Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Teori i praktikenDela
  1. Veckans gäster:

  2. Ulrika Németh. Lektor och lärare
    i svenska och svenska som andraspråk.

  3. Erik Sigurdson. Slöjdlärare
    och lektor i pedagogiskt arbete.

  4. -Ska vi köra i gång?
    -Javisst.

  5. Undervisning ska ske
    på vetenskaplig grund.

  6. Vad betyder det? Hur kopplar man ihop
    teori och praktik?

  7. Och hur kan man som lärare göra sin
    undervisning bättre med forskning?

  8. Hur har er syn på undervisning
    förändrats efter att ni har forskat?

  9. När man forskar får man syn på nya
    saker. Om man inte kan svampnamn-

  10. -och går ut i svampskogen,
    då ser man inga svampar.

  11. När man har forskat
    får man begrepp för saker-

  12. -som man inte har kunnat
    sätta ord på tidigare.

  13. Då får man syn på mer. Perspektiv
    vidgas som inte hade funnits förut.

  14. Lärare håller på med det praktiska. Nu
    kan man ställa det som händer-

  15. -i nåt slags perspektiv.
    Det har fördjupat min undervisning.

  16. Jag håller med. En av de stora kickarna
    med att bedriva forskning-

  17. -är att... Skolan kan ibland
    tyckas vara densamma.

  18. Men om man får byta perspektiv på
    skolkontexten, blir det nåt annat.

  19. För mig har det varit
    en sån vändning...

  20. ...från individen mot lärmiljön
    och vilken kontext vi är i.

  21. Hur styr det vad som är möjligt
    att göra i lärmiljön?

  22. Och det är samma gamla händelser
    som sker.

  23. Jag håller med dig.
    Det är en viktig del.

  24. På Globala gymnasiet
    är många lärare forskarutbildade.

  25. De har startat fortbildning i ämnes-
    didaktik för andra lärare i kommunen.

  26. Thérèse Halvarsson Britton leder
    seminarier i religionsdidaktik.

  27. Jag heter Thérèse
    och jobbar på Globala gymnasiet.

  28. För två år sen blev jag färdig med min
    Lic i Karlstad.

  29. Sen några månader fortsätter jag för att
    gå vidare från Lic till doktor.

  30. Jag forskade i religionsdidaktik.

  31. Då kan vi börja...

  32. Några historielärarkollegor
    fick idén till kurserna.

  33. Professionsutvecklingskurser
    för lärare.

  34. De var på en konferens och tyckte
    att det var ett bra upplägg.

  35. Man fokuserar på
    några ämnesdidaktiska begrepp.

  36. Lärare som deltar får själva
    bli utsatta för elevövningar-

  37. -som behandlar de här begreppen.

  38. Sen är det nån föreläsning om forskning
    relaterat till det här.

  39. Sen skapar lärarna övningar eller
    material utifrån det man pratat om.

  40. Jag tror att många av oss lärare
    har gått på dagsfortbildningar.

  41. Det kan bli svårt att göra nånting
    med det. Vi ses fem gånger-

  42. -under en termin och en dag har vi en
    workshop där vi producerar material.

  43. ...och vad vi gör med det sen
    som religionskunskapslärare.

  44. Han är av kött och blod.
    Det är din elev också.

  45. Ett syfte med kurserna är
    att göra teori till praktik.

  46. Det är därför vi har
    både teoretiska och praktiska inslag.

  47. Vi vill att lärare ska komma härifrån
    och känna-

  48. -att man har ett nytt tänk
    till sin undervisning-

  49. -baserat på
    den didaktiska forskningen.

  50. Forskningen syns på Globala gymnasiet
    dels i min undervisning-

  51. -dels i arbetslaget, tror jag.

  52. Eftersom vi jobbar så mycket
    tillsammans smittar det av sig.

  53. Dessutom har vi de här
    professionsutvecklingskurserna-

  54. -för verksamma lärare.
    Även våra lärare är inbjudna.

  55. Men det vänder sig framför allt
    till grundskolelärare i kommunen-

  56. -för att det är en eftersatt grupp
    ämnesdidaktiskt.

  57. För de lärare som har deltagit i
    de här kurserna-

  58. -blir det ett sätt att skapa
    ett gemensamt språk inom ämnesramen.

  59. Innan Buddha blev upplyst-

  60. -passerade alla liv revy.

  61. En kollega som också hade forskat sa:

  62. "Innan jag började tyckte jag att jag
    var en bra lärare. Jag har insett"-

  63. -"att jag har långt kvar.
    Det finns mycket att lära."

  64. Jag kan hålla med.
    Allt har inte blivit bättre.

  65. Men somligt har blivit bättre.
    En större medvetenhet och roligare.

  66. Man blir inte färdig med läraryrket.
    Det finns ingen slentrian-

  67. -i religionskunskapsundervisningen.
    Det finns mycket att tänka runt.

  68. Jag tycker att jag får lite mer verktyg
    för det och mer grund.

  69. En utmaning är att få lärare som har
    forskat tillbaka till skolan-

  70. -så att man skapar möjlighet
    att både undervisa-

  71. -och att fortsätta
    hålla på med forskning.

  72. Då är det viktigt att få stöd från
    skolledning och förvaltning.

  73. Om forskande lärare återvänder till
    skolan kan andra ta del av forskning-

  74. -undervisningen vilar på
    vetenskaplig grund-

  75. -och blir förhoppningsvis bättre
    för elever.

  76. -Vad säger ni om det här?
    -Det är jättespännande.

  77. När man ser det här initiativet
    och intresset från lärarna...

  78. Då det börjar i professionen.
    "Det här vill vi utveckla."

  79. För mig är det inspirerande,
    det väcker en massa frågor.

  80. "Vad händer med de här lärarna
    när de vill utveckla sin praktik?"

  81. "Vad händer? Får jag läsa det?
    Vad gjorde de?"

  82. Historiedidaktiker som jag är
    blir jag nyfiken på det här.

  83. Jag tänker
    att det här är nånstans en...

  84. En större fråga om vetenskap och
    kommunicerbarhet. Genomskinlighet.

  85. Det handlar inte bara om att forskare
    kommer tillbaka till en skola-

  86. -utan också inspirerar dem på skolan
    att forska i sin praktik.

  87. Vilka vägar finns då att få
    den här forskningen på pränt?

  88. Jag blev imponerad av hur man
    ordnat det på Globala gymnasiet.

  89. Just att grundskolelärare
    får möjlighet att ta del av det här.

  90. De har en tanke bakom.

  91. Hon pratade om att en del
    kanske inte kommer tillbaka.

  92. Det tror jag beror på
    att rektorer eller huvudmän-

  93. -inte har tänkt igenom
    vad lärarna ska användas till.

  94. Hur kan vi använda det här nya,
    den fantastiska kunskapen-

  95. -på ett genomtänkt sätt
    så att det sprids?

  96. Erik, ni har ett projekt med
    en magisterutbildning i Piteå.

  97. Lite som sades i inslaget-

  98. -är skolledningens stöd viktigt
    i den här typen av projekt.

  99. I Piteå kommun har man beslutat
    att tillsätta en vetenskaplig ledare-

  100. -för att säkra en skola
    på vetenskaplig grund.

  101. Ledaren har startat nätverk
    och kopplat in bland annat mig-

  102. -med en magisterutbildning
    vid Umeå universitet.

  103. -Vad går den ut på?
    -Det är ett sätt...

  104. ...att bygga på en grundlärarexamen.

  105. Det handlar om vetenskap,
    utvecklingsarbete i skolan-

  106. -vad som är teori, praktik och metod,
    lärande och lärandeteorier.

  107. -Det är studier på avancerad nivå.
    -Varför är det viktigt?

  108. Det är viktigt att stötta
    professionsutvecklingen.

  109. Att lärare ska få verktyg
    att beforska sin egen praktik.

  110. Att stärka upp sin praktik
    med andras forskningsresultat.

  111. Och att kunna bli stöt-tålig
    mot forskningsresultat som kommer.

  112. Som du är inne på. Att kunna ha ett
    kritiskt öga på forskningsresultat-

  113. -och välja där. Det här är
    en symbol för att skapa en brygga-

  114. -mellan lärarpraktiken
    och vetenskaplighet.

  115. Ulrika, vilken användning har du
    av forskningen i din undervisning?

  116. Jag använder den utan att tänka.

  117. Det låter som om man tänker
    väldigt medvetet.

  118. Framför allt har den gjort
    att jag tänker mer kvalitativt.

  119. Jag försöker lägga in saker
    som jag förstår...

  120. Om jag jobbat med läs- och skriv-
    utveckling, använder jag teorier-

  121. -och begrepp som jag lärt mig. Och hur
    kan det se ut i mitt klassrum?

  122. Då måste jag tänka kring det. Det finns
    inte alltid metoder för det.

  123. För en del saker är det kanske inte
    uttänkt hur det ska se ut.

  124. Det här är saker som påverkar hur jag
    tänker kring min undervisning.

  125. Hon sa att lärarna
    när de hade avslutat sin träff-

  126. -skulle få med sig ett sätt att tänka.
    Det ska man vara ute efter.

  127. Man ska vara försiktig med
    att rekommendera-

  128. -att alla ska göra
    det ena eller det andra.

  129. Vi måste alltid jobba utifrån våra egna
    förutsättningar på våra skolor.

  130. Vad behöver de här eleverna just nu
    i undervisningen?

  131. Erik, du arbetar med slöjd.
    Ett praktiskt-estetiskt ämne.

  132. Hur ser förhållandet
    mellan teori och praktik ut där?

  133. Vi som jobbar inom slöjdfältet-

  134. -är ganska kritiska till att skapa
    en skillnad mellan teori och praktik.

  135. Filosofiskt sett är det svårt
    att ha en teori-

  136. -om det inte har handlat om
    nåt praktiskt.

  137. Så det stupar på att vi alltid är i en
    materiell verklighet.

  138. Det är den skola jag står i.
    Det är den verklighet-

  139. -som genom mina sinnen blir tillgänglig
    för mitt intellekt.

  140. Att överbrygga teori och praktik är
    viktigt för praktisk-estetiska ämnen.

  141. Genom Stockholm Teaching
    and Learning Studies-

  142. -kan lärare själva forska på
    sin undervisning.

  143. Inger Eriksson är vetenskaplig ledare
    där. Jag träffade henne tidigare.

  144. Du gillar inte uttrycket
    att gå från teori till praktik.

  145. Nej,
    för det finns en föreställning om-

  146. -att den teori som är utvecklad-

  147. -innefattar lösningar och att det bara
    handlar om att tillämpa dem.

  148. Medan praktiken är mer komplex, och
    det finns många frågor i praktiken-

  149. -som behöver teoretiseras.
    Så det måste ske en växelverkan.

  150. Man måste kunna ta ett teoretiskt
    perspektiv på praktiken-

  151. -men man måste lära sig
    att teoretisera praktiken.

  152. -Vad gör ni på STLS?
    -Vi försöker just det.

  153. Vi försöker skapa en forskningsmiljö,
    ett vetenskapligt sammanhang-

  154. -för lärare
    som bedriver eller deltar i-

  155. -småskaliga forsknings-
    och utvecklingsprojekt.

  156. -Vad är det för typ av forskning?
    -Ämnesdidaktisk.

  157. Vi brukar säga ämnesdidaktisk
    undervisningsutvecklande forskning.

  158. Det låter krångligt,
    men det är fokus på innehållet-

  159. -mötet mellan lärare och elev,
    och ett innehåll-

  160. -och ett fokus på
    att utveckla undervisningen.

  161. På vilket sätt kan den här typen av
    forskning göra undervisningen bättre?

  162. Den uppstår i lärarnas utmaningar.

  163. Den hämtar sina frågor från lärarnas
    dagliga situationer och utmaningar.

  164. Och den försöker bygga upp svar.

  165. Metoder, frågesystem, uppgifter-

  166. -och lite läromedel till och med.

  167. Den försöker bygga upp material
    som andra lärare kan använda-

  168. -som andra lärare också kan förfina
    och utveckla.

  169. Den här typen av forskning
    är per automatik nästan färdig.

  170. Man säger att forskningen
    behöver översättas in i klassrummet.

  171. Men den här forskningen
    är redan översatt.

  172. Den pratar samma språk från början.

  173. Den adresserar
    lärarnas praktik direkt.

  174. Hur viktigt är det
    att lärare forskar?

  175. Det är helt avgörande, om vi ska säga
    att vi ska ha en profession-

  176. -en verksamhet och en undervisning
    som vilar på vetenskaplig grund.

  177. Då måste professionen vara med och
    utveckla kunskapsbasen den består av.

  178. Det räcker inte med den forskning
    som är mer teoridriven-

  179. -och kommer från universitetet.
    Utan vi måste få-

  180. -de vardagsnära och konkreta
    undervisningsfrågorna-

  181. -som lärarna står inför
    och som handlar om-

  182. -hur man kan få elever
    att lära sig vissa saker-

  183. -och vad som behöver utvecklas för
    elever som har svårt för vissa saker.

  184. Vilka frågor och uppgifter
    kan vi använda?

  185. Men det kan också handla om
    att hitta helt nya sätt att förstå-

  186. -vad för kunnande som ska utvecklas.

  187. Inom andra professionsyrken
    är det en given sak-

  188. -att de som bär professionen också
    producerar den kunskap som behövs.

  189. Det försöker STLS skapa förutsättningar
    för.

  190. Tyvärr är dagens lärarutbildningar
    inte byggda för-

  191. -att lärarna ska ha kompetensen att
    driva småskaliga utvecklingsprojekt.

  192. Det byggs inte in i utbildningarna.

  193. Så vi ser att STLS kan vara en början
    till att skapa förutsättningar-

  194. -för att lärare ska kunna vara
    kvalificerade forskare i sin praktik.

  195. Vad tänker ni om det
    som Inger pratade om?

  196. Jag tycker att hon har helt rätt.
    Praktiken kan vi föra in i teorin.

  197. Man behöver inte börja med teorin
    och lägga den över praktiken.

  198. Utan utgå från det vardagsnära.
    Det som är problem för lärare.

  199. Många som har gått forskarskolorna har
    börjat med vardagliga problem.

  200. Tänk om fler skulle göra det och göra
    det på skolorna, i kommunerna-

  201. -och tillsammans utveckla. Det är
    en väldigt bra idé som de har skapat.

  202. Det vore kul om den kunde spridas.

  203. -Vad tänker du, Erik?
    -Det är viktigt med den här bryggan.

  204. För det här initiativet finns.

  205. Det är ett projekt i samma anda
    som det jag är inkopplad på i Piteå.

  206. Men att den här forskningen...

  207. Det har varit problemet med
    lärarutbildningen generellt.

  208. Den här forskningen riskerar att stanna
    om den inte kommer på pränt-

  209. -eller om det inte skapas strukturer.

  210. Strukturbyggen måste gynnas
    så att de här lärarna har möjlighet-

  211. -att kommunicera sin forskning, skriva
    ner den, skriva en uppsats.

  212. För i dag i lärarutbildningen
    ges det inga verktyg-

  213. -för hur du ska kunna driva såna frågor
    och ingå i såna strukturer.

  214. Det kommer på magisternivån.
    Men det här är viktigt.

  215. Att det inte bara blir eldsjälar,
    utan att det blir en struktur.

  216. Att det finns nån plats för mig
    som forskat i min praktik-

  217. -att lära mig hur jag kommunicerar det
    genom vetenskap.

  218. Vad är svårt med att koppla ihop
    teori med praktik?

  219. Att man har gjort skillnad på dem
    från början.

  220. Det går inte att diskutera nånting
    eller skriva om nånting-

  221. -isolerat från att det är nånting.

  222. Så fort vi pratar om en slöjdsal
    finns den slöjdsalen.

  223. Eller träbitar
    eller tecken på ett papper.

  224. Så det finns en hierarki
    mellan teori och praktik.

  225. Det måste man bryta och försöka tänka
    att det är samma sak.

  226. Det kanske bara är att teori är text
    eller att teori är tal.

  227. Om vi tar bort tal och text, finns
    teori- och praktikskillnaden då?

  228. Tänker en ekorre? De lever ju ett bra
    liv. De bildar familj och samlar...

  229. Är ni med? Det finns de
    som framför tankarna att...

  230. Ja, det finns ju... Varelser är medvetna
    även utan språk och text.

  231. Så i ordet teori finns mycket
    som man kan ifrågasätta.

  232. -Ulrika, vad tycker du är svårt?
    -Det svåra är förutsättningarna.

  233. Var får man tid till detta?
    För det tar tid.

  234. Man kan inte mellan två lektioner tänka
    i fem minuter på vad som hände-

  235. -och hur jag ska koppla ihop det
    med det jag pratade om med mitt lag.

  236. Det behöver en organisation
    där man kan lägga in det här.

  237. Då tror jag att det är möjligt
    att koppla ihop teori och praktik-

  238. -utan att göra en alltför stor grej av
    det. Men det måste byggas in.

  239. -Och nån måste våga satsa.
    -Birgitta Berne har forskat om...

  240. ...hur man kan använda samhällsfrågor i
    NO-undervisningen.

  241. För henne var det viktigt att forska i
    sitt klassrum. Hon är med oss.

  242. Varför ville du forska på
    din egen undervisning?

  243. När jag hade kommit in på
    CUL:s forskarskola-

  244. -visste jag att jag skulle hålla på med
    forskning i minst åtta år.

  245. Halvtid som lärare,
    forskarutbildning på halvtid.

  246. Det kunde bli ett dilemma, men jag hade
    tillgång till ett klassrum-

  247. -där jag kunde få svar på
    mina frågor.

  248. Vad är vinsterna med att forska
    i ditt eget klassrum?

  249. Att lärare får forska på sin egen
    verksamhet är väldigt viktigt.

  250. Det finns ett glapp
    mellan forskning och praktik.

  251. Men om lärare får forska, kommer
    resultaten direkt ut i praktiken.

  252. Det blir inget gap.

  253. En lärare som forskar i sitt klassrum
    kan bestämma vad man vill forska om.

  254. Jag kunde inte ha gett
    min intervention till nån annan.

  255. De hade inte lagt fyra veckor på att
    göra detta om jag bett dem om det.

  256. Man måste själv vara övertygad om
    att det här är viktigt.

  257. Lärare i Sverige är vana vid
    att bestämma själva.

  258. De hade nog inte gjort interventionen
    om jag gett den till nån annan.

  259. Finns det problem med att forska på sin
    egen undervisning?

  260. Lärare är lärare i första hand. Eleverna
    kom kanske lite sent-

  261. -och jag hade inte talat om
    att jag samlade in data den timman.

  262. De körde för fort på sina mopeder. Jag
    var tvungen att ta tag i det.

  263. Möjligtvis tyckte eleverna
    att jag hade svikit deras förtroende-

  264. -och var inte lika entusiastiska efter
    det.

  265. När man analyserar data
    blir man överväldigad.

  266. I en artikel måste man få med allt.
    Det tar tid innan man får distans.

  267. På vilket sätt har din forskning
    påverkat undervisningen?

  268. När jag har analyserat
    elevernas gruppsamtal, ser jag-

  269. -hur finkänsligt
    de kan stötta varandra-

  270. -och utvecklas
    när de diskuterar upprepade frågor.

  271. De stöttar och ifrågasätter varandra.

  272. Då får eleverna
    mer naturvetenskapliga argument-

  273. -och lägger in etiska synpunkter
    i sina argument-

  274. -och utvecklas genom detta. Det har jag
    tagit med mig till andra ämnen.

  275. Jag höll på med bioteknik, frågor om
    dna-register, gmo och design av barn.

  276. Men även i andra frågor i klassrummet
    låter jag eleverna stötta varandra.

  277. Tack, Birgitta,
    för att du var med oss.

  278. -Vad säger ni om det här?
    -Fantastiskt. Under så lång tid.

  279. Jag forskade inte på mitt klassrum,
    så jag har inte hennes erfarenheter.

  280. Men det låter otroligt att doktorera och
    använda sitt eget klassrum.

  281. Men svårt. Distansen behövs också-

  282. -så man inte glömmer bort
    att man är forskare.

  283. Jag valde bort att forska på mitt eget
    klassrum. Det finns problem.

  284. Hon uttryckte också det
    när hon berättade. Men jättekul.

  285. Det är också en sak som blir tydlig här.
    Det är ändå möjligt att göra.

  286. Att de etiska problemen finns
    är inte skäl nog att låta bli.

  287. Vi pratar om att man antingen är lärare
    eller forskare.

  288. Jag tror att vi måste tänka
    att rollen hör ihop.

  289. Det finns metoder för att forska på sin
    egen praktik utan att det blir-

  290. -etiskt komplicerat.

  291. Man kan forska på sin upplevelse
    kring en undervisningssituation.

  292. Men det är en utmaning att forska.

  293. För om man forskar på människor ställer
    det extra höga krav.

  294. Men är det nån som grejar det,
    är det lärarna.

  295. Det är väl
    de som ska beforska det här?

  296. Vilka är de största vinsterna?

  297. Dels det här med
    att få ut forskningsresultat.

  298. Att forskningsresultat
    skapas på plats.

  299. Det uppstår nätverk och man blir
    vetenskapligt stöt-tålig.

  300. Men också nånstans...
    Det är såna tankar man har.

  301. Att läraren får vara
    den vetenskapliga personen.

  302. Det smittar av
    om lärare pratar om sånt här.

  303. Håller man på med
    vetenskapliga och etiska frågor...

  304. Det kändes i inslaget som om etik var...
    Både i hennes forskning-

  305. -och i undervisningen uppskattade hon
    att elever lyfte etiska frågor.

  306. -Det här färgar undervisningen.
    -Relevansen också.

  307. När man börjar i sin egen praktik
    väljer man inte nåt som...

  308. Nån grammatikgrej, utan det här är ett
    problem jag sett i mitt klassrum-

  309. -som jag hör mina kollegor prata om.
    Sen får man utvecklas utifrån det.

  310. Det är jättespännande.
    Det är precis så det ska gå till.

  311. Man måste också kunna forska lite i sitt
    klassrum utifrån mindre problem-

  312. -och prata med sina kollegor, men det är
    viktigt att det dokumenteras.

  313. Om man inte kan skriva ner det,
    finns det inte.

  314. Det måste finnas utrymme även för det
    som inte är universitetsforskning.

  315. Det kan ändå vara forskning
    som kan driva skolutveckling.

  316. Stort tack för att ni kom hit. Ni ska få
    prata mer i vårt eftersnack.

  317. Dela gärna med er av era tankar
    under hashtagg Lärlabbet.

  318. På vår blogg kan ni se eftersnacket.
    Nästa gång pratar vi om-

  319. -hur lärare kan ha ett forskande
    förhållningssätt i vardagen. Hej då!

  320. -Då var det till ända.
    -Ska vi hoppa ner från stolarna?

  321. Sitt kvar om ni vill.
    Vad får ni för tankar nu?

  322. Jag tänker att det är ett stort fält-

  323. med teori, praktik,
    vetenskaplighet, skola och forskning.

  324. Man skrapar bara på ytan-

  325. -men det är också angeläget.

  326. Det är otroligt bra att det lyfts.

  327. Bara lärarna har
    tid att titta på programmet...

  328. Tiden finns kanske inte alltid
    att skapa utrymme för just detta.

  329. Tänk vilken bra utgångspunkt såna här
    program kan vara för att diskutera.

  330. Det stora problemet är
    att det är mycket praktiskt-

  331. -som stör oss i vår undervisning.

  332. Många lärare är nog intresserade av att
    forska på sin egen undervisning.

  333. Sen blir det inte av
    för att man har stora grupper-

  334. -och stora saker man måste ta itu med
    och som måste gå först.

  335. Eleverna går alltid först för lärare,
    och det blir så lite tid kvar.

  336. Det är lite energi kvar också.
    Man orkar inte riktigt.

  337. Man ska vara rädd om lärarna
    och väcka den lusten.

  338. Skolan
    skulle nog kunna nå mycket längre-

  339. -om man får den pushen som man får
    av att titta på sin egen praktik-

  340. -och av att se saker man inte har sett
    och sätta dem i ett sammanhang.

  341. Att få diskutera det med andra...
    Det är riktig fortbildning.

  342. På vår skola har vi en liten
    sån grej. Vi har börjat lite grann.

  343. Lärarna får försöka att beskriva
    ett problem med sin undervisning-

  344. -och vad de vill pröva
    för att komma åt det problemet.

  345. Kanske lösa det, men det behövs inte,
    utan bara få perspektiv.

  346. -Kan du ge nåt exempel?
    -Ja...

  347. Idrottslärarna på vår skola
    hade stora prov förut i idrott.

  348. Idrottsämnet är lite teoretiskt
    nuförtiden. De har gått ifrån det-

  349. -och gjort till bikupor och liknande.

  350. De har testat
    att eleverna går medan de diskuterar.

  351. Vad händer då,
    och hur uppfattar eleverna detta?

  352. Det är inte lätt
    att mäta kunskapsnivåer-

  353. -men man kan mäta attityder.

  354. Det kan man göra i andra ämnen också.

  355. Det är svårt att ha en kontrollgrupp när
    man forskar på sin undervisning.

  356. Man får titta på vad som händer med
    eleverna. Hur har de upplevt det här?

  357. Det är lagom. Sen får de
    skriva ner det i en enklare rapport.

  358. De får för lite tid för detta,
    men det är en början.

  359. Hur skulle ett sånt här
    utvecklingsprojekt se ut inom slöjd?

  360. Det finns, tycker jag.

  361. Det är en studie
    som är gjord nyligen-

  362. -som tittar
    på nyanlända i slöjdsammanhang.

  363. Slöjden är en lite annorlunda miljö.

  364. Först identifieras vissa saker i den.

  365. I slöjden samlas man runt saker. Det
    hävdar jag också i min avhandling.

  366. Vi samlas runt föremål, som ett glas.

  367. I det här fallet samlades eleverna kring
    skriftliga instruktioner.

  368. De här eleverna kunde inte språket,
    så det både samlade och stötte bort.

  369. Då är en enkel...

  370. En enkel intervention är att ta bort
    den skriftliga instruktionen-

  371. -och se om det förändrar dynamiken.

  372. Det håller på att göras.

  373. Men att göra en intervention...

  374. Vi tänker oss gärna att skolforskning
    ska vara en experimentell studie-

  375. -där vi har ett läge här. Sen gör vi en
    intervention och mäter i slutet.

  376. Kanske en kontrollgrupp...
    Men forskning är lika gärna-

  377. -att ta nåt känt och belysa det
    från ett nytt perspektiv.

  378. Det är också forskning. Att forska
    på sig själv är också giltigt.

  379. Inte bara att forska på elevers
    upplevelse av en undervisning-

  380. -utan jag måste tillskriva mig själv som
    lärare den legitimiteten.

  381. Min åsikt och mina upplevelser
    funkar också att beforska.

  382. Vi vinner nog på att bredda tanken
    om vad forskning kan vara.

  383. Inom estetiska ämnen och slöjd-

  384. -pratar vi mycket om
    hur tyst kunskap kan fångas.

  385. Praktisk klokhet
    är ett begrepp vi använder.

  386. Charmen med pedagogiskt arbete
    och utbildningsvetenskap-

  387. -är att det inte är riktigt satt än.

  388. Det finns en frihet i det här,
    men också en vilsenhet ibland.

  389. Det har jag upplevt i min forskning.

  390. Inom fältet slöjd finns det inte
    så många att ta rygg på-

  391. -men jag är ganska fri att välja.

  392. I läs- och skrivutveckling är väldigt
    mycket beforskat. Där är det snarare:

  393. Vad ska man förhålla sig till?
    Vad har relevans för min forskning?

  394. Det är en helt annan utgångspunkt-

  395. -jämfört med slöjdforskningen
    som är lite smalare-

  396. -eller som det
    inte finns mycket forskning kring.

  397. Det är det svåraste. Vilken slags
    forskning behöver mina kollegor...

  398. -Hur gör du, då?
    -Jag väljer själv...

  399. ...utifrån vad som är relevant.

  400. Jag får tänka på
    vad det vi pratar om handlar om.

  401. Jag kan ge
    ett annat exempel från min skola.

  402. När de valde forskningsprojekt-

  403. -var det två kollegor som tittade på
    elevers läsning av skönlitteratur.

  404. Vad elever uppfattade som...

  405. Inte uppväckande för deras läslust-

  406. -men vad som skulle få dem
    att läsa mer. De gjorde enkäter.

  407. Det här resultatet
    använder vi svenskalärare på skolan-

  408. -för ett utvecklingsprojekt i år.

  409. Vi läser teorier kring användning
    av skönlitteratur i klassrummet-

  410. -och vad man vill åt.
    Vi diskuterar kring det lästa.

  411. Sen funderar vi på vad det innebär.

  412. Det har redan skett
    förändringar av vår undervisning.

  413. Där funkar inte jag som en expert,
    utan som lärare, precis som de andra.

  414. Förutom att jag
    strukturerar upp samtalet, och så.

  415. I övrigt är jag en av de andra.
    Vi pratar om-

  416. -vad som skulle hända om vi gjorde det
    som en viss forskare pratar om.

  417. Det är ett enkelt exempel på
    att om man inte kan göra nåt annat-

  418. -kan man åtminstone
    göra det i sitt arbetslag.

  419. Båda de här grenarna behövs ju.
    Den här resultat...

  420. När vi vet att vi vill höja
    resultaten i ett ämne-

  421. -så kan vi testa metoder. Didaktisk
    forskning i den egna praktiken.

  422. Sen finns det genus inom mitt fält...

  423. Vi har ett jämställdhetsmål.

  424. Det är ett otydligt mål, men det är ändå
    strukturer vi måste förstå.

  425. Jag måste förstå dem
    där jag är i min slöjdsal.

  426. Det är klart att det blir
    andra typer av frågeställningar-

  427. -och andra typer av studier. Det går
    inte att mäta i bättre eller sämre.

  428. Jag vill slå ett slag
    för den här reflexiva didaktiken-

  429. -eller att hålla öppet för olika typer
    av forskningsinriktningar.

  430. -Det vinner vi på.
    -Vi är nog vid nåt slags paradigm...

  431. ...där forskningen
    hela tiden ska visa resultat.

  432. Jag tror att det är ett feltänk.

  433. Vi visar nog bättre resultat
    om vi släpper det.

  434. Det är en paradox
    som vi måste komma runt.

  435. Det här med mätbarhet...

  436. Kvaliteten kommer nog genom
    ett annat slags långsiktigt tänkande.

  437. Det är ett av spåren.

  438. Tack för att ni kom.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Didaktik, Forskning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

En pionjär inom jämställd pedagogik

Det började som ett experiment i mitten av nittiotalet där pedagogerna på förskoleavdelningarna Tittmyran och Björntomten i Trödje utanför Gävle filmade sig själva i arbetet med barnen. Upptäckten av hur olika man bemötte flickor och pojkar ledde till en förändring av pedagogiken som kom att väcka stor uppmärksamhet. Som förskolechef var Kajsa Wahlström drivande bakom projektet och än idag föreläser hon om lärdomarna från det som har kallats Sveriges första jämställda förskola. Vi träffar Kajsa Wahlström för ett samtal om hennes drivkrafter, och om hur hon ser på den jämställda pedagogikens ställning då och nu.

Fråga oss