Titta

UR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

UR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

Om UR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

Föreläsningar om att bemöta barn med normbrytande beteende och hur man kan undvika att hamna i maktkamp med dem. Inspelat den 30 september 2016 på Essinge konferenscenter, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Stöd elevernas utveckling : Forskning som stöd vid normbrytande beteende, del 1Dela
  1. Hej och välkomna till Skolportens
    dag två på konferensen elevhälsa.

  2. Vi kommer att inleda dagen med
    barn som har normbrytande beteenden.

  3. Jag säger hej och välkommen till
    Henrik Andershed.

  4. Du arbetar som professor
    i kriminologi och psykologi-

  5. -vid Örebro universitet.

  6. -Ordet är ditt. Välkommen!
    -Tack så jättemycket.

  7. God morgon. Jättekul att vara här.

  8. Det känns väldigt respektingivande
    att tala inför så många samtidigt.

  9. Då måste man veta vad man pratar om.
    Förhoppningsvis gör jag det.

  10. Jag ska prata om
    mitt forskningsområde-

  11. -normbrytande beteende
    bland barn och ungdomar.

  12. Jag ska försöka förmedla-

  13. -vad ni som jobbar inom elevhälsan
    och relaterade områden-

  14. -kan lära av den typen av forskning.

  15. Lite kort om mig.

  16. Precis som Linda är inne på är jag
    verksam vid Örebro universitet.

  17. Ett ganska ungt universitet
    där jag håller på med forskning-

  18. -om risk- och skyddsfaktorer.

  19. Jag håller på med forskning på vuxna.
    Men mest fokus på barn och unga.

  20. Jag sitter som vetenskapligt råd
    på nationell nivå-

  21. -och har tjänstgjort
    som vetenskapligt sakkunnig-

  22. -hos Socialstyrelsen.

  23. Jag vill prata om risk- och skydds-
    faktorer och normbrytande beteende.

  24. Vad kan vi lära av den forskningen?
    Hur kan vi praktiskt tänka kring det?

  25. Då måste vi börja med:
    Vad menas med normbrytande beteende?

  26. Varför ska vi prata om
    risk- och skyddsfaktorer?

  27. Vad begreppen innebär och vad de inte
    innebär är en viktig sak.

  28. Vad finns det för styrkor, begräns-
    ningar och svagheter med begreppen?

  29. Hur kan vi i praktiskt arbete,
    skola, elevhälsa etc.-

  30. -använda oss av den här typen av
    kunskap från forskning?

  31. Jag ska komma in på detaljer.

  32. Sen ska jag avrunda
    nån gång efter fikat.

  33. Det här med huret-

  34. -d.v.s. hur kan vi bedöma risk- och
    skyddsfaktorer på ett bra sätt-

  35. -bland barn och unga?

  36. Och vi ska diskutera hur vi kan
    koppla risk- och skyddsfaktorer-

  37. -till insatser. Vi vill ju ge stöd
    till våra barn och ungdomar.

  38. Hur gör vi det på bästa sätt-

  39. -kopplat till de forskningsbaserade
    risk- och skyddsfaktorerna?

  40. Det jag kommer att prata om baseras
    på de här forskningspublikationerna.

  41. Jag listar dem så här i början.

  42. Det blir tjatigt om jag ska ange
    referenserna på varenda sida.

  43. Om jag refererar till
    nån annan forskningsrapport-

  44. -kommer jag att ange det
    på den sidan.

  45. Vad är normbrytande beteende?

  46. Ordet normbrytande beteende...

  47. Vi tänker nog på lite olika saker
    när vi hör det begreppet.

  48. En del tänker att man kan vara
    normbrytare på ett positivt sätt.

  49. Det är inte fel att tänka så. Man kan
    gå i bräschen för en politisk fråga.

  50. Här menar vi inte det.
    Utifrån ett legalt vuxenperspektiv-

  51. -menar vi barn och ungdomar som
    bryter mot rådande normer och regler-

  52. -i skolan och hemmet
    men också mot lagar och regler.

  53. Så inom definitionen
    som vi pratar om här-

  54. -inryms all brottslighet. Men också
    allvarliga regel- och normbrott.

  55. Beteenden som bryter mot rådande
    normer och regler i individens miljö.

  56. Det är en ganska viktig formulering.

  57. Det kan vara kulturellt
    beroende på vilken skola man är i-

  58. -men också kulturellt för familjen.
    Vad som gäller i familjen o.s.v.

  59. Man kan dela in normbrytande beteende
    i två kategorier.

  60. Aggressiva, utåtagerande
    normbrytande beteenden.

  61. Slåss, sparkar, hotar.
    Det måste inte vara bara fysiskt.

  62. Det kan vara verbalt
    eller via sociala medier etc.

  63. Mot andra människor och djur.

  64. Icke-aggressiva normbrytande
    beteenden är snatta, stjäla.

  65. Det är typiska
    barn- och ungdomsnormbrott.

  66. Men också olovlig skolfrånvaro t.ex.

  67. Den typen av normbrott.

  68. De flesta som uppvisar aggressivt
    normbrytande beteende-

  69. -uppvisar också ofta nån form av
    icke-aggressivt normbrytande.

  70. Bland dem som uppvisar det här icke-
    aggressiva normbrytande beteendet-

  71. -är det inte lika vanligt
    att man också har aggressivt.

  72. Det vanligaste normbrottet
    i mellanstadie- och högstadieåldern-

  73. -är snatteri. Den typen av normbrott.

  74. Det är intressant att konstatera
    att har man den aggressiva delen-

  75. -har man oftast en varierad typ
    av normbrytande beteende.

  76. Det är ovanligt med specialisering
    i normbrott.

  77. Det är ett kriminologiskt faktum.

  78. Det är ovanligt att man bara snattar.

  79. Då är det oftast andra normbrott.
    Olovlig skolfrånvaro etc.

  80. Finns den aggressiva delen,
    är det en hypotes-

  81. -att det oftast finns en annan form
    av normbrytande beteende också.

  82. Det finns ett tydligt samband.

  83. Tittar vi på
    ålderskriminalitetskurvan...

  84. Man pratar om "age crime curve"
    i kriminologiska läroböcker.

  85. Många forskningsrapporter visar
    att så här ser normbrott ut-

  86. -om vi fördelar det över livet.
    Vi har skurit av vid 25-30 års ålder.

  87. Efter 25-30 års ålder
    flackar kurvan ut.

  88. Ganska långsamt visserligen.

  89. Kurvan säger att det finns ingen tid
    i en människas liv-

  90. -som är så normbrytandefrekvent
    som 15-17 års ålder.

  91. Den puckeln existerar
    både för pojkar och flickor.

  92. En del kanske tänker att den inte
    existerar för flickor. Det gör den.

  93. Men ni ser
    att pojkar ligger högre hela vägen.

  94. Det är vanligare bland pojkar i
    barndom, ungdom och vuxen ålder-

  95. -med olika former av normbrott.

  96. Men det existerar så klart också
    bland flickor.

  97. När man tittar på kurvan är det lätt
    att tänka-

  98. -att vi bör fokusera
    alla våra resurser-

  99. -både forskning och insatser
    i praktik, i 15-17 års ålder.

  100. Det är lite feltänkt.
    De har en bättre prognos-

  101. -för fortsatt utveckling.

  102. De tidiga debutanterna
    har en mycket högre risk-

  103. -för att hamna i långvariga problem.

  104. Den där gruppen, alltså.

  105. Det är tydligt påvisat
    i många vetenskapliga studier.

  106. När man debuterar i tidig ålder...

  107. En del studier tittar på innan tolv
    års ålder, en del innan tio-

  108. -men den tidiga debuten är associerad
    med relativt hög risk-

  109. -för långvariga problem i livet.

  110. När vi inte sätter in
    tidiga insatser.

  111. För det här är baserat på
    normalutvecklingsstudier.

  112. Prognosen är dyster
    när vi inte sätter in insatser.

  113. När vi inte upptäcker de här barnen
    tidigt är prognosen dyster.

  114. Mer än 50 procent av pojkarna
    återfinns i vuxen ålder med problem.

  115. Typiska problem är kriminalitet,
    missbruk-

  116. -problem på arbetsmarknaden,
    relationsproblem-

  117. -psykiatrisk diagnostik.

  118. Ångest, depression och personlighets-
    störningar är relativt vanliga.

  119. Det är en liknande problembild-

  120. -även om det är vanligare med
    depression och ångest-

  121. -bland tjejer
    än vad det är bland killar.

  122. Där ser ni att prognosen
    är lite bättre för tjejerna.

  123. Ungefär 20 procent drabbas över tid.

  124. Jämför vi dem med de som debuterar
    senare ser vi lägre siffror.

  125. De som debuterar senare i ungdoms-
    årsåldern, efter tolv års ålder-

  126. -de har bättre prognos.

  127. Det finns de som debuterar i ungdoms-
    åldern som fortsätter över lång tid.

  128. Men de är procentuellt sett
    inte lika många.

  129. Jag vill inte säga att vi ska sluta
    sätta in insatser till ungdomar.

  130. Men det är viktigt att både jobba
    med ungdomar och tidiga insatser-

  131. -och att känna till att tidig debut
    är associerat med sämre prognos.

  132. Jag ska prata mycket om
    risk- och skyddsfaktorer.

  133. Man tar fram kunskap
    mycket från vetenskapliga studier.

  134. Det har man gjort länge inom medicin.

  135. Man gör epidemiologiska studier där
    man tittar på stora populationer.

  136. Vad äter man, hur mycket motionerar
    man? Och över tid så ser man-

  137. -hur många som motionerar mycket
    som ändå drabbas av cancerformer-

  138. -eller diabetes. Och så försöker man
    föra saker i samband-

  139. -för att se vad i livet
    som ökar risken för cancerformer-

  140. -diabetes eller
    vad vi nu är intresserade av.

  141. Det här är motsvarande forsknings-
    område inom beteendevetenskap.

  142. Vi försöker se vad det är för saker
    som har samband med-

  143. -ökad risk för normbrytande beteende
    och saker som har en association med-

  144. -minskad risk för normbrytande
    beteende. Skyddsfaktorerna.

  145. En riskfaktor kan öka sannolikheten.

  146. Då pratar vi om normbrytande
    beteende. Det betyder-

  147. -att en riskfaktor
    är ett sannolikhetsbegrepp.

  148. Forskning som tar fram kunskap
    om riskfaktorer-

  149. -kan väldigt sällan, om nånsin-

  150. -vara säker på orsak och verkan.

  151. Det här med kausalitet.
    Hönan och ägget.

  152. Det vi ser är samband.

  153. Vi kan inte kontrollera för alla
    tänkbara, ovidkommande variabler.

  154. D.v.s. andra saker som kan tänkas
    påverka en relation.

  155. Därför pratar man mycket om
    riskfaktorer-

  156. -snarare än orsaksfaktorer-

  157. -när man får fram empiriska
    forskningsresultat.

  158. Det är så svårt att säkerställa
    kausalitet. Orsak/verkan.

  159. Det blir också en svaghet
    med riskfaktorsforskningen.

  160. Vi kan säga
    att vissa saker är riskfaktorer.

  161. Men vi kan inte vara helt säkra på
    vilka faktorer som är orsaksfaktorer.

  162. Och vilka saker som är mer
    icke-kausala, icke-orsaksfaktorer-

  163. -eller riskindikatorer, som egent-
    ligen inte orsakar problematiken.

  164. En skyddsfaktor kan öka
    motståndskraften.

  165. Den ökar möjligheterna
    för positiv utveckling.

  166. Nånting som gör att det går bra
    trots risker.

  167. Det finns ett forskningsområde
    som man kallar för resiliensområdet.

  168. Det kommer från "resilience". Det kan
    man översätta till motståndskraft.

  169. Maskrosen på bilden
    uppvisar motståndskraft.

  170. Är ni med på det?
    Den växer upp i en riskfylld miljö.

  171. Asfaltbeläggningen är den riskfyllda
    miljön med riskfaktorer.

  172. Asfaltmiljön är gjord för att här ska
    ingen organism kunna växa.

  173. Vi har en hemmiljö för maskrosen
    som är fientlig och riskfylld.

  174. Det finns riskfaktorer.

  175. Men maskrosen, och därför kallar vi
    barnen för maskrosbarn-

  176. -klarar sig ändå.
    Den uppvisar motståndskraft.

  177. Den klarar sig trots riskfaktorer.
    Den uppvisar motståndskraft.

  178. Hur kopplar vi det här
    till skyddsfaktorer?

  179. Jo, det som förklarar motståndskraft-

  180. -är ett antal
    eller enskilda skyddsfaktorer.

  181. Det kan vara egenskaper
    hos maskrosen.

  182. Egenskaper som att fröet
    kan växa på väldigt lite näring.

  183. Den behöver inte så mycket
    vatten, jord och sol.

  184. Den behöver inte så mycket regn.
    Men det är säkert en kombination.

  185. Därför är maskrosen ett bra exempel.
    Inte bara individuella egenskaper-

  186. -är skyddande, utan också saker i
    miljön. Det kan handla om tajming.

  187. Vissa behöver komma in i
    rätt utvecklingsfas.

  188. Innan det här fröet har torkat ut
    och dött-

  189. -måste det komma lite regn, t.ex.

  190. Regnet blir i det här sammanhanget
    en skyddande faktor-

  191. -som gör att organismen kan klara sig
    trots riskerna-

  192. -som är miljöbaserade.
    Regnet är en miljöfaktor-

  193. -och så kan det finnas individuella
    karakteristika hos maskrosen.

  194. Ofta är det så hos människor också.

  195. Skyddande faktorer finns både hos
    barnet och i den sociala miljön.

  196. När man definierar skyddsfaktorer så
    här, påvisar det hur viktigt det är-

  197. -att vi försöker identifiera
    brister i skyddsfaktorer hos barn-

  198. -för att kunna stärka dem.

  199. Men inte bara leta brister, utan
    också se vad som fungerar hos barnet.

  200. Barnet som har problem och risker
    associerat hos sig eller i miljön-

  201. -vad finns det redan för skydds-
    faktorer som vi kan upprätthålla?

  202. Vi måste ha brasklappen att med
    skyddsfaktorer har vi också svårt-

  203. -att säkerställa orsak/verkan.

  204. Det blir begränsat till
    att vi ser samband.

  205. Varför är det viktigt-

  206. -att vi fokuserar på risk- och
    skyddsfaktorer i praktiskt arbete?

  207. Då tänker jag att
    vi går till kärnan.

  208. För mig är det här argumentet
    tillräckligt.

  209. Min läsning av forskningen är
    att det här är övertygande.

  210. Forskningsbaserade risk- och skydds-
    faktorsinsatser är mer effektiva-

  211. -än insatser som inte är det.

  212. Vi har undersökt hundratals,
    tusentals barn. Vi ser-

  213. -att vissa saker ökar och minskar
    risken för normbrytande beteende.

  214. Vi riktar insatser till de sakerna.

  215. Då är vi mer effektiva
    än om vi gör andra saker.

  216. Det är huvudargumentet.
    Det är det viktigt att ni är med på-

  217. -för fortsättningen på hela morgonen.
    Det är därför det här är viktigt.

  218. Och som tur är finns det
    en hel del kunskap om det här nu.

  219. Det finns mycket forskning
    om risk- och skyddsfaktorer-

  220. -som vi faktiskt kan använda.

  221. Vi kan konstatera att ute i praktik
    är det sporadiskt i Sverige-

  222. -hur mycket man använder det.

  223. Jag känner till några elevhälsoteam-

  224. -som arbetar med det här tänkandet.

  225. Socialtjänsten har ett tydligt tryck
    på sig att jobba enligt det här.

  226. Deras nya version av Barns behov
    i centrum-utredningsmall-

  227. -lutar mer nu på empirisk forskning
    om risk- och skyddsfaktorer.

  228. Det kan ha nånting att göra med
    att mitt team i Örebro var med.

  229. Det är saker som är bra som händer.
    Kritiker kan säga:

  230. "Vi är inte färdiga med forskningen
    om risk- och skyddsfaktorer."

  231. "Den kunskapen är inte färdig
    och helomfattande."

  232. "Vi förstår inte allting.
    Därför ska vi vara försiktiga."

  233. "Därför kanske vi t.o.m. inte ska
    använda forskningen i praktik."

  234. Ska vi tänka så
    i medicinsk vård också?

  235. Bara för att vi inte har all kunskap
    om hur vi på ett bra sätt-

  236. -t.ex. kan behandla
    och kontrollera diabetes...

  237. Bara för att vi inte vet hur vi gör
    det eller ett ingrepp bäst-

  238. -ska vi inte använda den kunskapen
    då? En hyfsat ledande fråga, va?

  239. Evidensbaserad praktik, som det finns
    mycket missförstånd om...

  240. ...säger att vi ska använda oss av
    vår erfarenhet, vår expertis-

  241. -gärna i kombination med
    bästa tillgängliga kunskap.

  242. Lyssna på det begreppet.
    Bästa tillgängliga kunskap.

  243. Det står inte
    "den färdiga kunskapen".

  244. "Den helt färdiga kunskapen".

  245. Den kommer vi aldrig att få.

  246. Eftersom vi som försöker skapa kun-
    skap jagar efter samhällsfenomenen.

  247. Nu när vi har Pokémon GO uppstår
    normbrytande beteende efter det.

  248. Det händer nya saker hela tiden.

  249. Vi ska försöka luta oss på
    bästa tillgängliga kunskap.

  250. Det finns andra verksamhetsområden
    som redan gör det här.

  251. Som redan använder kunskap om
    risk- och skyddsfaktorer.

  252. Medicinsk epidemiologi. Vad ökar
    risken för hjärt-/kärlsjukdom-

  253. -stroke etc.? Jo, högt blodtryck.
    Det finns det mycket forskning på.

  254. Varför blir vi alltid exponerade för
    blodtryckstest hos en läkare?

  255. Forskning visar att det kan vara en
    riskfaktor om vi har högt blodtryck.

  256. Det bygger på det här tänkandet.

  257. Då kan man komma till
    en sån här summering.

  258. Det är viktigt att användningen
    av den här kunskapen ökar.

  259. Det leder till
    mer effektiva insatser.

  260. Om vi gör det här på ett bra sätt
    ska vi ha som hypotes-

  261. -att det här kommer att hjälpa fler.

  262. Det här är viktigt att säga.

  263. Syftet är inte att göra nånting annat
    än att upptäcka och hjälpa.

  264. Kan det ha stigmatiserande
    och stämplande konsekvenser?

  265. Ja, det kan det.

  266. Det kan diagnoser och annat också ha-

  267. -när vi inte lyckas kommunicera
    det här på ett bra sätt.

  268. Viss forskning stödjer att det
    handlar om hur vi kommunicerar-

  269. -om en diagnos. Vad betyder den,
    hur reagerar klasskompisarna?

  270. Hur kan vi hantera det i klassen?
    Hur kan vi prata om det?

  271. Syftet är att upptäcka
    för att hjälpa.

  272. Och evidensbaserad praktik.

  273. Evidensbaserad praktik
    är tveklöst framtiden.

  274. Vi måste börja lyssna mer på evidens.
    Det kommer att komma mer evidens.

  275. Kunskap från forskning
    kommer att öka.

  276. Skolans värld behöver bli bättre på
    att ha det här förhållningssättet.

  277. Så mycket som möjligt
    luta sig på vetenskap.

  278. Men också på
    er expertis och erfarenhet.

  279. Evidensbaserad praktik definieras ju
    så. Det finns missuppfattningar om-

  280. -att om vi ska jobba evidensbaserat,
    ska vi bara luta oss på forskning.

  281. Gå gärna in på kunskapsguiden.se
    angående det.

  282. Kunskapsguiden.se. Där kan man läsa
    mer om evidensbaserad praktik.

  283. Väldigt tydligt blir det då
    vad det handlar om.

  284. Man kan gå en tvåtimmars webbutbild-
    ning där man får följa ett fall.

  285. Väldigt, väldigt bra.

  286. Vilka är risk- och skyddsfaktorerna?

  287. Ni jobbar i praktik och väntar på:
    "När ska han visa listan?"

  288. "När kommer quick fix-checklistan
    som vi kan gå hem med?"

  289. Det kommer att komma lite checklistor
    på slutet efter pausen.

  290. Innan det är det viktigt
    att gå igenom hur man tänker-

  291. -och vad vi har från forskning.

  292. Andershed och Andershed 2009
    är en större forskningsöversikt-

  293. -för att titta på risk- och skydds-
    faktorer. Man kan konstatera det här:

  294. Målar vi upp verkligheten i nån form
    av socialekologiskt synsätt...

  295. Ett sätt att förenkla världen
    drastiskt.

  296. Men vi finner empiriskt
    - när vi undersöker faktiska barn-

  297. -deras familjer, kompisar och skolor-

  298. -risk- och skyddsfaktorer i alla
    de här olika lagren av verkligheten.

  299. Det finns egenskaper
    och beteendemönster-

  300. -som kan vara både risk och skydd som
    man kan utveckla tidigt eller senare.

  301. Det finns saker i familjen.

  302. Föräldraskapssaker och
    föräldrastrategier.

  303. Kontakten och anknytningen
    mellan barn och förälder.

  304. Saker i kamratnätverket, skolans
    struktur, innehåll och lärare.

  305. Och självklart också
    i bostadsområdet.

  306. Risker och möjligheter i bostads-
    området. Och lagar och regler.

  307. Händelser och miljömässiga
    förändringar är saker över tid.

  308. Mer eller mindre allvarliga
    samhällsförändringar t.ex.

  309. Det kan vara ekonomiska konjunkturer,
    att vi kommer in i...

  310. Om 100 år kallar vi tiden
    som började 1990 för dataåldern.

  311. När vi började kommunicera med smart-
    phones och barn i allt yngre åldrar-

  312. -börjar spela våldsamma,
    realistiska spel.

  313. Vad har det för konsekvenser för
    hur barn utvecklas?

  314. Eller naturkatastrofer, krig
    eller vad det nu kan vara-

  315. -som förändras över tid. Eftersom vi
    funnit risk- och skyddsfaktorer-

  316. -i alla de här lagren behöver vi ha
    ett helhetsperspektiv.

  317. Så ambitiösa måste vi vara. Om vi
    forskare på allvar ska förstå-

  318. -hur normbrytande beteende utvecklas,
    måste vi leta i alla de här lagren.

  319. Därför har vi ritat
    de dubbelriktade pilarna.

  320. Helhetsmässigt
    men också interaktionistiskt.

  321. Det finns ömsesidiga påverkningar
    mellan de här.

  322. Varför är det en pil
    från barnet till familjen?

  323. Kan ett barn påverka föräldrarnas
    sätt att vara mot barnet?

  324. Så är det.

  325. Jag kulle vilja mena att en
    en dag gammal individ-

  326. -som fortfarande är kvar på BB
    påverkar sina föräldrar signifikant.

  327. Ni som har flera barn har sett att
    syskonen har individuella skillnader.

  328. De är olika. Ett barn ammade
    lysande direkt, ett annat inte.

  329. Ett annat ville inte sova på
    nätterna, det andra hade ont i magen.

  330. Barnet kommer att ställa krav.
    Vi måste revidera vårt beteende-

  331. -och göra annorlunda
    mot det första barnet.

  332. Ett barn kan påverka med sitt eget
    beteende hur föräldrar är-

  333. -tillbaka mot barnet. Det var vi
    forskare sena att vakna upp i.

  334. Ända fram till 80-talet - när man
    läser forskningslitteraturen-

  335. -ser det ut som om man tänkte
    att barnet inte är en aktiv aktör.

  336. Utan det är vad föräldrarna gör.

  337. I dag förstår vi att egenskaper och
    beteendemönster som barnet har-

  338. -kan förändra hur föräldrarna
    beter sig med barnet.

  339. Det menar vi med att vi behöver ha
    ett interaktionistiskt perspektiv.

  340. Forskningen har identifierat
    ett stort antal faktorer.

  341. Vi kan lista över 100 faktorer.

  342. Om vi inte bara säger
    "familjen är en riskfaktor"-

  343. -utan tittar på de olika saker inom
    familjen som utgör riskfaktorer-

  344. -är det flertalet riskfaktorer
    inom familjen och hos individen.

  345. Då kommer vi till när vi separerar
    dem. Vi vet att både vissa gener-

  346. -och vissa sociala strukturer
    har påvisats vara-

  347. -risk- och skyddsfaktorer i dag.
    Då kan vi prata om över 100 faktorer.

  348. Då tänker ni kanske:
    "Då försvann den korta checklistan."

  349. Jag har kanske inte en jättekort
    checklista till er, men...

  350. ...alla de 100 är inte relevanta
    för er.

  351. Vi ska resonera om
    vilka som är mer relevanta än andra.

  352. På flera olika nivåer.
    Individen, familjen, området o.s.v.

  353. På alla de här nivåerna har vi funnit
    risk- och skyddsfaktorer.

  354. Vad säger det här i praktiskt arbete?
    Säger det nånting?

  355. Det säger jättemycket.
    Det säger åtminstone en viktig sak.

  356. Om vi koncentrerar oss på att orsaker
    till barnets problembeteende-

  357. -ligger i miljön, blir det inte
    bästa möjliga insatser.

  358. Därför att orsakerna också kan komma
    från andra håll.

  359. Om vi bara fokuserar på individen
    blir det inte heller-

  360. -så effektivt
    som det skulle kunna bli.

  361. Är ni med på
    den övergripande poängen?

  362. Men som ändå kan vara viktig.

  363. Vi kan prata om över 100 faktorer.

  364. Men det är inte samma faktorer för
    alla. Det gäckar oss forskare.

  365. Vi har letat efter kanske
    lite för enkla förklaringar-

  366. -till varför folk begår normbrott
    och brott i ungdom och vuxen ålder.

  367. Vi vet i dag att den grupp av barn
    och ungdomar som är normbrytande-

  368. -på ett frekvent och utpräglat sätt
    är allt utom en homogen grupp.

  369. Det är en väldigt heterogen grupp.
    Det är också väldigt viktigt.

  370. Vi kan ta fram en lista på saker som
    har samband. Ökad risk, minskad risk.

  371. Men det är olika faktorer
    för många individer.

  372. I vår forskning försöker vi hitta
    mer homogena undergrupper-

  373. -inom den här normbrytande gruppen.

  374. Inte bara för att,
    utan hittar vi mer homogena grupper-

  375. -har de antagligen mer av liknande
    behov och risk- och skyddsfaktorer.

  376. Då kommer det att vara viktig
    information för insatserna.

  377. Det här säger nånting praktiskt. Det
    säger "one size does not fit all".

  378. Vi ska inte tro att insatser
    till normbrytande beteende-

  379. -bara har en ram. "I vår insats mot
    normbrytande beteende i vår skola"-

  380. -"gör vi det här, det här och det här
    till alla"-

  381. -"som uppvisar normbrytande
    beteende." Det blir inte effektivt.

  382. Hur ska vi då sortera
    bland alla dessa 100 faktorer?

  383. Det kan vi faktiskt göra.
    Det kan man göra på flera olika sätt.

  384. Man kan prata om indirekta
    och direkta faktorer.

  385. Om statiska och dynamiska.

  386. Om initierande och upprätthållande.

  387. Och man kan prata om kausala
    och icke-kausala.

  388. Indirekta och direkta. Lyssna på
    de riskfaktorer jag läser upp-

  389. -och fundera på om de direkt kan på-
    verka barnets normbrytande beteende-

  390. -eller mer indirekt.

  391. Trångboddhet. Många individer
    på liten kvadratmeteryta.

  392. Ensamstående föräldraskap.
    Ungt föräldraskap.

  393. Indirekt eller direkt? Lägre utbild-
    ning och inkomst hos föräldrarna?

  394. Jag tror inte att det finns en direkt
    påverkan från de faktorerna.

  395. De är riskfaktorer för att barnet
    ska utveckla normbrytande beteende.

  396. De faktorerna kommer att öka risken
    något.

  397. Men påverkar de sakerna direkt? Att
    man är ung förälder? Antagligen inte.

  398. De påverkar antagligen indirekt
    via mer direkta faktorer.

  399. Direkta faktorer kan vara
    ineffektiva föräldrastrategier.

  400. Det kan vara egenskaper hos barnet.
    Impulsivitet, bristande empati.

  401. De här sakerna
    kan påverka risken direkt-

  402. -för att barnet
    ska agera normbrytande.

  403. Är ni med på det?

  404. Då blir det här en väldigt relevant
    praktisk indelning.

  405. Hur man kan tänka kring riskfaktorer.

  406. Vissa saker är indirekta,
    vissa direkta.

  407. Behöver vi få en förändring
    i de indirekta eller direkta-

  408. -för att nå en förändring
    i barnets normbrytande beteende?

  409. Det torde väl vara de direkta?

  410. Är ni med? Om vi är rätt ute i
    att identifiera direkta faktorer-

  411. -måste vi få en förändring i dem
    för att få en förändring i beteendet.

  412. Det säger inte att det är oviktigt
    med de indirekta. Om vi får familjen-

  413. -att bo mindre trångbott-

  414. -kanske det minskar stress och
    bättrar på föräldrastrategier.

  415. Är ni med på logiken?
    Vi jobbar med indirekta insatser.

  416. På det sättet får vi en påverkan på
    de direkta.

  417. Får vi en påverkan i de direkta, har
    vi möjlighet att få en förändring-

  418. -i det normbrytande beteendet.

  419. Det finns faktorer som vi inte kan
    förändra och som vi kan förändra.

  420. Statiska faktorer är riskfaktorer
    som vi inte kan ändra.

  421. Att vara pojke innebär ungefär
    tre till fyra gånger högre risk-

  422. -att man uppvisar frekvent
    normbrytande beteende.

  423. En statisk faktor tänker vi på då.

  424. Tidig debut.
    Vi träffar en femtonåring.

  425. Femtonåringen hade debut i sitt norm-
    brytande beteende när han var sju år.

  426. Han har haft sin debut.
    Det var en tidig debut.

  427. Ska vi prata om tidigare och sen, får
    vi bestämma definitionen på tidig.

  428. Då är det vanligt att man pratar om
    kanske innan tio eller innan tolv.

  429. Hans debut har varit.
    Vi vet att tidig debut-

  430. -är en riskfaktor för fortsatt
    normbrytande beteende.

  431. Hans tidiga debut kan vi inte
    förändra. Det är en statisk faktor.

  432. Hänger ni med på det? Men debutålder
    som begrepp blir dynamiskt-

  433. -om debuten ännu inte har varit.

  434. Nu träffar vi en annan femtonåring
    med problembeteenden och annat.

  435. Men det finns inte
    normbrytande beteende.

  436. Då har debuten inte varit.
    Då är debutålder dynamiskt.

  437. Är ni med på den logiken?

  438. Så länge debuten inte varit
    kan vi påverka debuten.

  439. Statiska och dynamiska.
    Vilka är mest relevanta i insatser?

  440. Det är dynamiska. Då undrar en del:
    "Varför ska vi använda de statiska?"

  441. Jo, dem kan vi göra riskbedömningar
    med. Prognostiska bedömningar.

  442. Det vill vi inte göra bara för att.

  443. Utan det vill vi göra därför att
    en riskbedömning är viktig-

  444. -därför att de som vi på professio-
    nella grunder bedömer har högre risk-

  445. -ofta har behov av mer intensiva
    och omfattande insatser.

  446. De statiska faktorerna
    är ofta starka riskfaktorer.

  447. Därför vore det dumt att inte lyssna
    på dem. De ger inte information om-

  448. -exakt vad vi ska förändra.
    Men de säger nånting om risk.

  449. Initierande
    och upprätthållande faktorer.

  450. Saker som sätter i gång
    normbrytande beteende.

  451. Saker som gör
    att man börjar begå normbrotten.

  452. Och saker som upprätthåller,
    som gör att man fortsätter.

  453. Initierande och upprätthållande
    faktorer behöver inte vara desamma.

  454. Det kan vara samma som gör att man
    börjar begå normbrott och fortsätter-

  455. -men det måste inte vara det.
    Tänk er att en ung herre-

  456. -tretton år, märker att kompisarna
    snattar på rasterna i skolan.

  457. Han vill inte göra det men vill
    vara erkänd i kamratumgänget.

  458. Jag förenklar väldigt mycket.

  459. De går dit. Han gör det och tycker
    att det är obehagligt första gången.

  460. Andra och tredje gången
    blir det mindre obehagligt.

  461. Efter två, tre gånger märker han:
    "Det funkar, nu är jag inte rädd."

  462. "Och jag får godis gratis."
    Nu börjar han snatta på egen hand.

  463. Kompisarna behöver inte säga åt honom
    att det är häftigt.

  464. Utan nu börjar han gå i väg
    på egen hand och bli belönad.

  465. Nu kommer det inlärningsteori.
    Han blir belönad av det.

  466. Han blir förstärkt i beteendet
    för att han får gratis saker.

  467. Han börjar också tycka
    att det är lite spännande.

  468. Då hör ni att det inte är samma ini-
    tierande saker som upprätthållande.

  469. Det initierande var kamratpåverkan.
    Det som upprätthåller är nåt annat.

  470. Men det skulle kunna vara samma.
    Det kan vara kamratpåverkan-

  471. -som gör att det kommer i gång
    och som gör att det fortsätter.

  472. Kausalitet. Minns ni från vetenskaps-
    teorin på högskoleutbildningen?

  473. Orsak och verkan. Det är inte bara
    en vetenskapsteoretisk sak.

  474. Det är högst en praktisk sak.

  475. Helst vill vi agera mot orsaker.

  476. Inte bara på riskindikatorer.
    Om jag går till läkaren-

  477. -vill jag
    att läkaren agerar medicinskt-

  478. -mot orsakerna till min feber
    eller vad det nu är.

  479. Därför är det viktigt att utröna vad
    som är kausala faktorer och inte.

  480. Det här är jättesvårt
    att bli säker på från forskning.

  481. Det är nästan hopplöst.
    När vi blir säkra på det-

  482. -testar vi i ett laboratorium-

  483. -om alkoholintag gör
    att människor blir mer aggressiva.

  484. Men då tappar vi i verklighetstrohet.

  485. Då blir människorna provocerade av
    ett spel i datorn, man får en stöt-

  486. -av en fiktiv granne i ett annat rum
    samtidigt som man får en drink.

  487. Är det så livet ser ut?
    Det är det inte.

  488. När vi tappar i kontroll-

  489. -intern validitet, och vi är
    ganska säkra på orsak/verkan-

  490. -så tappar vi i extern validitiet.

  491. Vi tappar i
    verklighets...generaliseringen.

  492. Det blir svårt att vara säker på
    kausala och icke-kausala...

  493. Ibland är det självklart.
    "Det där är ingen kausal faktor."

  494. Vi observerar t.ex. att när det är
    mycket våldsbrott i Örebro city-

  495. -så sitter det väldigt mycket kråkor-

  496. -på Örebro slotts tak.

  497. Vi ser en signifikant korrelation
    faktiskt-

  498. -mellan jättemycket fåglar
    och mer våldsbrott.

  499. Tror vi att det är
    en kausal riskfaktor?

  500. Sannolikt inte. Skulle det sambandet
    kunna ske på nån logisk grund?

  501. Ja, för det finns ett samband
    mellan utomhustemperatur-

  502. -och ökade våldsbrott
    som antagligen förklaras av-

  503. -att människor är ute mer
    i offentlig miljö och dricker mer.

  504. Mer människor på liten yta som är
    onyktra ökar risken för våldsbrott.

  505. Och är det varmt ute kanske kråkorna
    tycker att det varma taket är mysigt.

  506. Vi kan finna såna riskfaktorer.
    Det gör vi.

  507. Men de är inte kausala.

  508. Är ni med på att de här indelningarna
    är relevanta i praktiskt arbete?

  509. Säger nån i pausen "det här är en
    riskfaktor för ungdomsbrottslighet"-

  510. -är den viktig för oss? Och hur?
    Kan vi sortera in det så här?

  511. Nu kommer listan.

  512. Då ser ni exempel.
    Kom ihåg, över 100 faktorer.

  513. Här har vi gjort ett urval. Det här
    baseras på en forskningsöversikt-

  514. -där vi har integrerat
    massor av studier.

  515. För att en faktor ska komma med
    på den här listan-

  516. -måste flera studier ha visat
    att det här är en riskfaktor.

  517. Det behöver inte betyda
    att det är helt säkert.

  518. Är det nånting som förvånar?
    Är det konstigt att ha med-

  519. -normbrytande beteende som en risk-
    faktor för normbrytande beteende?

  520. Det är lite konstigt, men här är det
    en lista på riskfaktorer.

  521. Vad är det som ökar risken för fort-
    satt, framtida normbrytande beteende?

  522. En av de starkaste riskfaktorerna
    för fortsatt normbrytande beteende-

  523. -är normbrytande beteende.

  524. Flera studier visar att det kanske är
    den starkaste faktorn.

  525. Bland barn, ungdomar och vuxna.

  526. Tittar vi på
    vilka som återfaller i brott-

  527. -är det 80 procent av dem som har
    många tidigare domar som återfaller.

  528. Bland förstagångsdömda är det ner mot
    20 procent som återfaller i brott.

  529. 40 procent återfaller inom tre år.
    Har man många domar-

  530. -är det dubbelt så hög risk. Tidigare
    grad av tidigare brottslighet...

  531. Vi ser det t.o.m. bland treåringar.

  532. Grad av tidigare puttas, rivas
    o.s.v. predicerar ganska väl-

  533. -fortsatt normbrytande beteende.

  534. Det är absolut inte så att alla
    fortsätter. Men det är en ökad risk.

  535. Tidigare normbrytande beteende
    kan inte förklara-

  536. -fortsatt normbrytande beteende.
    Men det är en viktig riskfaktor.

  537. Här ser ni också det som vi
    diagnostiskt kallar för ADHD.

  538. Eller vi kanske använder ICD
    och kallar det för nånting annat.

  539. Intressant att säga om överaktivitet
    och koncentrationssvårigheter-

  540. -är att det inte måste finnas
    en diagnos-

  541. -för att det ska vara riskfyllt för
    att utveckla normbrytande beteende.

  542. Finns den där typen av problem-

  543. -motorisk överaktivitet,
    kan inte sitta still-

  544. -impulsivitet...

  545. Jag vet inte om ni tänkt på
    att det är med i diagnosen.

  546. Det hänger ofta ihop med
    att man har svårt att hämma sig.

  547. Har man den här typen av problem
    även om man inte har diagnosen-

  548. -innebär det en risk.

  549. Vissa av de här faktorerna
    kan man prata mer specifikt om.

  550. Föräldrarnas egna svårigheter. Där
    kan vi prata om egen kriminalitet-

  551. -egen missbruksproblematik,
    depression.

  552. Psykisk hälsa har visat sig vara
    viktigt. Det påverkar relationen-

  553. -mellan föräldrarna och barnet om
    föräldrarna har den typen av problem.

  554. I svårigheter i föräldra-/barnrela-
    tionen och uppfostringsstrategier-

  555. -finns det flera fasetter
    man har tittat på som riskfaktorer.

  556. Tittar vi på faktorerna
    vad det gäller skyddsfaktorer...

  557. Här har vi definierat skyddsfaktorer
    på det sättet-

  558. -att vi säger att skyddsfaktorer
    ska bidra till motståndskraft.

  559. Skyddsfaktorer ska öka chanserna
    att det går bra för individen-

  560. -trots närvaro av riskfaktorer.

  561. Då ställer vi ganska tuffa krav
    på skyddande faktorer.

  562. Kanske därför blir de inte så många.

  563. Vi ska dock säga att det finns
    mycket mer forskning på riskfaktorer-

  564. -än på skyddsfaktorer. Möjligen växer
    den här listan de kommande åren-

  565. -mer än riskfaktorslistan.
    Det får vi väl se.

  566. Men det är väl ändå rättvist
    att säga så.

  567. Studier visar att nåt av positiv
    skolanknytning och prestationer-

  568. -är viktigare för att öka chanserna
    för positiv mänsklig utveckling.

  569. Är det skolanknytning
    eller prestationerna?

  570. Skolanknytningen. Det brukar man
    definiera som att man trivs i skolan.

  571. Man tycker
    att det är meningsfullt i skolan.

  572. Det verkar vara viktigare för
    psykosocial hälsa över tid-

  573. -än själva prestationerna.

  574. Men skolanknytning och prestationer
    hänger ofta ganska tätt ihop.

  575. Har vi en bra skolanknytning, brukar
    vi se bättre skolprestationer.

  576. Baserat på det
    skulle jag efterlysa t.ex.-

  577. -att den politiska debatten
    skulle landa mer i skolanknytning-

  578. -kanske snarare
    än bara på prestationerna.

  579. Prestationerna är sannolikt
    ett resultat av skolanknytningen.

  580. Medvetenhet och motivation
    är också en viktig sak.

  581. Att man har nån medvetenhet om
    att man har behov av att förändras.

  582. Det finns forskning inom psykoterapi
    som visar-

  583. -att det är svårt att förändra folk
    riktigt ordentligt från dag till dag-

  584. -och beteendemönstermässigt över tid
    om vi inte har en medvetenhet-

  585. -en egen inre motivation
    till förändring.

  586. Om det bara är andra som säger åt
    individen att man behöver förändras-

  587. -och det inte landar hos individen,
    blir det svårare med förändring.

  588. Föräldrafaktorer
    kan vara jätteviktiga.

  589. Engagemang, stöd, positiva attityder
    och uppfostringsstrategier.

  590. Medvetenhet och motivation.

  591. En väldigt viktig grundkunskap
    om risk- och skyddsfaktorer-

  592. -om vi speciellt pratar riskfaktorer-

  593. -så är den grundkunskapen denna:

  594. Enskilda riskfaktorer
    är ofta relativt svaga.

  595. En ensam riskfaktor
    är sällan riktigt stark.

  596. Det är inte det vanliga vi ser
    från forskning. Om vi säger så här:

  597. Ganska ofta använder man
    korrelationer i forskningen.

  598. Det är helt enkelt att man sätter
    en potentiell riskfaktor-

  599. -i relation till en potentiell...
    Eller till ett utfall.

  600. En potentiell riskfaktor i relation
    till normbrytande beteende.

  601. Har alkoholkonsumtion ett samband
    med grad av normbrytande beteende?

  602. Då kan vi göra en korrelation.
    Korrelationen mäter samband-

  603. -mellan x och y
    och kan vara max 1,0.

  604. Kommer ni ihåg från
    högskolestudierna?

  605. Det kan också vara -1,0,
    men det är lika starkt som +1,0.

  606. Det är bara riktningen.

  607. Många riskfaktorer
    har en styrka på ungefär 0,20-0,40.

  608. Det är inte ovanligt
    i medicinsk kunskap heller.

  609. Många riskfaktorer för hjärt-/kärl-
    sjukdomar har den här styrkan också.

  610. Det betyder att det är
    ett stort glapp upp till 1,0.

  611. Det betyder att många individer
    kommer att kunna ha en riskfaktor-

  612. -men som aldrig utvecklar utfallet
    som det är en riskfaktor för.

  613. I det här fallet normbrytande
    beteende. Hänger ni med på det?

  614. Det är en viktig insikt-

  615. -att enskilda riskfaktorer typiskt
    inte är så mycket att oroa sig för.

  616. Men dessvärre finns det undantag
    till det.

  617. Enskilda riskfaktorer på individnivå
    kan vara jättestarka.

  618. Så vi kan inte helt utesluta att det
    inte kan finnas enskilda faktorer.

  619. Men många som har en enskild risk-
    faktor utvecklar aldrig det utfall-

  620. -som riskfaktorn ökar risken för. I
    det här fallet normbrytande beteende.

  621. Men - det här är viktigt -
    riskfaktorer har tydliga-

  622. -kumulativa, additiva effekter.
    Plussande effekter.

  623. Ju fler riskfaktorer, desto högre
    risk. Så kan man uttrycka det enkelt.

  624. Och det verkar också faktiskt
    vara så-

  625. -att även skyddsfaktorer har
    den här typen av kumulativa samband.

  626. Ju fler skyddsfaktorer,
    desto lägre sannolikhet-

  627. -att problemen inte utvecklas
    eller inte fortsätter över tid.

  628. Ju fler riskfaktorer, desto högre
    risk. Exempel: Cambridgestudien-

  629. -har följt ett antal brittiska pojkar
    från ungdom till vuxen ålder.

  630. Ni kan läsa Farrington 2003.
    0, 1, 2, 3, 4, 5-6.

  631. Det är antalet utpräglade
    riskfaktorer i unga år.

  632. På y-axeln har ni procent
    som i vuxen ålder...

  633. Man har följt pojkarna prospektivt
    longitudinellt.

  634. Man har mätt saker i ungdomsåldern
    och kommit tillbaka till dem.

  635. Man har tittat på hur många
    som dömts för brott i vuxen ålder.

  636. Då ser ni de kumulativa effekterna
    av riskfaktorer.

  637. Ju fler riskfaktorer,
    desto högre risk.

  638. Vi går till
    ett amerikanskt urval av unga.

  639. På x-axeln har vi 0-9+. Nu tittar vi
    på ännu fler riskfaktorer.

  640. Jag tror inte att vi ska hänga upp
    oss på procentsatserna på y-axeln.

  641. Urvalen ser olika ut,
    så vi ska inte jämföra direkt.

  642. Poängen här är att visa på
    de här kumulativa effekterna.

  643. "Base rate" betyder
    hela urvalsgruppen hopslagen.

  644. Det är ungefär 35-40 procent-

  645. -som har uppvisat våldsamt beteende.

  646. Men sen delar vi upp dem.

  647. 0 forskningsbaserade riskfaktorer.
    1, 2, 3.

  648. Då ser vi jättetydliga kumulativa
    effekter av riskfaktorerna.

  649. Och så sa jag ju...

  650. ...att skyddsfaktorer
    också har kumulativa effekter.

  651. Hur ser vi det här? Jo.

  652. Här har vi två urvalsgrupper från
    en amerikansk studie i Pittsburgh.

  653. 0 och uppåt till 6 är att man har
    fler och fler riskfaktorer.

  654. När det står 6 längst till höger
    har man 6 riskfaktorer.

  655. På minussidan har man fler och fler
    skyddsfaktorer. Är ni med?

  656. Vad visar det här?
    Jo, en tendens till-

  657. -att skyddande faktorer också har
    kumulativa samband med minskning.

  658. Ju fler skyddsfaktorer,
    desto lägre risk.

  659. Ju fler riskfaktorer,
    desto högre risk.

  660. Ja, hur ska vi då använda och tänka
    kring det här i praktiskt arbete?

  661. Ska vi introducera det kort
    innan vi tar fika?

  662. Då kan man tänka så här.

  663. Man har introducerat begreppet
    riskfokuserad prevention.

  664. "Risk focused prevention".

  665. Man kan också kalla det för
    ett risk-/skyddsperspektiv.

  666. Och man tänker sig två steg. Det
    första steget är att vi i praktik-

  667. -försöker upptäcka,
    mäta och gradera riskfaktorer.

  668. Vi försöker först och främst använda
    oss av kunskap från forskning.

  669. Vilka riskfaktorer får vi inte missa?
    De forskningsbaserade riskfaktorerna.

  670. Sen kan vi titta på saker
    som vi har erfarenhet av är viktigt.

  671. Det godkänner
    det evidensbaserade perspektivet.

  672. Men som grund kan det vara klokt
    att alltid kolla blodtrycket.

  673. Det kan vara en riskfaktor.

  674. Kolla alltid av vissa
    risk- och skyddsfaktorer.

  675. Det kan vara viktigt att göra det
    enligt forskning.

  676. I andra steget: Arbeta för att genom
    insatser minska riskfaktorerna-

  677. -och stärka skyddsfaktorerna.
    Vi nyanserar det efter fikat.

  678. Men det är viktigt att säga att det
    är det här tänkandet man kan ha-

  679. -när man vill tillämpa kunskapen.

  680. När vi vill hjälpa barn och ungdomar
    kan vi tänka att en del av-

  681. -det vi behöver titta på för att
    bedöma vad barnet har för behov-

  682. -och hur vi bäst kan stödja
    det här barnet...

  683. En del av en sån beskrivning av
    behoven kan vara i framtiden-

  684. -att vi också tittar på forsknings-
    baserade risk- och skyddsfaktorer.

  685. Kommer ni ihåg vad jag sa inlednings-
    vis? "Varför ska vi göra det här?"

  686. Därför att en viktig gemensam nämnare
    som effektiva insatser...

  687. Inte tidseffektiva nödvändigtvis,
    utan effektiva.

  688. En minsta gemensam nämnare är-

  689. -att man fokuserar på forsknings-
    baserade risk- och skyddsfaktorer.

  690. Därför är det här viktigt.

  691. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskning som stöd vid normbrytande beteende, del 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet, visar att användningen av forskningsbaserade insatser leder till en större förbättring hos individen än insatser som inte är forskningsbaserade. Han talar även om vad som karaktäriserar barn med normbrytande beteende och varför är de så viktiga att uppmärksamma. Inspelat den 30 september 2016 på Essinge konferenscenter, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Barn- och ungdomspsykiatri, Elever med särskilda behov, Lärare och elever, Psykiatri, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

Forskning som stöd vid normbrytande beteende, del 1

Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet, visar att användningen av forskningsbaserade insatser leder till en större förbättring hos individen än insatser som inte är forskningsbaserade. Han talar även om vad som karaktäriserar barn med normbrytande beteende och varför är de så viktiga att uppmärksamma. Inspelat den 30 september 2016 på Essinge konferenscenter, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

Forskning som stöd vid normbrytande beteende, del 2

Det gäller att identifiera risk- och skyddsfaktorer mot normbrytande beteende och därefter minimera riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna, säger Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet. Detta bör göras enligt risk-, behovs- och mottaglighetsprinciperna, menar han. Inspelat den 30 september 2016 på Essinge konferenscenter, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

UR Samtiden - Stöd elevernas utveckling

Ibland utmanas skolans personal av elever som upprepat motsätter sig skolans arbete och som man riskerar att fastna i ogynnsamma maktkamper med. Hur undviker man att hamna i dessa maktkamper? Ayman Jihar, biträdande skolchef Magelungens grundskolor, visar här hur man kan flytta fokus från hur eleverna agerar till hur de professionella agerar. Inspelat den 30 september 2016 på Essinge konferenscenter, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Att vilja vara som alla andra

Hur kan man hjälpa ett barn som behöver extra stöd i skolan men som inte vill ta emot den för att hon inte vill vara annorlunda? Den frågan får logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén från en förälder.

Fråga oss