Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Ett forskande förhållningssättDela
  1. Veckans gäster i "Lärlabbet":

  2. Erik Östlund, gymnasielärare
    i kemi och biologi i Uppsala.

  3. Yvonne Littbrand, 1-7-lärare
    i matematik och NO i Stockholm.

  4. Ska vi köra i gång?

  5. Alla lärare kan inte forska.

  6. Men målet är att alla ska utveckla
    sin undervisning-

  7. -med hjälp av forskning
    och erfarenhet.

  8. I dag ska vi prata om hur man har
    ett forskande förhållningssätt.

  9. Vad betyder forskning för er
    i ert arbete?

  10. Forskningen
    betyder väldigt mycket för mig.

  11. När vi undervisar
    har det varit mycket-

  12. -att man ska undervisa på känsla.
    "Det här brukar gå bra."

  13. Men man kanske inte tittar
    så mycket på varför det fungerar.

  14. Jag har blivit mer och mer
    intresserad av effektiv undervisning.

  15. Att man verkligen lär ut
    det man ska lära ut.

  16. Att man tittar på den forskning som
    finns i det lärandeobjekt man har.

  17. Att man hela tiden är fokuserad på
    att barnen lär sig det de ska.

  18. Vi har börjat med kollegialt lärande
    mer systematiskt på skolan.

  19. Då använder vi
    forskningsliknande metoder.

  20. Det är inte forskning,
    men vi undersöker hur vi undervisar-

  21. -och tittar på elevernas resultat.

  22. Det är inte forskning, men
    ett forskningsliknande arbetssätt.

  23. Det gäller
    att man har en ledning och en rektor-

  24. -som vill att man ska göra det här.
    Att man får tid för dessa samtal.

  25. Om inte rektorn och skolan
    tycker att det är viktigt-

  26. -ges inte tid till det på samma sätt.

  27. Man orkar inte som individ
    att driva det.

  28. Man måste få tid och inspiration,
    så det är en ledningsfråga.

  29. Vid Kulturskolan i Mölndal
    gör musiklärarna en "learning study".

  30. Utmaningen är att sen arbeta liknande
    i vardagen, säger Henrik Hansson.

  31. Han är lärarfortbildare och doktorand
    vid Göteborgs universitet.

  32. Jag heter Henrik Hansson
    och är lärarfortbildare.

  33. Jag bedriver "learning study"
    med lärare. Jag är forskarstuderande-

  34. -och använder "learning studies" som
    en modell för att utföra forskning.

  35. Skolan behöver
    ett forskande förhållningssätt.

  36. Inte bara gå på känslor.

  37. Att man som lärare känner:
    "Det här kändes jättebra!"

  38. Utan att man har det
    lite mer grundat i:

  39. "Det här bygger jag
    min undervisning på, för att..."

  40. Att man har lite empiri till
    varför man gör som man gör.

  41. Det är nåt vi bör titta på
    på filmen sen.

  42. Det händer inget. De blir inte bättre
    med den planerade undervisningen.

  43. Det som utmärker en "learning study"
    är att det är lärarna själva-

  44. -som driver själva arbetet.
    Det är en jättestyrka.

  45. Om man tänker "learning study" som
    forskning, så är lärarna medforskare-

  46. -med forskaren
    som kanske är handledaren.

  47. Det man då kommer fram till-

  48. -är det lärarna har behov av själva
    att studera i sin undervisning.

  49. De väljer det som ska studeras
    tillsammans med forskaren i så fall.

  50. Om det är en "learning study"
    som är mer fokuserad på utveckling-

  51. -är det lärarnas lärande
    och praktiken de är i-

  52. -som är själva grundpelaren.

  53. Det kan tillföra en systematik
    till det kollegiala lärandet.

  54. Det kan också tillföra ett fokus på-

  55. -relationen mellan undervisning
    och elevernas lärande.

  56. Det är många saker man skulle
    kunna ha ett kollegialt lärande om.

  57. En lärares yrkesroll
    är mångfacetterad.

  58. Här ligger fokus på undervisning och
    relationen till elevernas lärande.

  59. Det brukar lärarna tycka är skönt.

  60. Precis som Isak säger, det var ett
    aktivt val vi gjorde att inte ha med.

  61. Vinsterna man kan se med
    att arbeta på det här sättet-

  62. -är att det rinner ner
    till elevernas lärande också.

  63. Framförallt tycker jag att det blir-

  64. -att läraren själv
    tar den lärandes position.

  65. Det är en viktig bit. Läraren
    försöker lära sig av eleverna-

  66. -utifrån ett elevperspektiv, vad som
    gör undervisningen lyckad eller inte.

  67. Plötsligt blir lärandet fram och
    tillbaka hela tiden, vill jag påstå.

  68. Det tror jag gynnar
    elevernas lärande.

  69. Sen nyper du... - Är ni med på det?

  70. Allting i undervisningen handlar om
    att göra det tydligt för eleven.

  71. Den största utmaningen, om man
    vill jobba med "learning study"-

  72. -lite mer vetenskapligt-

  73. -är att få in det mer naturligt
    i den vardagliga undervisningen.

  74. Om man fokuserar på utvecklingsbiten
    med "learning study"-

  75. -tar det nästan en hel termin
    för en studie.

  76. Då är det ett litet kunnande
    vi undersöker i undervisningen.

  77. Att både få in kollegialt lärande
    och vetenskapligt förhållningssätt-

  78. -ser jag som den stora utmaningen.
    Att få det som ett levande redskap.

  79. Nu jobbar vi med den frågan.
    Vi försöker skapa ett arrangemang-

  80. -kallat ämnesdidaktiskt kollegium.

  81. Vi försöker utforma ett arrangemang
    som ska komma åt den aspekten.

  82. Hur väl känner ni till
    "learning study"?

  83. På min skola är de nog
    uppe i tio "learning studies".

  84. Tio, femton stycken
    och två är nog pågående.

  85. -Erik, känner du till det?
    -Absolut.

  86. Vi arbetar inte med att titta på
    varandras lektioner.

  87. Ofta har vi ett längre avsnitt
    än bara en lektion.

  88. För mig känns det tidskrävande.

  89. Vi har haft ett projekt per termin.

  90. -Kan man använda nåt i vardagen?
    -Absolut.

  91. Förhållningssättet. Just att titta på
    varandras lektioner är värdefullt.

  92. Oerhört viktigt, oerhört bra. Men jag
    har svårt att hitta tiden till det.

  93. Det som är bra med "learning study"
    när många gör det-

  94. -är att kvaliteten höjs på skolan.

  95. När man pratar med varandra
    om undervisning...

  96. Det skiljer sig från andra skolor jag
    har jobbat på. Kvaliteten är högre.

  97. Man pratar på ett annat sätt. "Hur
    kan vi förbättra det? Vad gick fel?"

  98. Man tittar inte på "Kalle kom för
    sent", utan man tittar på sig själv.

  99. Vi har en kvällskonferens per månad.
    Då presenteras en "learning study"-

  100. -om man har kommit fram till nåt
    intressant resultat. När den är klar-

  101. -presenteras den alltid för alla.

  102. Även för matsalspersonal.
    All personal på skolan!

  103. Sen är det roligt om de kommer fram
    till nåt annat än vad de hade tänkt.

  104. Så det är prestigelöst på det sättet.

  105. Men alla får studierna till sig.

  106. Ibland är det man kommer fram till
    konstigt.

  107. Men just samtalet kring undervisning
    blir så mycket bättre med detta sätt.

  108. Det är vägen som gör
    att man utvecklas som individ.

  109. -Ja, det är inte målet.
    -Hur gör ni i era utvecklingsgrupper?

  110. Skolledningen har, inspirerat av
    mattelyftet, gjort ett hjul-

  111. -där man ska ha planering,
    genomförande och utvärdering.

  112. Sen har olika grupper
    kommit olika långt.

  113. Vi hade samarbete tidigt och stor
    samsyn. Vi har gemensamt material.

  114. Vi har gjort sambedömningar.

  115. Först måste man ha nån sorts samsyn
    om hur undervisningen ska gå till.

  116. En del grupper arbetar med sånt.

  117. Men vi har gjort projekten
    som är släkt med "learning studies".

  118. Kan du ge nåt exempel på
    hur ni jobbar?

  119. Ofta är det ett per termin.

  120. Vi hade ett avsnitt i kemi
    där vi läste varje del för sig-

  121. -efter varandra, som man brukar göra.

  122. Det andra var att läsa om tre kemiska
    bindningar samtidigt och jämföra dem.

  123. Vi hade det i olika klasser
    parallellt och jämförde resultaten.

  124. Yvonne var med i mattelyftet.
    Hur har det påverkat dig?

  125. Det har påverkat mig på så vis att
    man har pratat matte med kollegerna.

  126. När jag började var de inne
    i ett sånt projekt som du nämner.

  127. Då undersökte vi
    bråk- och decimaltal.

  128. De hade gjort ett stort förtest
    från förskoleklass till nian.

  129. Sen skulle vi undervisa
    och därefter göra eftertestet.

  130. Skillnaden var inte så stor beroende
    på att många lärare hade bytts ut.

  131. Men det var ändå spännande
    att få ta del av förtestet-

  132. -och sen jobba tillsammans,
    även om vi var väldigt olika.

  133. Det var lärare som jobbar i
    förskoleklass med sexåringar.

  134. Sen var det ända upp till nian. Men
    vi skulle jobba med samma område-

  135. -och ta fram förtest för olika
    åldrar. Vilka frågor skulle vara med?

  136. Och vilka ger resultat? Just när man
    gör ett förtest och ett eftertest-

  137. -är det viktigt att man får bra
    frågor, så man ser vad de kan.

  138. Lärarrumssamtalen förändrades med ett
    vetenskapligt förhållningssätt.

  139. Det såg Tomas Kroksmark,
    ledare för Modellskolan-

  140. -där lärare
    forskade på egen undervisning.

  141. Han är professor i pedagogiskt arbete
    vid Jönköping University.

  142. Vad betyder ett forskande
    förhållningssätt för en lärare?

  143. Man ser på sitt läraruppdrag
    utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

  144. Det innebär en viss systematik.
    Man måste vara noggrann.

  145. Att man är systematisk när man har
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  146. Man har en metod för hur man arbetar
    med det vetenskapliga i skolan.

  147. En metod kan vara reflektion eller
    det kan vara mer konkreta metoder.

  148. Det handlar om det kritiska sättet
    att förhålla sig till sig själv.

  149. Det är de klassiska identiteterna
    för vetenskapen-

  150. -både i skolan och vid universiteten.

  151. Vad är vinsterna med
    ett forskande förhållningssätt?

  152. Man blir mer medveten om hur man
    arbetar. Att man kan tänka efter.

  153. Att man kan skapa en kunskapsgrund
    för det man gör.

  154. Läraryrket
    är ett handlingsorienterat yrke-

  155. -där det är lätt att fastna i
    att bara göra en massa saker.

  156. Egentligen finns det en teoretisk,
    idémässig överbyggnad för yrket.

  157. Den blir tydligare med
    ett vetenskapligt förhållningssätt-

  158. -och den ger bättre kvalitet
    när man arbetar.

  159. Du utvecklade Modellskolan där lärare
    skulle forska på egna undervisningen.

  160. Vilka erfarenheter gjorde ni där?

  161. Lärare blir bättre om de har
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  162. Att de tänker
    i systematiska, reflekterande termer.

  163. Att de får möjlighet att genomföra
    konkret forskning.

  164. De lär sig att perspektivet i skolan
    inte är lärarnas perspektiv-

  165. -utan det är barnens och ungdomarnas
    sätt att möta skolan.

  166. Lärarna, i kraft av att de har
    en överkunskap som är akademisk-

  167. -måste förstå att skolan organiseras
    utifrån barnens förutsättningar.

  168. Sen kan man lägga till olika saker
    som att resultaten blir bättre-

  169. -och när de blir bättre så förändras
    lärarnas syn på egna arbetsplatsen.

  170. Det blir viktigare att gå dit.
    Engagemanget blir större.

  171. Kafferumssamtalet
    blir helt annorlunda.

  172. Du som kollega forskar på nånting,
    då pratar man om det i kafferummet.

  173. Det halvslöa vardagssnacket i
    kafferummet försvann ganska snabbt.

  174. Det är effekter av Modellskolan
    som jag tycker är viktiga.

  175. Arbetsplatsen blir tätare vad gäller
    synen på kvalitet och utveckling.

  176. Erfarenheter
    av den goda undervisningen-

  177. -och forskningen
    som ska stödja denna.

  178. Kan nån metod användas
    i en vanlig skola?

  179. Det kräver
    att lärarna får tid för det här.

  180. Detta var ett kollektivt projekt.
    Alla lärare skulle göra forskning-

  181. -sen skulle vi dela med oss av det.
    Man skulle kunna ta förstelärarna.

  182. 17 000 förstelärare i Sverige
    kunde få tid för det här.

  183. De skulle kunna jobba
    med intervjumetodik-

  184. -observationsmetodik
    och dokumentanalys.

  185. Det här är inga konstigheter.
    Det är inte nyskapande på det sättet.

  186. Vi har satt
    beprövad vetenskaplig erfarenhet-

  187. -i ett nytt sammanhang bland lärarna.
    Det har växlat ut på ett bra sätt.

  188. Det här går att använda överallt.

  189. Hur går tankar
    efter att ha hört Tomas Kroksmark?

  190. Det han säger om att det blir
    ett annat samtal i lärarrummet-

  191. -håller jag med om.

  192. -Precis det är det viktigaste.
    -Man fortsätter samtalet man hade...

  193. ...när man hade ämneskonferens
    eller ämnesgrupper, tycker jag.

  194. Sen tycker jag att förstelärarna
    har ett fantastiskt uppdrag.

  195. Man borde utnyttja det bättre.

  196. De skulle få mer tid till att
    sätta sig och titta mer på forskning-

  197. -så att de kan handleda mer.

  198. Det är viktigt att alla lärare deltar
    i den här typen av projekt.

  199. Han verkade tycka att förstelärarna
    skulle göra mer av själva arbetet.

  200. Att var och en är med är viktigt.

  201. Hur viktigt är det att man som lärare
    själv är forskarutbildad?

  202. Om man har kolleger
    som är forskarutbildade-

  203. -kan man ta del
    av deras sätt och deras syn-

  204. -så att man får så mycket mer
    av en sån kollega.

  205. Alla behöver inte vara...
    Man ska forska på sig själv-

  206. -och ingå i olika grupper
    där det finns människor som forskar.

  207. Men du ska inte behöva forska för att
    vara lärare, om ni förstår mig rätt.

  208. -Håller du med?
    -Det är lite olika saker.

  209. Jag har lektorskolleger som
    har forskarutbildning i sina ämnen.

  210. Däremot är inga kolleger forskarut-
    bildade på didaktik eller pedagogik.

  211. Några kolleger läser det
    på en lägre nivå. Det är värdefullt-

  212. -att de hittar i litteraturen
    och ger ord på vad man pratar om.

  213. Yvonne, du har forskningsavdelning
    på din skola. Kan du berätta?

  214. Vi har en professor som är knuten
    till Stockholms universitet.

  215. Hon jobbar hos oss
    och handleder "lesson studies"...

  216. "Learning studies"! Hon handleder
    personalen i de här grupperna.

  217. Hon handleder också
    våra ämnesgrupper.

  218. Om vi ska arbeta runt en sak kommer
    hon och petar till våra frågor lite-

  219. -så att vi har frågeställningar
    som handlar om nåt forskande-

  220. -och inte om nåt praktiskt-

  221. -som hur vi ska få scheman
    att fungera när vi ska göra sakerna.

  222. Då petar hon till oss.
    "Nu är ni inne på praktiska saker."

  223. Hon är med på våra kvällskonferenser
    och ställer frågor till publiken-

  224. -när nån har presenterat ett projekt.

  225. Hon är
    den som handleder väldigt mycket.

  226. -En viktig person.
    -Lärare ska ha tid att reflektera.

  227. Hur gör man när man reflekterar?

  228. Den viktigaste reflektionen
    är i samband med projekten.

  229. Det blir en djup reflektion
    ur alla synpunkter på undervisningen.

  230. Annars reflekterar man här och var.

  231. Jag har saknat
    att man reflekterar allmänt.

  232. Här blir det kring undervisning i och
    med det forskande förhållningssättet.

  233. Att sitta och reflektera över saker
    gör att man utvecklas som lärare.

  234. Man får möten och samtal.
    Man sitter inte ensam och analyserar.

  235. Man blir inte bättre av det. Man
    blir glad när man ser fina resultat-

  236. -men att få dela det med nån annan
    och gå vidare tillsammans-

  237. -och hela tiden bygga vidare...
    Det är därför man vill vara lärare.

  238. I Norge sker en nationell högstadie-
    satsning på kollegialt lärande.

  239. Anita Normann
    är lektor på NTNU i Trondheim-

  240. -och koordinerar satsningen.
    Hon är med oss nu. - Hej, Anita!

  241. Satsningen "Ungdomstrinn
    i utvikling", vad handlar den om?

  242. Det är en nationell satsning som leds
    av norska utbildningsdirektoratet.

  243. Alla skolor som har högstadium
    deltar i tre terminer.

  244. De väljer
    en eller två av satsningarna:

  245. "Klassledning",
    matematik-, läs- eller skrivlyft.

  246. I arbetet,
    som ska ske lokalt på skolorna-

  247. -får de stöd från kompetensmiljön-

  248. -vid lärarutbildningen
    på norska universitet och högskolor.

  249. Då kommer lärarutbildarna, som kallas
    utvecklingspartner i denna satsning-

  250. -tre gånger per termin till skolan,
    och leder ett utvecklingsarbete där-

  251. -tillsammans
    med skolans rektor och lärare.

  252. -Vad ska satsningen leda till?
    -Det finns tre huvudsakliga mål.

  253. Ett är att utveckla
    skolans praxisområden.

  254. De grundläggande färdigheterna klass-
    ledning, läsning, skrivning och räkning.

  255. Det andra är att bidra till
    ett mer praktiskt, varierat, relevant-

  256. -och motiverande högstadium
    för eleven.

  257. Det tredje målet är att utveckla skolan
    som en lärande organisation-

  258. -med ett mer kollektivt arbete
    bland lärarna.

  259. -Vad är fördelarna med att arbeta så?
    -Vi hör från lärare vi pratar med...

  260. ...och utvecklingspartner från UH,
    att just att satsningen är skolbaserad-

  261. -betyder mycket för lärarna.
    Deras utmaningar tas på allvar.

  262. De får träffa
    personer med kompetens från UH-

  263. -som kan bidra
    med det senaste inom forskning.

  264. Lärare hinner inte läsa sånt.

  265. Lärarutbildarna får anledning
    att möta praxisfältet, alltså skolan.

  266. Och lärarna kan utveckla gemensamt
    språk och en begreppsapparat-

  267. -för att tala om elevernas inlärning
    och sin egen undervisning.

  268. Vad betyder det att skolledaren
    leder utvecklingsarbetet?

  269. Skolorna är bara med i satsningen
    i tre terminer, så tanken är-

  270. -att det här bara är en del
    i en långsiktig skolutveckling.

  271. Då behövs en ledare som
    kommer lärarna och eleverna nära.

  272. En representant
    för de som står för satsningen.

  273. Man vill undvika
    att nån kommer utifrån-

  274. -och förmedlar kompetens
    som lärarna saknar.

  275. Lärarna ska utveckla den själv
    i samarbete med sin ledare.

  276. -Tack för att du var med oss.
    -Tack själv.

  277. -Vad tänker ni om satsningen i Norge?
    -Sånt skulle man vilja ha.

  278. Att få knyta samman
    de lärarutbildande högskolorna-

  279. -och skolorna, så att man får
    information och inspiration.

  280. Sen är det viktigt
    att skolledarna är engagerade-

  281. -och att lärarna får bestämma
    vad man undersöker-

  282. -men att man får hjälp med
    hur man undersöker.

  283. Det är spännande.

  284. Hur viktigt är det att arbeta
    tillsammans med sina kolleger?

  285. Det måste man göra. Det gäller
    att ha ett bra samarbete med dem.

  286. I ämneslagen
    har det alltid gått väldigt lätt.

  287. I andra konstellationer
    drar man inte åt samma håll.

  288. Då är det jättesvårt.
    Om inte alla vill så är det svårt.

  289. Det är en ledningsförmåga att kunna
    ge organisation och inspiration-

  290. -så att man tycker att det är roligt.

  291. Det kan överbrygga lite
    när man fokuserar på ett lärandemål.

  292. Att man kan samarbeta kring det.

  293. -Det går ibland bättre.
    -Hur tänker du då?

  294. Om man ska samarbeta
    kring decimal och bråk, till exempel.

  295. Om vi ska göra ett test-

  296. -spelar det inte så stor roll
    om jag och Erik kommer överens.

  297. Vi kan titta på vår undervisning,
    hur vi ska nå fram till målet.

  298. Har ni avslutningsvis några andra
    lärdomar som ni vill dela med er av?

  299. Att samtal är viktigt.
    Det är bland det viktigaste.

  300. Mattelyftet och läslyftet
    har bidragit till-

  301. -att man tittar
    mer på samtalen mellan kolleger.

  302. Jag håller med. Du och jag
    och tv-inslagen har nämnt det.

  303. Man pratar om
    det som är viktigast i lärarjobbet-

  304. -med ett språk man har gemensamt.

  305. Stort tack för att ni kom hit. Ni ska
    få prata vidare i vårt eftersnack.

  306. Dela gärna med er av era tankar
    om hur man kan ha-

  307. -ett vetenskapligt förhållningssätt.
    Eftersnacket kan ni se på vår blogg.

  308. Nästa gång handlar det om lärande för
    hållbar utveckling. Se oss då! Hej!

  309. -Ja, nu så är det slut.
    -Ska vi hänga? Får vi stå nu?

  310. -Känns det bättre att stå?
    -Du ställde dig så nära.

  311. Vad tänker ni nu, då?

  312. Det är spännande att man gör ett
    program om lärare och vårt samtal.

  313. Det är roligt att det uppmärksammas.

  314. Att vi har ett annorlunda samtal på
    skolorna, vissa skolor i alla fall.

  315. Alla skolor
    har ju inte kommit lika långt.

  316. Du har ju jobbat på lite
    olika skolor. - Hur länge har du...?

  317. Jag har varit på samma skola sen -99.
    Ur det här perspektivet är det länge.

  318. Du kan ju jämföra mellan skolor.

  319. Den skolan jag jobbar på nu
    har kommit mycket längre...

  320. Vi har ju en forskare som hjälper
    till också, så det är lite skillnad.

  321. Många lärare har också nedsättning
    i sin tjänst för att forska.

  322. Då blir det lite annorlunda.
    Det är väldigt stor skillnad.

  323. Jag sökte till skolan
    för att de hade mycket forskning-

  324. -men jag har nog inte tänkt på
    hur stor skillnad det är-

  325. -på diskussioner i personalrummet
    och på såna ställen.

  326. När jag såg Tomas Kroksmark prata om
    personalrummets diskussion...

  327. Den finns liksom överallt.

  328. Det är roligt att se inslagen,
    för det är ju min egen reflektion.

  329. Både av våra egna projekt i ämnet,
    samtalet efteråt var värdefullast-

  330. -och att det ledde till
    att vi samtalade med varandra.

  331. Problemet med Mattelyftet är att det
    blivit ytterligare en arbetsbörda.

  332. I våra projekt har vi
    90 minuter varannan vecka.

  333. Vi försöker göra arbetet
    och inte bara planera och ge läxor.

  334. Det har tagit tid men vi har inte
    fått den ökade arbetsbelastningen.

  335. Sista året
    har vi gjort så med Mattelyftet.

  336. Man har inte en massa arbete
    mellan träffarna.

  337. Det är väldigt betungande,
    utan vi gör jobbet när vi är där.

  338. Man måste vara rädd om vår tid...

  339. ...och lärarnas tid,
    så att det blir det det ska vara.

  340. Det är lätt
    att man blir för trött annars.

  341. Då blir det inte samma samtalsnivå.

  342. -Då blir det mer "personalrumssnack".
    -Klagomål.

  343. Ja, klagomål och gnäll
    på olika saker. Man blir trött.

  344. Man driver inte samtalet framåt.
    Man är inte på hugget.

  345. Det är jätteviktigt
    att man ger oss tid-

  346. -och inte tröttar ut lärarna
    för mycket.

  347. Vi får själva inte
    lägga upp arbetet för ambitiöst.

  348. Det är också en ledningsfråga.

  349. Ska man jobba två timmar i veckan
    med det här-

  350. -ska det bort två timmar arbete från
    andra uppgifter så att man hinner.

  351. Det är en arbetsuppgift som får
    ta sin tid. Det är bra för skolan.

  352. Om man tittar över lag,
    på hela Sverige-

  353. -så tror jag att det är bra.
    Inte bara för den enskilda skolan.

  354. Det är verkligen ringar som sprids.

  355. Ser man att en skola får bra resultat
    tack vare ett kollegialt samarbete-

  356. -blir den skolan mer attraktiv
    både för barn och för kolleger.

  357. Då vill andra skolor också vara med.

  358. De tittar på hur man gör
    och hur man kan börja på skolorna.

  359. Det är jätteviktigt. Ett sånt här
    program är fantastiskt viktigt...

  360. ...för rektorer och ledare att se.

  361. Samtalet som lärare har
    är jätteviktigt.

  362. Hur har det förändat er syn
    på er själva och på era elever?

  363. Jag tycker att jag har blivit
    tydligare som lärare i klassrummet.

  364. Jag är mycket mer medveten om
    vad jag gör i klassrummet.

  365. Det jag gör är att få det effektivt.

  366. Jag ska se till att undervisningen
    blir så effektiv som möjligt.

  367. Det är det här som är målet
    och jag visar det tydligt för barnen.

  368. "Här är målet. Det är hit vi ska.
    Varför då? Jo, för det här."

  369. "Nu jobbar vi,
    så ser vi om vi når det målet."

  370. Det blir tydligare både för barnen
    och för mig själv.

  371. Om jag vet vilket mål jag ska ha
    så blir jag tydligare mot eleverna.

  372. Även om de går i årskurs tre,
    så blir de mycket mer...

  373. ...på tårna. "Det är det här
    vi ska lära oss. Dit ska vi."

  374. "Varför ska vi dit? Hon sa ju det."

  375. Man repeterar det. "Det är hit vi
    ska", så att de hela tiden är med.

  376. Det är mycket tydligare så.

  377. Jag tittar mycket mer på mig själv.

  378. När jag går ut därifrån
    kan jag titta...

  379. "Vad var det som gick bra nu?
    Nu var han med. Nu var hon med."

  380. Har ni haft kolleger som har
    tittat på er under undervisningen?

  381. Ja, men inte så mycket
    som i Learning studies.

  382. -Hur har du upplevt det?
    -Det är jättevärdefullt.

  383. Vi har haft olika kolleger
    i olika ämnen-

  384. -och ofta ska den som tittar
    ha ett tydligt syfte.

  385. I ett projekt skulle den
    som hade lektion be den som tittade-

  386. -om att titta på nåt speciellt.

  387. Man ser ju allt
    när man sitter längst ner.

  388. Alla barn som gör andra saker.
    Det är ju lätt att man tappar...

  389. Det är viktigt att man har ett par
    saker om man tittar på nån annan.

  390. Vi har nåt som vi kallar
    Lågstadiesatsningen-

  391. -när vi är två lärare,
    utan att dela upp klassen-

  392. -och då kan vi titta på varandra
    för att se hur vi gör.

  393. Vi ger varandra feedback, men det
    behöver inte vara nåt specifikt.

  394. Då blir det mer: "Tänkte du på
    att när du vred dig åt det hållet..."

  395. -Men ni har ett nära samarbete?
    -Ja, det är en nära kollega.

  396. "När du sa det här, vred du dig så
    att du inte fick med hela gruppen."

  397. Bara en sån liten sak. "Du såg inte
    att han räckte upp handen."

  398. Såna små saker som man
    kan hjälpa varandra med.

  399. Det är ju jättesvårt att se.

  400. "Om jag ställer mig längre bak
    löser jag det problemet."

  401. Det kanske jag inte
    hade uppmärksammat av mig själv.

  402. Blir man mer stöttålig mot trender-

  403. -om man har
    ett forskande förhållningssätt?

  404. Absolut! Förut kom trenderna
    med olika saker-

  405. -och man har känt
    att det varit bra eller dåligt.

  406. Nu har man ett sätt
    att förhålla sig till det-

  407. -som är annorlunda, både med språket
    och vill man kan man ha ett projekt.

  408. Jag tror att skolan, som har varit
    väldigt trendkänslig-

  409. -kanske blir mindre trendkänslig nu.

  410. Det är givande
    när man tittar på läromedel.

  411. Man tittar med ganska skarpa ögon.

  412. Jag jobbar med yngre barn, så det är
    mycket färger som man kan sälja in.

  413. Eller digitala hjälpmedel. Matteboken
    är digital för att den finns på ipad.

  414. Jag kan skriva på ipaden.
    Behöver den här eleven hjälp med det?

  415. Nej, den behöver hjälp med att se
    instruktionerna en gång till.

  416. Då kanske inte den här boken
    hjälper till med det.

  417. Den kanske inte kan
    läsa upp instruktioner.

  418. Då kanske man får titta på nåt annat
    digitalt hjälpmedel.

  419. En annan bok som kanske inte har lika
    mycket färger, men gör det den ska.

  420. Man sätter på sig andra glasögon
    och man tittar på många saker.

  421. Både på trender som kommer och går
    och på läromedel.

  422. Undervisningssätt över huvud taget.

  423. Hör ni. Tack! Nu ska jag släppa er.
    Nu får ni ta er hem.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Didaktik, Pedagogik, Pedagogisk forskning, Pedagogisk metodik, Skolutveckling, Undervisning, Utbildningsvärdering
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Vårt gränslösa språkuppdrag

Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Lärare gör skillnad och det viktiga språkuppdraget börjar vid skolans yttre gräns. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Tics

En 6-årig pojke har kraftiga tics och hans mamma undrar om det går att träna bort. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger tips och råd kring barn med neuropsykiatriska diagnoser.

Fråga oss