Titta

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Om Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Till första programmet

Skolpojkarna - teckenspråkstolkat : Politikerna besöker SkrantaskolanDela
  1. Här inne har vi vår datorsal.

  2. Jag vet inte om ni känner till
    att Skolinspektionen var här 2013.

  3. De dömde ut vår tekniska utrustning
    för en modern skola.

  4. Det är lite sorgligt att vi hade
    Skolinspektionen på oss för 3 år sen-

  5. -och inte fått gehör.

  6. De var ju utdaterade redan då.
    De är verkligen undermåliga.

  7. Det krävs omstart flera gånger
    under ett och samma arbete.

  8. Mycket kan vi inte ens göra.

  9. Det är intressant att veta
    om det kostar, som vi brukar säga.

  10. Lite datorer, bord och sladdragning
    så är vi i gång.

  11. -Hur ser det ut på övriga skolor?
    -Inte så här illa.

  12. -Är det här sämst i kommunen?
    -Det kan jag nog garantera.

  13. Ett väsentligt mål för undervisningen
    måste vara-

  14. -att tillgodose samhällets behov
    av utbildat folk av olika kategorier.

  15. Varför lyckas vi med tjejerna
    och inte med killarna?

  16. Det debatteras huruvida skolan
    ska vara statlig eller kommunal.

  17. -Politikerna verkar inte insatta.
    -Vi satsar mycket pengar på skolan.

  18. Vi får inte misslyckas. Det handlar
    om vår gemensamma framtid.

  19. Det spretar åt alla håll.
    Kommunerna gör olika.

  20. Det här är helt sanslöst.

  21. Bra att den är knäckt också.

  22. Lägg den där nu.

  23. Vem fan har pajat pinnen?

  24. -Nu kör vi.
    -Pinnen är av.

  25. -Ha inte av den.
    -Vänta! Akta!

  26. -Det finns väl någon ny?
    -Det tror jag inte.

  27. -Den kommer att gå av.
    -Den kan man inte hoppa över.

  28. Så länge man inte landar på den...
    Jonas, har du en bättre?

  29. Kom igen!

  30. -Vad är detta?
    -Vi vet inte, men den var av.

  31. -Vad hade ni tänkt med den?
    -Vi undrar om du kan laga den.

  32. -Ska jag laga den?
    -Jag kan inte.

  33. Det är ju inte lätt.

  34. Det går att lägga i en träribba
    och plasta ihop det.

  35. -Vilken idrottslärare pratade ni med?
    -Jonas.

  36. Hur blir det så här?
    Ska man inte hoppa över ribban?

  37. Den var av när vi kom in.

  38. Snacka med honom och hör om
    det är okej att lägga in en träkärna-

  39. -innan vi gör det här,
    så tar vi det nästa vecka.

  40. Vi kollar det, och så ska jag skaffa
    material. Epoxylim förslår inte.

  41. Det måste vara lite mer material.

  42. -Men fungerar gör det.
    -Ja.

  43. Då gör vi så.

  44. Det är ju en kvalitetsfråga.

  45. Man får i stället
    reparera mycket mer.

  46. Vissa saker är för dåliga
    för att gå att reparera.

  47. När de byggde gjorde de i ordning med
    labb-utrustning. 60- eller 70-talet.

  48. Den är kvar,
    och hälften är gammalt och uttjänt.

  49. Det kostar slantar att fixa.
    Det räcker inte med 20 000.

  50. På 60-talet,
    när man införde grundskolan...

  51. Då fanns det pengar,
    för staten gick in med pengar.

  52. I vissa ämnen
    kunde man köpa nästan vad man ville.

  53. Jag har 7 000 per år.
    Jag gör mina böcker själv.

  54. -7 000 vadå?
    -Sådant som går till musikämnet.

  55. -7 000?! Skämtar du?
    -Nej.

  56. Att Karlskoga satsar på skolan...
    Där har vi mer att önska.

  57. Vi har dragit ner i verksamheten
    väldigt mycket väldigt länge.

  58. Vem vet bäst vad jag behöver?
    Förmodligen jag, när jag står där.

  59. Det var tio år sen jag träffade
    en politiker här på skolan.

  60. Jag förväntar mig
    ett bra samtal med politikerna-

  61. -så att de ska förstå på riktigt
    hur det är här.

  62. Jag är nyfiken på er uppfattning.
    Vad vet ni om Skrantaskolan i dag?

  63. Ni får veta mer sen, men vad vet ni?

  64. Vi var i byggnaden.

  65. Det är inte varje år jag är här,
    men det händer.

  66. Jag kan inte säga
    att jag vet så mycket i detalj.

  67. Skrantaskolan har en uppsättning
    utav personal och elever-

  68. -som är fylld utav idéer.

  69. I stort sett är väl en ökad frihet
    en mindre auktoritär skola.

  70. Man kan se här
    hur ångorna koncentreras här uppe.

  71. Jag tror att det räcker.

  72. Material vi har är inköpt
    på 60-, 70- och kanske 80-talet.

  73. Det är det vi har till laborationer.

  74. Ser man på Vision 2020 om Karlskoga
    som banbrytande företagsteknikstad-

  75. -och det här är materialet vi har
    så stämmer det inte riktigt längre.

  76. -Använder du mycket?
    -Vi har inget val.

  77. -Ser det kul ut?
    -Nej, det gör det inte.

  78. Och så ska man säga till er:
    "Snälla, ge oss lite pengar."

  79. Då har vi nästa grej.
    Lärare kanske är lite speciella-

  80. -men det värsta som finns
    är en klumpsumma som vi ska fördela.

  81. En chef måste göra det,
    eller att ni bestämmer på förhand.

  82. Vi har inte den tiden.
    Det brinner lite nu.

  83. Några sitter bara och tittar nu för
    att jag inte har tuschat i gång dem.

  84. Jag trodde att jag skulle
    få bättre av dig i fysik och kemi.

  85. Det du har visat
    är väl inte vad du kan?

  86. Upp med hakan. Nästa termin
    ska de där höjas betydligt.

  87. Jag får inte ner det på papper.
    Annars skulle jag skriva jättemycket.

  88. Jag får bara inte ner det.
    Det går inte.

  89. Jag känner ingen skillnad på
    hur jag är nu och hur jag vad förr.

  90. Betygen har ändrat sig. Jag kanske
    tar mer ansvar utan att märka det.

  91. Så. Välkommen in, Håkan.

  92. Vi ska prata om dina studier
    och hur de ska gå framåt.

  93. -Hade du inte höjt dig?
    -Jag fick inga F.

  94. -Just det.
    -Jag vet inte om jag sänkte annat.

  95. Överlag har du höjt dig.

  96. -Känns inte det bra?
    -Jo.

  97. -Hur går matten?
    -Bra.

  98. -Hur är bra?
    -C.

  99. -Var inte det en av höjdarna?
    -Jo, men...

  100. -Det känns väl skönt?
    -Jo.

  101. Hade du tänkt på
    att gå ett sådant gymnasieprogram?

  102. -Nej.
    -Som till exempel...

  103. Jag hade tänkt det innan,
    men det är liksom...

  104. Jag ser världen på ett annat sätt.
    Det är mer...

  105. Jag vet inte hur jag ska förklara.
    Det blir för jobbigt.

  106. -Vad är det som blir jobbigt?
    -Allt.

  107. Om du går natur och det är jobbigt
    att plugga på en svårare nivå...

  108. Vi kommer till en enkel sak.
    Vi pratar ju ganska ofta om språk.

  109. Ska du kunna ett ämne så måste du
    lära dig de ord som hör till det.

  110. Det är jättejobbigt.
    Jag orkar inte komma ihåg orden.

  111. -Jag vill bara veta hur det fungerar.
    -Så det blir jobbigare.

  112. Om du är sugen så skulle du ju
    åka och titta hur de gör.

  113. -Häng med en dag och titta på natur.
    -Jag kommer inte in på det.

  114. -Om du höjer betygen då?
    -Det går inte.

  115. -Det är väl klart att det gör?
    -Alla kan inte det.

  116. Alla kan, men...
    Du fattar vad jag menar.

  117. Säger du till mig att man inte kan
    höja sig så måste jag ju säga emot.

  118. Det finns några som har samma betyg
    året om...

  119. -...fastän de försöker.
    -Du är ju inte en av dem.

  120. -Tänk om jag är det.
    -Det är du inte.

  121. Vad är den största grejen
    när det gäller betygen?

  122. Att jag ska klara
    de tre grundbetygen.

  123. -Svenska, matte och engelska?
    -Ja.

  124. -Vilket är svårt?
    -Svenska och engelska.

  125. -Båda?
    -Ja, fast specifika grejer.

  126. Stavningen på båda.
    Jag kan allt annat.

  127. Hur gör du med engelskan nu?

  128. -Får du extrahjälp?
    -En gång i veckan.

  129. -Räcker det?
    -Nej.

  130. Jag kollar om det går att ordna mer.
    Inget löfte, men jag ska titta.

  131. -Är det okej? Har du ledsnat?
    -På vad?

  132. -Det här.
    -Typ.

  133. Vi är ganska klara.

  134. -Tja!
    -Vad är det där?

  135. Nu händer det grejer.

  136. Jag har fem iPads där uppe.
    Alla ämnen vill boka upp iPads.

  137. Folk vill ha självrättande läxförhör
    och skapa quiz.

  138. 28 iPads är en början,
    men vi är långt ifrån där.

  139. -Är de begagnade?
    -Ja, det är inte nya grejer.

  140. -De här har Strå kört i ett par år.
    -De ser ju lite ofräscha ut.

  141. Vi får städa upp dem, tänker jag,
    så att det ser lite fräscht ut.

  142. Det är roligare för eleverna om det
    ser nytt ut. Tvättar man av dem...

  143. Ska vi ta dem till...
    Jag behöver hjälp uppför trappan.

  144. -Är det här en labbvagn?
    -Den var inte deluxe.

  145. Jag tänkte mig ett metallskåp
    med färdiga fack.

  146. Vi kan erbjuda möjligheter
    att lära sig och vända en stämning-

  147. -men de måste göra jobbet.
    Man kan inte skylla på skolan.

  148. -Hej, Håkan. Välkommen in.
    -Här sitter vi och väntar på dig.

  149. Den här terminen har du
    fått lite extrastöd en gång i veckan.

  150. Du har ju jättebra ordförråd
    i engelska.

  151. Vi har ju jobbat med
    att skriva engelska.

  152. Det var det du själv tyckte
    att du behövde mest stöd i.

  153. Du vill gärna skriva avancerade ord,
    men då är det svårt med stavning.

  154. -Hur tycker du att det har fungerat?
    -Jag vet inte.

  155. -Jag hatar engelska.
    -Det kan du inte göra.

  156. Jag hatar engelsklektionerna.

  157. Jag orkar inte med allt skrivande.
    Det är det som gör det jobbigt.

  158. Vi hörde något
    om att du vill ha mer resurser.

  159. -Stämmer det att du tänkte så?
    -Jag vill ha mer tid med det.

  160. I höstas kom du på en engelsklektion.

  161. -Ska vi återuppta det?
    -Ja.

  162. Du går ifrån klassen
    vid ett tillfälle.

  163. Då kommer du ifrån
    engelsklektionerna.

  164. Är det något annat ämne
    som du tycker att du behöver stöd i?

  165. Jag vet inte
    om jag vill ha stöd i svenska.

  166. Jag har ju alltid C eller D
    på läsförståelse.

  167. Det är bara skrivandet
    som blir E- eller F.

  168. -Jag vill nog ha stöd med skrivandet.
    -Det är bra.

  169. Då tittar vi
    på det här med engelskstöd-

  170. -och med svenskan och skrivningen.

  171. -Vad vi kan ge för extra resurser.
    -Det är nu det gäller.

  172. -Dig vill vi satsa på.
    -Absolut.

  173. -Hej då.
    -Hej då.

  174. Vi måste ha fler vuxna.
    Vi måste ha spec-hjälp.

  175. Man kan inte bara säga "resurs".
    Vad är det för resurs vi behöver?

  176. Vi måste ha fräscha böcker, tillgång
    till datorer eller något sådant.

  177. Politiker kan inte sköta skolan utan
    att lyssna på dem som jobbar där.

  178. Både elever och personal.

  179. De gånger jag har sett, hört
    eller träffat politiker innan...

  180. De är så himla slipade,
    så de glider undan det mesta.

  181. Sen ska inte någon bypolitiker lösa
    det här och brottas med ekonomin.

  182. Det är bättre
    att staten har den kollen.

  183. -Hej. Välkomna.
    -Hej.

  184. Välkomna hit. Det här är arbetslag 9
    på Skrantaskolan.

  185. Vi är väldigt intresserade
    av att höra hur ni har tänkt.

  186. -Janne.
    -Jag tar ett konkret exempel.

  187. Jag är själv med 27 elever. Margot
    fick inte plånboken att gå ihop.

  188. Det har varit oerhört slitsamt
    och jobbigt.

  189. Ungarna är underbara,
    men det är illa-

  190. -när man är själv på 27 elever.
    Det är inget välfärdstecken.

  191. Jag vill gärna höra vad ni tycker.

  192. Vi vill hitta och stötta
    så att det blir bättre för alla.

  193. Det ligger väldigt illa till
    när det gäller läromedel-

  194. -och vår möjlighet att ersätta böcker
    eller få material-

  195. -som räcker till.
    Jag har till och med bidragit själv.

  196. Jag tigger material. Jag har
    28 000 i anslag till 340 elever.

  197. Jag räknade ut kostnaden
    för slöjdundervisningen.

  198. Jag tror att det kostade 43 340:60.
    Exakt, alltså.

  199. Det är konkret utifrån läroplanen.

  200. Än så länge har det gått
    eftersom det finns ett lager.

  201. Jag har fått bordsskivor
    som jag kan såga isär.

  202. Det kanske går, men det är ju svårt
    för Janne att göra så.

  203. Mina 9:or...
    Jag har fyra av fem klasser i SO.

  204. En klass har ingen geografibok.
    En har ingen religionsbok.

  205. Det finns inga pengar
    att köpa läroböcker för.

  206. Det här är utfallet. Så här blir det.
    Det är så här det verkligen ser ut.

  207. Det är jätteskönt att ni är här.
    Nu har ni något att ta med er.

  208. Ni vet vad vi pratar om.

  209. Det är intressant att ha sett,
    men vi satsar mycket på skolan.

  210. Det är en prioritering
    hur pengarna satsas.

  211. Det är viktigt att ni är aktiva
    och driver nerifrån till er chef-

  212. -som driver det i förvaltningen
    och tittar på det här med böcker.

  213. Sen kanske ni prioriterar
    något annat än läromedel.

  214. Kanske lärartäthet eller något annat.
    Lokaler - vad vet jag?

  215. Det här är en stor organisation
    från kommunstyrelse ner till skolan-

  216. -men det behövs
    en större transparens.

  217. Att man lyssnar på varandra
    och försöker hitta lösningar.

  218. Nu blir det lite...

  219. Kommunstyrelsen och rektorerna
    sitter på var sin kammare.

  220. Vi sitter längst ner och känner-

  221. -att vi kämpar
    och gör allt för våra ungdomar-

  222. -men det finns ingen kommunikation
    åt något håll.

  223. Det stämmer inte.
    Vi har väldiga dialoger med skolan.

  224. Vi har fört upp skolfrågor
    som aldrig förr.

  225. Vi har ett övergripande ansvar.

  226. Vi har en grupp
    som träffas i majoriteten.

  227. Vi har till och med tagit in
    ett oppositionsparti i Moderaterna-

  228. -för att stärka skolan.

  229. Vi är fyra partier - S, L, V och M-

  230. -som tittar på vad vi ska göra.

  231. "För barnens bästa i Karlskoga"
    kallar jag det.

  232. Ja. Vi tackar er. Tack så mycket.

  233. Politikerna verkar inte fullt insatta
    i skolan.

  234. De behöver vara mer verksamhets-
    och verklighetsförankrade.

  235. I vårt land är det regering
    och riksdag som bestämmer.

  236. Sen sa kommunerna:
    "Vi kan förvalta pengarna bättre."

  237. Det kunde de inte. Det spretar
    åt alla håll - alla gör olika.

  238. Kommunaliseringen har inte gjort
    att det blivit bättre.

  239. Egentligen kan jag tycka
    att det har gått utför i stället.

  240. Jag tror att det hade blivit
    mer rättvist om skolan varit statlig-

  241. -och att mer kompetenta personer
    hade styrt över pengarna.

  242. Ska vi ha en bra skola
    så ska man våga höja skatten.

  243. Vad är skämsgrejen med det?
    Tala bara om vad pengarna går till-

  244. -och vilken nytta de kommer att göra
    för vår skola.

  245. Vi passade en boll till dem.

  246. Jag är försiktigt optimistisk.
    Vaxpluggarna verkade vara borta.

  247. Vi får se
    vad vi får för passning tillbaka.

  248. De känner att det de lyfter inte
    kommer fram. Det är oroande.

  249. De hade inte sett en politiker
    på tio år.

  250. Vi har kontaktpolitiker - var är de?

  251. Vi säger att vi avsätter 400 miljoner
    till en verksamhet.

  252. Då diskuterar en de här
    2-3 miljonerna som en inte får.

  253. En känner kanske att en inte är med
    och påverkar de andra 400.

  254. Det känns som om det inte når fram.

  255. De säger ju att det är något skikt.

  256. Det är viktigt att lyssna på det
    och vara mer ute på skolor.

  257. Allmän kännedom som vi får när vi
    är ute är ju väldigt intressant.

  258. De två miljonerna som vi satsade
    verkar de inte känna till.

  259. -Det förvånar mig.
    -Informationen kan bli bättre.

  260. Jag känner också att vi saknar den
    här kopplingen mellan dem och oss.

  261. -Det finns ingen...
    -Det gjorde mig förvånad.

  262. Det var en brist.

  263. Det finns en del att fundera kring.

  264. -Här är min klass skåp.
    -Hur ser de ut?

  265. Här står det "kuk".

  266. "Du är gay"
    och något mer som jag inte kan se.

  267. "Gay." Här är det "kuk".

  268. En tjej lade ut:
    "Fråga mig vad ni vill."

  269. Det bara dök upp: "Är du oskuld?"

  270. -Gromningvarning så det skrek om det.
    -Verkligen.

  271. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Politikerna besöker Skrantaskolan

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Politiker besöker Skrantaskolan och lärarna försöker förmedla vad som krävs för effektivare undervisning och bättre skolmiljö. Skrantaskolan är i behov av tekniska hjälpmedel och ökade resurser. Inför politikerna berättar skolans lärare om hur de försöker undervisa elever med hjälp av föråldrade datorer och labbutrustning från 1970-talet.

Ämnesord:
Barn och ungdom, Differentieringsproblem, Lärare och elever, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolutveckling, Sociologi, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Skolpojkarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Pojkarna är lika bra

Avsnitt 1 av 8

Att börja i nian. På Skrantaskolan i Karlskoga ligger pojkarna 55 poäng efter flickorna. Håkan får börja i årskurs nio med omprov från åttan och Alexander inser att hans trötthet ligger i vägen för hans ambitioner om att höja betygen. Före detta eleven Tom kommer till skolan för att motivera. Han menar att pojkar förväntas prestera sämre och att de måste stå emot det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Lärarna gör olika

Avsnitt 2 av 8

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Bruksmentaliteten hänger kvar

Avsnitt 3 av 8

I Karlskoga har företaget Bofors inneburit en garanterad arbetsplats efter gymnasiet för kommunens unga. Vad gör denna anställningstrygghet för motivationen att läsa vidare på högskola eller universitet? Bruksmentaliteten lever kvar i Karlskogas ungdomar men trots detta drömmer många om en annan framtid än som arbetare i den lokala fabriken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Politikerna besöker Skrantaskolan

Avsnitt 4 av 8

Politiker besöker Skrantaskolan och lärarna försöker förmedla vad som krävs för effektivare undervisning och bättre skolmiljö. Skrantaskolan är i behov av tekniska hjälpmedel och ökade resurser. Inför politikerna berättar skolans lärare om hur de försöker undervisa elever med hjälp av föråldrade datorer och labbutrustning från 1970-talet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Kränkningar på nätet

Avsnitt 5 av 8

Några av eleverna på Skrantaskolan i Karlskoga har haft konflikter på sociala medier. Skolkuratorn Linn har uppmärksammat att en del killar känner sig otrygga av konflikterna och är rädda för att bli kränkta på sociala medier. När killarnas otrygghet går ut över deras skolarbete börjar skolans personal att fundera över skolans ansvar. Bör skolan försöka lösa elevdispyter på Internet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Föräldrarnas betydelse för motivationen

Avsnitt 6 av 8

Hur kan föräldrar motivera sina barn att gå till skolan? Frånvaron är hög bland Skrantaskolans niondeklassare. Skolans rektor menar att elevernas föräldrar måste samarbeta med skolan för att höja både närvaro och betyg. Många av föräldrarna har ingen högre utbildning. De kan därför ha svårt att hjälpa sina barn med läxorna och motivera dem till att gå på lektionerna. Hur kan dessa föräldrar visa sina barn att skolan är viktig och bör prioriteras?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Behov av motivation oavsett nivå

Avsnitt 7 av 8

Ska lärare prioritera elever som riskerar att bli underkända framför elever som kommer bli godkända? Jon är en elev med bra betyg men gör inte sina läxor och känner att han mest "sitter av" lektionstiden. Läraren Fredrik ser Jons situation och anstränger sig för att Jon ska känna arbetslust och engagera sig i skolan. Hur ska man göra för att motivera alla elever, oavsett vilken nivå de ligger på?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna - teckenspråkstolkat

Skolavslutning

Avsnitt 8 av 8

Vårterminens sista veckor nalkas och grundskolan är snart slut för Skrantaskolans niondeklassare. Tiden har kommit för lärarna att diskutera elevernas slutbetyg och många funderingar uppstår. Lärarna reflekterar över om de har haft samma förväntningar på alla elever oavsett genus och hur de ska motivera eleverna till att studera vidare på gymnasiet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss