerna, säger
    fula ord och gafflar med lärarna."

  78. "Jag tänkte
    att mina betyg ska höjas."

  79. -Den är jag lite nyfiken på.
    -Inte vet jag.

  80. -Ska du inte höja betygen?
    -Jag har ingen plan.

  81. Då får du en av mig. Sluta att svära,
    käfta med lärarna och sova.

  82. -Då har vi chansen.
    -Då gör jag det.

  83. Då blir betygen ganska bra. Förmågan
    är bevisad i engelska, till exempel.

  84. -SO. Vilket betyg är målet?
    -E eller högre.

  85. -Kan vi inte höja det?
    -Jag kan nog inte få högre än C.

  86. Siktar du på ett C?
    Då har vi en plan.

  87. Du ska få en läxa också.
    Gå till de lärarna.

  88. Be dem om hjälp för att nå ett C.

  89. -Är du arg? Varför sitter du så där?
    -Hur ska jag sitta?

  90. Hur du vill, bara du inte
    ser ut som en gnällig unge.

  91. Du behövde höra det här.

  92. Kommer det att komma någon i morgon
    och säga att du har sagt fula ord?

  93. Det beror på om jag har gjort det.

  94. -Kommer det komma någon och säga det?
    -Nej.

  95. -Bra. Är det ett löfte?
    -Handen på hjärtat.

  96. Handen här. Bra!
    Då har jag nästa hemska sak.

  97. -Vad händer om du säger fula ord?
    -Ingen aning.

  98. Vad vore lämpligt?

  99. -Finns det något du är förtjust i?
    -Du får inte ta min keps.

  100. -Ska den inte få ett nytt hem?
    -Nej.

  101. Du har lovat att inte säga dumma ord.

  102. -Jag tar telefonen i stället.
    -Okej.

  103. 24 timmar, första gången.

  104. -Hur länge blir det andra gången?
    -48 timmar.

  105. -Är det du med på det?
    -Ja.

  106. Har du sagt något
    så smiter det bara in en telefon här.

  107. -Jag behöver inte hämta den.
    -Det vet man inte förrän då.

  108. -Det är en deal. Du valde reglerna.
    -Ja.

  109. -Är det en deal?
    -Okej.

  110. Se till att hålla den.
    Telefonen har en plats hos mig.

  111. -Och hos mig.
    -Det får vi se.

  112. -Tack så mycket, Alexander.
    -Hej då.

  113. En bra lärare är rolig,
    inte kaxig eller jobbig.

  114. Om jag vill något så lyssnar han.
    Att verkligen tänka på det.

  115. Tommy är en bra lärare.
    Vi delar många intressen.

  116. Han har boxats. Jag boxas nu.

  117. Han är tydlig och rakt på sak.

  118. En bra lärare engagerar sig.

  119. Vissa lärare går dit för att de måste
    medan vissa verkligen bryr sig.

  120. Då märker man
    att de är bättre överlag.

  121. En bra lärare är som en vän.
    Som Fredrik.

  122. Han är som oss. En ungdom.

  123. Han är snäll och lyssnar på folk.

  124. -Hey! Vi tar det där i gympasalen.
    -Ja.

  125. -Med mitsar. Vet du var de är?
    -Ja.

  126. -Eller ska jag ta med egna?
    -Nej, vi kör med skolans.

  127. Ett av mina viktigaste verktyg
    när det gäller undervisning-

  128. -är nog inte från lärarutbildningen
    och universitetet.

  129. Det mer sådant som jag
    har tagit med mig från livet.

  130. Mer sociala skills.

  131. -Ja.
    -Då kör vi. Hur går det med det här?

  132. Man ska vara snudd på en kompis,
    storebrorsa eller extrafarsa-

  133. -som verkligen förstår dem
    och inger förtroende.

  134. Samtidigt ska man vara en auktoritet.

  135. De måste förstå
    att jag är deras lärare.

  136. Jag ska lära dem så mycket
    som möjligt för att de ska lyckas.

  137. Vi sätter i gång,
    så går jag runt och pratar med er.

  138. Du har kapacitet
    att få ett bra betyg.

  139. Förra terminen nådde vi ganska långt.

  140. Jag vill inte att det går neråt nu.

  141. Är det något utanför skolan
    så är det bättre att du berättar det.

  142. I stället för att inte räkna
    kan du säga: "Jag har en dålig dag."

  143. "Kan vi gå någon annanstans?
    Kan jag få sitta där ute?"

  144. "Kan vi..." Inte vet jag.
    Eller om du vill räkna på Bojen.

  145. -Men du måste säga det.
    -Jo.

  146. Jag hörde att du och Tommy
    hade pratat om det här.

  147. Han sa att du skulle komma till mig
    och kolla vad du behöver kolla på.

  148. Det var matte och något mer, va?

  149. -Vad var det mer?
    -Kemi, tror jag.

  150. Jag tror att det var något med SO.
    Var det inte något med Jannes...?

  151. -Nej.
    -Är de lugna?

  152. Om du tar det lugnt så klarar du det.

  153. Om du stressar så blir du blockerad,
    och då fungerar det inte.

  154. Du måste träna nu.
    Lovar du att räkna som en galning?

  155. -När slutar vi?
    -Tio över.

  156. -Men du... Nu har vi bestämt det.
    -Okej.

  157. -Vi gör ett försök till.
    -Det är typ femte boken.

  158. -Vi plockar ihop där.
    -Var är min mattebok? Håkan!

  159. Alexander.

  160. Tänk på det jag sa.
    Häng i så blir det bra.

  161. -Ja.
    -Ha det gött!

  162. Boxningen betyder mycket för mig.

  163. Jag gillar adrenalinet innan match.

  164. Man är väldigt nervös, och
    adrenalinet pumpar när man står där.

  165. Förr hade jag jättekort stubin,
    och nu...

  166. Om någon vill slåss så vägrar jag.
    Jag har fått bättre disciplin.

  167. -Bra. Jobba. Sista nu. Öka!
    -Bra.

  168. Mina föräldrar vill att jag
    går klart gymnasiet och utbildar mig-

  169. -innan jag satsar på idrotten, för
    att ha något att falla tillbaka på.

  170. De har tipsat om elektriker.
    Jag gillar praktiska yrken.

  171. Jag måste ha något att göra.

  172. Eller så vill jag jobba som polis.
    Jag vill söka till Polishögskolan.

  173. -Hur gick det med låten?
    -Bra, men det är bara på torsdagar...

  174. ...som jag kan sticka tidigare
    och lägga lite sång och spela in.

  175. Du ska få höra låten.

  176. För mig är det viktigt
    att vinna elevernas intresse.

  177. Alla har ju intressen
    och något som de är duktiga på.

  178. Jag försöker lära känna eleverna,
    även utanför ämnet.

  179. Sen kan jag hitta någon ingång och
    bygga upp ett intresse för mitt ämne.

  180. Ja, men du är lång.

  181. -Vad har vi nu? 60?
    -Jag vet inte.

  182. Det är 20 här, plus 10. 40.

  183. -20, 40, 50, 60.
    -20 på varje sida, och stången är 20.

  184. Då får vi se.

  185. -Hur känns procenträkningen?
    -Den är inte så jobbig.

  186. Det andra var lite jobbigare.

  187. -Känns procent mer logiskt?
    -Ja.

  188. Volym och geometri som vi
    gjorde förut är jäkligt viktigt.

  189. Det kommer garanterat
    en uppgift som akvariet.

  190. -Känns det bra?
    -Ja.

  191. Du är sjukt stark.

  192. Jag gillar inte uttrycket
    "social kompetens".

  193. Att vara lärare i dag
    är inte som när vi gick i skolan.

  194. Då behövde man inte samma skills
    på det sociala planet.

  195. Har man inte det i dag
    så är man lite rökt.

  196. Vi har ett uppdrag. Vi ska undervisa,
    och det gör vi med ordning och reda.

  197. Det är en grundtanke. Respekt och
    att tycka om det kommer med tiden.

  198. Det fungerar för dig,
    och det jag kör fungerar för mig.

  199. Jag är nog ganska hård.
    Jag vill ha ordning i klassrummet.

  200. Jag är nog lite auktoritär.

  201. Jag gör det för ordningens skull
    - för arbetsron.

  202. Jag trivs bäst
    när det är lugn och ro i klassrummet.

  203. När man hör en knappnål falla.

  204. Vi är ju väldigt olika till sättet,
    och det måste vi få vara.

  205. Annars orkar man inte i ett klassrum
    - inte jag, i alla fall.

  206. Det var inte mycket ledarskap
    i lärarutbildningen.

  207. Det är en så pass stor del av jobbet,
    så det skulle nog ha tagit mer plats.

  208. Lärarutbildningen börjar
    när du är färdig med universitetet.

  209. Jag tror, och har trott i många år-

  210. -att lärarutbildningen
    är en stor orsak-

  211. -till att vi har de resultat
    som vi har i dag.

  212. Den undervisning och metodik
    som man behöver-

  213. -och den kunskap som behövs
    för att undervisa elever-

  214. -måste sättas mycket mer
    i de nya lärarna.

  215. Rektorns roll är för mig
    att vara en förebild-

  216. -i ord och handling
    för elever och personal.

  217. Jobbar vi allihopa med att ha
    ett tydligt ledarskap i klassrummet?

  218. Gör vi ungefär likadant
    när vi möter upp eleverna?

  219. Genomför vi lektionerna
    på någorlunda lika sätt?

  220. Då vet eleverna vad som gäller.

  221. Då kan man i alla fall ta bort
    en del tjafs som det kan bli-

  222. -om var telefonerna ska vara
    eller vad det nu är.

  223. Ni som ska göra kartan
    fick kartor i går.

  224. -Kom in!
    -God morgon.

  225. -Jag tänkte vara med i dag.
    -Du är välkommen.

  226. Det blir en sådan här
    skön arbetslektion i 60 minuter.

  227. Fråga när ni fastnar.
    Margot kan också mycket om det här.

  228. Förenade Arabemiraten.
    Det kunde jag också.

  229. -Är de intressanta platserna städer?
    -Det måste det inte vara.

  230. Jag kräver att man jobbar.

  231. Annars är jag inte rolig
    i klassrummet. Jag blir irriterad.

  232. Sen kan jag tänka mig att
    mitt starka ledarskap i klassrummet-

  233. -ibland kan hämma öppna diskussioner.

  234. Klass 9E.
    Det är det här som är er styrka.

  235. Ni pallar med och antar utmaningen-

  236. -att underkasta sig
    60 minuters hårt lektionsarbete.

  237. Det är det som gör en stark
    och till en vinnare.

  238. -Bra jobbat, 9E! Hej med er.
    -Jättebra.

  239. Jag är mer en mainstream-lärare
    som försöker få med alla.

  240. När det gäller elever i behov av stöd
    handlar det ofta om mer finlir.

  241. Lite mer lirkning, kanske.

  242. Där är inte jag
    så bra som jag önskar.

  243. Ibland kan det bli jobbigt
    att prata om allt och ha möten.

  244. Även om det kanske är positivt
    så känns det negativt.

  245. Alla lärare ser nog inte
    min kapacitet.

  246. Mina föräldrar säger att jag har
    hög kapacitet. Jag får lita på dem.

  247. En del lärare säger
    att de ser det i mig.

  248. -Hur går det?
    -Lite halvdant.

  249. -Vad beror det på?
    -Jag är trött och jobbar inte.

  250. Jag ser ju också det.

  251. Jag har sett att du har potential
    att nå ganska bra betyg i SO-

  252. -men du har aldrig tagit chansen.

  253. -Håller du med?
    -Ja, faktiskt.

  254. De gånger du anstränger dig
    så är det bra, det du gör.

  255. När du har varit intresserad
    och kan mer än många andra i klassen.

  256. Du vill gärna visa det,
    vilket är toppen.

  257. Man ska visa att man är duktig
    och kan saker.

  258. Då brinner du -
    när du är intresserad.

  259. Sen är du ointresserad i perioder.

  260. Då brukar du oftast...
    Det blir det den här på lektionerna.

  261. Det gillar jag inte att se,
    och det gör du nog inte själv heller.

  262. Nej, det är rätt jobbigt.

  263. Du kan ju mer om vissa saker än jag.
    Du snappar saker på dokumentärer.

  264. Den Alexander gillar jag att se,
    och det är nog den du vill vara.

  265. Men du sjunker tillbaka i gamla vanor
    och spelar trulig och lite käftig.

  266. Du trivs nog inte heller med det,
    men du faller tillbaka i det ibland.

  267. Det jag ser med dig...

  268. Du är en annan kille
    när du umgås med oss vuxna.

  269. Du ger ett otroligt välpolerat,
    hövligt och bra uppträdande-

  270. -med oss vuxna.

  271. När du umgås med jämngamla
    är det som om du måste spela Allan.

  272. -Vad känner du för det?
    -Det är sant. Jag håller med.

  273. -Varför är det svårt att ta sig ur?
    -Det är som att försöka sluta röka.

  274. Det är assvårt att bryta,
    men vi måste försöka få till det.

  275. -Är det värt att satsa på?
    -Jo.

  276. Då handshejkar vi på det.

  277. Yes. Bra, Alexander.

  278. -3 B:n!
    -Janne har sänkt mig i alla ämnen.

  279. Ni hörde om konkurrensen om jobben.

  280. Om det finns två platser och
    500 sökande, vilka väljer de då?

  281. Dem som tog ett sabbatsår
    eller dem som gick ekonomisk linje?

  282. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

  283. Mobilerna skulle ni ju inte ha.
    Det glömde jag bort.

  284. Det är för sent nu.
    Vi får ta det nästa gång.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lärarna gör olika

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Differentieringsproblem, Lärare och elever, Lärarrollen, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Pojkar, Skolan, Studiemotivation, Studieresultat, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Pojkarna är lika bra

Avsnitt 1 av 8

Att börja i nian. På Skrantaskolan i Karlskoga ligger pojkarna 55 poäng efter flickorna. Håkan får börja i årskurs nio med omprov från åttan och Alexander inser att hans trötthet ligger i vägen för hans ambitioner om att höja betygen. Före detta eleven Tom kommer till skolan för att motivera. Han menar att pojkar förväntas prestera sämre och att de måste stå emot det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Lärarna gör olika

Avsnitt 2 av 8

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Bruksmentaliteten hänger kvar

Avsnitt 3 av 8

I Karlskoga har företaget Bofors inneburit en garanterad arbetsplats efter gymnasiet för kommunens unga. Vad gör denna anställningstrygghet för motivationen att läsa vidare på högskola eller universitet? Bruksmentaliteten lever kvar i Karlskogas ungdomar men trots detta drömmer många om en annan framtid än som arbetare i den lokala fabriken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Politikerna besöker Skrantaskolan

Avsnitt 4 av 8

Politiker besöker Skrantaskolan och lärarna försöker förmedla vad som krävs för effektivare undervisning och bättre skolmiljö. Skrantaskolan är i behov av tekniska hjälpmedel och ökade resurser. Inför politikerna berättar skolans lärare om hur de försöker undervisa elever med hjälp av föråldrade datorer och labbutrustning från 1970-talet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Kränkningar på nätet

Avsnitt 5 av 8

Några av eleverna på Skrantaskolan i Karlskoga har haft konflikter på sociala medier. Skolkuratorn Linn har uppmärksammat att en del killar känner sig otrygga av konflikterna och är rädda för att bli kränkta på sociala medier. När killarnas otrygghet går ut över deras skolarbete börjar skolans personal att fundera över skolans ansvar. Bör skolan försöka lösa elevdispyter på Internet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Föräldrarnas betydelse för motivationen

Avsnitt 6 av 8

Hur kan föräldrar motivera sina barn att gå till skolan? Frånvaron är hög bland Skrantaskolans niondeklassare. Skolans rektor menar att elevernas föräldrar måste samarbeta med skolan för att höja både närvaro och betyg. Många av föräldrarna har ingen högre utbildning. De kan därför ha svårt att hjälpa sina barn med läxorna och motivera dem till att gå på lektionerna. Hur kan dessa föräldrar visa sina barn att skolan är viktig och bör prioriteras?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Behov av motivation oavsett nivå

Avsnitt 7 av 8

Ska lärare prioritera elever som riskerar att bli underkända framför elever som kommer bli godkända? Jon är en elev med bra betyg men gör inte sina läxor och känner att han mest "sitter av" lektionstiden. Läraren Fredrik ser Jons situation och anstränger sig för att Jon ska känna arbetslust och engagera sig i skolan. Hur ska man göra för att motivera alla elever, oavsett vilken nivå de ligger på?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Skolavslutning

Avsnitt 8 av 8

Vårterminens sista veckor nalkas och grundskolan är snart slut för Skrantaskolans niondeklassare. Tiden har kommit för lärarna att diskutera elevernas slutbetyg och många funderingar uppstår. Lärarna reflekterar över om de har haft samma förväntningar på alla elever oavsett genus och hur de ska motivera eleverna till att studera vidare på gymnasiet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss