Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Rätten till kommunikationDela
  1. Jag finns här i Göteborg.

  2. Jag har ett stort engagemang-

  3. -i frågan om kommunikation
    och kommunikativa rättigheter.

  4. Jag har varit med i socialstyrelsens
    expertgrupp kring utmanande beteende-

  5. -och bidragit
    kring det här med kommunikation.

  6. Jag är logoped.

  7. Jag finns till vardags
    på nåt som heter DART här i Göteborg.

  8. Vi tillhör Sahlgrenska sjukhuset. Vi är
    ett center för kommunikationsstöd.

  9. Vi har patienter i stora behov
    av kommunikationsstödjande insatser-

  10. -men det är inte
    en stor del av verksamheten-

  11. -utan den större delen handlar om att
    vara ute och berätta och informera-

  12. -och förstås också beforska
    saker och ting-

  13. -för det händer mycket nytt
    inom kommunikationsområdet.

  14. Så mycket som vi använder text,
    till exempel, i dagens samhälle-

  15. -och så mycket som vi kommunicerar
    har vi aldrig gjort förut.

  16. Vi talar om informations-
    och kommunikationssamhället.

  17. Det är en jätteviktig fråga: Hur
    kan alla vara med i det samhället?

  18. Det är det vi jobbar med. Det handlar
    också om att jobba med olika projekt-

  19. -för att ta fram kunskap om hur den ska
    gå till, den svåra ekvationen-

  20. -och dessutom få in den
    nya teknologin i mänskligt samspel.

  21. Det är den största utmaningen när det
    gäller folk med funktionsnedsättning.

  22. Jag tar hjälp av den här filuren,
    min störste läromästare - min son.

  23. Han heter Alfred. Han fyllde 23
    i lördags, och vi hade kalas hemma.

  24. Han fick prinsesstårta. Det är nästan
    ett specialintresse, prinsesstårta.

  25. Han har andra intressen också. Det var
    härligt att höra Paula prata.

  26. Jag verkligen håller med
    om allt som hon sa. Verkligen.

  27. Det är av honom
    jag har lärt mig det allra mesta-

  28. -även om jag har forskat en del
    och såna saker också.

  29. Han hade omfattande kommunikations-
    svårigheter när han var liten.

  30. Han hade inget tal
    tills han var fyra, fem år.

  31. När han var ungefär i tvåårsåldern-

  32. -började han också få
    ganska mycket utmanande beteende.

  33. Det är då man kommer på, när han inte
    förstod och inte kunde uttrycka sig-

  34. -hur mycket
    en vanlig tvååring förstår.

  35. Det tänkte jag på som logoped: Hur
    mycket man kan säga till en tvååring.

  36. Hur mycket den förstår
    och kan uttrycka med sin kropp.

  37. Alfred hade svårt med det. Vi
    förstod ännu inte att det var autism.

  38. Vi började misstänka det. För honom var
    livet frustrerande, många gånger.

  39. Han började banka sitt huvud,
    i desperation.

  40. Han hade nästan alltid "hornet",
    som vi skämtade om det.

  41. Humor är jätteviktigt. Jag vill skriva
    under på det Erik pratade om.

  42. Att vi har orkat med tillvaron...

  43. Elisabeth pratade om galghumorn man
    måste ha i detta. Så han hade hornet.

  44. Det jag fick erfara så småningom-

  45. -när jag började landa i diagnosen...

  46. Jag fick en ny plattform,
    när vi fick reda på vad det var-

  47. -som gjorde att jag orkade ta hem min
    kunskap. Jag jobbade redan på DART.

  48. Jag var expert på kommunikationsstöd.

  49. Inte ännu
    just för personer med autism-

  50. -men för kommunikationsstöd för folk
    med funktionsnedsättning generellt.

  51. Jag fattade nånstans: "Du har ett barn
    med kommunikationssvårigheter."

  52. "Du måste använda dina kunskaper."

  53. Visst gjorde jag det, men jag orkade
    inte riktigt heller. Jag var i kris.

  54. Jag ifrågasatte mig själv
    väldigt mycket i mitt föräldraskap.

  55. Fast man vet att man gör det ganska
    bra, så ifrågasätter man sig själv.

  56. Tillvaron blir mycket mer rättvis
    när man får diagnosen-

  57. -och kan se på sig själv
    och på Alfred med andra ögon.

  58. Jag kunde se det han kan,
    inte bara det han inte kan-

  59. -och vad bra vi ändå har klarat oss,
    mitt uppe i det här.

  60. Jag orkade börja ta hem
    mina kommunikationshjälpmedel.

  61. Framför allt var det talande hjälpmedel
    som blev hans grej.

  62. Det som just jag var expert på. Talande
    hjälpmedel.

  63. Han fick hem
    ett hjälpmedel med ett rutnät på-

  64. -med bilder
    där vi hade spelat in meddelanden.

  65. Det som i dag hade varit en
    kommunikations-app hade vi där hemma.

  66. Alfred älskade det. Han tryckte
    och lyssnade, tryckte och lyssnade.

  67. Många hade kunnat tänka:
    "Vad håller du på med, Gunilla?"

  68. "Det ser meningslöst ut. Ett barn
    med autism som sitter och ekar."

  69. Men jag känner Alfred. Jag såg
    att det inte bara var ett eko-

  70. -utan att han var jättefokuserad.

  71. Det var nu han kom på vad språk var.

  72. Innan det hade språk varit det här
    mumlet som var när ni kom in här.

  73. Man hör bara "bla, bla, bla"-

  74. -eller "diddi-liddi-liddi-lä",
    som han sa-

  75. -för det var så han tyckte att
    det lät. Som när man åker utomlands.

  76. Han började förstå. Det är inte bara
    "diddi-liddi-lä", utan olika saker.

  77. Jag trycker, och det låter olika.

  78. Samtidigt är det också samma. När
    vi pratar, låter det väldigt olika-

  79. -men när man trycker där, är det samma
    röst och ord som upprepas.

  80. Nu började han få ihop det.
    Vad är språk, egentligen?

  81. Det betyder nåt.
    Det hör ihop med bilden.

  82. En morgon kom han upp till mig och
    tryckte: "Glass. Jag vill ha glass."

  83. Jag sprang ner, öppnade frysen
    och gav honom en glass.

  84. Vad ska jag göra? Jag var helt till mig.
    Jag lade mig, och låg på spänn.

  85. Efter fem minuter var han där igen.
    "Glass. Jag vill ha glass."

  86. Det blev väldigt mycket glass
    den dagen, kan jag säga.

  87. Nu hade han faktiskt
    knäckt språkets gåta.

  88. En av de finaste uppfinningarna
    vi har, om man kan kalla det det.

  89. Det är nåt vi utvecklat under
    en väldigt lång tid i vår evolution-

  90. -men nånstans är det en uppfinning,
    också.

  91. Nu kom han på vad detta var.

  92. Inte så långt efteråt började han förstå
    också vad tecknen var.

  93. Tecken hade han fått
    av mig och förskolan.

  94. Ända sen han var två år, eller ett, hade
    vi hållit på.

  95. Men det var lite som "diddi-liddi-lä"
    - nånting som folk bara gjorde.

  96. Han förstod inte hur det funkade.

  97. Men nu började han förstå: "Aha, man
    kan använda det också i samspelet!"

  98. Ganska snabbt efter det började han
    också att prata mer och mer.

  99. Han tryckte på sin apparat också,
    och imiterade den-

  100. -och började lära in språk
    på det sättet.

  101. Där står vi, säger jag som forskare som
    håller med evidensfrågan.

  102. Det är så vi ska jobba.
    Där hade jag tur.

  103. Vi ska jobba med ett mångfacetterat
    kommunikationsstöd för att få i gång.

  104. Vi ska börja så tidigt som möjligt. Jag
    hade kunnat börja tidigare-

  105. -men det är aldrig för sent att få
    en bättre kommunikationssituation.

  106. Det är jätteviktigt.
    Det har vi också belägg för.

  107. Alfred kom i gång med sitt prat.
    Efter några år pratade han så mycket-

  108. -att vi började tänka
    att det var bättre förr.

  109. Det är naturligtvis
    ett stående skämt vi alltid har-

  110. -men ibland känns det så, som i går när
    jag finputsade de här bilderna.

  111. Då pratade han
    om sitt specialintresse.

  112. Hans nuvarande specialintresse
    är nämligen "Biggest loser"-

  113. -de två första säsongerna i Sverige.

  114. Han kan alla deltagare och precis vad de
    har vägt i de olika programmen.

  115. Han tycker det är jätteintressant.

  116. Det informerade han mig om hela kvällen
    i går, när jag gjorde detta.

  117. Jag fick faktiskt säga till honom:
    "Alfred, nu måste mamma jobba lite."

  118. Så kan det vara.

  119. Alfred pratar mycket nu, men han har
    ändå stora kommunikationssvårigheter.

  120. Jag tar honom till hjälp för att visa
    att han behöver kommunikationsstöd.

  121. Ibland tänker vi: "Det finns ju
    de med autism, som inte pratar"

  122. De behöver kommunikationsstöd-

  123. -"AKK", alternativ
    och kompletterande kommunikation.

  124. Sen finns det de
    som kommit i gång med pratet.

  125. De behöver "tydliggörande pedagogik".
    Jag gillar inte den ensidiga termen.

  126. Det är nåt vi gör tillsammans. Man inte
    bara tydliggör informationen.

  127. Han behöver verkligen fortfarande
    kommunikationsstöd.

  128. Många personer inom autismspektrat
    behöver kommunikationsstöd.

  129. När behöver han det? Som Paula sa:

  130. När hon pratar om sig och sitt behöver
    hon absolut inte det-

  131. -och när Alfred
    pratar om sina specialintressen-

  132. -förstår och kan han mycket mer
    än jag. Så är det givetvis.

  133. Men när vi ska prata om andra saker,
    där han inte vet så mycket än-

  134. -då är han hjälpt av att vi jobbar med
    visuella strategier, som vi valt.

  135. Att jag är tydlig med min kropps-
    kommunikation, talar långsammare-

  136. -och kollar in honom lite mer.

  137. Jag behöver, när vi
    ska prata om lite allvarligare saker-

  138. -för att vara mer säker på
    att han har förstått-

  139. -och att jag också
    ser att han förstår...

  140. Då brukar jag
    använda metoden "samtalsmatta".

  141. Hur många är det
    som känner till samtalsmattan?

  142. "Gött!"

  143. Vad kan det ha varit? 40 procent?
    Då blir jag jätteglad.

  144. För er andra som inte gör det...
    Det är en sån himla bra metod.

  145. ...så visar vi det.

  146. I vissa situationer
    har Alfred väldigt svårt.

  147. Till exempel
    utvecklingssamtalen i skolan.

  148. "Nu ska vi prata om skolan och ställa en
    massa frågor om olika saker."

  149. Hans engagemang att genomföra sam-
    talet, som Paula sa, är inte stort.

  150. Jag och läraren har ett engagemang.

  151. Han tycker att det är jobbigt,
    som de flesta ungdomar gör-

  152. -när vi vuxna ska sitta och prata
    om dem och deras skola.

  153. Vi använder dem på daglig verksamhet.

  154. En del av hans daglig verksamhet-
    personal är här. Jätteroligt!

  155. De använder metoden för att kunna
    utföra genomförandeplaner och så.

  156. Situationen jag ska berätta om nu
    kommer från gymnasiet.

  157. Hans första starka, egna val i livet-

  158. -var att välja gymnasiet i Alingsås.

  159. Vi bor i Lerum,
    så det var inte det naturliga valet.

  160. Jag förstår att han valde Alingsås.
    Han fick, varje år sen han var sex-

  161. -åka till Alingsås
    och gå på gymnasiekabarén.

  162. Det måste ju vara det bästa gymnasiet.
    Titta vad roligt de har!

  163. Man får stå på en scen och sjunga. Alla
    är glada, och det är applåder.

  164. "Den skolan vill jag gå på."

  165. Vi kom dit på en visning av skolan.

  166. Jag blev jätteglad,
    och kände: "Åh, vad rätt det var!"

  167. De visade den "goa" värdegrunden
    i vartenda ord de sa-

  168. -på öppet hus-aktiviteten de hade.

  169. Jag tänkte på Alfred och varför han
    ville gå, och på det här med kabarén.

  170. En skola som kan sätta upp en sån
    bra kabaré, måste vara jävligt bra.

  171. Det var den också.
    Det var en jättebra skola.

  172. De skulle flytta från centrum-

  173. -och inkluderas på det vanliga gymnasiet
    i utkanten av Alingsås.

  174. Det visste Alfred
    när han valde skola.

  175. Farkosten ska flytta till Alströmer.

  176. "Jag vill gå på Alströmer!". Han ville
    gå på den härliga kabaréskolan.

  177. En dag ringde Lena, hans lärare.

  178. Det hade bara gått några månader.
    Det var november.

  179. Hon sa: "Det är nåt med Alfred. Han är
    inte så glad som han brukar vara."

  180. "Har det hänt nåt där hemma?"

  181. Jag gick i gång på alla cylindrar, för
    det hade inte hänt nåt hemma.

  182. Vi hade inte märkt nånting där hemma.

  183. Vårt samtal spånade vidare på vad
    det kunde vara. Vi spånade om skolan-

  184. -men jag var också orolig
    över att han åkte tåg själv.

  185. Han förstår inte onda avsikter. Vem som
    helst kan säga "följ med här".

  186. Tankarna gick i gång. "Är det några
    ungdomar eller vuxna? Vad händer?"

  187. Lena sa efter en stund: "Kan det vara
    flytten till Alströmer?"

  188. Ja, det kan det kanske vara.

  189. Vi bestämde att vi skulle ta reda på vad
    det var, med samtalsmatta.

  190. Vi planerade tillsammans.
    Det var olika samtalsämnen.

  191. Det är en visuell struktur här,
    ett visuellt ramverk.

  192. Man kan ha en matta, en "talking mat".
    Metoden är från Skottland.

  193. Även i Skottland används "Borris".

  194. Sveriges billigaste kommunikations-
    hjälpmedel. Fyra kronor på Ikea.

  195. De måste undra på Ikea, varför vi
    går omkring med högar av dörrmattor.

  196. Eftersom vi är så många som håller på
    med metoden, måste de börja undra.

  197. Vi har försökt få pengar av Ingvar
    Kamprad till forskningsstudier-

  198. -men vi har inte nått fram till honom.
    Han skulle nog gilla det här.

  199. Här har vi en värderingsskala.
    Det är svårt att se där bak.

  200. Personer med autism förstår ansikten.
    Jag vill bara säga det.

  201. Det här stöter man ofta på,
    senast i går.

  202. "Det kan vi inte använda för folk med
    autism. De förstår inte ansikten."

  203. Nej. Är det nåt som är djupt inrotat i
    våra kroppar och i våra hjärnor-

  204. -så är det att förstå ansikten.

  205. Alfred förstod tidigt, långt innan han
    kunde prata, våra ansikten.

  206. Han var utlämnad till våra ansikten, för
    han förstod inte det runtomkring.

  207. Vad vi sa, och hur det passade ihop med
    det som nyss hände.

  208. Det är svårt för personer med autism-

  209. -men de känner in våra känslor
    genom våra ansikten-

  210. -och är utlämnade till det utan
    kommunikationsstöd. Det är viktigt.

  211. Sen har de kanske svårt att benämna
    ansikten. Vad heter den här? Glad.

  212. Att sätta språkliga etiketter,
    det är en svårighet-

  213. -och att förstå det som hände-

  214. -men att tolka ansikten finns bevarat
    hos de flesta med autism.

  215. Vissa har störningar
    i de hjärnsystemen också-

  216. -men det är inte där autismen sitter, i
    att förstå ansikten.

  217. Är ni med? Det här är jätteviktigt.

  218. Bra. Härligt att få
    en sån bekräftelse, också...

  219. Ansikten har vi här. Det kan vara
    en mer varierad ansiktsskala-

  220. -om personen är på en kognitiv nivå där
    den vill ha mer skalsteg.

  221. Det kan man stöta på ibland.
    Här har jag samtalsämnet.

  222. Här handlade samtalsämnena,
    när det gällde Alfred, om...

  223. Lenas ämnen handlade om skolämnena,
    kamraterna, lärarna, rasterna.

  224. Hon gjorde en mängd olika mattor.

  225. Man lägger samtalsämnet där, och man
    har förberett frågor som berör det.

  226. Man frågar Alfred olika saker. "Vad
    tycker du om resorna till Alströmer?"

  227. Det lade ju han här borta.

  228. Ni kan nästan förstå vart det barkar.
    Nästan allting som handlade om...

  229. Han hade kommit i gång så bra
    på Farkosten i centrala Alingsås.

  230. Alla bilder som handlade om kamrater,
    skolämnen och lärare, hamnade här.

  231. Nån enstaka, när kamrater bråkar,
    hamnade här-

  232. -men allting om Alströmergymnasiet
    hamnade på den här sidan.

  233. Jag gjorde också en matta hemma,
    och fick inte att det var nånting.

  234. Då kunde vi veta
    att det handlade om den här flytten.

  235. De hade börjat prata lite grann
    om flytten.

  236. Ofta, för personer med autism, är
    "att prata bara lite grann" att oroa.

  237. Då ska vi inte backa och inte prata
    nånting. Oftast är det inte så.

  238. Vi ska dra på och
    ge all information som de behöver.

  239. Alfred vill veta nästan allt
    från början, för att ha kontroll.

  240. Vi ger alldeles för ofta för lite
    information till personer med autism.

  241. Man säger att det stressar dem. De får
    inte veta för mycket i förväg.

  242. Vi gissar för ofta åt det hållet. Ofta
    behöver de mer information.

  243. De behöver ett dagsschema, men också
    ett vecko-, månads- och årsschema.

  244. Det är mitt förhållningssätt
    och den grundinställning vi ska ha.

  245. Det vill ju vi också ha, eller hur? De
    har också rätt till det.

  246. Alfred har dessutom,
    när det är känsliga saker-

  247. -när han är bekymrad över nåt...

  248. Då har han jättesvårt att prata.

  249. Han har svårt att få fram sin röst...

  250. ...som många av oss andra,
    normalstörda, har också.

  251. Jag behöver prata mycket när jag mår
    dåligt. För mycket, tycker min man-

  252. -som är mer typen att vi pratar
    om det, men nu är vi färdiga.

  253. Vi är jätteolika, alla vi här också-

  254. -men många med funktionsnedsättning
    har svårt att prata med känslopåslag.

  255. Det är viktigt att veta.

  256. Och därför,
    fast de har jättemycket prat-

  257. -kan ett visuellt stöd
    hjälpa jättemycket.

  258. Bilden neutraliserar också, och
    underlättar att prata om svåra saker-

  259. -så jag vill varmt rekommendera
    att använda visuella strategier-

  260. -när det är
    mycket känslor inblandade-

  261. -och för att utreda situationer
    som är laddade, känsliga, svåra-

  262. -och för myndighetspersoner,
    som IVO, som ska hålla på och utreda-

  263. -att de använder
    såna här metoder också.

  264. Vi hade faktiskt IVO i Göteborg
    på besök, och pratade om det.

  265. Det här är en jätteviktig metod.

  266. Den sprids, som vi såg på antalet
    handuppräckningar, ganska mycket.

  267. Jag har tagit Alfred till hjälp för att
    förmedla mycket av mitt budskap.

  268. Tack, Alfred.

  269. Jag har lite mer innehåll
    att förmedla.

  270. Kommunikation ska jag prata mer om
    - rätten till kommunikation-

  271. -länken mellan
    kommunikation och utmanande beteende-

  272. -och mer exempel på
    kommunikationsstöd, förutom mattan.

  273. Ni ska få se lite film också.

  274. Kommunikation
    är verkligen jätteviktigt.

  275. Vi är sociala varelser.
    Vi är födda för att kommunicera.

  276. Vi är riggade med utrustningen.

  277. Många av er har säkert sett filmer,
    eller provat själva i verkligheten-

  278. -att från det ögonblick man föder eller
    när man har torkat av bebisen-

  279. -få dem att imitera miner-

  280. -som att räcka ut tungan eller gapa och
    så vidare.

  281. Varför är det så djupt nedrotat?

  282. Jo, därför att samarbete och samspel-

  283. -är vårt släktes överlevnad.

  284. Vi är ganska mesiga,
    var och en av oss-

  285. -men tillsammans
    kan vi göra stora saker.

  286. Vi kan göra hemska saker också.
    Vi kan arrangera krig-

  287. -och hitta på uppfinningar
    som kan förstöra vår värld.

  288. Men det är kommunikationen som är
    vår chans att göra det bra för oss.

  289. Därför är vi födda med detta. Samarbetet
    är människans överlevnad-

  290. -och för att kunna samarbeta
    har vi uppfunnit det här med språket-

  291. -som vi också är riggade för
    redan från start.

  292. Det är så viktigt för oss att
    bli bekräftade och sedda i samspelet.

  293. Vi mår dåligt av
    att inte kunna kommunicera.

  294. När man gjort undersökningar på
    personer med funktionsnedsättningar-

  295. -där personer med autism
    är en sån grupp man gjort studier på-

  296. -så kan vi se att den variabeln
    som kommer fram väldigt mycket-

  297. -när man tittar på vad som avgör
    om en vuxen person med autism-

  298. -har en god livskvalitet
    och delaktighet i sin livssituation-

  299. -handlar mycket om kommunikation
    och hur den var när man var liten.

  300. Den predicerar,
    den förutsäger framtiden.

  301. Det är jätteviktigt för er som sitter
    här att ha kommunikation i fokus-

  302. -när ni jobbar
    med personer med autism.

  303. Om ni satsar mycket på det
    bidrar ni till ett bättre liv-

  304. -för de här personerna.

  305. Jag skulle önska att det fanns fler
    logopeder ute i olika verksamheter.

  306. Det är den yrkesgrupp
    som kan mest om kommunikationsstöd.

  307. Vi ska inte vara nån filur
    på nåt sjukhus, som gör nåt test.

  308. Ut med oss mer i verksamheterna.

  309. Det går åt det hållet, och
    jag vill knuffa på den utvecklingen.

  310. Att man är en resurs
    för att vägleda och handleda-

  311. -kring kommunikationsstöd
    och kommunikation.

  312. Det är viktigt att tänka på, också...
    Vänta ska vi se här.

  313. Det finns tre sidor. Det var jag
    inne på när jag pratade om Alfred.

  314. Det handlar om
    att vi behöver förstå varandra-

  315. -vi behöver uttrycka oss
    mellan varandra...

  316. Ett problem är
    att vi har hittat det här med talet.

  317. Vi tror att människor
    använde mycket tecken från början.

  318. När vi uppfann språket
    var det tecknen som vi hade.

  319. Men vi kom på
    att talet var fiffigare-

  320. -därför att med tal
    kunde vi lära varandra mycket mer.

  321. Man kan lära varandra mycket med
    tecken, men bara så länge man ser.

  322. Här uppe i norr är det mörkt en stor del
    av dygnet, vissa årstider.

  323. Men nu kunde vi, när vi uppfunnit talet,
    berätta vad som hänt på dagen-

  324. -vad man skulle passa sig för,
    och ha trevligt tillsammans.

  325. Då gick vi över till tal.
    Det var jättebra, förutom att-

  326. -det är en avancerad sak,
    att lära sig tala.

  327. Det är därför det tar så många år, även
    för vanliga barn.

  328. Det är 150 muskler
    som vi ska samordna-

  329. -i ett otroligt tempo.

  330. På en sekund
    hinner jag säga flera ord till er-

  331. -speciellt om en stund, när jag
    får ännu mer bråttom än jag har nu.

  332. Därför har många med funktions-
    nedsättning och inom autismspektret-

  333. -problem med att få i gång sitt tal-

  334. -fast de inte har några förlamningar
    eller nåt i sin mun.

  335. Många förstår rätt mycket språk-

  336. -men de kan själva
    inte tala med sin mun.

  337. Det beror på en ganska okänd
    problematik som heter "dyspraxi".

  338. Det betyder att man har svårt
    att styra sina rörelser med viljan.

  339. Jag var så fascinerad, när jag
    gick min utbildning till logoped-

  340. -av det här med dyspraxi
    att jag fördjupade mig i det.

  341. Jag jobbade med folk som fick stroke
    och så, där vi kände till dyspraxi.

  342. Jag jobbade halvtid
    på en neurologklinik i Borås-

  343. -och halvtid på en barnlogoped-
    mottagning med väldigt svåra barn.

  344. Då såg jag: Många av barnen har
    dyspraxi! Det pratade man knappt om.

  345. Många med autism har dyspraxi - svårt
    med den viljemässiga styrningen.

  346. Då blir det också svårt
    med handtecken.

  347. Man har svårt att styra sina händer.

  348. Det är dock lite lättare, för vad gör
    man med händerna? Jo, man ser dem.

  349. Alltså kan jag styra lite
    med mina ögon.

  350. Det är ofta en stark kanal
    hos personer med autism.

  351. Inte hos hundra procent, men hos
    många procent, är det en stark kanal.

  352. Ibland blir personer med autism
    anklagade för...

  353. Vi tycker att de är så slarviga,
    och så vidare.

  354. Det är de inte, utan de har svårt
    med sina handrörelser.

  355. De har dyspraxi.
    De tecknar så gott de kan.

  356. Personer med funktionsnedsättning
    har inte råd med slarv.

  357. Det är oss normalstörda förunnat,
    att kunna slarva.

  358. Vi ska inte prata om slarv
    eller att de måste skärpa till sig.

  359. De gör sitt bästa,
    utifrån de möjligheter de har.

  360. Så dyspraxi är jättevanligt.

  361. Språket har också en viktig funktion när
    man kommunicerar med sig själv.

  362. Det är också nåt vi inte tänker på, hur
    mycket vi planerar.

  363. Ni hör mig
    och tar in det jag pratar om-

  364. -men nånstans
    har ni en tanke på kvällen.

  365. "Ska vi gå ut på stan efter bubblet, och
    ta ett glas och äta lite gott?"

  366. "Jag behöver ringa hem",
    kanske några tänker.

  367. Det är en massa saker som försiggår
    i era hjärnor, olika scener.

  368. Där är talet och språket
    aktivt hela tiden.

  369. Om man inte har
    en fullgod språkfunktion-

  370. -har man svårare att utföra
    de här inre aktiviteterna.

  371. Det är talet som gör det här, mycket.

  372. Om man gör blodflödesmätningar
    eller magnetkameraundersökningar-

  373. -så ser man att era
    tal- och språkzoner är jätteaktiva-

  374. -när ni planerar
    och föreställer er saker.

  375. Den inre kommunikationen-

  376. -är kommunikationens och språkets
    tredje sida.

  377. Nåt vi glömmer ibland, men lyckligt- vis
    kan bra inom autismvärlden-

  378. -då det är vanligt att ha svårt med inre
    föreställningarna inom autism.

  379. Att ha svårt med det
    ingår i diagnoskriterierna.

  380. Det är de tre sidorna
    i kommunikation och språk.

  381. Sen är det en grej med kommunikation
    och språk som gör det extra svårt.

  382. Det är att det drabbar oss partner.
    Kommunikation gör vi tillsammans.

  383. Det är definitionen av kommunikation,
    "communicare"-

  384. -är att göra gemensamt.

  385. Ett kommunikationsproblem är aldrig
    bara personen med autisms problem-

  386. -utan vi är ju en del
    i kommunikationen.

  387. Vi som partner. Det är en viktig del.

  388. Eftersom vi hela tiden
    smittar varandra i samspel-

  389. -och är riggade, från att vi föds, för
    att ta in signaler från varandra-

  390. -så är det så att när ett barn föds och
    har en avvikande kommunikation-

  391. -blir jag som förälder
    direkt drabbad av det också.

  392. Det finns mycket forskning när vi
    har filmat... Jag har också gjort så.

  393. Vi har filmat föräldrar som har
    barn med funktionsnedsättning-

  394. -bland annat autism.

  395. Då kan man se att man tar lite...

  396. Vi kommunicerar lite färre tillfällen
    med barn med funktionsnedsättning.

  397. Om jag tänker tillbaka... Jag kunde
    komma på mig själv med Alfred:

  398. "Men, Gunilla! Du pratar ju inte
    så mycket med honom, som med Lisa!"

  399. Jag kunde komma på det. Det var ju för
    att han inte pratade med mig.

  400. Vi smittar varandra i samspelet.

  401. Om det var tio färre tillfällen
    per dag, om vi säger det-

  402. -då blir det en kumulativ effekt.
    Det blir sjuttio gånger på en vecka.

  403. På en månad blir det 350 tillfällen-

  404. -och på ett år
    är vi uppe i 4 000 tillfällen.

  405. Det blir ganska mycket mindre
    samspelserfarenhet.

  406. Man får mindre samspelserfarenhet
    när man har en funktionsnedsättning.

  407. Det blir också lätt så när jag väl
    pratar, som förälder eller personal-

  408. -till en person som kommunicerar
    annorlunda, att det händer nåt annat.

  409. Då blir vi ofta lite för styrande
    i vår kommunikationsstil.

  410. Det är inte för att vi vill styra
    och ställa, men varför är det så?

  411. Jo, för att
    vi är riggade för kommunikation.

  412. Vi är riggade för samspel och
    turtagning. Vi vill så gärna lyckas.

  413. Jag vill att Alfred ska kunna svara och
    prata med mig.

  414. Jag vill att han ska kunna svara
    på den där frågan som jag ställer.

  415. Det vill jag väldigt gärna.

  416. Då ställer jag den, och vad händer? Ni
    känner igen det.

  417. Ni är för många
    för att jag ska kunna be er svara.

  418. Man ställer ofta en fråga till.

  419. Ofta ställer jag en ny fråga.
    Kanske kan personen svara på den?

  420. Då har jag ställt två frågor-

  421. -till nån som har svårt
    med språklig bearbetning.

  422. Vad gör jag sen?
    Sen svarar jag ofta själv.

  423. Jag fyller turen. Jag vill så gärna få
    till turtagningen att jag tar den.

  424. Det är en drift vi har.

  425. Det här blir tillsammans en negativ
    spiral. Det är tråkig information.

  426. Men nu kommer jag till den positiva
    informationen. Den går att bryta.

  427. För alla vi, som sitter här,
    är födda med en kurs.

  428. Den kursen är
    hur man lär barn att kommunicera.

  429. Problemet med nedärvd kunskap
    är att vi inte är medvetna om den.

  430. Det gäller att bli medvetna om
    att vi lätt gör på det här sättet-

  431. -och att det ni ska göra i stället
    är att lära er vänta in mer.

  432. Vi måste låta samspelet ta mer tid.

  433. Vi måste vänta in personer med
    funktionsnedsättningar och autism.

  434. Detta är en av de få saker
    jag kan stå här som logoped och säga-

  435. -att vi har mycket bevis för.

  436. Då kommer personer med autism...
    Det blir mer samspel.

  437. Det blir mer turtagning.
    Det blir bättre språkutveckling.

  438. Det blir mer språk och det blir bättre
    livskvalitet och delaktighet.

  439. Så vi kan bryta spiralen.

  440. Vad ni gör i samspelet,
    det är där det börjar.

  441. Det är det allra viktigaste
    kommunikationsstödet.

  442. Ni ska också lära er
    att räkna tyst till tjugo.

  443. Eftersom några börjar se trötta ut, ska
    ni få göra en praktisk övning.

  444. Två och två frågar ni:
    "Vad heter du?".

  445. För alla vet ju inte... Ibland
    känner ni den som sitter bredvid.

  446. "Vad heter du?" Sen väntar ni
    tjugo sekunder innan ni svarar.

  447. Ni räknar tyst till tjugo och ser
    hur långt det är i mänskligt samspel.

  448. Det är så länge många med funktions-
    nedsättning behöver. Sen byter ni.

  449. Tack.

  450. Ni märkte att det var lång tid, va?
    Men det är jätteviktigt.

  451. När jag säger nåt,
    nåt händer runtomkring...

  452. Personer med autism har svårt
    för det vi kallar "central koherens".

  453. Att utifrån en mängd informations-
    källor hitta kärnan i det som sades.

  454. Man behöver mer tid, och man behöver
    tänka ut: "Hur vill jag svara?"

  455. Sen ska jag gå igenom hela det
    vi med ett snyggt namn kallar-

  456. -"de exekutiva funktionerna" också, och
    få ut det här.

  457. Då är tjugo sekunder inte så länge-

  458. -men i dagligt samspel och i dag
    när vi har ett väldigt snabbt tempo-

  459. -så är det nåt vi måste jobba med.
    Vi måste försöka få ner tempot.

  460. Man ska inte ta upp mobiltelefonen och
    räkna till tjugo där-

  461. -utan det är den här minen vi ska ha.

  462. Jag förväntar ett svar från dig.

  463. Men inom autismspektrum,
    som vi har varit inne på...

  464. Vissa inom autismspektrum har svårt
    med den här starka signalen.

  465. Det finns en jättezon
    i den här hjärnhalvan-

  466. -som är gjord bara för
    att ta emot signaler från ansiktet.

  467. Där vet vi, från färsk forskning
    från bland annat Gillbergcentrum-

  468. -att en del personer med autism
    har överstimulans i de zonerna.

  469. Det är inte understimulans,
    utan det är överstimulans.

  470. Det har personer med asperger
    och autism sagt i flera år till oss.

  471. "Det är jättestarkt.
    Det gör ont när du tittar på mig."

  472. Det ser vi nu neurologiskt
    i hjärnundersökningar.

  473. Men det gäller inte alla.
    Det gäller definitivt inte min son.

  474. Han har älskat ögonkontakt
    ända sen han föddes.

  475. Så det är väldigt olika,
    men viktigt att känna till.

  476. Annars är det en jätteuppmuntrande
    signal, som vi människor älskar.

  477. Vi hade ju Erik som pratade om det här.
    De flesta ville ha den där gula.

  478. Den gula eller den gröna som log så där.
    Det är så vi vill bli bemötta.

  479. Vi kan alla göra en skillnad. Det är ett
    av de viktigaste budskapen i dag.

  480. Mer tid, mer positiv förväntan.

  481. "Förväntansfull väntan",
    kallar vi den strategin.

  482. "Uggla-strategin" kallar vi den ibland
    på föräldrautbildningar.

  483. Det finns en stark länk mellan
    utmanande beteende och kommunikation.

  484. Det är jättefrustrerande
    att inte förstå.

  485. Det är jättefrustrerande
    att inte kunna uttrycka sig.

  486. Egentligen... Utmanande beteende
    i form av självskadande beteende-

  487. -eller utagerande beteende
    är ju en typ av kommunikation-

  488. -för det är kroppskommunikation. Du tar
    till kroppen när du inte har ord.

  489. Det är kommunikation. Det är
    väldigt viktigt att se det här.

  490. Att komma i gång så tidigt som möjligt
    med kommunikationsstöd, AKK-

  491. -är bland de viktigaste sakerna
    vi vet utifrån forskning.

  492. Som jag berättade kring Alfred: Det tar
    inte bort möjligheten till tal-

  493. -utan det utökar
    och underlättar talutvecklingen.

  494. Det är viktigt.
    De flesta känner nog till det.

  495. Vi måste vara säkra på det,
    och vi har evidens för det.

  496. Vi har vetat det från praktik länge, och
    allt mer forskning visar det.

  497. Oavsett om det är tecken-
    kommunikation, talande hjälpmedel-

  498. -eller om det är bilder - PECS eller nån
    annan bildmetod vi jobbar med-

  499. -som pekprat som jag visade här,
    så underlättar det talutvecklingen.

  500. Kombinationer av kommunikations-
    stödjande insatser verkar vara bäst.

  501. Kommunikation försiggår på olika plan
    med olika kanaler hela tiden.

  502. Det behöver vi stötta upp
    för personer med autism.

  503. Det ska inte vara autistiskt, att man
    bara väljer en sak. Det är inte bäst.

  504. Utan mer är oftast bättre. Så är det.

  505. Kom i gång tidigt, men som jag sa: Det
    är aldrig för sent heller.

  506. Det är viktigt.

  507. I år, i januari,
    kom socialstyrelsens rapport-

  508. -och i morgon kommer Marjana
    från socialstyrelsen-

  509. -att prata mer om den här rapporten.

  510. Jag fick vara med i expertgruppen
    och lära känna trevliga personer.

  511. Petra Björne har en enorm kunskap
    som hon delar med sig av i morgon.

  512. Här kan man säga att kommunikation
    och kommunikationsstöd-

  513. -går som en röd tråd genom hela
    rapporten. Det är en jätteviktig sak.

  514. Det saknas, tyvärr...

  515. Jag är glad att det nu finns
    en satsning på LSS-verksamheter-

  516. -och vi har en stor efterfrågan
    på utbildningar från vårt center.

  517. Det är jag glad för, för det behövs.

  518. Det har varit för dålig kunskap
    om AKK i de här verksamheterna.

  519. Vi jobbar med kommunikation, och så är
    det nån bild på nåt schema-

  520. -eller så kan en personal
    några tecken.

  521. Det får inte vara så här.
    Vi har verksamheter-

  522. -som är gjorda för de här personerna-

  523. -där majoriteten har nån typ
    av kommunikationssvårighet.

  524. Då måste det ingå från början...
    Det är inget man plockar in-

  525. -för att man råkar få nån som har behov
    av AKK, eller bilder med sig.

  526. Det här ska vara riggat från början
    i verksamheten. Det ska jag prata om.

  527. För den som vill läsa mer
    har jag en bild med.

  528. Bilderna läggs upp på AAF:s sida,
    så ni kan ladda hem dem om ni vill.

  529. För den som vill läsa mer
    om forskning när det gäller just AKK-

  530. -och länken till utmanande beteende-

  531. -så har ni
    en jättefin sammanläggningsartikel-

  532. -där man får
    en snygg sammanställning av det hela.

  533. Det är ju alltid väldigt tacksamt-

  534. -så man slipper läsa de 54 studierna det
    baserades på. Man kan läsa en.

  535. Har alla rätt att kommunicera?

  536. Det har ju Erik pratat om
    så bra på förmiddagen.

  537. Ni är med på det. Det är självklart
    att vi har rätt att kommunicera.

  538. Det står ju i vår lag,
    och vi har redan från...

  539. I FN:s konvention från 40-talet står det
    att vi har rätt att uttrycka oss.

  540. Men ändå har vi
    tagit fram nya konventioner inom FN-

  541. -för vi har märkt att de svagaste
    grupperna behöver mer skydd och stöd.

  542. Vi har barnkonventionen-

  543. -och konventionen för personer med
    funktionsnedsättning, som Erik sa.

  544. I barnkonventionen
    har kommunikationsdelarna-

  545. -en väldigt stor del
    i själva konventionstexten.

  546. Så rätten till inflytande,
    rätten att få information-

  547. -rätt till lika värde,
    rätt att må bra-

  548. -ska också omfatta
    barn med funktionsnedsättning.

  549. En artikel säger att det inte bara
    gäller dem utan funktionsnedsättning-

  550. -utan det gäller alla barn,
    också dem med funktionsnedsättning.

  551. Barnkonventionen ska bli svensk lag.
    Från nästa år är det, va?

  552. Det är jätteviktigt för oss
    som jobbar med funktionshinder-

  553. -och är föräldrar, att bevaka det.

  554. Vi har en konvention till,
    som är mycket mer okänd.

  555. Hur många kände till konventionen för
    personer med funktionsnedsättning?

  556. Det är färre än som
    kände till samtalsmatta. Förstår ni?

  557. Färre händer räcktes upp än
    för samtalsmatta. Det är ganska illa.

  558. Det är bra att många kände till
    samtalsmatta, men det är ganska illa.

  559. 2009, i januari, klubbade riksdagen att
    Sverige ska skriva under...

  560. Eller vi skrev under tidigare,
    men vi ratificerade det 2009.

  561. Den innehåller femtio artiklar.

  562. De fyra första är jätteviktiga, för där
    definieras alla ord och begrepp-

  563. -som används sen, till exempel ordet
    "kommunikation" och ordet "språk".

  564. Vad menas när man säger att man har
    rätt till kommunikation? Är det tal?

  565. De är jätteviktiga att läsa.

  566. Där kan jag säga, att i artikel två-

  567. -så står det
    att det inte är bara tal.

  568. Det står teckenspråk och punktskrift-

  569. -och också alternativ och kompletterade
    kommunikation, AKK.

  570. Det räknas också
    som en form av kommunikation.

  571. Man har rätt att uttrycka sig.

  572. En annan intressant sak
    som är viktig att veta-

  573. -är att vilket AKK-sätt
    som man vill använda-

  574. -typ tecken och talande hjälpmedel, är
    inte upp till en verksamhet.

  575. Jag äger själv den beslutsrätten,
    att välja AKK-sätt.

  576. Det är jätteviktigt.

  577. Min upplevelse är att det de senaste
    åren har blivit bättre i Sverige-

  578. -att man anpassar sig mer
    efter individen-

  579. -men vi har haft mycket: "Här jobbar vi
    med ditten, och här med datten."

  580. Så får det inte vara,
    enligt den här konventionen.

  581. Det är personen själv-

  582. -tillsammans med förälder
    eller god man-

  583. -som får vara med och bestämma
    vad som ska gälla.

  584. Det står också att användning av AKK
    ska underlättas och befrämjas.

  585. Man ska få tillgång till hjälpmedel,
    till exempel.

  586. Det står många bra saker.

  587. Det står, för er som jobbar i skolan-

  588. -om kunskap, att man har rätt
    att få undervisning på AKK.

  589. Alltså på det sätt som gör att man bäst
    kan tillgodogöra sig kunskapen.

  590. Det står speciellt nämnt om AKK
    och om teckenspråk och punktskrift.

  591. Det står att det ska finnas
    personal i skolan som kan AKK.

  592. Så vet jag
    att det tyvärr inte är överallt.

  593. Men det ska det finnas.

  594. Det är inte lag än, som
    barnkonventionen är på väg att bli-

  595. -men all praxis och framtida
    lagstiftning ska ta färg av detta.

  596. En lag vi fick förra året
    var den nya patientlagen.

  597. Jag har jobbat inom sjukvård och är
    bekant med den. Där står det också-

  598. -att patienten har rätt
    att få information.

  599. Den har rätt att få information
    som den förstår.

  600. Vi i sjukvården måste kontrollera...

  601. Det duger inte att säga
    att man gett patienten information.

  602. Jag måste tillförsäkra mig om att
    personen med funktionsnedsättning...

  603. De nämns speciellt i patientlagen.

  604. Det är mycket starkare när det gäller
    barn och funktionsnedsättning.

  605. Man har rätt
    att besluta om sin egen vård.

  606. Det betyder att all sjukvård
    måste jobba mer med AKK.

  607. Vi har jättestora grupper
    som har svårt med kommunikation.

  608. Alla som har svårt med språket
    och med att förstå sjukvårdskulturen-

  609. -och den växande populationen med
    äldre som också har svårt att ta in-

  610. -den avancerade information
    som ofta sjukvårdsinformation är.

  611. Alla är vi kognitivt nedsatta
    i sjukvårdssituationer.

  612. Man står med en hög kläder
    och undrar vad de sa.

  613. Funktionshinderskonventionen
    är jätteviktig.

  614. Kolla gärna in den.
    Ni fick en länk av mig.

  615. Det är tungt att läsa den från A till Ö.
    Översättningen har långa meningar.

  616. Man kan knappt förstå. Den är
    mycket bättre att läsa på engelska.

  617. Det är en jättedålig översättning.

  618. Ett dokument vi har jobbat med...

  619. Även om vi är så glada
    i de starka skrivningarna-

  620. -kring rätten till kommunikationsstöd i
    funktionshinderskonventionen-

  621. -så när vi ska bli mer konkreta
    och komma ner på golvet-

  622. -och verkligen
    jobba med kommunikationsstöd-

  623. -och kommunikativa rättigheter
    i vardagen-

  624. -då finns det ett annat dokument
    som det amerikanska logopedförbundet-

  625. -ihop med olika intresse- organisationer
    i USA har tagit fram.

  626. Det har vi översatt till svenska
    och också satt bildstöd till.

  627. Då hände det intressanta... Bilder
    är bra för alla, vet reklambranschen.

  628. Så när vi satte bilder till det-

  629. -märkte vi att vi använde det mer
    i vår verksamhet också.

  630. Nej, nu kunde jag inte länka.

  631. Jag testade filmen innan,
    men inte länken.

  632. Ni får testa det själva. Gå in där när
    ni kommer hem. Ni får lite DART.

  633. Ni får gå in på DART:s webb.
    Slå in "DART" och "kommunikation".

  634. Då får ni upp vår webbsida.

  635. Där, på högerkanten... Jag har
    väl rätt nu, mina arbetskamrater?

  636. Man får scrolla lite, så ligger det där,
    "kommunikativa rättigheter".

  637. Där står att man har rätt
    att få information om saker och ting-

  638. -att fråga om saker och ting-

  639. -att ha sina hjälpmedel tillgängliga,
    att få ett nej-

  640. -och att få information
    om sånt som ska hända.

  641. Det är ungefär arton stycken rättigheter
    eller så-

  642. -som är tydliggjorda där.

  643. De är bra att titta på, för er
    som jobbar i praktiska verksamheter.

  644. Jobbar vi efter det här?
    Har vi kommunikationsstöd nog-

  645. -så att personen kan tillgodoses
    med de här rättigheterna?

  646. Och en av rättigheterna är att vara
    i en kommunikativt tillgänglig miljö-

  647. -där vi använder kommunikationsstöd.

  648. Så är vi det?
    Det är viktigt att fråga sig.

  649. Titta gärna på det dokumentet, även om
    vi inte kunde göra det här och nu.

  650. AKK, som sagt.
    Många behöver kommunikationsstöd.

  651. Det är inte bara de som inte talar.
    Som jag demonstrerade kring Alfred:

  652. I vissa situationer behöver fler
    än vi tror kommunikationstöd, AKK.

  653. Jag har pratat
    om olika typer av kommunikationstöd.

  654. Som vi har tänkt, som jag var inne
    på nyss, så sa jag att jag tycker-

  655. -att om man har en verksamhet,
    ett boende-

  656. -där det ska bo
    personer med funktionsnedsättning-

  657. -eller en daglig verksamhet
    där det ska arbetas-

  658. -där man ska ha deltagare
    som har funktionsnedsättning-

  659. -och där kommunikationssvårigheter
    är väldigt vanligt-

  660. -då måste verksamheten vara riggad-

  661. -för att kunna tillgodose
    kommunikationsmöjligheterna-

  662. -och inte bara
    bygga på individuella AKK-lösningar.

  663. Funktionshinderskonventionen
    är bra eftersom den säger-

  664. -att man har rätt till
    ett individuellt kommunikationsstöd-

  665. -men funktionshinderskonventionen vill
    också, den påbjuder-

  666. -att vi ska jobba med
    det som kallas "universell design".

  667. Om vi bygger en ny skola
    är det klart att vi måste bygga...

  668. Vi har en byggnorm i Sverige, där den
    nya skolan måste vara tillgänglig-

  669. -för en elev som sitter i rullstol.

  670. Den ska vara tillgänglig för nån som har
    synsvårigheter eller är blind-

  671. -och ska kunna orientera sig med en
    käpp. Såna byggnormer har vi i dag.

  672. Men gällande information och kommun-
    ikation har vi inte kommit långt.

  673. Det har jag i några projekt
    försökt komma lite närmare.

  674. Vi måste tänka mycket mer
    "universell design".

  675. I ett projekt jag jobbat med har vi
    tagit fram en webbresurs i "KomHIT"-

  676. -där vi försöker få
    barn- och vuxensjukvård-

  677. -att jobba mer med bilder generellt-

  678. -för att det ska fungera
    för barnet med autism som kommer dit-

  679. -men då fungerar det ju bättre
    för alla.

  680. Har vi skolan eller byggnaden
    med bred dörr och inga trösklar-

  681. -blir det lättare för fler att komma in.
    För barnvagn blir det lättare.

  682. Det här tänket måste in mycket mer.

  683. Projekten jag jobbat med,
    förutom "KomHIT", är "KOMPIS"-

  684. -som handlar om att tänka så
    utifrån skol- och förskolemiljö.

  685. I dag är det så i Sverige
    i nästan alla kommuner...

  686. Vi har nästan inga specialförskolor. Vi
    jobbar med inkludering.

  687. Man blir galen.
    Det är som om man tror-

  688. -att om barn med funktionsnedsättning
    går med andra barn-

  689. -så blir de som andra barn.
    Då försvinner funktionshindret.

  690. Och riktigt så är det ju inte.

  691. Om inkludering ska fungera
    måste vi tänka fiffigt.

  692. Vi måste tänka "universell design".

  693. Vi måste tänka att vi har ett sätt att
    kommunicera i verksamheten-

  694. -som gör det hållbart för fler.

  695. "Hållbart" är ett inneord, men ett
    förbannat bra ord också, faktiskt.

  696. Viktigt gällande förskola och skola.

  697. Jag ska visa en film om hur bra
    det är att använda bilder för alla-

  698. -när det gäller hemmet också.

  699. Vi har tagit fram...
    Jag har ju en egen bild på det.

  700. Är det några föräldrar som gått
    "KomIgång"-utbildning? Nej, inte här.

  701. Hur många föräldrar har vi här?
    Det var ganska många.

  702. Var det ingen som
    hade gått en "KomIgång"-utbildning?

  703. Har ni lite äldre barn? Hur många
    har barn som är under femton?

  704. Hur många har barn som är under tio?
    Det var ett dåligt betyg.

  705. Annars tänkte jag kaxigt säga att
    utbildningen finns i hela Sverige.

  706. Det är ett paket, för det är det,
    men några av er har missat det-

  707. -som de flesta habiliteringar erbjuder.
    Inte alla, men de flesta.

  708. Man får gå en utbildning-

  709. -där man får åtta tillfällen,
    som förälder.

  710. Under kursen pratar vi om kommun-
    ikation och kommunikationsutveckling.

  711. Vi pratar om lek. Det är inte så lätt
    med barn med funktionsnedsättning-

  712. -som har en annan idé om vad lek är, än
    våra förutfattade meningar om lek.

  713. Det var Elisabeth inne på.

  714. Man måste tänka om där, som förälder.
    "Hur kan vi tänka lek här?"

  715. Vi pratar mycket kommunikationsstöd.

  716. Föräldern får hjälp kring att tänka-

  717. -och komma i gång med bilder
    där hemma. Att jag måste börja.

  718. Om vi tänker att ett barn eller
    en vuxen med funktionsnedsättning...

  719. Om ni fått inspiration
    efter min föreläsning... Jag hoppas.

  720. ...att komma i gång och jobba mer
    med kommunikationsstöd...

  721. Om ni vill att de ska använda bilder mer
    i samspelet-

  722. -för att tala om
    vad de vill och känner-

  723. -vad de tycker om och inte tycker om,
    och så vidare-

  724. -då måste ni visa vägen.

  725. Det har varit för mycket så för folk med
    autism och utvecklingsstörning:

  726. "Varsågod, här är bilderna."

  727. "Varför kommer han inte i gång
    och använder bilder spontant?"

  728. "Varför har personer med autism så svårt
    att använda bilder spontant?"

  729. "Det är så konstigt!"

  730. Nej, inte alls. Det är för fan ingen
    annan som använder dem spontant!

  731. Ursäkta att jag svär, men så är det.

  732. De har inte sett hur det går till
    i samspel när man använder bilder.

  733. Hur ska då de, med sin autism, och med
    sina kommunikationssvårigheter-

  734. -och med sin utvecklingsstörning
    som de kanske har, kunna förstå-

  735. -hur samspel med bilder ska gå till, när
    ingen annan använder dem?

  736. Alltså måste vi alltid ha bilder till
    hands. Jag brukar ha lite på knippa.

  737. Jag har lite bilder,
    så jag kan pekprata.

  738. Man måste se det som ett andra språk.

  739. Kring tecken har vi ju tänkt så.
    Men tecknen måste vi ju visa.

  740. Kring bilder har vi inte tänkt så. Jag
    måste använda bilderna också-

  741. -för att Kalle eller Lisa
    ska förstå hur samspelet går till.

  742. Då, ibland,
    som ni ska få se på filmen-

  743. -kan Kalle förstå nästan på en gång hur
    det går till.

  744. Ibland tar det flera år.

  745. Det vi måste komma ihåg
    är att små barn, när de föds...

  746. Nu ska vi påminna oss om kursen.
    Vi har det nyfödda barnet här.

  747. De kan ju inte prata än,
    men vad gör vi?

  748. Vi pratar, va? Vi badar dem i språk.

  749. Redan från att de är små.
    Vi tolkar in allt.

  750. När de börjar jollra blir vi helt galna
    och lägger filmer på Youtube.

  751. Vi tolkar in en massa saker-

  752. -för att det är det bästa sättet
    att komma i gång med kommunikationen.

  753. Det är ju inte så att man börjar med en
    bild. Vi har varit konstiga där.

  754. Man tänker inte: "Vilket ord
    ska vi börja med nu till Kalle"?

  755. Och när vi är säkra på
    att Kalle förstår det ordet:

  756. "Vilket ska vi ta härnäst?"

  757. Det är inte så vi gör. Ni skrattar gott,
    men så har vi gjort kring AKK.

  758. Jag har också gjort det felet.

  759. Nu vet vi att det är fel. Vi måste bada
    i språk. Vi måste ha mer bilder.

  760. Undantagsvis kan det finnas personer
    med autism som stressas av bilder-

  761. -men när ni använt det i samspelet ett
    tag så kommer det att gå bra.

  762. Det är sällan jag stött på stress.

  763. Det är mer en anledning till att
    vi ska slippa undan jobbiga saker.

  764. Vi ska veta att vi inte gillar
    att använda kommunikationshjälpmedel.

  765. Inte jag heller,
    som är en sån DART-nörd.

  766. Vi är riggade att kommunicera snabbt, så
    om talet funkar kör man på det.

  767. "Han förstår tal!
    Jag behöver inga kommunikationsstöd!"

  768. Vi är väldigt snabba att tänka så.
    Alldeles för snabba.

  769. Vi måste komma i gång. Föräldrar som
    går kursen får en uppsättning kartor-

  770. -för att de ska börja pekprata hemma,
    och bada sina barn i bilder.

  771. Man kan få med teckenbilder,
    som på den här kartan-

  772. -om man vill satsa på tecken också. Det
    vill många föräldrar.

  773. De tycker att det är roligt.
    De kanske kan gå en teckenkurs också.

  774. Det finns lite länkar här-

  775. -om ni vill veta mer
    om föräldrautbildningen.

  776. "KOMPIS förskola"...
    Nu ska vi få se film om pekprat.

  777. Vi har tagit fram
    föräldrautbildningspaketet "AKKtiv"-

  778. -som baseras
    på aktuell forskning och kunskap.

  779. Vi har skrivit en lärobok också,
    som är väldigt enkel.

  780. Den har jag här,
    om nån vill kika på den sen.

  781. Vi fick pengar från Specialpedagogiska
    skolmyndigheten-

  782. -och paketerade om det
    för en särskolemiljö.

  783. Vi jobbade med fyra stycken
    träningssärskolor här i Göteborg-

  784. -med specialpedagoger
    från varje skola-

  785. -och utvecklade och provade
    det nya paketet.

  786. Vi gjorde kartor.

  787. Vi märkte att personal från skola,
    boenden och daglig verksamhet-

  788. -laddade ner föräldrakartorna.

  789. Många av bilderna
    gick bra att använda-

  790. -men vi tog fram kartor
    utifrån skolmiljö.

  791. De finns tillgängliga på lite olika
    ställen, som på vår webbsida DART.

  792. Till och med några andra skolor
    än den ni ska få se, tyckte:

  793. "Jag har tänkt på det här med pekprat.
    Vi pratar mycket varje dag"-

  794. -"med våra elever
    med autism och utvecklingsstörning."

  795. Här är en karta för bollbad. Här är en
    karta för att tvätta händerna.

  796. Här var en karta för träslöjd
    och en för matsituationer.

  797. "Vi behöver lite mer,
    till exempel hemkunskap."

  798. Det är massor av moment
    i hemkunskapen.

  799. Så de tog fram kommunikationsböcker
    på sin skola.

  800. De menade att det är
    så mycket man säger och gör.

  801. Det räcker inte med bara en karta,
    så de gjorde en kommunikationsbok-

  802. -och kom i gång med pekprat.

  803. I "KOMPIS"-paketet
    går personalen sex gånger.

  804. Vi har kört det här
    både på träningssärskolor-

  805. -i särskolemiljö och i förskolemiljö.

  806. Vi har anpassat det
    för förskolemiljöer också.

  807. Vi har varit ute på några förskolor
    i Göteborg och Lerum-

  808. -och har kört sex tillfällen.

  809. Vi ska se exempel från en tränings-
    särskola. Hoppas filmen funkar.

  810. Ni får se barn och ungdomar.

  811. Det är låg- och mellanstadieelever
    på Kvibergsnässkolan i Göteborg-

  812. -med autism och utvecklingsstörning.

  813. Fokus ligger på
    att omgivningen använder kartorna.

  814. I varje rum ligger det,
    i plastfack... Ni får se strax.

  815. ...där varje personal kan ta sin bok-

  816. -för att kunna pekprata med eleverna.

  817. Eleverna har naturligtvis sina egna
    individuella hjälpmedel också.

  818. Universell design ska inte utesluta
    personliga hjälpmedel.

  819. De behöver personliga anpassningar.
    Det här är personalens hjälpmedel.

  820. Det är så vi måste se det
    kring kommunikation.

  821. Personal och föräldrar måste ha
    sina hjälpmedel för att kommunicera.

  822. Vi kan inte lägga hjälpmedlen på barn
    och vuxna med funktionsnedsättning.

  823. Flickan som ni får se mycket i filmen
    har en PECS-pärm-

  824. -alltså systemet när man överräcker
    bilder. Hon har två tjocka pärmar.

  825. Hon har under den här perioden...

  826. De har jobbat med det här
    i tre månader när ni ser filmen.

  827. Vi har filmat några gånger
    under en månad.

  828. Ni ser i början hur hon följer efter.

  829. På slutet ser ni när hon själv går in
    och använder den allmänna pekboken-

  830. -och hon använder också parallellt sin
    PECS-pärm.

  831. Då ska vi se här...

  832. Nu ska vi spegla här också.

  833. Vill du ha hjälp?

  834. Jag ska pausa. Killen i förgrunden, ser
    ni att han tittar på kartan?

  835. Ser det ut som att han är med
    när hon kommunicerar och pekar?

  836. Jag tycker att han
    tittar på vad hon gör hela tiden.

  837. Det tog tre år
    innan han själv började peka.

  838. Hon uppfattade att han förstår bättre
    när hon pekpratar-

  839. -men det tog tre år innan han själv
    började peka. Det är viktigt.

  840. Han är jätteduktig i dag, på pekprat.

  841. Ta av dig skorna. Bra!

  842. Så! Ta av skor.

  843. Skor - skåpet.

  844. Nu får du ta fram en banan.

  845. Bra! Du kan lägga den där.

  846. Och så får du ta fram två apelsiner.

  847. En till. Två apelsiner.

  848. Bra. Och så får du ta fram ett äpple.

  849. Bra!
    Nu ska vi dela bananen i små bitar.

  850. Kan du dela apelsinen?

  851. Är det fint? Tack.

  852. Pernilla, nu ska jag berätta
    vad vi ska göra i dag.

  853. Vi ska ha syslöjd,
    och vi ska sy på symaskinen.

  854. I dag har vi ett nytt, fint tyg.

  855. Vilken färg är det? Det är lila.

  856. Titta, det är små prickar på det.
    Små prickar.

  857. Carina har klippt i tyget-

  858. -och först ska vi sätta fast nålar.

  859. Och tryck till. Bra.

  860. Titta. Jag vill ha köttfärssås.

  861. Tack så mycket.

  862. -Jag vill ha smör.
    -"Jag vill ha smör", ja.

  863. Du vill ha sallad.

  864. Du vill ha ketchup.

  865. Skickar du ketchup? Tack.

  866. Du vill ha hjälp.

  867. Det var bra.

  868. -Hur många åt han till mellanmål?
    -Två med smör och en med leverpastej.

  869. Du åt en med leverpastej också?

  870. Salt.

  871. Jag vill ha salt.

  872. Salt, vill jag ha. Tack så mycket.

  873. Salt.

  874. Varsågod.

  875. Jag vill ha köttfärssås.

  876. Pernilla vill ha vatten.

  877. Varsågod.

  878. Tack.

  879. Var det gott?

  880. Hoppas ni blev inspirerade och
    såg hur det här användes hela tiden-

  881. -för att stödja kommunikationen,
    och att det kan gå så här bra.

  882. Den här skolan håller på för fullt efter
    flera år-

  883. -och nu när app-teknologin har kommit
    kan de ha de här bilderna-

  884. -inom ramen för en app också.

  885. Det betyder att man inte måste hämta
    kommunikationskartan i hallen-

  886. -för att prata om påklädnings-
    situationen, utan man tar fram appen.

  887. Det är en fördel med ny teknologi.

  888. Där åkte den i gång igen.

  889. En liten snutt från förskolan. Orkar ni?
    Nu börjar ni se lite hängiga ut.

  890. Lite praktikexempel. Fem minuter kvar.
    Hon visar den otäcka skylten.

  891. Lite förskola.

  892. Det är en jättekort film, så jag ramar
    in den med lite information.

  893. De äter lunch.

  894. Barnet har en mat-tablett
    framför sig, med bilder på kanten.

  895. Det finns en matkarta från
    föräldrautbildningen, mitt på bordet.

  896. Knippor används av förskolläraren, och
    de använder också vissa tecken.

  897. Pojken med autism har två bilder
    han fått från sin habilitering-

  898. -inom ramen för PECS,
    som de vill introducera med honom.

  899. Pekprat används parallellt med PECS
    här också.

  900. -Det är slut.
    -Jag kan hämta mer!

  901. Vänta lite. Det kommer mer vatten.

  902. Vänta, Anton. Det kommer mer.

  903. Ja, du ska få vatten.

  904. Vill du ha lite mjölk i stället?

  905. Jag vill ha mjölk.

  906. Varsågod.

  907. Ja.

  908. Det här är jättebra
    för hela förskoleverksamheten.

  909. Det fanns fler än det här barnet
    som var språkligt svaga.

  910. Barn från andra kulturer
    hade svårt med svenska språket.

  911. Det är kanon för alla små barn.

  912. De hade en liten flicka på 1 1/2 år som
    inte hade börjat prata.

  913. Hon kunde också peka på bilderna.
    Så det är jättebra för alla barn.

  914. För att säga några ord...
    Jag ska visa här.

  915. "Jag ska bara",
    säger jag till henne här.

  916. Gå gärna till "KomHIT",
    där ni har fler bra filmer-

  917. -som visar hur vi använder bilder
    i tand- och sjukvårdssituationer.

  918. Ni som är föräldrar och personal
    - fråga efter bilder och "KomHIT".

  919. Det finns som en webbresurs.

  920. Det finns en massa filmer om
    kommunikation och kommunikationsstöd-

  921. -som passar bra om man är personal-

  922. -även om man inte är det
    inom sjuk- eller tandvård.

  923. Jag har några bilder
    som handlar om individuellt arbete.

  924. För att ta det kort: Det viktiga är att
    när vi går in mer individuellt-

  925. -och när vi har en person med
    omfattande kommunikationssvårigheter-

  926. -och som har utmanande beteenden-

  927. -en patientgrupp
    vi har på vårt center ibland-

  928. -med omfattande utmanande beteende
    och kommunikationssvårigheter-

  929. -måste man samla personens nätverk.

  930. Det står också
    i socialstyrelsens kunskapsstöd.

  931. Det är viktigt att nätverket samlas.
    Det är en resa ni måste göra ihop.

  932. Ni måste prata ihop er
    kring de utmanande beteendena-

  933. -och kartlägga dem tillsammans.

  934. Och också, som några av
    de andra föreläsarna varit inne på-

  935. -inte bara kartlägga problemen.

  936. Vad är det riktigt intressanta
    och viktiga? Jo, resurserna.

  937. På DART börjar vi med att kartlägga
    resurserna. Vad kan personen?

  938. Vad kan ni i nätverket runt personen?

  939. Vad har ni gått för utbildningar?
    Vad gör ni som är bra?

  940. Vad kan barnet?
    Vilka specialintressen har barnet?

  941. Ett specialintresse
    är alltid en resurs.

  942. Vi börjar den vägen,
    och då har man en positiv start-

  943. -när vi närmar oss
    det som är problemen.

  944. Resurserna är det viktigaste vi har för
    att överbrygga svårigheterna.

  945. Så jobbar vi med utmanande beteende.

  946. Förutom samtalsmatta och pekprat har vi
    också några talande hjälpmedel.

  947. Kommunikationspass
    är en jätteviktig sak.

  948. Alltså att dokumentera personen
    och personens kommunikationssätt.

  949. Ett problem i sammanhanget är att
    det är så mycket byten av personal-

  950. -och att det är
    alldeles för mycket olikheter.

  951. Det är vanligt
    att utmanande beteenden uppstår-

  952. -bara tillsammans med viss personal,
    och inte annan.

  953. Vi måste få kläm på det.

  954. All personal måste få kunskap om
    hur personens kommunikation fungerar.

  955. Man dokumenterar information
    om personen i ett kommunikationspass.

  956. Det är jätteviktig information.
    Man kan göra dem på olika sätt.

  957. Jag har två olika här.

  958. Det finns en massa information på vår
    webbsida om kommunikationspass också.

  959. "Reda ut-häfte"
    är också ett redskap som är jättebra-

  960. -för frågorna vi vill ställa
    och som personalen gör på olika sätt.

  961. "Vill du fråga nåt, vill du berätta nåt,
    är nåt dåligt?"

  962. "När hände det?
    Var det förut, nu eller sedan?"

  963. Vi behöver som sagt var ofta bilder när
    det är affekt.

  964. Då är bilden så bra. Vi går igenom och
    reder ut vad som har hänt.

  965. Det är var-frågan, vem-frågan,
    vad-frågan och så vidare-

  966. -som vi har en visuell struktur för. Det
    finns också på vår webbsida.

  967. Och därmed
    kan jag känna mig rätt nöjd-

  968. -och ni också,
    som varit så duktiga och suttit här!

  969. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rätten till kommunikation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Kommunikation, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Workshop om jämställdhet

Sofia Falk, vd för Wiminvest, leder en workshop om karriärmöjligheter inom akademin. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Nära dig

På helgerna hjälper Veronicas make Conny henne själv för att de ska får vara i fred. Hon njuter av deras sexliv trots förlamningen nedanför midjan.

Fråga oss