Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Att utveckla kunskapernaDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Anette Petersson, biträdande rektor
    på Lindängeskolan i Malmö.

  3. Saima Glogic är språkutvecklare
    i Tyresö och fortbildar lärare.

  4. -Då kör vi i gång.
    -Det gör vi.

  5. För att nyanlända elever inte ska
    förlora tid och kunskap i skolämnen-

  6. -bör undervisningen utgå från deras
    tidigare kunskaper och erfarenheter.

  7. Hur gör man det medan eleverna
    lär sig svenska? Det ska vi prata om.

  8. Brukar eleverna halkar efter i andra
    ämnen medan de lär sig svenska?

  9. Det finns forskning på det.

  10. Den har gjorts
    på ett begränsat antal elever-

  11. -och en liten grupp av elever
    från Syrien-

  12. -som hyser en stor oro för att
    de tappar sina tidigare kunskaper.

  13. Det har vi sett genom åren.

  14. Det blev bättre med den obligatoriska
    kartläggningen och den nya lagen.

  15. Det händer mycket.

  16. Men fortfarande råder uppfattningen
    att man bör lära sig svenska först-

  17. -för att komma ut
    och lära sig skolämnena.

  18. -Vad tycker du?
    -Jag ser ju samma sak.

  19. Samtidigt ser jag att de stora sats-
    ningar som skolverket har sjösatt-

  20. -med språkutvecklande
    ämnesundervisning och olika uppdrag-

  21. -har gjort att det har blivit mycket
    bättre än det var för några år sen.

  22. Det är viktigt att vi inte låter
    eleverna sitta och vänta in språket-

  23. -innan man tar vara
    på kunskaperna de har med sig.

  24. De har mycket kunskaper när de
    kommer. Det gäller att få syn på dem.

  25. De kan inte heller utveckla
    det kunskapsrelaterade språket-

  26. -genom att enbart läsa
    ämnet svenska som andraspråk.

  27. De behöver
    gå ut i ämnesundervisningen-

  28. -för att utveckla språket och förstå
    begrepp och relationerna mellan dem.

  29. Det hänger ihop:

  30. Att delta i undervisningen och lära
    sig språket. Språk och ämne hör ihop.

  31. I Lindesberg kan nyanlända elever
    snabbare gå ut i enskilda ämnen.

  32. Eleverna blir en tillgång.

  33. Det säger Agneta Guhrén, lärare på
    språkintroduktion på Lindeskolan.

  34. Jag heter Agneta Guhrén och arbetar
    på Lindeskolan i Lindesberg.

  35. Jag är lärare i svenska som
    andraspråk på språkintroduktionen.

  36. Den är till för sent anlända elever
    i det svenska skolsystemet.

  37. Lindeskolan har
    ett stort upptagningsområde-

  38. -så jag tror
    att det är runt tusen elever.

  39. På språkintroduktionen
    går det 350 elever just nu.

  40. Hörde ni? Det är samma ord,
    men det betyder olika.

  41. Kort och kort. Ni vet kort...

  42. Vi såg att vissa elever
    hade med sig vissa kompetenser-

  43. -som skulle vara bra
    för övriga skolan.

  44. Man kanske kom från Burundi
    och hade haft franska som skolspråk.

  45. Det fanns en franskgrupp på skolan-

  46. -som pratade franska
    några timmar i veckan.

  47. Det här vore ett utmärkt tillskott,
    men det fanns inte i organisationen-

  48. -att man skulle få komma in på
    den lektionen utan att vara behörig.

  49. Men vi tänkte: "Det goda
    exemplets makt måste fungera."

  50. Vi pratade snällt med de lärare som
    vi trodde skulle ta emot våra elever.

  51. De flesta sa att de var välkomna.

  52. Plötsligt var det på samma villkor.
    De tillförde en resurs till gruppen.

  53. De räknades efter det de hade,
    och inte det som fattades.

  54. Lite tjock.

  55. Den modell som vi har arbetat fram
    här på Lindeskolan går ut på-

  56. -att när man har uppnått
    kunskapsmålen för ett steg...

  57. Det finns tre steg mot nians mål,
    och de motsvarar årskurs 3, 6 och 9.

  58. Om man uppfyller det på en onsdag kan
    man gå till nästa steg på torsdag.

  59. Det grundar sig i att vi vill se
    elevens tillgångar och resurser.

  60. Vi vill se det perspektivet,
    inte bristperspektivet.

  61. Ingen av oss vill identifieras efter
    vad vi inte kan, utan vad vi kan.

  62. När man sätter håret så-

  63. -så är det lite...
    Ja, lite hästsvans.

  64. Svårigheterna är-

  65. -att eleverna snabbt uppnår ett
    vardagligt och konkret vardagsspråk.

  66. Men för att lyckas i skolan
    och gå vidare-

  67. -måste man ha ett abstrakt skolspråk.

  68. "Men jag kan prata svenska. Alla
    förstår mig och jag förstår dem."

  69. Då är det svårt att förstå att
    studierna kräver ett abstrakt språk.

  70. Det är klart att vi måste prata lite
    amerikanskt val och politik i dag.

  71. Eleverna ser ju alltid framåt-

  72. -när de ser att det är möjligt
    att flytta till nästa steg.

  73. Det kan vara frustrerande att läraren
    tycker att man ska kunna vissa saker-

  74. -men man ser hela tiden nästa steg.
    Man ser en målbild.

  75. Ibland kan man till och med få
    sitta med i en grupp och prova på.

  76. "Det är hit jag ska, och det här
    ska jag kunna för att komma hit."

  77. Det kan vara stor skillnad på olika
    kandidater i ett och samma parti.

  78. Jag tycker fortfarande
    att det bygger mycket på god vilja-

  79. -i stället för
    att det är organiserat.

  80. Behörighetsreglerna gör ju
    att det finns spärrar.

  81. Om det är många sökande till ett
    program och alla kurser blir fulla-

  82. -så är det stängt för våra elever.

  83. Om det här kunde organiseras-

  84. -så att man hade rätt att läsa ett
    ämne när man uppnått rätt nivå-

  85. -så skulle vi bli lyckliga.

  86. Vad är era spontana tankar?

  87. Det är ett gott exempel på hur man
    har hittat individuella lösningar-

  88. -som funkar för individerna
    som kommer med ett visst språk.

  89. Det är ett bra exempel på hur man
    tar till vara på elevernas styrkor.

  90. Samtidigt visar inslaget-

  91. -att det verkligen behöver
    organiseras också.

  92. Man behöver se över och möjliggöra
    det här på en organisationsnivå.

  93. Det får inte hänga på eldsjälarna
    eller de lokala förhållandena.

  94. Just det här att inte se de nyanlända
    eleverna som grupprepresentanter-

  95. -utan som individer med styrkor.
    Resursperspektivet.

  96. Man bör se den nyanlända eleven
    som en resurs-

  97. -och inte påtala bristerna
    hela tiden.

  98. Det här att man inte kan språket
    får inte ta över.

  99. Man måste kunna se bortom språket
    och den kulturella kulissen-

  100. -som omger den nyanlända eleven
    under den första tiden i Sverige.

  101. Hur ska man göra
    för att se eleven som en resurs?

  102. Man kan ju som lärare
    planera in i ett arbetsområde...

  103. Om jag jobbar med demokrati
    och har en elev-

  104. -som har en helt annan erfarenhet
    av politiska system än de andra-

  105. -så är det en oerhörd resurs, mot att
    man som lärare sitter och berättar.

  106. Vi har ju faktiskt... Man
    ska planera in det på ett bra sätt-

  107. -så att man slipper bli representant
    för nåt man inte vill vara en del av.

  108. Som lärare kan jag öppna upp genom
    att tänka på vilka elever jag har-

  109. -och på hur jag kan planera
    undervisningen så att det blir bra.

  110. Sen är det så att undervisningen...
    Det hänger ihop med skolans uppdrag.

  111. Undervisningen
    ska bedrivas i demokratiska former.

  112. Det innebär i praktiken väldigt
    mycket interaktion och samtal-

  113. -där åsikter ska brytas mot varandra-

  114. -och eleverna ska kunna utveckla
    sin egen röst och känna sig trygga.

  115. På det viset kommer olika perspektiv
    in naturligt i undervisningen.

  116. De blir undervisningens utgångspunkt.
    Det är ett utmärkt sätt.

  117. Jag tänker på elever
    som har en annan skolkultur med sig.

  118. Du var inne på det.
    Hur ska man möta det som lärare?

  119. Med tydlighet, framför allt.

  120. Vi bör relatera allt vi gör
    till skolans uppdrag.

  121. Vi bör också relatera till det som vi
    har sett att eleven har med sig.

  122. Genom att arbeta interaktivt-

  123. -får vi veta mycket om eleven och
    om den kultur som eleven har med sig.

  124. Om vi tänker på kunskapssyn,
    till exempel.

  125. När vi tar emot en elev som är van
    vid traditionella arbetsformer-

  126. -där läraren kanske har sändarrollen
    och eleven mottagarrollen...

  127. Nu ska eleven sitta i grupper-

  128. -och komma med
    sina åsikter, analyser, slutsatser-

  129. -och lyssna in andras inlägg
    och så vidare.

  130. Då händer det ofta att eleven undrar
    vad det här är för undervisning.

  131. Var är läraren, som är experten och
    äger kunskapen, i den här processen?

  132. Kartläggningsmaterialet
    ger eleverna...

  133. Ämneskartläggningen i steg 3 ger en
    klar bild av vad som ingår i ämnet.

  134. Där är det ofta det här med att man
    ska analysera och diskutera saker-

  135. -som kanske förekommer i mindre grad
    i andra skolsystem.

  136. Det kan vara nåt som gör att eleverna
    lite snabbare kan få reda på-

  137. -att det i Sverige är viktigt
    att man pratar om källkritik.

  138. Det kan också vara ett medel
    att komma lite längre i den biten.

  139. Du har jobbat med att ta fram
    kartläggningen för steg 3 i SO.

  140. Hur gör man där för att få fram
    elevers styrkor och visa vad de kan?

  141. Ett konkret exempel är att du kan bli
    väldigt duktig på huvudräkning-

  142. -om du säljer varor på ett torg,
    utan att du har gått i skolan.

  143. I historia har vi
    ett spännande exempel-

  144. -när man var ute och gjorde
    de här kartläggningsutprövningarna.

  145. Elever som aldrig hade gått i skolan
    tog sig ända upp till årskurs 9-nivå-

  146. -när det gällde källkritik. Man hade
    ett analytiskt tänkande med sig.

  147. Man kanske saknade referenskunskap,
    men kunde fundera över svåra frågor.

  148. Det som är det svåraste
    i historieämnet klarade man.

  149. Att få syn på de sakerna
    är så värdefullt-

  150. -för det är utifrån styrkorna
    som man bygger undervisningen.

  151. En elev som aldrig har gått i skolan
    och som saknar referenskunskap-

  152. -kan då börja bygga på nånting som
    alla andra tycker är väldigt svårt.

  153. Det är guld värt, vill jag påstå.

  154. Det gäller att ta reda på alla
    styrkorna och bygga vidare på dem.

  155. Läraren får inte ta för givet
    att det ska finnas en massa kunskap.

  156. Det här med att argumentera...
    Vissa elever är duktiga på det.

  157. De kan vara som modeller
    för hur man gör.

  158. Sen måste läraren genom undervis-
    ningen tillhandahålla de modellerna.

  159. "Så här argumenterar man."

  160. "Det här är ett enkelt resonemang."
    Eller ett välutvecklat.

  161. Man måste vara explicit-

  162. -i stället för att underförstå
    en del kunskaper-

  163. -som kanske inte finns.

  164. Studiehandledning på modersmålet
    gör att nyanlända lyckas i skolan-

  165. -men det kräver att handledare får
    tid att samarbeta med andra lärare.

  166. Det säger Anne Reath Warren,
    som är doktorand i språkdidaktik.

  167. Jag träffade henne.

  168. Vad gör en studiehandledare?

  169. Genom att använda språk
    som eleven förstår-

  170. -ska en studiehandledare hjälpa
    eleven med kunskapsutveckling.

  171. Den ska hjälpa dem att nå kunskaps-
    målen i olika ämnen i läroplanen.

  172. I min studie har jag sett
    att studiehandledare hjälper till-

  173. -med omformulering och beskrivning
    av olika ord och begrepp-

  174. -både vardagliga
    och ämnesspecifika begrepp.

  175. De har förklarat uppgifterna-

  176. -hur eleven ska lösa olika uppgifter.
    Det är språkliga förklaringar.

  177. Man pratar om uttal,
    grammatiska strukturer-

  178. -och ordföljd och liknande.

  179. Det är även
    sociokulturella aspekter av lärandet-

  180. -alltså hur det är att vara
    i en svensk skola och i Sverige.

  181. Det är frågor
    om värdegrund och demokrati.

  182. Såna saker är viktiga anser studie-
    handledare som jag har pratat med.

  183. Vad är viktigt för att
    studiehandledning ska fungera bra?

  184. Rektorn bör anordna tid och plats
    för samplanering och kommunikation.

  185. Det är orimligt att studiehandledaren
    ska gå in i vilket ämne som helst-

  186. -och kunna alla lärandemål
    och kunskapsmål i alla ämnen-

  187. -och i alla åldrar och årskurser.

  188. Därför är det viktigt att de
    pratar ihop sig med ämneslärare.

  189. När bör studiehandledningen ske?

  190. Det är olika beroende på var eleven
    befinner sig i lärandeprocessen-

  191. -om man tänker så.

  192. Om en elev är nyanländ och inte kan
    nån svenska över huvud taget-

  193. -är det fördelaktigt med studie-
    handledning i förberedande syfte-

  194. -för att hjälpa eleven att förstå
    vad som ska hända under lektionerna.

  195. Man förbereder dem.

  196. Då kan de förhoppningsvis delta
    på ett annat sätt under lektionstid.

  197. Att vara med på lektionen
    är också jättebra-

  198. -men det finns
    vissa praktiska problem med det.

  199. Om man har många nationaliteter
    och många olika studiehandledare...

  200. Det finns ett begränsat antal platser
    i ett klassrum. Det kan vara svårt.

  201. Men det är bra, för då får eleven
    hjälp precis när den behöver det.

  202. Den kan vända sig
    till studiehandledaren och fråga.

  203. Då eleven har kommit längre och
    inte går i förberedelseklass längre-

  204. -och har kommit längre
    i svenskutvecklingen-

  205. -så kan det vara bra
    om de samlar på sig frågor-

  206. -och träffar studiehandledaren
    nån gång i veckan för att följa upp.

  207. Då sker handledningen
    efter lektionen.

  208. Alla tre varianter
    har för- och nackdelar.

  209. Det är brist på studiehandledare
    och många saknar utbildning.

  210. Vad är det för kompetens som behövs?

  211. Man måste kunna språken som
    eleven kan, så klart, och svenska.

  212. Det är en fördel
    om man kan det svenska skolsystemet-

  213. -och det skolsystem
    som eleven har kommit ifrån.

  214. Då får man ett jämförande perspektiv.

  215. Att vara en bra pedagog och hjälpa
    eleven att nå målen är också viktigt.

  216. Ämneskunskaper är ett plus-

  217. -men eftersom man kan få studie-
    handledning i många olika ämnen-

  218. -så är det inte det viktigaste.

  219. Vad tänker ni om det
    som Anne Reath Warren pratar om?

  220. Det finns en del problem med hur
    man organiserar studiehandledningen.

  221. Ofta sker den ju centralt.

  222. Studiehandledare
    kan ha en arbetssituation-

  223. -där de i bästa fall är i 4-5 skolor.

  224. I värsta fall är de i 16 skolor
    under en vecka.

  225. Att få till ett samarbete
    med 16 ämneslärare-

  226. -eller olika representanter
    för en skola är en utmaning.

  227. Det viktiga är att man börjar samtala
    och har en samsyn på uppdragen.

  228. Ämnesläraren måste inse vikten av
    samarbete med studiehandledaren.

  229. Absolut. Jag håller med. Man måste
    skapa en samverkansstruktur-

  230. -så att man möts fysiskt ett par
    gånger när man börjar samarbeta.

  231. Man måste bestämma hur man gör-

  232. -och vad ämnesläraren
    behöver bidra med.

  233. Då handlar det om hur jag planerar
    min undervisning. Hur jobbar vi?

  234. Det är viktigt att studiehandledaren
    kan förmedla till eleven-

  235. -varför vi gör som vi gör
    och vad resultatet ska vara.

  236. Ofta har skolor
    en gemensam plattform-

  237. -där man kan se planeringar
    och vad klassen arbetar med.

  238. Det här är de centrala begreppen.

  239. Det är det vi fokuserar på.
    Och relationer mellan begreppen.

  240. Vad är viktigt här?

  241. Studiehandledaren äger den andra
    kunskapen. Vad är svårt för eleven?

  242. De här kompetenserna i samverkan
    kan göra väldigt stor skillnad.

  243. Allt behöver inte ske
    i fysiska möten.

  244. Hur stöttar man dem som nått längre,
    men som inte har lärt sig svenska?

  245. Forskningen visar-

  246. -att eleverna får väldigt
    mycket hjälp i förberedelseklassen.

  247. Sen när de ska börja
    i ordinarie klass, vanlig klass-

  248. -så dras all hjälp in. Man tycker
    att eleven nu ska klara sig.

  249. Det är då som det behövs mycket.

  250. Det glappet kanske är ganska vanligt.

  251. Låt flerspråkiga elever använda
    alla sina språk i undervisningen.

  252. Då lär de sig fortare.

  253. Det menar Kate Seltzer, doktorand
    vid City University of New York.

  254. Hon forskar om "translanguaging",
    eller "korsspråkande"-

  255. -som det kallas på svenska.
    Hon är med oss nu.

  256. -Hej, Kate.
    -Hej, Isabella.

  257. Vad är korsspråkande?

  258. Man kan se det på två olika sätt.

  259. Dels handlar det om hur tvåspråkiga
    personer använder sina språk.

  260. Det sker inte alltid enligt de normer
    som styr enspråkighet.

  261. Det handlar också om att bygga
    pedagogiken på den här idén.

  262. Eleverna ska alltid kunna använda
    alla sina lingvistiska resurser-

  263. -och dra nytta
    sin tvåspråkighet i lärandet.

  264. Vilka är fördelarna
    med korsspråkande?

  265. De finns inom två områden.
    Undervisningen är det ena.

  266. Med korsspråkande kan man tillägna
    sig information via ett nytt språk.

  267. Eleven får större möjlighet
    att delta och engagera sig.

  268. Sen är det
    den socioemotionella aspekten.

  269. Det kan vara tufft
    att börja i en ny skola-

  270. -om man kommer från en annan kultur.

  271. Genom korsspråkandet får de veta att
    deras språk är till nytta i lärandet.

  272. Hur kan man använda det här
    som lärare?

  273. Det finns många sätt
    att använda det i undervisningen-

  274. -oavsett vilken
    lingvistisk inriktning man har.

  275. Men ett brett angreppssätt är
    att skapa möjligheter för elever-

  276. -att ta hjälp av andra människor
    och andra lingvistiska resurser.

  277. Det kan vara kompisar som talar ett
    liknande språk, familjemedlemmar...

  278. Men också internet, översättnings-
    appar, böcker och andra texter.

  279. Andra resurser, alltså.
    En annan viktig sak är-

  280. -att lärare måste börja skilja på
    process och produkt.

  281. Även om produkten ska vara
    på undervisningsspråket-

  282. -så kan inlärningsprocessen
    vara flerspråkig.

  283. Eleven bör få använda alla
    sina språk i inlärningsprocessen-

  284. -även om produkten, som kan vara en
    uppsats, är på undervisningsspråket.

  285. Hur kan det här hjälpa studenter att
    utveckla sin kunskap i skolämnena?

  286. Korsspråkande hjälper lärarna-

  287. -att skilja på elevers språk-
    förståelse och deras ämnesförståelse.

  288. Genom att använda
    sina olika språk-

  289. -kan elever visa vad de vet och vad
    de klarar inom vilket ämne som helst.

  290. De hämmas då inte av en språkbarriär.

  291. Kan du ge nåt råd till lärare
    som vill jobba med korsspråkande?

  292. Jag tror
    att man ska börja i liten skala.

  293. Man kan göra en "välkommen"-skylt
    på elevens språk.

  294. Man kan betona för eleven-

  295. -att elevens språk är välkomna och
    att de bidrar i inlärningsprocessen.

  296. Slutligen bör man se eleverna som
    den bästa språkliga resurs man har.

  297. De kan ta in språket i undervisningen
    på ett sätt som främjar lärandet.

  298. -Tack för att du var med. Hej då.
    -Tack, Isabella. Hej då.

  299. -Kände ni till "translanguaging"?
    -Ja.

  300. -Pratar man om korsspråkande?
    -Ja.

  301. Det har varit omdiskuterat
    vad man ska kalla det-

  302. -men diskussionen är väldigt levande.

  303. Det är vi glada för.

  304. Att språket ses
    som en resurs i klassrummet.

  305. Det gör också väldigt mycket för
    identiteten att ens språk räknas.

  306. Man kommer till ett land
    där man inte kan visa sin kunskap.

  307. Många är duktiga på sitt språk, men
    här är det bara svenska som gäller.

  308. Det gör mycket för identiteten.

  309. Absolut. När man bekräftar elevernas
    modersmål som kunskapsspråk-

  310. -så visar man att elevens tidigare
    kunskaper är mycket värda.

  311. De har inte försvunnit, utan är den
    grund som vi bygger vidare på.

  312. Det är viktigt för självförtroende
    och kunskapsutveckling.

  313. Vad behöver man kunna som lärare
    för att arbeta med translanguaging?

  314. Man behöver ha en medvetenhet om-

  315. -att eleven inte kommer
    utan ett inlärningsinstrument.

  316. Modersmålet är det,
    i allra högsta grad.

  317. Det är ett mycket vasst instrument
    i många fall. Man bör använda det.

  318. Även om man inte
    förstår elevens modersmål-

  319. -så kan man, som Kate säger,
    skilja på produkten och processen.

  320. Även om kunskapen
    kanske visas på svenska i slutändan-

  321. -så ska processen
    ta vara på alla resurser.

  322. Modersmålet är den största resursen.

  323. Eleven kan jobba på modersmålet
    i vissa moment under processen.

  324. -Vad tänker du?
    -Så kan man variera undervisningen...

  325. ...och låta eleven
    visa sina kunskaper.

  326. Det borde vara självskrivet att
    även språket räknas som ett verktyg-

  327. -som man kan ha
    för att visa sina kunskaper.

  328. I Sverige glömmer vi nog ofta bort
    att vi är lite ovanliga.

  329. De flesta länder
    har mer än ett språk.

  330. Vi ser det nog lite som att svenskan
    är vårt språk här i Sverige-

  331. -men glömmer att man
    i andra länder har många språk.

  332. Man kan hålla i gång dem i olika
    situationer utan att det ger problem.

  333. Det är ett verktyg för att
    komma vidare i kunskap, helt klart.

  334. Tack så mycket för att ni kom hit. Ni
    ska få prata mer i vårt eftersnack.

  335. Dela gärna med er av era tankar
    om det här på sociala medier.

  336. Eftersnacket som följer nu
    kan ni se på vår blogg.

  337. I nästa tema ska det handla
    om forskning i klassrummet.

  338. Hur får jag som lärare tag på
    forskning som rör min undervisning?

  339. Och på vilka arenor
    kan lärare och forskare mötas?

  340. Det pratar vi om i nästa program.

  341. Ja. Ja.

  342. Tankar. Känslor. Funderingar.
    Nu är det slut.

  343. Det känns ändå som om vi kommit långt
    med de nyanlända eleverna.

  344. Om man tittar på vad som händer i
    klassrummet och individualiseringen.

  345. Det har skett mycket bra
    de senaste åren.

  346. Absolut. Alla satsningar på
    språkutvecklande arbetssätt, t.ex.-

  347. -har höjt medvetenheten
    och givit en del verktyg.

  348. Det är en stor fördel.

  349. Jag skulle vilja lyfta
    språket i ämnena.

  350. Alla lärare bör ha kunskap om
    hur språket i deras ämne är uppbyggt.

  351. Hur det är konstruerat.
    Vad som är svårt.

  352. Hur man packar och packar upp
    det här ämnesspråket som är abstrakt.

  353. Man packar mycket information
    på liten plats. Hur sker det?

  354. Man kan analysera språket
    i sina ämnen. Diskutera.

  355. Man kan ge modeller för
    det man vill eleverna ska producera.

  356. Säg att en labbrapport ska lämnas in.

  357. Då ska läraren ha jobbat med
    hur man skriver en labbrapport.

  358. Så att alla elever vet
    hur de ska göra.

  359. Eller om man pratar om resonemang:
    att man har vridit och vänt på det.

  360. Hur bygger man upp och utvecklar det?

  361. Hur tar man in flera perspektiv?

  362. Så att man inte utgår ifrån
    undervisningsstoffet-

  363. -och eleverna ska resonera kring det
    utan att man pratat om hur man gör.

  364. Det är ett exempel.

  365. Alla hade nog vunnit på
    att ämneslärarna fick del-

  366. -av sånt man talar om
    i svenska som andra språk.

  367. Medvetenheten om vad som är svårt
    i det egna ämnet.

  368. Det hade gjort stor skillnad
    för eleverna.

  369. Som att passiva satser kan göra
    en provfråga mycket svårare.

  370. Den kunskapen skulle kunna ge
    eleverna större chans-

  371. -att lyckas med ämnet
    när det inte berör språket.

  372. Ska svenska-som-andra-språkslärarna
    och ämneslärarna prata om det här-

  373. -så att man får hjälp
    med vad som kan vara svårt?

  374. Det är lätt att t.ex. stryka alla
    passiva satser i ett prov.

  375. De flesta lärare är inte ute efter
    att veta om de klarar passiva satser.

  376. De är mer intresserade av hur
    eleverna klarar sig kunskapsmässigt.

  377. Fem, sex saker kan man lätt undvika.

  378. Att inte använda nominalseringar-

  379. -att göra om verb till substantiv.

  380. Många enkla saker.
    Hade man dessa på fingrarna-

  381. -skulle det underlätta oerhört
    för eleverna.

  382. Lite grundläggande saker om
    vad som är svårt i svenska språket.

  383. Idiomatiska uttryck är svårt även
    för barn med svenska som modersmål.

  384. När man diskuterar betyg med eleven
    och säger:

  385. "Du måste lägga på ett kol."
    Det betyder inget för eleven.

  386. "Du har en bit kvar till målen."

  387. Jag vill lyfta nåt som är svårt
    för många, inte bara unga-

  388. -utan de som kommer
    och lär sig svenska.

  389. Det inlindade sättet
    att uttrycka sig på.

  390. Hur då?

  391. Att man lindar in.

  392. Att man inte säger "nej"
    när det är nej, exempelvis.

  393. Det kan vara svårt
    att utläsa ett budskap-

  394. -som uttrycks med språkliga medel
    som man inte själv äger.

  395. I en språkkultur
    man inte själv delar.

  396. Om man är van vid raka besked
    med klart språk-

  397. -blir det väldigt svårt
    att tolka alla mjukgörare.

  398. -"Har du lust att göra det här?"
    -Som kanske är en uppmaning.

  399. Vi svenskar är bra på att linda in.

  400. Vi säger inte att nån inte klarar
    målen, utan att vi ska jobba vidare.

  401. Och det väcker osäkerhet hos elever.

  402. Rent språkligt...
    "Mjukgörare" kallade du det.

  403. Vi lindar nog in det lite-

  404. -i stället för att, vilket skulle
    underlättat, säga ja eller nej.

  405. Tydlighet behövs verkligen.
    Vilka språkliga medel använder vi?

  406. Den kunskapen skulle hjälpa lärare.
    Många behöver handfasta råd.

  407. "Gör så här!"
    Just det vi inte vill ge.

  408. Vi ska smyga in budskap hela tiden.
    Varför ska vi göra det?

  409. Jag tänker på samverkan.

  410. Nu lyfter vi samarbete mellan
    ämneslärare och studiehandledare.

  411. Lärare i svenska som andra språk
    är viktigs i den processen.

  412. I samarbetet förstärker de
    de språkliga bitarna.

  413. Och ger sammanhang.
    Helheter och sammanhang.

  414. Det är särskilt viktigt för dem-

  415. -som har dessa tre parallella
    processer att gå igenom.

  416. Lära sig språket, ämnena på språket
    och bli en del av skolgemenskapen.

  417. Förstå koder, dolda budskap
    och kunskapssynen.

  418. Allt det som man måste kunna
    för att lyckas i skolan.

  419. Hur viktig är
    modersmålsundervisningen?

  420. -Otroligt viktig.
    -Språket är ju en resurs.

  421. Modersmålsundervisning är viktig
    när det gäller språket-

  422. -men även när det gäller identiteten.

  423. Språket är en identitetsfaktor
    som vi inte ska skoja bort.

  424. -Oerhört viktigt.
    -Och viktigt för samhället.

  425. Vi bygger upp en fantastisk resurs
    genom att bygga ut deras modersmål.

  426. När det gäller handeln
    och internationella relationer...

  427. Diplomati, alla möjliga områden.

  428. Stärka lärandet
    kan man på olika sätt.

  429. På ditt modersmål, svenska
    och förhoppningsvis olika ämnen.

  430. Jobbar man ämnesövergripande kan man
    befästa de här begreppen.

  431. Får man det på svenskan
    och i olika ämnen-

  432. -är det svårt att misslyckas med
    att lära sig ett kunskapsinnehåll.

  433. Allt är en helhet, när man ser
    på hur språket används också.

  434. Att alltid se det som en resurs är
    det som är viktigt i det hela.

  435. Det Kate Seltzer pratade om,
    uppmuntran att använda modersmålet-

  436. -visar att modersmålet har ett värde.
    Att sen hitta sätt att använda det:

  437. Elever med samma modersmål kan
    diskutera sig fram till ett innehåll-

  438. -som de kanske redovisar på svenska,
    med hjälp av studiehandledaren-

  439. som hjälper dem att formulera det.
    Det finns många olika sätt.

  440. Man ska ta vara på möjligheterna
    som dyker upp i klassrummet.

  441. Utforska - vilka möjligheter finns
    i den här undervisningssituationen.

  442. Hur kan jag göra? Det krävs lite
    innovation när man undervisar.

  443. Och samarbete och samverkan
    mellan olika yrkeskategorier.

  444. Det är en nyckelfråga, och där har vi
    kanske lite till att jobba med.

  445. Hur man organiserar det.

  446. Att med studiehandledare och
    modersmålslärare, då det är möjligt-

  447. -bli en del av skolan, så det inte
    är nåt som ligger centralt.

  448. I personalrummet kan vi prata
    om en elev-

  449. -på ett annat sätt än om man är
    på många olika ställen.

  450. Vad krävs för att komma dit? Förutom
    förstärkning av personalgrupperna.

  451. -Rent organisatoriskt?
    -Att om möjligt prioritera det.

  452. Det blir en trygghet för eleven
    att ha en studievägledare på skolan.

  453. Det ser olika ut i olika kommuner.

  454. Det är ett nyckelarbete att titta på-

  455. -hur man organiserar dessa saker som
    har med språk och kunskap att göra.

  456. Tiden är slut.
    Tack så mycket för att ni kom.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Individualiserad undervisning, Invandrarundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolfotografen

Vi slår följe med en återkommande gäst i skolan, skolfotografen. Flera kommuner och skolor säger numera nej till skolfotografering. Obetalda skolfotoräkningar är en växande kategori hos Kronofogden och klagomålen till Konsumentverket ökar för varje år. Är skolfotot en hotad tradition?

Fråga oss