Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Vara trygg och höra tillDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  2. Elisabeth Carlsson,
    lärare i musik och drama-

  3. -på Språkintroduktion,
    Sundsvalls gymnasium.

  4. Och Osman Cloarec, resurspedagog
    i årskurs 6-9 på Årstaskolan.

  5. Ska vi köra i gång?

  6. Forskning visar att nyanlända elever
    ofta känner sig otrygga och utanför.

  7. Vad kan skola, elever och lärare göra
    för att skapa en trygg miljö-

  8. -där eleverna släpps in
    och blir sedda?

  9. I vilket sammanhang
    möter ni nyanlända elever?

  10. Ja, jag möter dem dagligen.

  11. Jag möter dem som alla andra elever.
    De är väldigt inkluderade-

  12. -precis som de andra.

  13. De är precis som alla andra elever
    när jag möter dem.

  14. Ja, så tänker jag också.

  15. Jag möter nästan alla elever på
    vårt program på Språkintroduktionen.

  16. Vi försöka låta alla
    få ha både drama och musik.

  17. Det är mina ämnen, och då får jag
    lära mig mycket om deras kulturer.

  18. Jag försöker möta dem där de är,
    vi försöker spela instrument de kan.

  19. Ibland kan de ta med sig...
    Jag har en kille från Eritrea-

  20. -som spelar på sin krar
    och jag ser hur lycklig han blir.

  21. Även de andra eleverna från Eritrea-

  22. -får lite av det där...
    Ja, de känner sig hemma.

  23. Osman, du är resurspedagog.
    Vad är det för typ av uppdrag?

  24. Jag är socialpedagogutbildad,
    så jag har, kan man säga...

  25. ...elevhälsa i elevhälsan utanför.

  26. Jag möter väldigt ofta eleverna
    på raster och utanför klassrum.

  27. Sen har jag uppsökande uppdrag.

  28. Det innebär att det jag ser
    eller kommer att få höra-

  29. -följer jag upp
    så att det inte blir ett ärende.

  30. Man kan bryta, förebygga och
    stödja eleverna innan det blir nåt.

  31. I Fårösundsskolan på Gotland-

  32. -är 1/3 av eleverna nyanlända
    och många är ensamkommande pojkar.

  33. Då måste nya aktiviteter och
    mötesplatser för alla elever ordnas.

  34. Det menar Eva-Karin Rönnfors,
    skolans rektor.

  35. Jag heter Eva-Karin Rönnfors-

  36. -och jag är rektor på Fårösundsskolan
    på norra Gotland.

  37. Skolan omfattar en förskoleklass
    och upp till och med årskurs 9.

  38. Inklusive fritids.

  39. Vi är totalt 180 elever just nu.

  40. Ensamkommande och asylsökande-

  41. -utgör en tredjedel av alla elever.

  42. Fårösund som är en liten ort
    med elever som åker buss till skolan-

  43. -och där allt ska gå sin gilla gång,
    konfronterades med alla nya som kom.

  44. Det har förenat dem. När man
    ser tillbaka, har allt bara blivit...

  45. Mindre rädsla, mer likvärdigt
    och man respekterar varandra.

  46. Utmaningen - utmaningarna,
    ska jag säga, för de är ju fler.

  47. Utmaningarna är integrationen,
    det är demokratin.

  48. Utmaningarna är samarbetet
    och relationsknytandet.

  49. Utmaningen är att få alla elever att
    känna sig trygga och respekterade.

  50. Det har vi utgått ifrån.

  51. Det är en utmaning varje dag,
    för det händer nåt varje dag.

  52. Vi bemötte alla elever
    från början när de kom-

  53. -med att blanda upp.

  54. Alla de nya pojkarna
    fick sitta i mitten av skolan.

  55. "Vi tar in dem i mitten.
    De ska finnas som en grund"-

  56. -"för att alla som passerar måste
    passera varandra."

  57. Det var i och för sig bra,
    men det blev lite väl lite studiero.

  58. Det gjorde att vi fick ändra om,
    vi särade på en del grupper.

  59. Med de andra eleverna
    har vi arbetat-

  60. -mycket utifrån det
    som har hänt varje dag.

  61. Vi har haft lite olika
    integrationsmöjligheter-

  62. -som vi skapade utifrån
    att de skulle träffas.

  63. Det var inte så lätt, särskilt inte
    att få med de svenska pojkarna.

  64. De tyckte: "Jaha, alla flickor,
    de känner redan alla andra."

  65. "Men pojkarna, då?"
    Vi samarbetade med fritidsgården.

  66. Vi har haft dagar när till exempel
    bara pojkarna har fått samarbeta.

  67. Sakta, men säkert
    försöker vi hitta nya-

  68. -vägar och nya mötesarenor,

  69. Sen är det ju det här med att
    i vardagen prata när nåt händer.

  70. Man måste prata om det
    och det tar mycket tid.

  71. Egentligen kan jag tycka att fjolåret
    var ett sånt där värdegrundsår-

  72. -där som man på ungdomars vis säger:
    "Vi levlade."

  73. Jag vet att alla våra elever-

  74. -har utvecklat sitt värdegrundstänk-

  75. -mot människors lika värde
    och rättigheter.

  76. Vi har lyckats med samarbete,
    vi har lyckats få till...

  77. ...ett sätt att arbeta där vi
    regelbundet träffar deras gode män-

  78. -boendepersonal,
    fritidsgårdspersonal och skola.

  79. Vi ses en gång i månaden
    då vi går igenom alla.

  80. Vad händer här och där?

  81. Vi måste förmedla samma sak.

  82. Vi har upptäckt att pojkarna behöver
    en väldigt fyrkantig tillvaro-

  83. -för att känna sig trygga.

  84. Säger god man samma som rektorn
    om att man ska komma i tid eller så-

  85. -så är det en stor trygghet, och
    det samarbetet har vi lyckats med.

  86. Det jag skulle vilja gå vidare med
    och ta ett steg vidare i-

  87. -det är samarbetet mellan de
    olika funktionerna, förvaltningarna.

  88. Jag träffar gode män,
    socialtjänsten, fritidsgården.

  89. Det arbetet går att förbättra.

  90. Man kan komma längre om man
    är smart och utnyttjar nätverket.

  91. Det skulle jag vilja göra!

  92. Var det nåt särskilt ni fastnade för?

  93. Ja, det var många saker.

  94. Jag tänker på det här med
    att få in värdegrundsfrågorna.

  95. I både Lgy11 och Lgy11-

  96. -står det tydligt hur vi ska jobba
    med värdegrundsfrågorna.

  97. Ibland tar skolorna
    lite för lite på det.

  98. Här är ett sätt att jobba med det.

  99. På vår skola
    lyfter vi fram det ännu mer nu.

  100. Det har drivits på sin spets
    med alla flyktingar från Syrien.

  101. Det är så otroligt många fler elever.

  102. Det händer mycket fler saker.
    Det händer ju saker i de här...

  103. Det är kulturkrockar, mycket sånt.

  104. Vi försöker jobba med musik.
    Vi har startat ett världsmusikband.

  105. Vi kallar det Västermalmsbandet,
    dit kan alla elever söka sig.

  106. Det är i gång rätt bra. Vi har även
    haft en del teaterprojekt.

  107. Allt det där är verktyg man kan ha
    i det här arbetet.

  108. -Vad tänkte du på?
    -Jag tänkte direkt på samverkan.

  109. Mellan fritidsgården och allt det
    andra som rektorn här nämnde.

  110. Det är jätteviktigt med mycket
    samverkan kring alla elever.

  111. De ska vara inkluderande, tycker jag.
    De verkade ha bra erfarenheter.

  112. Hur jobbar du i drama och musik
    för att skapa trygghet hos eleverna?

  113. Ja, om jag ska ta ett exempel-

  114. -från musik eller drama, är det
    viktigt att identifiera deltagarna.

  115. I drama har vi till exempel
    flera såna där namnövningar-

  116. -och vi byter plats med varandra
    och såna saker.

  117. Vi har även samarbetsövningar.

  118. I ämnet musik försöker jag även
    lära mig vilken genre de gillar.

  119. Vi kan spela musik från deras länder,
    dansa, sjunga.

  120. Jag försöker möta dem där de är
    för att sen ständigt öppna dörrar.

  121. På nåt sätt.

  122. Vilka fördelar ser du med
    att jobba med estetiska ämnen?

  123. Jag tror att jag har en stor förmån-

  124. -för jag kommer närmare eleverna.
    I vissa dramaövningar-

  125. -kommer vi in på könsroller,
    vi kommer in på...

  126. ...massor av vardagliga saker
    som händer utanför hemmet.

  127. De öppnar sig mer på en sån lektion,
    kan göra det.

  128. Det beror så klart lite grann på vad
    det är som jag gör.

  129. Men sen är ju jag...

  130. I just drama är det ju så
    att man får drömma sig bort ibland.

  131. Man får ha kul.
    Vi skrattar otroligt mycket-

  132. -och det är viktigt - att ha skoj.

  133. Hur jobbar du för att få nyanlända
    att känna sig välkomna och sedda?

  134. Jag brukar göra så här-

  135. -att jag alltid presenterar mig
    för alla nya elever i skolan.

  136. Likadant med nyanlända,
    för de tillhör dem jag jobbar med.

  137. Väldigt mycket inkluderande.
    De ska känna...

  138. ...att de är välkomna.

  139. Första veckan brukar jag äta med dem,
    jag går ner i matsalen.

  140. Man sitter med klassen och mentorn,
    men det är bra med fler.

  141. Väldigt mycket
    medveten inkludering hela tiden.

  142. Jag tänker på hur jag kommunicerar.

  143. Det är viktigt det där med hur vi
    förstår varandra språkmässigt.

  144. Jag gör så mycket gott jag kan så att
    de kan känna: "Osman är med här."

  145. Precis som andra elever, men med
    en annan ryggsäck och erfarenhet.

  146. Och alla är vi ju olika individer
    med olika erfarenheter.

  147. Men kommunikationen är jätteviktig.

  148. De måste inse att det finns
    en vuxen här som lyssnar.

  149. Jag försöker lyssna så mycket jag kan
    och så mycket det går.

  150. Du engagerar dig även
    i ensamkommande barn, Osman.

  151. Vad är det de behöver?

  152. De behöver nätverk.

  153. De behöver vuxna och kompisar.
    De behöver alla nätverk man kan få.

  154. Fritid i skolan en viss tid.

  155. Sen kommer det helger
    och det finns vuxna runtomkring-

  156. -så jag brukar säga nätverk.
    På Årstaskolan har jag gjort som så-

  157. -att jag har försökt samverka så
    många jag kan för elevens bästa.

  158. Ensamkommandes Förbund
    har varit på skolan-

  159. -och berättat om sin verksamhet.

  160. Alla andra elever
    får också kunskap om arbetet.

  161. De kom inte bara för de nyanlända,
    de kom för att berätta för alla-

  162. -om sina erfarenheter som inte
    bara intresserar ensamkommande.

  163. Sen har jag samarbetat med
    ett projekt som heter Kompis Sverige.

  164. Tanken har alltid varit att
    vidga nätverket för våra elever.

  165. För lång förberedande undervisning
    kan få stora sociala konsekvenser-

  166. -visar SFI-läraren Eva Skowronski,
    gästforskare vid Lunds universitet.

  167. Hon har undersökt skolsituationen
    för nyanlända tonårselever.

  168. Hur har de det i skolan? Berätta nåt
    som du såg i din forskning.

  169. Ja, först ska jag säga-

  170. -att min forskning gäller elever
    på högstadiet och gymnasiet.

  171. Den tiden är lite speciell-

  172. -eftersom de nya i den åldern
    dels måste lära sig det nya språket-

  173. -och snabbt ta betyg
    för att ta sig in på gymnasiet.

  174. De är alltså extra pressade.

  175. Det gör också-

  176. -att eleverna ofta byter klass,
    kanske också skolor.

  177. Processen kan ta flera år,
    man kan hamna där under lång tid.

  178. Det kan vara svårt på flera sätt.

  179. Dels längtar eleverna efter att få
    komma in i reguljär undervisning.

  180. Att vara en elev
    bland alla andra elever.

  181. Det kan också göra att man hamnar i
    en stigmatiserad position som elev.

  182. Att man hamnar i
    en avvikande position på skolorna.

  183. Man är nyanländ.

  184. Man är placerad i en särgrupp
    för att träna svenska och...

  185. Man kan betraktas
    som att man inte tillhör skolan-

  186. -på samma sätt som de
    i reguljär undervisning.

  187. Det visade sig i undersökningen-

  188. -att det kunde vara ett problem
    med elever, som...

  189. ...utsatte de nya eleverna
    för trakasserier.

  190. Att de bankade på
    förberedelseklassernas dörrar.

  191. Eller att man skrattade åt dem
    på lektionerna när de sa nånting.

  192. Vad kan vara problem
    när de kommer ut i ordinarie klass?

  193. Ett problem kan ju vara
    som flera elever har berättat om-

  194. -att man känner sig ignorerad
    av de andra.

  195. Man söker sig gärna till nån med
    en liknande bakgrund som en själv.

  196. Det kan ju vara tryggt att ha nån som
    vet hur det känns att vara nyanländ.

  197. Ofta har den här eleven
    gått ett tag i skolan-

  198. -och kan hjälpa den nyanlända
    att hänga med i undervisningen.

  199. Annat som kan hända när man går över
    i ordinarie undervisning-

  200. -är ju att elever tystnar.

  201. När man är i sin förberedelseklass,
    eller på språkintroduktion-

  202. -är man van vid elever
    som också jobbar på sin svenska.

  203. Man använder det språk man har.

  204. I en reguljär undervisningssituation
    tystnar man, vågar inte säga mycket.

  205. Man kan vara rädd
    att bli skrattad åt.

  206. Det här med språkbruket i skolan
    kan vara nånting som...

  207. ...är väldigt problematiskt och gör
    att man skäms över sitt språk.

  208. Vad kan en lärare göra
    för att skapa en tryggare miljö?

  209. En av de viktigaste sakerna man
    behöver tänka på som lärare är-

  210. -att försöka höja
    de nyanlända elevernas position-

  211. -när de kommer in
    i sina reguljära klasser.

  212. Det finns olika sätt, men ett är
    att visa på deras kompetens.

  213. Eleverna kan till exempel få
    göra uppgifter på sitt modersmål.

  214. Få hjälp att översätta dem av
    sin studiehandlare på modersmålet.

  215. Dels får eleven själv
    en möjlighet att komma framåt-

  216. -i sina ämneskunskaper,
    om den möjligheten ges.

  217. Men man får även möjlighet
    att visa lärare och andra elever-

  218. -att man kan nåt och inte bara
    har bristande kunskaper i svenska.

  219. Som det annars kan bli.

  220. Jag tänkte på att eleverna
    ofta lämnades lite åt sig själva-

  221. -att sköta sina sociala relationer.

  222. Lärarna skulle kunna
    lägga sig i lite mer-

  223. -och styra lite mer så
    att det blev bra för de nyanlända.

  224. Vad tänkte ni om det hon sa?

  225. Den där situationen
    när en elev säger nåt fel-

  226. -och de garvar, är nåt som händer.

  227. Då är det väldigt viktigt
    att alla vuxna i skolan som ser-

  228. -lärare, elevhälsa, skolpersonal-

  229. -agerar precis
    som det står i skollagen.

  230. Man måste jobba med medvetenheten,
    inkluderingen.

  231. Det får inte bli som en egen grupp,
    det är en grupp som alla andra.

  232. Hur ska man då göra
    för att få eleverna att mötas?

  233. Jag har gjort tre projekt på åtta år
    som har krävt tid och engagemang-

  234. -men ger otroligt mycket.
    Om det första teaterprojekt vi hade-

  235. -sa en ensamkommande kille efteråt:
    "Jag har äntligen fått en familj."

  236. De fick lära sig, det var svenska
    elever med, ett integrationsprojekt.

  237. När de repeterade satt de och sa:
    "Nej, du ska säga uuu..."

  238. De lär varann jättemycket sånt.
    De fick lära sig att skriva sms.

  239. Den här vanliga kontakten med...
    Man kan hjälpa dem på traven-

  240. -men vi ska satsa på såna saker.

  241. Sen behöver man inte göra
    såna här jätteprojekt.

  242. Man kan ta sin klass för
    att träffa en annan klass på skolan.

  243. Man kan fika och prata
    och berätta vem man är.

  244. Jag har tagit med mig elever,
    tre, fyra stycken från vårt program-

  245. -och har sagt till en lärare att vi
    vill träffa dem - eller tvärtom.

  246. Sen har vi fikat och pratat om vem
    man är och var man kommer ifrån.

  247. Bara en sån liten grej. Det är inget
    stort projekt som kostar en massa.

  248. Har du några exempel
    på små, billiga projekt?

  249. Jag kan säga så här...

  250. -Ta kontakt med civilsamhället.
    -Hur då?

  251. Till exempel Kompis Sverige. Det
    finns projekt för ungdomar +15 år.

  252. Sen tänker jag på schack, som jag
    har som ett verktyg-

  253. -i mitt jobb som socialpedagog.

  254. -Hur då?
    -Jag startade en schackklubb.

  255. Där är eleverna med och det
    är där jag får träffa alla elever.

  256. I schack är det ju så att man spelar
    i par, man spelar aldrig ensam.

  257. Det är nåt jag jobbar
    väldigt medvetet med.

  258. Då går jag ner till eleverna-

  259. -och man kör en turnering mellan
    eleverna. Det är en konkret grej.

  260. Professor Henry Ascher, barnläkare
    i Flyktingbarnteamet, Göteborg-

  261. -menar att barn som har upplevt krig
    vill att skolan ska vara en frizon.

  262. Henry Ascher är med oss.
    - Hej, Henry.

  263. Vad kan skolan göra för att nyanlända
    ska må bättre?

  264. En bra, trygg
    och fungerande vardagsmiljö-

  265. -är tillräckligt för
    att de flesta barn på flykt-

  266. -ska kunna rehabilitera sig
    från sina trauman.

  267. Det finns även de
    som behöver mer hjälp och stöd.

  268. Det kan vara viktigt att titta efter
    om barn är väldigt trötta.

  269. Om de sover väldigt dåligt.

  270. Det är ofta en effekt
    av väldigt plågsamma mardrömmar-

  271. -när man upplever hemska trauman.

  272. Vissa har svårt att koncentrera sig
    i skolmiljön.

  273. Särskilt hos barn som tidigare
    har varit duktiga-

  274. -visar det på att barnet har huvudet
    fullt av minnen, tankar, svårigheter.

  275. Det kan vara
    ett allvarligt traumasymptom.

  276. Har man väldigt svårt
    att hålla ordning på tid och plats-

  277. -och jämt glömmer bort saker.

  278. Det behöver inte visa
    på ointresse eller slarv-

  279. -utan det kan vara
    ett posttraumatiskt stressymptom.

  280. Vad ska man som lärare tänka på
    i mötet med de här barnen?

  281. Jag tror att det just är
    att se barnen, att bekräfta barnen.

  282. Att ge positiv uppmuntran.
    Att även om det finns problem-

  283. -försöka ta tag i det som är positivt
    och uppmuntra och stimulera det.

  284. Ibland är det viktigt att bekräfta
    de barn som man ser mår dåligt.

  285. Kollegor pratar om vikten av en hög
    omsorg vid en låg emotionell nivå.

  286. Det sammanfattas med uttrycket
    "te och fotboll".

  287. När man ser att nåt barn mår dåligt-

  288. -ska man kanske inte prata om jobbiga
    minnen som de är rädda att prata om.

  289. Det betyder kanske mer
    att ge en klapp på axeln-

  290. -och säga: "Jag sätter på lite te,
    sen lirar vi lite fotboll."

  291. Vad behöver barn som är gömda,
    som är papperslösa?

  292. De här barnen är rädda varenda minut.

  293. I den studie som vi nyligen avslutade
    med en grupp papperslösa barn-

  294. -där vi studerade vardagsstrategier,
    beskrev en flicka rädslan med orden:

  295. "Kläder man aldrig kan ta av sig,
    de finns alltid på en."

  296. Här är det viktigt att skolan
    kan bidra till en trygg vardagsmiljö.

  297. Barnen ska känna sig trygga där.

  298. Vi ser att det är viktigt för barnen
    med utrymmen för normalitet.

  299. Barn har en stark kraft att hitta
    små, små rum-

  300. -där de för en stund
    kan glömma bort sin svåra situation.

  301. Det kan vara fotboll, skapande
    aktiviteter, skolorkester-

  302. -eller skolbibliotek och läraren
    kan hjälpa dem att hitta utrymmen.

  303. Det är inte så lätt för papperslösa
    att hitta dit.

  304. -Tack för att du var med oss, Henry.
    -Tack.

  305. Ja, vad får ni för tankar?

  306. Man tänker direkt...

  307. En elev, ett barn som mår dåligt
    kan inte prestera, det kan ingen.

  308. Det är väldigt viktigt att ha som mål
    att barnet ska må så bra som möjligt.

  309. Då kommer det andra, men den
    som mår dåligt kan inte prestera.

  310. Först och främst
    ska man bygga upp en relation.

  311. Sen se till att de känner sig trygga
    i miljön och inte pressas för hårt.

  312. Och ofta är de väldigt trötta,
    eftersom de inte kan sova.

  313. Då kan man inte stressa dem:

  314. "Nej, nu är det så här!", utan man
    får helt enkelt låta dem vara.

  315. Vi tycker att det är så fantastiskt
    med dessa berättelser-

  316. -men man får tänka sig för.

  317. -Håller du med om det, Osman?
    -Ja, det är bra med berättelser...

  318. Men det är viktigt
    att som forskaren sa:

  319. Satsa på det som fungerar.
    Mer energi på det positiva.

  320. Till fotboll!

  321. Till exempel. Det kan vara schack
    eller annat de har med sig.

  322. Småsakerna är väldigt viktiga.

  323. Där kommer lyssnandet in.

  324. Ju mer vi lyssnar,
    desto mer lär vi oss av alla barn.

  325. Vilka erfarenheter har ni av
    papperslösa barn, hur jobbar ni där?

  326. Ja, vi jobbar egentligen
    som vi jobbar med de andra.

  327. Men hela tiden får man ha
    den där fingertoppskänslan.

  328. Ibland kan de vara med i skolan
    och ibland är de inte det.

  329. Det är väldigt olika.

  330. Jag var med om en kille...

  331. Han har inte gett tappt,
    utan sett skolan som sin räddning.

  332. Sen har jag sett andra
    som bara ligger hemma.

  333. Jag tänker att man måste göra flera
    saker samtidigt i rätt riktning.

  334. Elevhälsan är en del av det.

  335. Lärarna är jätteviktiga,
    de som träffar eleverna ofta.

  336. I samverkan däremellan
    hittar man alltid bra lösningar.

  337. -Finns det nåt ni vill tillägga?
    -Professionella relationer.

  338. Att bygga relationer är avgörande
    i många sammanhang.

  339. En elev som litar på
    den andra personen, en vuxen-

  340. -en lärare, en skolpsykolog, kurator
    eller Osman som socialpedagog-

  341. -är mycket lättare att nå.

  342. Då kan eleven berätta
    de här berättelserna.

  343. Vad är fel? Vad är bra? Vad kan vi
    bygga? Hela tiden. Bygga relationer.

  344. Och jag tycker att hela skolan
    måste vara med på banan.

  345. Integrationen
    och att alla är medvetna om den.

  346. Kunskap måste all personal på skolan
    ha, på de andra gymnasieprogrammen.

  347. -Det är oerhört viktigt.
    -Tack så mycket för att ni kom hit.

  348. Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  349. Delge era tankar om den psykosociala
    situationen för nyanlända elever-

  350. -på sociala medier #lärlabbet.

  351. Eftersnacket ser ni på vår blogg
    där ni hittar våra andra program.

  352. Hur stöttar man eleverna
    så att de utvecklas i alla ämnen-

  353. -samtidigt som de lär sig svenska?
    Det är ämnet i nästa "Lärlabbet".

  354. -Ska vi stå?
    -Ni får sitta om ni vill.

  355. Gör det som är bekvämt.

  356. -Hur känns det nu?
    -Det känns jättebra.

  357. -Det gick fort. Jag ville säga mer.
    -Man kom igång.

  358. Man tänker:
    "Nu måste vi börja prata."

  359. Jag tänkte på en sak. Vi har haft
    elevvärdar i korridorerna.

  360. Så viktigt det är!

  361. De får veta mer saker än lärarna.

  362. Får du goda relationer med eleverna, kan
    du få...

  363. Det kan vara
    en jätteviktig person för den eleven.

  364. Det har jag varit med om. Vi har haft
    två jätteduktiga elevvärdar.

  365. Men sen kan man inte ha kvar dem
    på grund av ekonomi.

  366. Och så blir de så duktiga
    att de används som lärare.

  367. Sen har man inga elevvärdar.

  368. Det är ett jättebra jobb.

  369. Ja, precis. Till exempel
    Årstaskolan har satsat på elevhälsa.

  370. Där kommer jag in,
    socialpedagogutbildad-

  371. -och de vill ha min kompetens.

  372. Det är ingen undervisning, men det är
    kopplat till att eleverna ska må bra.

  373. Då har jag det här med samverkan
    med polisen och socialtjänsten.

  374. Andra gör det,
    men jag har tätare samarbete.

  375. Det är skolans närmiljö.

  376. Jag har jättemycket tid
    att planera in möten med folk.

  377. Till exempel har jag fixat
    lite sommarjobb på ICA.

  378. I olika skolor är det en resursfråga.
    Det är kopplat till pengar.

  379. Man ska lägga pengarna åt sidan.
    Vill man ha resultat-

  380. -måste det finnas personal
    som får uppdrag som inte blandas.

  381. Lärarna är bra på att undervisa...

  382. -Har du kontakt med föräldrar?
    -Jättemycket.

  383. Det går inte att jobba i skola
    utan att ha kontakt med föräldrar.

  384. De vill prata med dig
    när de är oroliga över nåt.

  385. Jag måste ha
    god relation med föräldrarna.

  386. Föräldrarna måste få veta om
    varje samtal jag har med eleverna.

  387. Om det är positivt eller negativt. Det
    är sjyst.

  388. -"Vi har pratat om de här sakerna."
    -Det är bra att ha dem med sig.

  389. När jag har haft
    extraövningar på kvällarna-

  390. -har inte tjejerna kunnat komma för
    att de inte får gå ut på kvällarna.

  391. Många är hårt vaktade,
    så jag har fått ta in en tolk-

  392. -för att förklara för föräldrarna.

  393. Jag har fått skjutsa för att
    de inte litar på att de kommer fram.

  394. En del tjejer
    får inte vara med killar på fritiden.

  395. Men om det är inom skolans ram
    är det okej många gånger.

  396. Precis. Jag tänker på det här
    som vi har pratat jättemycket om.

  397. Det är elever
    som har olika erfarenheter.

  398. Jobba utifrån varje individs behov.

  399. Det är det som står i skollagen.

  400. Det här är kunskapsuppdraget
    och det här är elev och hälsa.

  401. Det finns väldigt bra exempel
    runt omkring.

  402. Man ska nog ta vara
    på civilsamhället mycket mer.

  403. Många gör det. Jag har inga siffror, men
    det är en grej man kan göra.

  404. Hur jobbar ni med eleverna
    som inte är nyanlända-

  405. -för att det ska bli ett möte-

  406. -som också funkar långsiktigt?
    Att det blir en inkludering.

  407. Vi måste nog jobba mer med det.

  408. Ibland
    gör vi vissa såna här projekt...

  409. Projekt kanske låter för avancerat. Att
    man träffas, och så där.

  410. De mötena är jätteviktiga.

  411. Sen är det en till sak.
    Många som kommer till oss...

  412. Vi var tvungna att ta en tolk till
    skolan åt killarna från Afghanistan-

  413. -för att de hade varit så på
    på tjejerna.

  414. De svenska tjejerna
    tyckte att det var obehagligt.

  415. Då började vi prata
    om olika kulturella skillnader.

  416. Sen fick en tolk säga
    till killarna från Afghanistan-

  417. -hur det är i Sverige.

  418. Är man tillsammans mer,
    lär man sig de här sociala mönstren-

  419. -och hur man passar in i samhället.

  420. Det är viktigt
    för de nyanlända att se hur det är-

  421. -för att det inte ska bli tokigt.

  422. Jag tänker på mötesplatser.

  423. Jag vet att ungdomsgårdar är viktiga,
    men andra mötesplatser...

  424. -Som...
    -Vad kan man säga?

  425. En förening som öppnar dörrarna.
    Många mötesplatser...

  426. Ett centrum som kanske bjuder in,
    där man tar vara på det som finns.

  427. Jag tänker: Skolan mitt i byn.
    Skolan betyder mycket.

  428. Det är bra att samarbeta med skolan.
    Många samhällsfrågor kommer tillbaka.

  429. Skolan är viktig men den behöver hjälp.
    Alla måste vara med och dela.

  430. Vi har
    vår musikinstitution ganska öppen.

  431. De får komma ner dit på rasterna.
    Där möts de ganska mycket.

  432. Men det har hänt
    lite negativt de senaste åren.

  433. De har tagit bort de estetiska ämnena
    från gymnasieprogrammen.

  434. Man måste inte ha
    ett estetiskt ämne längre.

  435. Förut var det många fler svenskar...

  436. De som inte är våra elever var nere
    och spelade på rasterna också.

  437. Men nu är det ofta
    bara våra elever som är i lokalerna-

  438. -så jag längtar tills
    de estetiska ämnena kommer tillbaka.

  439. De här ställena är verkligen
    en arena för integration.

  440. Man har ett gemensamt intresse.
    Man går inte dit för att integreras.

  441. Precis. Du sa en väldigt viktig sak, som
    jag höll med om.

  442. De går dit utifrån intresse.
    Inte på grund av var de kommer ifrån.

  443. Det är intresse, precis som du sa.

  444. Arbetet pågår.

  445. Jag gör kanske lite reklam
    för Stockholms stad-

  446. -men jag tycker
    att vi jobbar bra med det.

  447. Mycket med elevhälsa
    och politisk koll också, faktiskt.

  448. Jag har bjudit in skolborgarrådet,
    till exempel.

  449. Det är en del av mitt jobb också.

  450. "Kom och kolla hur vi jobbar."

  451. Då kan han ta med sig Stockholm.
    Han kan ta med sig sina.

  452. Det är viktigt att bjuda in.
    Vi blir inbjudna också.

  453. Vi jobbar mycket med
    Scenkonstbolaget och Kulturskolan.

  454. Eleverna
    får lektioner på Kulturskolan.

  455. Sen är de med på elevaftnar,
    till exempel.

  456. Vi gör så att de får se
    konserter på Scenkonstbolaget-

  457. -och vi har studiebesök också.

  458. Förra veckan hade vi musiker
    som visade sina instrument hos oss.

  459. Musikerna tycker att det är väldigt
    roligt att vara med våra elever.

  460. -Tack för att ni kom hit.
    -Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Mångfald i skolan, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Skolsociala åtgärder, Skoltrivsel, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur ska skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskollektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Tema: Hjärnan, repetition och minnet. Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion: lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: De överbelastade lärarna

Vad ska politikerna göra åt lärarnas pressade arbetssituation? Många lärare är stressade och frustrerade över att behöva lägga allt mer arbetstid på administrativa uppgifter. Vi frågar riksdagspartierna vad de tänker göra åt situationen.

Fråga oss