Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Lärande för hållbar utvecklingDela
  1. Välkommen till programmet för dig
    som är lärare eller lärarstudent-

  2. -eller intresserad av skolfrågor.

  3. I dag handlar det om
    lärande för hållbar utveckling.

  4. Hur kan skolan
    omsätta det i praktiken?

  5. Vi har gäster från Umeå.
    - Välkomna, Mari Winter-

  6. -och Martin Holmgren och Christine
    Jokijärvi från Tomtebogårdsskolan.

  7. Christine, vi har fått följa dig
    en dag i din förskoleklass.

  8. Det ska vi titta på nu.

  9. Jag arbetar i förskoleklass
    i en skola som heter Tomtebogård.

  10. Det ligger i Umeå, i Tomtebo.

  11. Nu ska vi pilla ner kikärter
    i jorden. Vill nån prova?

  12. Oj, alla!

  13. Genom lärande för hållbar utveckling
    får man en känsla av sammanhang.

  14. Barnen och vi vuxna ska känna
    att vi hör hemma här-

  15. -och jobbar tillsammans och mår bra.

  16. -Vad gör plasten?
    -Den gör så att vattnet stannar kvar.

  17. Då slipper man vattna.

  18. Under de här unga åren
    är barnen väldigt nyfikna.

  19. Då kan man jobba med vad som helst.

  20. De tycker helt enkelt
    att det är roligt att lära.

  21. Om man kan hitta en ingång i det
    kan man hålla på med vad som helst.

  22. Sen kan det vara
    tråkigt och tjatigt ibland-

  23. -så man får hitta på lite och vara...

  24. Man får variera inlärningssätten.

  25. Barnen kan vara filosofiska
    och fundera över-

  26. -vad som kan hända.

  27. Men för mig är det
    en känsla av samhörighet-

  28. -och att barnen får en framtidstro.
    Det är viktigast.

  29. Nu finns det så mycket hot. Man
    vill inte att de ska känna rädsla.

  30. De ska känna kraft. Vi fick julkort
    från vår vänskola i Hanoi.

  31. Då var det ett barn
    som går i förskolan som sa:

  32. "Titta,
    de har återvunnit papptallrikar!"

  33. De förstår att det går att göra
    nåt annat och att tänka klokt.

  34. Så måste vi göra.
    Vi kan inte skrämma dem.

  35. Här hos oss har vi barn
    från ett år tills de går ut nian.

  36. Vi har många åldrar.

  37. Vi som personal har upptäckt
    att vi gör samma saker-

  38. -i ettan och tvåan och i...

  39. Till slut blir man trött på det.

  40. Vi har tagit många omtag.
    "Hur ska vi jobba?"

  41. Nu har vi faktiskt gjort ett schema-

  42. -där det står
    vilka teman alla ska jobba med.

  43. Alla ska jobba för
    att vi ska känna samhörighet.

  44. Vi har olika nivåer, så att man inte
    tramsar om samma sak hela tiden.

  45. Eleverna ska känna ett sug efter
    att jobba med det här.

  46. Det vi har lyckats bra med är
    att vara uthålliga.

  47. Många gånger
    har man känt: "Åh nej..."

  48. Tomtebogård fylls på
    med ny personal hela tiden.

  49. Ibland känns det
    som om man aldrig kommer vidare.

  50. De nya känner att det går för fort,
    att de inte hänger med.

  51. Men vi har lyckats bra med
    att ta omtag i lagom portioner.

  52. -och våra rektorer har velat jobba
    med lärande för hållbar utveckling.

  53. Hej då, hej då
    Vi ses i morgon, vi ses i morgon

  54. Ni har lärande för hållbar utveckling
    på alla stadier.

  55. Hur skapar man en tydlig progression
    genom årskurserna?

  56. Vi har ju förskolan
    i vår skolbyggnad.

  57. De jobbar väldigt nära naturen.

  58. De jobbar handfast
    med natur...saker och återvinning.

  59. De får vara med och bestämma.
    De röstar med duploklossar-

  60. -om vilka sånger
    de ska sjunga på Lucia.

  61. Det börjar där, sen tar vi vid
    i de lägre årskurserna i skolan.

  62. Sen ska det stegras successivt.

  63. Man får ta allt större ansvar
    för sig själv och sin skolgång.

  64. Sen har vår LHU-grupp
    jobbat fram ett dokument-

  65. -med förslag
    och med det som är obligatoriskt-

  66. -från de minsta barnen till årskurs
    nio. Det kan man stödja sig på.

  67. "Vår LHU-grupp", säger ni.
    Hur fungerar det?

  68. Vi har många olika arbetsgrupper.
    LHU-gruppen ska se till att...

  69. Vi hittar
    nya ingångar, nytt material-

  70. -som nåt nytt tv-program eller
    en föreläsare som kan komma till oss.

  71. Vi håller oss a jour-

  72. -och peppar de andra till
    att jobba med LHU.

  73. Sen har vi också ett LHU-råd,
    med barn från alla stadier-

  74. -från femåringar och uppåt.

  75. Går man på intresse
    eller måste alla vara med?

  76. De vuxna går på intresse.
    Det är lite så.

  77. De flesta har gått efter
    det de tycker är intressant.

  78. Barnen får demokratiskt välja
    sina representanter i klassen.

  79. Jag har skrivit ner lite här.

  80. Enligt Skolverket ska lärande
    för hållbar utveckling bestå av:

  81. "Demokratiskt arbetssätt,
    kritiska förhållningssätt"-

  82. -"ämnesövergripande samarbeten
    och mångfald av pedagogiska metoder."

  83. Om vi tar till exempel
    demokratiska arbetssätt...

  84. -Hur mycket involveras eleverna?
    -Det funkar jättebra.

  85. Vi får input
    från barnen och LHU-rådet.

  86. Man får uppdrag som man
    ska genomföra, kring olika teman.

  87. Sen ska man rapportera tillbaka
    till LHU-rådet hur det gick.

  88. Vi kan till exempel
    jobba med Earth hour.

  89. Då tar vi upp det med eleverna.

  90. De får komma med idéer.
    Det ser olika ut i olika klasser.

  91. Hur gör ni för att variera
    undervisningen från klass till klass?

  92. De går ju i skolan
    från förskoleklass till årskurs nio.

  93. I förskoleklass tränar man på
    att lyssna på andra-

  94. -och komma med förslag på
    vad man ska göra.

  95. "Vad förväntar du dig?"
    Det är ganska mycket muntligt.

  96. De får lyssna på varandra och sen
    får man plocka det som de har sagt.

  97. Många säger: "Det vill vi!" De har
    med sig erfarenheter från förskolan.

  98. Det baserar de sina erfarenheter på.

  99. Sen blir det mer ämnesinriktat
    när man blir lite äldre.

  100. -Håller ni med?
    -Ja, så är det.

  101. Variationen är inte så svår. Det
    varierar utifrån vad klassen vill.

  102. Det är nog progressionen
    som är mer otydlig.

  103. -På vilket sätt?
    -Den är svårare att greppa.

  104. Det finns inte nivå ett och nivå två.

  105. Det måste man
    diskutera fram med arbetslaget.

  106. -Och det gör ni?
    -Ja, vi försöker få den tiden.

  107. När man har jobbat med nåt så länge
    som ni har gjort, i över 20 år-

  108. -var hämtar man då
    inspiration, kraft och ny energi-

  109. -i sitt arbete med LHU?

  110. Vi växer hela tiden,
    och det kommer nya lärare.

  111. Det kommer influenser
    via barnen till LHU-rådet.

  112. Då kan det vara input från en vuxen-

  113. -men sen sprids det via barnen
    ut i klasserna.

  114. Sen kommer det tillbaka.

  115. Det var så det började med
    Earth hour. Nån hade snappat upp det.

  116. Sen började vi.
    Det var via barnrådet.

  117. Hållbar utveckling inrymmer
    en ekologisk, ekonomisk-

  118. -och social dimension. Det handlar om
    ansvar och global utveckling.

  119. Mathias Demetriades har arbetat med
    LHU länge inom Den globala skolan.

  120. Han menar att LHU ska vara
    ett förhållningssätt för hela skolan.

  121. Då rullar det.

  122. Hållbar utveckling är en
    framtidsfråga. Hur ska världen se ut?

  123. Det handlar om människor, vår planet
    och hur vi använder våra pengar.

  124. När det handlar om ekologi,
    social hållbarhet och ekonomi-

  125. -brukar jag ibland använda
    engelskans "people, planet, profit".

  126. Det handlar om människor,
    hur vi förhåller oss till varandra-

  127. -demokrati och mänskliga rättigheter.

  128. "Planet" handlar om hur vi
    förvaltar vår planet och vår natur.

  129. "Profit..."
    Det gör skillnad hur vi konsumerar.

  130. Konsumtion och hållbar utveckling
    spelar roll.

  131. Lärande för hållbar utveckling är
    hur det landar i klassrummet-

  132. -och vilken pedagogik som krävs.
    Det är inte ett enskilt ämne.

  133. Det är inte en enskild temadag
    där man bockar av det här.

  134. Det är ett förhållningssätt
    som ska genomsyra hela skolan.

  135. En risk är när man inte har ett
    holistiskt sätt att se på hållbarhet.

  136. Man kanske bara väljer
    att fokusera på miljöaspekter.

  137. Styrkan är
    att väva in alla tre perspektiven.

  138. Annars misslyckas man som pedagog.

  139. Agenda 2030 och de globala målen
    för hållbar utveckling-

  140. -de 17 globala målen,
    med hela 169 delmål-

  141. -ger ett tydligt globalt mandat
    för lärande för hållbar utveckling.

  142. Det är nåt som vi
    ska lyfta och arbeta med i skolan.

  143. Vi har i våra styrdokument
    och läroplaner en stadig grund.

  144. Det är inget i marginalen, utan krav.

  145. Barnen i förskolan ska förberedas på
    ett internationaliserat samhälle.

  146. Man ska tala om miljöfrågor
    och lära om naturen i naturen.

  147. I grundskolan ska man
    skapa internationell solidaritet.

  148. På gymnasiet ska eleverna
    tillgodogöra sig en global identitet.

  149. De främsta framgångsfaktorerna-

  150. -i skolor som har lyckats
    göra hållbarhetsfrågorna levande-

  151. -är delaktighet.
    Det är inte så att man kan...

  152. ...förmedla de här frågorna utan
    att eleverna får vara delaktiga.

  153. Ytterligare en faktor är
    att skolledningen-

  154. -tycker att det här
    är nåt att satsa på.

  155. Det är viktigt som pedagog
    att visa på-

  156. -att det finns hopp
    och att man är lösningsorienterad.

  157. Man får inte måla för mycket
    med den svarta penseln-

  158. -för det kan skapa ångest hos eleven.
    De får inte känna att det är kört.

  159. Många elever känner klimatångest och
    är oroliga för världens utveckling.

  160. Att vara pedagog och pessimist
    och cyniker är inte bra.

  161. Man måste presentera verktyg.

  162. Då känner eleven:
    "Så här kan jag göra skillnad!"

  163. Socialt, ekonomiskt, ekologiskt...

  164. -Hur får ni in de delarna?
    -Ja...

  165. När det gäller det ekologiska
    är det lätt att jobba konkret.

  166. Vi är ute i naturen och lär oss om
    vad växter och djur behöver.

  167. Vi tittar på enkla ekosystem.

  168. Den ekonomiska delen är svårare
    i de lägre åldrarna.

  169. På mellanstadiet
    jobbar vi med egen ekonomi:

  170. Veckopeng,
    familjens ekonomi, barnbidrag...

  171. I valtider pratar vi om sånt.
    Det ingår en hel del.

  172. De vill ha en massa saker på skolan,
    som lekredskap.

  173. Då tittar vi på vad det kostar
    och hur vi kan göra.

  174. Balansen mellan problem
    och lösningsorienterat inom LHU...

  175. -Hur balanserar man det?
    -Det kan bli krockar.

  176. Man ser på "Lilla Aktuellt"-

  177. -och får höra
    att isen smälter i Antarktis.

  178. Då kan eleven tänka: "Jag har cyklat
    hela hösten, men ändå smälter isen."

  179. Man får höra mycket elände. Det är
    svårare att hitta positiva nyheter.

  180. Hur vänder du på det?

  181. Man måste få dem att förstå
    att det är ett långsiktigt arbete.

  182. -Kan man säga så till barn?
    -Det är jättesvårt.

  183. Om skolans uppgift är att utbilda
    bidragande samhällsmedborgare-

  184. -så är förhoppningen
    att när de är vuxna och bestämmer-

  185. -att de har med sig det här.

  186. Vi vill inge hopp.
    Man kan alltid göra nåt.

  187. "Vad kan vi göra?"
    Vi har samlat in pengar-

  188. -och skickat det till behövande,
    som eleverna har valt ut.

  189. Då ger man hopp.
    Det de tröttnar på har ett värde.

  190. Vi har alla stadier nära varandra,
    och det är roligt.

  191. Högstadieelever som jobbar med LHU
    checkar av med de små barnen.

  192. "Hur gör ni hemma med sopsortering?"
    De tar det ännu ett steg längre.

  193. -Kommer de ner till de yngre?
    -Ja, de kommer till oss.

  194. "Får vi göra en övning med er?"
    Då känns det som om det har landat.

  195. De vill själva göra nåt för de yngre.

  196. Var det nåt av det Mathias sa-

  197. -som ni höll med om
    eller reagerade på?

  198. Jag höll med om det mesta.
    Man kan inte ta en temadag-

  199. -och jobba med LHU och checka av det.
    Det ska vävas in i allt.

  200. När man planerar ett arbetsområde
    måste man få in LHU i det.

  201. Precis som man tänker
    med IT och svenska och SO.

  202. Man måste tänka in LHU i det också,
    så att det får ett sammanhang.

  203. År 2030 förväntas Indien gå om Kina
    som världens folkrikaste land.

  204. Indiens beslut påverkar jorden,
    och skolan har en viktig roll.

  205. Det menar Kartikeya Sarabhai,
    grundare av Indiens center för LHU.

  206. Hej! Jag heter Kartikeya Sarabhai.

  207. Jag grundade Center
    for environment education i Indien.

  208. CEE är
    ett center för miljöutbildning i Indien.

  209. Vi startade organisationen 1984.

  210. Vi ville vara banbrytande i
    att ge utbildning en nyckelroll-

  211. -i Indiens strategi för
    att bevara miljön.

  212. I Indiens grundlag står det att
    alla medborgare måste skydda miljön.

  213. På grund av det
    kom en dom i Högsta domstolen-

  214. -som sa att alla utbildningar i Indien
    måste ha med miljöutbildning.

  215. Man vill inte förminska det läraren gör.
    Lärarna gör redan mycket.

  216. Man vill säga att miljöutbildning, LHU-

  217. -innebär ett annat sätt
    att se på samma ämnen.

  218. Vi samarbetar med
    200 000 skolor i Indien.

  219. Vi har ett gratisnummer
    dit alla lärare kan ringa-

  220. -och ställa frågor på sitt eget språk.

  221. Vi lägger upp Youtube-videor.

  222. Vi filmar lärare, inte skådespelare,
    som utför aktiviteter.

  223. I Indien bor
    en sjättedel av världens befolkning.

  224. Vi är näst folkrikast, efter Kina.
    Det sägs att Indien snart går om Kina.

  225. Det Indien gör blir extremt viktigt
    på grund av befolkningsstorleken.

  226. Om vi börjar använda resurser-

  227. -som de mindre länderna i väst gör
    blir det katastrofalt för världen.

  228. I stället för att först efterlikna väst
    och sen arbeta med hållbarhet-

  229. -har vi en stor fördel.

  230. Infrastrukturen som Indien kommer
    att ha år 2050 är inte byggd än.

  231. LHU handlar om livslångt lärande.

  232. Vi förbereder eleverna på
    ett livslångt lärande.

  233. Vi lär dem hur man lär sig.
    Vi ger dem inte data.

  234. Om jag har en mobil eller en dator
    kan jag få tag på data.

  235. Vi pratar om förmågan att lära sig,
    om kritiskt tänkande-

  236. -om förmågan att välja, om att hantera
    komplexa problem, om att byta livsstil.

  237. Det är helt andra färdigheter
    än vi lärde ut för 40-50 år sen.

  238. -Vad säger ni?
    -Vi står inför ett skifte i skolan.

  239. Fakta behöver man inte ha här uppe -
    det finns några knapptryck bort.

  240. Det handlar om att lära sig
    hur man lär och om kritiskt tänkande.

  241. Vi börjar redan nu med
    att granska bilder.

  242. "Finns det hundfåglar?"
    Barnen får titta på fejkade bilder.

  243. Vi leker viskleken-

  244. -och pratar om
    att nyheter kan förvanskas.

  245. Man måste ta in information från
    flera håll för att få rätt bild.

  246. Ni har en vänskola i Vietnam.

  247. Vad tillför den globala kopplingen
    ert arbete?

  248. Det tillför mycket. Vi har en
    naturskola kopplad till Umeå kommun-

  249. -som är aktiv och drivande och söker
    kontakter till oss ute i världen.

  250. Att få höra vad andra berättar
    och få sprida det till sina kollegor-

  251. -är viktigt, och man lär sig även
    om sitt eget tänkande.

  252. Det är inte
    så lätt som man kan tänka sig.

  253. Vi vuxna har en hel värld utanför,
    som vi måste...

  254. Det blir konkret när man pratar om
    värdegrund och mänskliga rättigheter.

  255. Det är självklara frågor i Sverige.

  256. Men man får närkontakt
    med en annan del av världen-

  257. -där det ser annorlunda ut.

  258. Indien är en sjättedel av världen,
    och Sverige är jättelitet-

  259. -men varje människa
    är en lika stor del av världen.

  260. Om jag gör nåt för miljön är det lika
    mycket värt som det nån annan gör.

  261. "Vad kan jag göra?"

  262. -Pratar ni mycket om det?
    -Ja, det måste man göra.

  263. Och... "Vad gör jag som lärare?"

  264. Jag håller med om att man inte
    kan vara cyniker och pedagog.

  265. Man måste ta ställning.
    "Är jag för eller emot?"

  266. Sopsorterar jag?
    Tänker jag efter när jag handlar?

  267. Sånt kan man förmedla. Mellanstadie-
    elever tar till sig det man säger.

  268. De kanske inte lever efter det,
    men de har hört det.

  269. Det är inte lätt. Alla kan inte
    göra allt, men alla kan göra nåt.

  270. Om nån börjar tänka
    att de ska köpa mindre prylar-

  271. -så har man gjort nåt.

  272. Det är ju bra. Avslutningsvis...

  273. Vad tar ni med er härifrån i dag?
    - Christine, du får börja.

  274. Ja... Jag tycker att det är väldigt
    roligt med det kollegiala samtalet-

  275. -att prata med varandra
    om vissa frågor.

  276. "Hur gör ni? Vad ska jag göra?"

  277. Det är viktigt.
    Det ska stå högt upp på agendan.

  278. -Martin?
    -Ja, det ska stå högt upp på agendan.

  279. Alla ska vara insatta i vad LHU är
    och hur man kan arbeta med det.

  280. -Och samarbete krävs.
    -Mari, vad säger du?

  281. Att det är roligt.

  282. Vi ska läsa, skriva och förkovra oss
    och ungarna ska lära sig.

  283. Då kan vi lika gärna lära oss om det
    här. Det är kunskap som vi behöver.

  284. -Det är roligt.
    -Tack för att ni kom. Vilka kollegor!

  285. -Er skola vill man jobba på.
    -Du är välkommen.

  286. Tack till er som tittade.
    Dela med er om era tankar om LHU-

  287. -på sociala medier. Fler program
    finns på urskola.se. Hej då!

  288. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning, Undervisning i naturvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Future friday

Miljövänligt kommunikationssystem

Markus Hidell, docent vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om varför det är viktigt med energibesparingar när man bygger nätverk och att det behövs ett miljövänligt nätverk. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 2

Daniel, Ison och Emilia diskuterar miljömärkningar och greenwashing. Många företag vill få oss att tro att de är mer miljömedvetna än vad de är. Hur mycket är lurendrejeri och hur kan man veta vad som är bra? Och inom vilka områden ska man satsa på att vara miljövänlig om man vill få största möjliga effekt?

Fråga oss