Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Steget till ordinarie klassDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Henry Barsk, lärare i engelska,
    svenska och finska-

  3. -på Svarträvens skola i Övertorneå.

  4. Emma Risebecker Sandman,
    lärare i svenska som andraspråk-

  5. -på Norregårdsskolan i Växjö.

  6. Ska vi köra i gång?

  7. Ett av de viktigaste stegen
    i en nyanländs skolgång-

  8. -är klivet över
    till ordinarie undervisning.

  9. Men Skolinspektionen ser
    att det fungerar dåligt.

  10. Hur gör man övergången så bra
    som möjligt? Det pratar vi om i dag.

  11. Vilka svårigheter ser ni i övergången
    från förberedelseklass-

  12. -till reguljär klass?

  13. Jag som jobbar i förberedelseklass
    ser ju att steget från FBK-

  14. -är ganska stort
    när man går ut i ordinarie klass.

  15. Hur då?

  16. Kunskapsnivåns spridning är
    väldigt stor i förberedelseklassen.

  17. Det är en utmaning
    att ha undervisning-

  18. -så att alla klarar av att gå ut
    i ordinarie undervisning-

  19. -när det väl är dags.

  20. Det gäller att man-

  21. -har god dialog med vårdnadshavare-

  22. -med eleven och mottagande pedagoger.

  23. Så att det blir så bra som möjligt
    för eleverna.

  24. -Ser du några svårigheter, Henry?
    -Det finns ju alltid svårigheter.

  25. Jag tror att den stora svårigheten
    handlar om vad man har för...

  26. ...vad man har för kunskaper
    när man kommer in i klassen.

  27. Och ofta är ju problemet språket.

  28. Framförallt terminologin,
    vad är det för språk vi använder?

  29. Det kan vara ett stort steg.

  30. Ser ni några andra svårigheter
    än kunskaperna?

  31. För en elev som till exempel
    kommer från Västerås-

  32. -kan det vara svårt att ta sig in
    i en grupp på högstadiet.

  33. Har man inte kommit så långt
    i sin språkutveckling-

  34. -är det mycket svårare att komma in
    i en grupp med högstadieungdomar.

  35. Det sociala är ju också tufft
    när man är i den åldern.

  36. På Gårdstensskolan får eleverna gå in
    i ordinarie klass redan från början.

  37. Läraren Anna Gemfeldt berättar mer.

  38. Jag jobbar på Gårdstensskolan
    i Göteborg.

  39. Jag undervisar i svenska och svenska
    som andraspråk i årskurs 6-9.

  40. Vi väljer att placera eleverna
    i klass redan från dag 1.

  41. De har en klasstillhöriget samtidigt
    som de går i förberedelsegruppen.

  42. Första tiden går eleverna
    i en förberedelsegrupp.

  43. Men två halvdagar i veckan
    träffar eleven sina klasskompisar-

  44. -för att bygga det viktigaste,
    det sociala.

  45. Vad kallade de handen?
    De tog nåt i handen, en hel...?

  46. De sa inte "handen",
    utan de hade hela "näven"...

  47. I och med att eleven
    redan från början följer med i klass-

  48. -och även har förberedelsegrupp
    på måndagar och tisdagar-

  49. -halva onsdagen, hela torsdagen
    och halva fredagen-

  50. -så får de en koppling från början-

  51. -och man kan ha en dialog
    med elevens ordinarie lärare.

  52. Hur ligger eleven till? Hur går det?

  53. Eleven kan mycket väl visa en sak i
    förberedelsegrupp och en sak i klass.

  54. Eleven kanske undrar
    varför hen är i förberedelsegrupp.

  55. "Jag har ju full kunskap hemifrån."
    Den eleven kan blomma ut i klass.

  56. Genom att ha en dialog med elev,
    vårdnadshavare och kollegor-

  57. -så kan det mötas upp, men eleven
    har en väldigt stor roll i det här.

  58. Vår fördel är
    att vi har så många språk-

  59. -samt vuxna som också förstår
    elevernas språk.

  60. Vi kan lyfta det under dagarna
    eller så använder de sin iPad-

  61. -och förklarar det och talar om
    att vi har en dialog.

  62. Tidigare hade eleverna en lärare
    som undervisade dem helt och hållet-

  63. -eller bara i ett fåtal ämnen.

  64. Nu försöker vi ge eleverna olika
    lärare med olika ämneskompetens.

  65. Just nu får de matte, svenska och SO-

  66. -i sina förberedelsegrupper och
    övriga ämnen ihop med sina klasser.

  67. Det ger dem en grund. Man får orden.
    Man har kunskapen om det-

  68. -har en förförståelse om nåt
    som man sen får höra i klassen.

  69. Studiehandledaren fungerar som en bro
    mellan och kan också förklara saker.

  70. För studiehandledning har vi valt
    att eleverna ska satsa på NO och SO.

  71. Som vanligt är det helt okej
    att antingen slå upp med lexikon-

  72. -eller med telefon och iPad.

  73. Vi har lyckats bra med att eleverna
    går ut i klass med en gång.

  74. Förra terminen hade vi elever som
    hade varit i Sverige i två månader.

  75. De fick åka på skolresa med sin klass
    och åkte till Stockholm.

  76. Det är så viktigt
    att bygga det sociala samtidigt.

  77. Skolan är så viktig för dessa elever
    för alla elever, att känna trygghet.

  78. Det utanför skolan är okänt,
    men så här ser skolan ut.

  79. Man hinner träffa kompisar.
    Det är jätteviktigt.

  80. Nu skulle jag vilja
    att du skriver "löpsedel".

  81. När eleverna går in helt i klass-

  82. -handlar det dels om
    vad man har sett under halvdagarna.

  83. Eleven kanske visar intresse
    eller visar det kunskapsmässigt.

  84. Då förs en dialog med vårdnadshavare-

  85. -rektor, elevhälsoteam och ansvariga
    pedagoger för att skapa sig en bild.

  86. Ska eleven gå ut helt i klass
    eller ska vi satsa på matten?

  87. Vad handlar det om
    och hur ser det ut?

  88. Tillsammans, som sagt var,
    så att eleven känner sig delaktig.

  89. D. E.

  90. F.

  91. Utmaningarna och svårigheterna
    är ju just språket.

  92. Får de med sig kunskapen
    de behöver på grund av svenskan?

  93. De kanske har en stabil skolbakgrund
    och tycker att matte är jätteroligt.

  94. Men förstår de matten
    utifrån svenskan?

  95. Möter man dem kunskapsmässigt
    utan att sänka kraven på mattetalet?

  96. Det är en utmaning!

  97. Några kommentarer?

  98. Det är ju fantastiskt att de
    kan komma ut redan första dagen.

  99. Då tänker jag som Anna berättade
    att de har förmånen av många lärare-

  100. -som talar elevernas språk.
    Det är en förutsättning-

  101. -för att man ska lyckas med
    att få ut eleverna så pass fort.

  102. -Vad tänker du?
    -Visst är det en styrka...

  103. ...om det finns vuxna
    som talar språket på skolan.

  104. Men det fungerar inte alltid så.

  105. Hos oss kör vi studiehandledning
    på svenska till en del.

  106. Vi har skolassistenter
    som går ut i klass-

  107. -samt några sva-lärare
    som går in som stöd i klass.

  108. Men vad tänker du om att de gör det?
    Känns det som...

  109. -...en bra idé?
    -Ja, det tror jag.

  110. Att komma ut i klass så tidigt
    som möjligt, tror jag helt på.

  111. -Och varför är det bra?
    -Dels handlar det om...

  112. Jag kan inte sva-sidan, men mycket
    handlar om att få ett språk-

  113. -som man kan använda, men det
    är inte ett skolspråk i alla lägen.

  114. Det är viktigt
    att man får ämnesspecifika ord-

  115. -för att kunna gå ut
    i ordinarie klass i vissa ämnen.

  116. Genom att skolan arbetar
    språkutvecklande i alla ämnen-

  117. -så får ju eleverna de här orden.

  118. Ord, som kanske också
    de svenska ungdomarna behöver.

  119. Sen befäster man...

  120. ...och jobbar extra mycket med det
    i förberedelseklassen.

  121. Det blir som en repetition,
    man befäster kunskaperna.

  122. Hur och när sker
    de här övergångarna i era skolor?

  123. Det är individuellt beroende på
    vilka kunskaper eleven har med sig.

  124. Har man goda kunskaper
    i matematik eller engelska-

  125. -ska man ut så fort som möjligt
    i de här ämnena.

  126. Det är jätteviktigt för att de
    inte ska tappa kunskapsmässigt.

  127. Framförallt om man behärskar engelska
    är det jättelätt att gå in direkt.

  128. Jag har elever som kom in oerhört
    fort i engelskan, de hade kunskapen.

  129. Så är det inte alltid.

  130. Du undervisar i nybörjarengelska
    i förberedelseklass.

  131. -Varför då?
    -Många elever har inte engelska.

  132. Man har väldigt lite engelska,
    men engelskan är väldigt viktig.

  133. Man måste komma in i det ändå.
    Vi har en grupp med sva-elever-

  134. -som har en väldigt svag skolbakgrund
    när det gäller engelskan.

  135. Vi har en speciell grupp, där vi
    börjar från "basic" och går uppåt.

  136. Det som framförallt
    är så roligt med det här är-

  137. -att de vill så oerhört mycket,
    det finns en sån ambition!

  138. Det märks på viljan att kommunicera.

  139. I många klasser, många gånger-

  140. -får jag kämpa för att eleverna
    ska prata engelska med mig.

  141. Jag ställer en fråga och får svaret
    på svenska, om och om igen.

  142. Jag får tjata och tjata.
    Det kommer så småningom-

  143. -men i de här klasserna
    sker all kommunikation på engelska.

  144. De vill verkligen kommunicera.

  145. Det är...det är ett lyft som lärare
    att ha elever som vill!

  146. Hur lång tid kan det ta för en elev
    att komma in i ordinarie klass?

  147. Ja, det är ju som jag sa
    väldigt individuellt.

  148. Nu har vi regler och riktlinjer om-

  149. -att en elev ska vara klassplacerad
    inom två månader-

  150. -från det att de börjar på enheten.

  151. Vi på Norregårdsskolan tänker ju...

  152. ...att vi vill lära känna eleven.
    Vilken klass kan passa dem?

  153. Det är viktigt att klassamman-
    sättningen passar eleven.

  154. Finns det nån som spelar fotboll?
    Den här eleven är också intresserad.

  155. På så sätt kan man också
    få ihop det sociala.

  156. Ja, vi tittar också på
    hur det funkar socialt-

  157. -och på var man kan placera dem.

  158. De flesta kommer in tidigt,
    men det beror lite på ämnet.

  159. Har man en skolbakgrund med engelska
    är det väldigt lätt att komma in där.

  160. Och många av övningsämnena
    fungerar ju också väldigt tidigt.

  161. Först svenska, sen överflyttning
    till ordinarie klass-

  162. -säger Monica Axelsson,
    professor i tvåspråkighet-

  163. -och svenska som andraspråk
    vid Stockholms universitet.

  164. Hur ser en bra övergång
    till ordinarie klass ut?

  165. Det är viktigt att den nyanlända
    har en bas i svenska.

  166. Att man genom kartläggningen
    som den nyanlända har gjort-

  167. -ser vilka ämnen som
    den här nyanlända är särskilt bra i.

  168. Att man har gett undervisning i
    några av de här naturvetenskapliga-

  169. -och samhällsvetenskapliga ämnena.

  170. Och att man där har haft fokus
    på språket i ämnet.

  171. Man har kanske låtit den nyanlända
    som ska flytta över-

  172. -ha fått träffa de nya kamraterna.

  173. Att man har förberett dessa kamrater
    på att det kommer en ny kamrat-

  174. -och att det är
    ett tryggt klimat i klassen.

  175. Det handlar alltså om
    att få till språkutvecklingen-

  176. -få fart på kunskapsutvecklingen-

  177. -och det i en trygg, social miljö.

  178. Vad måste fungera
    för att det ska bli bra?

  179. Det måste finnas ett samarbete
    mellan klasslärare, ämneslärare-

  180. -lärare i svenska som andraspråk
    och studiehandledare.

  181. De måste veta vad den andra läraren
    håller på med.

  182. -och samarbeta så att de kanske är
    inom samma ämnesområde samtidigt.

  183. Vad vet man inte fungerar i dag?

  184. Man vet ju att de inte fungerar-

  185. -att komma i en ordinarie klass
    om svenskan inte har satts i gång.

  186. Man kan inte kommunicera
    med sina nya kamrater-

  187. -om man inte har ett språk.

  188. Har man lite språk
    kan man prata med sina kompisar-

  189. -och då utvecklar man mer språk.

  190. Man bör också titta på vilka ämnen
    de här eleverna är starka i-

  191. -ifrån sin tidigare skola.

  192. Där kanske man,
    för den eleven som kan engelska-

  193. -kanske man kan gå in i nåt
    starkt ämne som matematik direkt-

  194. -och få stöttning via engelska.

  195. Men man måste ha nåt språk med sig.

  196. Hur kan man stötta eleverna
    som ämnes- eller klasslärare?

  197. Det bästa är om man
    kan få till det här samarbetet-

  198. -som ämnes- och klasslärare
    med sva-lärare och studiehandledare.

  199. Och att de kan förbereda
    till exempel ett ämnesområde.

  200. Att de kan arbeta med de texter
    som man som klasslärare-

  201. -tänker använda sig av
    och förbereda förståelsen av dem.

  202. Sen tycker jag också att man kan...

  203. ...anordna paraktiviteter,
    smågruppsaktiviteter.

  204. Där kan
    ett mindre antal elever sitta-

  205. -och bearbeta, diskutera stoffet
    i texter och uppgifter.

  206. Det är lättare
    att våga tala i mindre grupper-

  207. -än i den stora, ordinarie klassen.

  208. -Hur viktig är studiehandledaren?
    -Studiehandledaren är allt!

  209. Studiehandledaren är brobyggaren,
    kanalen till full förståelse.

  210. Under ganska lång tid.
    Vi vet att det tar 4-8 år-

  211. -att komma i nivå med dem
    som har svenska som förstaspråk.

  212. Vad tänker ni om det
    som Monica Axelsson sa här?

  213. Intressant med det där
    att det är viktigt att ha ett språk.

  214. Jag kom in svensk skola
    utan ett språk.

  215. Jag hade ett språk...
    Ja, som liten - årskurs 1.

  216. Då började jag skolan
    i norra Tornedalen.

  217. Ingen i klassen talade svenska.

  218. -Och hur upplevde du det?
    -Det var skolan, inget konstigt alls.

  219. Men vi lärde oss svenskan ändå.

  220. -Vad tänkte du, Emma?
    -Det är också väldigt intressant.

  221. Vi jobbar lite
    som Monica pratar om här.

  222. Vi bygger en grund i svenska språket-

  223. -innan de kommer ut i ämnen...

  224. ...som bygger på att kunna
    lite mer svenska, så att säga.

  225. Jag tror också att det är viktigt
    att de har en bas-

  226. -så att man vågar prata.

  227. Annars blir man exkluderad,
    man kommer inte in i gruppen.

  228. Elever kan längta efter
    att få börja i vanlig klass.

  229. Finns det risk för
    att de kommer in för tidigt?

  230. Ja, om man... Det viktiga är att man
    ska kunna kommunicera med de andra.

  231. Och kan man inte det...
    Om man har svårt så att man inte...

  232. ...kan kommunicera med kamraterna,
    blir det svårt.

  233. Har man bara tillräckligt
    med språk...

  234. Det där har hon ju rätt i.

  235. Många längtar efter att få gå ut i
    ordinarie klass och gärna på heltid.

  236. När man sen börjar slussa ut dem
    märker de också:

  237. "Oj, vad fort de pratar!
    Jag hänger inte med."

  238. De upptäcker själva
    att det är mycket tuffare-

  239. -än vad de kanske tänkte innan.

  240. Monica Axelsson var inne på det-

  241. -hur viktigt det sociala samspelet är
    när de kommer ut i vanlig klass.

  242. Ni berörde det,
    men hur gör ni på era skolor-

  243. -för att det här
    ska funka så bra som möjligt?

  244. Jag försöker... Ofta handlar det
    om en eller ett par elever i klassen.

  245. Det är inte fler än så. Till exempel
    gruppindelningen vid grupparbeten.

  246. Där är det jag som bestämmer.
    Jag har alltid skött indelningen.

  247. Alla elever måste inkluderas
    oavsett om de är nya eller inte.

  248. Det är ett sätt att se till att...

  249. Man kan inte välja själv
    vem man ska arbeta med. Jag styr.

  250. -Vad tänker du, Emma?
    -Dialogen med mottagande lärare.

  251. Jag jobbar inte i reguljär klass
    så det är upp till mottagande lärare-

  252. -att se till att eleven kommer in
    i rätt konstellationer.

  253. Man kanske utser nån elev som får
    ta hand om den här eleven lite extra.

  254. Inte övervaka hela tiden, men:
    "Kom, så går vi till matsalen."

  255. "Nu ska vi ha slöjd."

  256. Det viktiga är, precis som Emma sa,
    att man har den här kontakten...

  257. ...med undervisande lärare.

  258. På vår skola är det...
    Vi är en liten skola-

  259. -med drygt 100 elever på högstadiet.
    Vi känner våra elever ganska väl.

  260. Det fungerar ganska fint
    att placera ut dem...

  261. ...så som vi tror
    att de kommer att passa ihop.

  262. Kartlägg elevens kunskaper
    i skolämnena-

  263. -säger Margareta Ekborg, professor
    i ämnesdidaktik vid Malmö högskola.

  264. Hon har tagit fram Skolverkets
    kartläggningsmaterial

  265. -för steg 3 i NO och teknik,
    och hon är med oss nu.

  266. -Hej, Margareta.
    -Hej.

  267. Varför är steg 3 viktig
    vid övergången till ordinarie klass?

  268. De har varit här en kort tid och
    de första två stegen har kartlagts.

  269. Nu börjar det riktiga skolarbetet,
    då de ska göra det alla elever gör.

  270. De ska klara att godkännas
    i samtliga 16 ämnen.

  271. Då är det viktigt att veta
    vilka kunskaper de har med sig.

  272. Då kan man ha rimliga förväntningar
    och de får rätt stöd att gå vidare.

  273. Det här ska göras av ämneslärare.
    Varför då?

  274. Jo, det hela går ut på
    att man ska hitta den kompetens-

  275. -och de kunskaper eleverna har.

  276. Man är inte ute efter
    att leta efter fel och brister.

  277. För jag ett samtal med en elev,
    men ser nånting-

  278. -så vet jag som ämneslärare: "Här
    finns det nåt vi kan gå vidare med!"

  279. Likadant vet jag: "Det är inte lönt
    att bygga vidare på."

  280. Sånt vet jag
    när jag har ämneskompetens.

  281. Steg 3 är inte obligatoriskt.
    Varför ska man göra det?

  282. Eftersom det är jättebra för eleven
    att få berätta-

  283. -och visa sin kunskap.
    Det stärker verkligen självkänslan.

  284. Vi har ju sett att elever
    är så glada att få berätta.

  285. Sen är det det här med
    att de får förväntningar på sig-

  286. -och att de kan gå vidare
    i skolarbetet.

  287. Hur se till att klass- och ämnes-
    lärare använder sig av informationen-

  288. -vid övergången till vanlig klass?

  289. Man måste se att det handlar om
    hela skolans problem och möjligheter.

  290. Det är inte
    den enskilda ämneslärarens problem.

  291. Man måste ha stöd, en organisation,
    fundera på studiehandledning-

  292. -se till att lärare får diskutera
    med varandra och byta idéer.

  293. Man ska känna att man kan utveckla-

  294. -ett språkutvecklande arbetssätt
    och få stöd i det arbetet.

  295. Vad ska man tänka på
    när man tar emot en ny elev?

  296. Man måste tänka på eleverna
    som resurser och inte som problem.

  297. Ser man dem som resurser,
    de har lärt sig på andra ställen-

  298. -och kan tillföra undervisningen nåt.

  299. Då måste undervisningen organiseras
    så att de kommer till sin rätt.

  300. När det gäller det språkutvecklande
    arbetet, säger många lärare:

  301. "När man väl börjar jobba så,
    så gynnar det alla elever mycket."

  302. Det är utmanande och roligt
    att prova nytt och försöka nytt.

  303. Då blir även lärarjobbet
    väldigt roligt och utmanande.

  304. Det är då eleven blir en tillgång
    och det tror jag är viktigt.

  305. -Tack för att du var med oss.
    -Tack så mycket.

  306. Vad tänker ni om det här?

  307. Precis som hon säger,
    så är det ju otroligt viktigt-

  308. -att arbetet med nyanlända
    genomsyrar hela enheten.

  309. Att alla på skolan jobbar
    språkutvecklande - i alla ämnen.

  310. -Hur ser det ut på din skola?
    -Vi har en språkutvecklingsgrupp...

  311. ...som arbetar språkutvecklande.

  312. Från varje ämneslag har vi lärare
    som sitter med i den här gruppen.

  313. De kan sen sprida vidare det
    vi pratar om till sina ämneslag.

  314. -Kartlägger ni steg 3?
    -Nej, det gör vi inte.

  315. -Emma?
    -Nej, vi har inte kommit så långt än.

  316. Vi är i uppstarten,
    men vi har det i tankarna.

  317. Vem gör kartläggningen
    på era skolor?

  318. Vi har en mottagningsenhet,
    Landningsbana Växjö.

  319. Där gör man steg 1 och 2.

  320. Vi får en överlämning
    från Landningsbanan-

  321. -när eleven slussas över till oss,
    till vår enhet.

  322. Hos oss sker kartläggningen
    på sva-sidan. Jag är inte involverad-

  323. -men vet att den görs där.

  324. Hur får de andra, ordinarie lärarna
    ta del av informationen?

  325. Innan eleverna kommer ut i klass
    finns dialoger och sammanträden-

  326. -då man pratar och får information
    om vad man kan vänta sig.

  327. Vi har informationsmöte om eleverna
    när de går ut i ordinarie klass.

  328. Där får de bakgrundsinformation och
    vi tar upp delar av kartläggningen.

  329. Har ni nåt råd
    när de gäller de här övergångarna?

  330. När jag tar emot en elev så är
    det ju en elev som vilken som helst.

  331. Jag måste hela tiden
    utgå ifrån den eleven.

  332. Jag ställer inga speciella krav
    på den nya eleven.

  333. Jag ställer samma krav
    som på alla andra.

  334. Det handlar mer om:
    Vad tror jag att eleven presterar?

  335. Tror jag att det här
    kommer att vara för svårt för eleven-

  336. -då blir det för svårt för eleven.
    Vad tror jag att eleven klarar av?

  337. Tror jag att eleven fixar det,
    fixar eleven det - oftast iallafall.

  338. Ja, det är jätteviktigt.

  339. Man måste ha höga förväntningar på
    att eleven-

  340. -kan klara av mycket mer
    än bara språket, så att säga.

  341. Tack för att ni kom hit. Ni får strax
    prata mer i vårt eftersnack.

  342. Fortsätt att dela med er
    av era tankar om övergångar-

  343. -på sociala medier under #lärlabbet.

  344. Eftersnacket ser ni på vår blogg,
    där även våra andra program finns.

  345. Nyanlända känner sig ofta otrygga
    och utanför i skolan.

  346. Hur får man dem sedda,
    trygga och inkluderade?

  347. Det ska vi prata om nästa gång.
    Hej!

  348. Då var det slut.

  349. Vad tänker ni på nu när allt är över?

  350. Ja... Det är tomt.
    Det känns lite urblåst.

  351. Man har fokuserat väldigt mycket-

  352. -men intressant att lyssna på Henry och
    att titta på reportagen.

  353. Var det nåt
    som du inte hade med dig hit?

  354. Nej, jag hade nog ändå i bakhuvudet det
    som vi tog upp.

  355. Var det nåt du inte fick sagt?

  356. Nej. Jag fick nog säga det mesta-

  357. -men jag är nyfiken på hur det ser ut
    när ni slussar ut eleverna.

  358. När de går ut i de olika ämnena-

  359. -går de olika tidpunkter,
    eller hur funkar det organisatoriskt?

  360. Om de, till exempel, går ut i matte-

  361. -går de alla
    mattelektioner med den klassen.

  362. Ofta kör man mer än ett ämne.

  363. Man har börjat med idrott och musik.

  364. Ämnen som är enkla att ta sig in i
    utan att man har så mycket språk.

  365. Men sen kommer man in i övriga ämnen,
    och man kör inte speciella dagar-

  366. -utan enligt klassens schema.

  367. Är man med några gånger
    i ordinarie klass i ett ämne-

  368. -men kan hoppa tillbaka sen
    om man inte är redo?

  369. Vi har elever som vill gå ut
    och kommer tillbaka och säger:

  370. "Nej, språket var för svårt."
    Men då backar vi.

  371. Det är viktigt att ha flexibilitet
    så att eleverna känner sig trygga.

  372. Det är inte ofta det händer, men
    det är viktigt att man kan justera.

  373. Jag har sett hos flera elever
    att när man får komma ut-

  374. -även om det är svårt-

  375. -så lyfter det eleven generellt sett
    att få kämpa med den här svårigheten.

  376. -Hur då?
    -Man upptäcker att man måste jobba.

  377. Vi har haft elever i förberedelse-
    klass som har det för lätt.

  378. Sen kommer man ut i ordinarie klass
    i ämnen man inte hade tänkt sig-

  379. -och upptäcker att det går,
    men man får jobba fruktansvärt.

  380. Det lyfter elever.

  381. De som har varit
    ett tag i förberedelseklassen-

  382. -tycker att de kan mycket.

  383. De har lärt sig otroligt mycket
    på den tiden de har varit hos oss.

  384. Sen kommer det in elever som inte kan
    så mycket. Då blir man styv i korken.

  385. Men då blir det den här, "Jaha?"
    när man kommer ut i ordinarie klass.

  386. Den pushen behövs för att
    de ska kunna utmana sig själva.

  387. Vad gör du när en elev kommer
    och säger att det är för svårt?

  388. Hur gör du för att stötta
    och putta ut dem ur boet?

  389. Man pratar ju med elever.
    Man får en speciell relation-

  390. -till eleverna
    man har under sina vingar.

  391. En väldigt god relation.

  392. Man får stötta och hjälpa.
    Man stannar kvar efter lektionen-

  393. -och hjälper dem med en läxa, eller
    så gott man kan på alla möjliga sätt.

  394. Man kanske följer med dem ut nån gång
    till ordinarie klass.

  395. Kanske inte en hel lektion,
    men att man stöttar upp.

  396. "Nu är det idrott. Jag hänger med dig
    så att du kommer till rätt grupp."

  397. "Nu kommer Ahmed här
    och är med klassen."

  398. Det är få klassrum som är så mycket
    igång på rasterna som sva-klassrum.

  399. Eleverna går inte hem efter skolan.

  400. Nej, det är full fart.

  401. Det är också full fart
    under lektionerna.

  402. Eleverna har ju olika ämnen,
    och alla ämnen är inte blocklagda-

  403. -så när 7A har matte
    så har 8B NO tio minuter senare.

  404. Det blir en ruljangs
    på elever hela tiden.

  405. -Och det blir individuella scheman.
    -Ja.

  406. Det är lite spring ut och in, så det
    gäller att hålla koll på läget.

  407. De nya reglerna, att nyanlända elever
    ska ut i ordinarie klass-

  408. -inom två månader.
    Hur tycker ni att de funkar?

  409. Det är en bra riktlinje,
    men man måste se till elevens bästa.

  410. Vad passar eleven?
    En klassplacering ska de ju ha-

  411. -men det kan vara individuellt om man
    ska slussa ut dem inom två månader.

  412. Precis. Det med två månader
    handlar om en klassplacering.

  413. Hur mycket du är i klassen
    efter två månader är en annan fråga.

  414. Det beror på hur mycket du klarar av.

  415. Hur lång tid
    kan det ta som max innan eleven-

  416. -går över hundra procent
    i en ordinarie klass?

  417. Det får inte ta mer än två år.
    Det är absolut max.

  418. Det beror helt på vilka förutsättningar
    eleven kommer med.

  419. Det kan ta ett halvår
    innan de är ute i alla ämnen.

  420. Det kan ta de här två åren också.

  421. Finns det elever som det efter
    två år fortfarande är lite tidigt...

  422. Ja.

  423. När du har elever
    där språket är problemet...

  424. Bara för att man inte har svenska som
    förstaspråk, kan man även ha dyslexi.

  425. Det kan finnas diagnoser som gör att
    språkförmågan inte utvecklas, så...

  426. Hur jobbar ni för att upptäcka det?

  427. Det misstänker man när det inte sker
    nån utveckling i språkförmågan.

  428. Då misstänker man att det måste vara
    nåt annat som är fel.

  429. Där spelar modersmål...
    Studiehandledning är en viktig del-

  430. -i att upptäcka det här så att man kan
    stötta eleven på bästa sätt.

  431. Tack så mycket. Vi är klara.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Interkulturell pedagogik, Invandrarundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Tvåspråkig undervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss