Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Hållbart i alla ämnenDela

  1. Välkommen! "Lärlabbet" är programmet
    för dig som är lärare, lärarstudent-

  2. -eller intresserad av skolfrågor.

  3. I dag handlar det
    om lärande för hållbar utveckling.

  4. Hur kan man arbeta ämnesövergripande
    med LHU-

  5. -och hur konkretiserar man det
    i alla ämnen? Det ska vi tala om.

  6. Välkomna hit Mia Möller,
    Maria Hansson och Gunni Karlsson.

  7. Ni jobbar på Skarpatorpsskolan
    i Skarpnäck.

  8. Vi har besökt Gunni
    och hennes elever.

  9. Det ska vi ta en titt på nu.

  10. Jag heter Gunni Karlsson
    och undervisar i textilslöjd-

  11. -på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck
    utanför Stockholm.

  12. Jag undervisar i år 3-9.

  13. Den ska vara som den är.

  14. -Ska vi fixa om kläderna?
    -Ja, precis.

  15. Lärande för hållbar utveckling
    är något som är livsviktigt.

  16. Det måste tas upp i alla ämnen så att
    de förstår det och vad de kan göra.

  17. Att de kan påverka sin framtid.

  18. Det är ganska lång väg.
    Från att materialet skördas-

  19. -tror jag att det var
    fem eller sex stopp-

  20. -innan det blir ett plagg
    och ska ut i butik.

  21. Vi började för två år sen,
    och var på någon miljökurs.

  22. Efter det startade vi en miljögrupp
    på skolan.

  23. Den har vuxit under de här två åren.

  24. Nu har vi bestämt oss
    för att jobba ämnesövergripande.

  25. Nu när vi ska jobba
    med hållbar utveckling i alla ämnen-

  26. -jobbar man dels i sitt eget ämne.

  27. Man kan planera, om det finns
    två SO- eller slöjdlärare.

  28. Man kan jobba i olika arbetslag.

  29. Jag tillhör ett praktiskt-estetiskt.

  30. Man kan jobba med de andra
    arbetslagen och ha temaperioder.

  31. En ny T-shirt
    motsvarar 4 000 liter vatten.

  32. Det är som tjugo badkar.

  33. I mitt ämne, vad gäller hållbar
    utveckling, så måste jag visa...

  34. Jag måste visa hur det ser ut.

  35. Om jag visar filmer så blir det
    väldigt konkret för eleverna.

  36. Om vi pratar och ser en filmsnutt
    då tycker de:

  37. "Är det verkligen så där?
    Det är ju inte hållbart."

  38. Jag tänker mig att man får en
    förändring dels i konsumtionsmönster.

  39. Man kanske handlar mindre
    och funderar på vad man behöver.

  40. Man kan kolla på miljö, ekonomiskt,
    socialt.

  41. De har med sig att man inte
    ska köpa två T-shirtar för 50 kronor.

  42. Man ska köpa en med bättre kvalitet.

  43. Det kan vara en vinst -
    att det påverkar i slutänden.

  44. Den är ju superfin!

  45. En utmaning kan vara att de känner:
    "Vi pratar om det här i alla ämnen."

  46. Det får inte bli uttjatat.

  47. Det får inte bli för mycket domedag,
    så att det blir negativt.

  48. Det är en utmaning.
    Det måste kännas positivt.

  49. "Så här är det, men vi kan påverka."

  50. "Det jag som elev bidrar med
    är viktigt."

  51. För att få det att fungera
    så behövs det nog-

  52. -att man har uppbackning
    från ledningen - att de är positiva-

  53. -men till att börja med behövs några
    som är drivande.

  54. Några eldsjälar som inspirerar-

  55. -och öppnar ögon
    - får fler att bli intresserade.

  56. Vi ses nästa vecka.

  57. På Skarpatorpsskolan
    arbetar ni med LHU i alla ämnen.

  58. -Berätta.
    -Det började för ett par år sen.

  59. Vi var några lärare som ville ta tag
    i miljö- och hållbarhetsfrågor-

  60. -och göra lite mer än någon aktion
    inför Earth Hour-dagen.

  61. Vi bildade en liten miljögrupp.

  62. Vi har träffats en lunch varje vecka
    i ett par år.

  63. Vi har varit tre till fem lärare,
    som har olika ämnen.

  64. Det har vuxit och blivit
    ett par temadagar under de här åren.

  65. Det har gjorts mycket i olika ämnen-

  66. -men i höstas bestämde ledningen
    att vi skulle jobba hela terminen-

  67. -i alla ämnen i alla årskurser -
    från förskoleklass till nian.

  68. -Hur kändes det? "Yes"?
    -Ja.

  69. Vi fick en extra energikick.

  70. Vi började verkligen diskutera
    och leta material, och här är vi nu.

  71. Det gäller att hitta
    det vi kan samlas kring.

  72. Nu är det hållbar utveckling.

  73. Ni jobbar med hållbar utveckling
    i alla ämnen.

  74. Vilka förutsättningar behöver ni
    för att det ska fungera?

  75. Tid att leta och sortera material
    och lägga upp sitt arbete.

  76. -Samarbete med kollegor.
    -Tid att låta eleverna delta.

  77. Vi har låtit dem vara delaktiga
    redan nu.

  78. Lite olika i olika årskurser.

  79. De har fått komma med förslag
    på namn till temat.

  80. Vi har enats om
    "Tänk globalt, gör lokalt".

  81. Vi vill knyta an till Skarpnäck
    och jobba med närmiljön.

  82. Vi har också valt en symbol:
    insekten.

  83. Den ska stå för biologisk mångfald,
    som är viktig för vår överlevnad-

  84. -och att alla är lika viktiga och
    olika, men fantastiska på sina sätt.

  85. Det blir en symbol, och eleverna ska
    under våren få tillverka insekter.

  86. -Hur samordnar ni det här?
    -Det är lite olika.

  87. Vi är två arbetslag på vår skola,
    och det har sett lite olika ut.

  88. I mitt arbetslag pratar vi mycket
    i våra arbetsrum.

  89. Vi sitter nära varandra.
    Vi skickar lite mejl.

  90. Vi har också fått en samordnande
    lärare som håller i trådarna-

  91. -samlar information och ser till
    att alla får samma information.

  92. -Hur görs det?
    -Hon är utsedd för att samordna...

  93. ...t.ex. namnförslagen, symbolen
    och vilka vi ska bjuda in.

  94. Vi kommer att ha ett par veckor i maj
    då vi jobbar heltid med det här.

  95. Då kan vi bjuda in personer
    eller åka på studiebesök.

  96. Någon kan komma och jobba med remake
    med en elevgrupp.

  97. Då är hon spindeln i nätet och
    har kopplingen till skolledningen.

  98. Jag vet ju
    att du jobbar med det här med remake.

  99. Får du berätta för övriga
    om hur du gör?

  100. Hur delar du med dig
    av din ämneskompetens?

  101. Jag har nog varit dålig på att
    informera i detalj om vad jag gör-

  102. -men före jul uppmanade jag alla
    att rensa i sina garderober.

  103. -Alla på skolan?
    -Ja, på bägge skolorna.

  104. De skulle lämna in saker de vuxit ur
    eller tröttnat på-

  105. -eller saker som fått fläckar
    eller gått sönder-

  106. -för att vi skulle börja med remake.

  107. -Jag har fått in jättemycket kläder.
    -Som ni har gjort om?

  108. De håller på.
    Det ska bli en modevisning.

  109. Så där dyker era gamla paltor upp?

  110. Paltor, gardiner och dukar.
    Allt möjligt.

  111. Ni jobbar ju som lärare
    i olika ämnen-

  112. -och måste komplettera varandra
    inom de olika aspekterna av LHU.

  113. Vi har ju det sociala, det ekonomiska
    och det ekologiska.

  114. Hur gör ni?

  115. Precis före lovet
    hade vårt arbetslag ett möte.

  116. Vi stolpade upp vad
    respektive årskurs ska fokusera på.

  117. Då skjuter man till från olika ämnen.
    "Vad kan jag göra?"

  118. "Vad man kan göra i SO:n, NO:n
    och svenskan som anknyter?"

  119. Sen funderar man vidare
    och serverar någon idé för eleverna.

  120. Senast i går när jag serverade det
    för eleverna så väckte det idéer-

  121. -som jag berättade för SO-lärarna om.

  122. "Bra, då kan vi anknyta."

  123. Så det ena leder till det andra,
    och alla aspekter kommer med?

  124. Om jag tar upp klädtillverkning
    och kemikalieanvändning-

  125. -kan eleverna relatera till det.
    "Det pratade vi om på NO:n".

  126. "Arbetsförhållanden
    tog vi upp på SO:n."

  127. Det blir som en cirkel som sluts.

  128. Det är det vi tänker är viktigt.

  129. Material finns i överflöd.

  130. På många organisationers hemsidor
    kommer det nytt hela tiden.

  131. Det finns massor att läsa.
    Det här är ju ett väldigt hett ämne.

  132. Det är viktigt att det inte
    blir för splittrat för eleverna-

  133. -utan att det finns en röd tråd
    som går genom temat.

  134. Därför är det bra att kunna ta med
    flera ämnen i samarbete.

  135. Alla ämnen behöver inte vara med
    i varje moment, men några samarbetar.

  136. LHU kan tillämpas på alla ämnen och
    ska helst utföras ämnesövergripande.

  137. Det menar Leif Östman, professor
    i didaktik vid Uppsala universitet.

  138. Undervisning med hållbar utveckling
    har tre sorters innehåll.

  139. Det första är att man
    måste kunna något om hållbarhet.

  140. Om ekologisk, social
    och ekonomisk hållbarhet.

  141. Det andra man vill åstadkomma är att
    eleverna lär sig tillämpa kunskapen-

  142. -i vardagen: som konsument eller
    medborgare, eller i yrkeslivet.

  143. Det kallar vi handlingskompetens.

  144. För att kunna fatta kloka beslut-

  145. -bör eleverna kunna reflektera
    över moraliska dilemman-

  146. -och delibrera - att argumentera
    utifrån kunskap och åsikter.

  147. De här innehållsområdena
    kan man tillämpa på alla ämnen.

  148. Det är viktigt att hitta tillfällen
    att göra ämnesövergripande-

  149. -där eleverna får brottas
    med de olika perspektiven.

  150. Det kan göras genom temadagar,
    rollspel eller scenarion.

  151. Det finns en mängd olika metoder.

  152. Man kan starta med ett mindre projekt
    och prata med sina kollegor.

  153. När man inte tar för stora steg
    får man ofta med sig sina kollegor.

  154. De flesta lärare vet att
    för att få till en skolutveckling-

  155. -är det viktigt med eldsjälar.

  156. Samtidigt vet man att om eldsjälarna
    inte får stöd och acceptans-

  157. -så tenderar glöden att falna.

  158. Det är viktigt när man kör i gång
    att man startar i en grupp.

  159. Det behöver inte vara hela skolan -
    det kan vara kanske 20 % av lärarna.

  160. Man vet av erfarenhet att om det
    fortgår och man lyckas med projekten-

  161. -så ansluter de andra lärarna
    till gruppen.

  162. När lärare får utrymme
    kan fantastiska saker hända.

  163. Särskilt om de har stöd
    från skolledningen.

  164. Ett problem med att få människor
    att ta ansvar-

  165. -för handlande som drabbar andra
    är så kallad avståndsmoral.

  166. Hur ska man få elever att känna
    ett ansvar för vad man gör här-

  167. -om konsekvenserna
    drabbar något annat land?

  168. Vi var med på en klimatutbildning.

  169. Vi lät skolor från Sverige
    jobba med skolor från Vietnam.

  170. Det intressanta är att eleverna
    får uppleva att våra val-

  171. -kan ha konsekvenser
    för barn i andra länder.

  172. När barnen kan skapa
    den känslomässiga relationen-

  173. -mellan vad man själv gör och
    konsekvenser för barn i andra länder-

  174. -har man en grund
    för att diskutera ansvar.

  175. Forskning sen 80-talet visar
    att elever använder känsloargument-

  176. -i stället för fakta.

  177. De kan ha svårt att ta in
    vad deras kamrater säger.

  178. Det finns mycket forskning som visar-

  179. -att när elever får träna,
    under ledning av lärare-

  180. -så blir de bättre
    på att använda fakta-

  181. -och ändå behålla
    sitt känslomässiga engagemang.

  182. Det finns ett starkt stöd för
    utbildning för hållbar utveckling.

  183. Utbildning är i centrum
    för allas blickar.

  184. Det innebär
    att vi har ett stort ansvar.

  185. Det gäller att samla
    all kunskap som lärare har i Sverige-

  186. -och all forskning om
    utbildning för hållbar utveckling.

  187. Kan vi det
    så står vi på väldigt bra grund.

  188. Eldsjälar behövs, säger Leif.

  189. Kan någon av er kalla sig eldsjäl
    när det gäller LHU?

  190. -De här två tittar på mig.
    -Ja.

  191. Jag har fått höra det
    av skolledningen också.

  192. Att mitt engagemang är viktigt-

  193. -för att göra det här
    och få till ett bra jobb.

  194. En annan förutsättning är att få
    en viss fortbildning, vilket vi får.

  195. Vi har fått gå på lärarkvällar
    och annat.

  196. Vi gick en fantastisk kurs i höstas -
    Doing Sustainability...

  197. -...med lärare från Globala skolan.
    -Det är också eldsjälsinput.

  198. Då får vi ny kraft och nya idéer,
    som vi kan dela hos kollegor.

  199. Leif pratade om handlingskompetens.

  200. Jag undrar hur ni gör-

  201. -för att omsätta faktakunskaperna
    som ni ger eleverna i praktiken-

  202. -så att det leder till handling.

  203. I mitt ämne
    har det inte varit så svårt.

  204. -Varför har de blivit så...
    -Så engagerade?

  205. Jag har pratat om det
    som jag tycker är livsviktigt.

  206. Det är vår och deras framtid.

  207. De känner väl att det handlar om dem
    och att de kan påverka.

  208. Ditt ämne är ganska hands-on,
    och där skapas engagemanget.

  209. Hur ser ni på det här?

  210. Det måste få kontakt utanför skolan
    för att det ska bli...

  211. Våra fyror är med
    i något som heter Batterijakten.

  212. De är oerhört engagerade
    i att samla in batterier och varför.

  213. Jag trodde att det skulle vara svårt
    att nå åttor och nior-

  214. -som är så pass stora -
    att de yngre skulle vara lättare-

  215. -men det har varit extremt lätt
    att fånga tonåringarna.

  216. Jag har aldrig sett dem så engagerade
    som inför det här.

  217. -Vad säger du?
    -Jag tänker på en aspekt:

  218. Påverkan
    och hur vi lägger upp arbetet.

  219. Vi pratade i uppstarten
    till den här terminen-

  220. -om att vi får akta oss
    för att gå ut inför eleverna-

  221. -och bara visa de tunga exemplen-

  222. -med haven som förstörs av plaster
    och djuren som dör ut.

  223. Den här bilden som många kan bära på-

  224. -för det är en svår bild just nu
    i världen.

  225. Vi får inte dölja den,
    men vi ska inte fastna vid den.

  226. Vi ska hitta lösningar
    tillsammans med eleverna.

  227. Där känner jag ett engagemang
    i att vi lär oss tillsammans.

  228. Vi kanske har mer faktakunskaper,
    men sen går vi vidare.

  229. -Då får vi dem med oss.
    -Ja.

  230. "Vad är lösningen?
    Vad ska vi göra med Skarpnäck?"

  231. Vi tittar på hur det ser ut där.
    "Kan vi vara med och påverka?"

  232. Där hade du ett jättehärligt exempel.

  233. Just det.

  234. Det är ett socialt företag
    som jobbar med återbruk-

  235. -inom slöjd, bild och hemkunskap.

  236. De ville presentera sig
    och sitt arbete.

  237. De vill komma och jobba på vår skola
    tillsammans med eleverna-

  238. -med utsmyckning, till att börja med.

  239. Då blir det en tydlig koppling mellan
    samhället runtomkring och skolan.

  240. En hållbarhetscoach kan få elever och
    lärare att fokusera på hållbarhet.

  241. Vi har pratat med Susanne Weishaar.

  242. Hej! Jag heter Susanne Weishaar.

  243. Jag är hållbarhetscoach på
    magnetskolan Sustainability Academy-

  244. -i Burlington, Vermont, i USA.

  245. En magnetskola
    är en vanlig grundskola-

  246. -med ett visst fokus i läroplanen.

  247. Vårt fokus är hållbarhet.

  248. Allt i läroplanen och alla skolaktiviteter-

  249. -har att göra med hållbarhet
    och utbildning för hållbar utveckling.

  250. Rollen som hållbarhetscoach
    är väldigt viktig i vår skola.

  251. Jag hjälper lärarna att sätta upp mål-

  252. -kring hur hållbarhet kan integreras
    i ämnena-

  253. -och jobbar med lärare och elever och
    deras familjer för att använda skolan-

  254. -för att undervisa om och visa upp
    hållbarhetsarbete i samhället.

  255. Jag hjälper dem att sätta upp mål
    som gagnar dem och eleverna-

  256. -och hör samman
    med våra hållbarhetskrav, globala mål-

  257. -och vår vision:

  258. Att se till att elever utbildas
    så att de kan förändra sitt samhälle.

  259. Utbildning för hållbarhet
    bygger till stor del på kritiskt tänkande.

  260. Vi vill att eleverna inte bara
    läser en text-

  261. -och lägger saker på minnet.

  262. Vi ber dem att använda information-

  263. -som stöd för att hitta svar
    eller lösningar på problem.

  264. Att förstå båda sidorna av en fråga
    är viktigt-

  265. -så att man får mer vana
    av att argumentera för sin åsikt-

  266. -och förstå andras perspektiv.

  267. När lärarna arbetar med hållbarhet
    i klassrummet utgår de från-

  268. -de färdigheter och kunskaper
    som eleverna ska ha på den nivån.

  269. Om de undervisar om energi...

  270. I stället för att bara titta i böcker-

  271. -eller läsa om det på datorn-

  272. -så genomför de studier
    i skolan och hemma.

  273. Sen lär de sig olika sätt
    att visa vad de har lärt sig.

  274. Att undervisa med hållbarhetsfokus
    har många fördelar.

  275. Det lär elever att tänka på sin omvärld-

  276. -och att se undervisning som
    en möjlighet inte bara för dem själva-

  277. -utan för dem själva, deras familj
    och samhället.

  278. Ju mer vi pratar om det
    och lyfter fram framgångar-

  279. -desto mer intresserade blir människor
    av undervisning för hållbarhet.

  280. Vad tänker ni om det Susanne säger?

  281. Jag tänker att det är den roll
    som eldsjälen egentligen har.

  282. Det man är eldsjäl för-

  283. -i det här fallet
    hållbar utveckling...

  284. Då har man rollen som coach
    och bör få tid för det.

  285. Det här med att koppla LHU i skolan
    till familjen och närsamhället...

  286. Hur jobbar ni med det?

  287. Jag tänker mig
    att när man får med sig eleverna-

  288. -så att de får ännu mer kunskap
    så pratar de med sina föräldrar-

  289. -och informerar
    eller blir som små miljöambassadörer.

  290. Jag har ett exempel
    från ett studiebesök med åttorna-

  291. -om lampanvändning och så.

  292. En kille kom dagen därpå och
    hade gått igenom familjens lampor-

  293. -och gått på familjen.
    "Vi måste se över våra lampor."

  294. "Inte bara ur energisynpunkt.
    Det blir billigare i längden."

  295. Han hade tagit till sig det.

  296. Ni jobbar ju med LHU i alla ämnen.

  297. Hur vill ni ta arbetet vidare?

  298. Tänk att redovisningen är färdig.
    Vad är nästa steg?

  299. Att gå på djupet i höst.

  300. Det här sträcker sig inte till
    skolavslutningen eller redovisningen.

  301. Det fortsätter, och
    eftersom vi har en grund att stå på-

  302. -och ett engagemang
    som blir större och större...

  303. Våra elever är delaktiga,
    och vi hittar fler idéer.

  304. Vi delar idéer med varandra.

  305. Det tror jag är en bas som gör det
    lättare att fortsätta under hösten.

  306. Vi kan inte sluta här.
    Det här blir livslångt-

  307. -för skolan, för vår roll som lärare-

  308. -och för eleverna
    som kommer gå igenom vår skola.

  309. Med ert engagemang kan jag inte
    tänka mig att arbetet avslutas-

  310. -till sommaravslutningen.

  311. Tack för att ni kom hit
    och pratade med oss.

  312. Ni som tittat - dela gärna med er
    av era tankar och idéer-

  313. -på sociala medier,
    hashtag Lärlabbet.

  314. Fler program finns på urskola.se.
    Hej då!

  315. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

En sagostund för jorden

Maria Edgren är högstadielärare i svenska och författare. Med utgångspunkt i sin bok Projekt Rädda Jorden: ett flaskpostäventyr reser hon runt till skolor i landet och talar om vad som händer med planeten om vi inte slutar smutsa ner den.

Fråga oss