Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Hållbara initiativDela
  1. Välkommen till "Lärlabbet",
    programmet för dig som är lärare-

  2. -eller lärarstudent och dig som är
    intresserad av skolutvecklingsfrågor.

  3. I dag handlar "Lärlabbet" om
    lärande för hållbar utveckling.

  4. Hur man lyfter elevernas engagemang
    och odlar innovationsförmåga.

  5. Det ska vi tala om i dag
    med våra gäster från Göteborg.

  6. Välkomna hit: Ingela Bursjöö,
    Cecilia Lind och Sandra Löfberg.

  7. Ni jobbar på Johannebergsskolan
    Elyceum och montessorihögstadiet.

  8. Där har vi varit
    och träffat dig, Sandra.

  9. Vi ska börja med
    att ta en titt på det nu:

  10. Jag heter Sandra Löfberg. Jag jobbar
    som ämneslärare på högstadiet-

  11. -i Göteborg: på Johannebergsskolan-

  12. -och Johannebergsskolan Elyceum 6-9.
    Jag undervisar i svenska-

  13. -svenska som andraspråk
    och hem- och konsumentkunskap.

  14. Vi ska repetera det här med debatt-
    artikel inför nationella proven-

  15. -och vi kopplar ihop det med miljön.

  16. Alla de här fyra handlar om
    nån form av hållbar utveckling.

  17. För mig är nyckeln alltid
    att våga överlåta mycket på eleverna.

  18. Om jag kommer med alla svar
    och ett färdigt upplägg-

  19. -blir det ramfaktorerna:
    "Det här är det vi ska arbeta med."

  20. Då blir det fixt och färdigt.

  21. Genom att börja med blank planering
    som ett exempel:

  22. Koppla de här metoderna, har jag
    tänkt att vi behöver öva. Hur gör vi?

  23. Så kommer aktiviteten
    nästintill direkt.

  24. Det är små saker,
    men det gör stor skillnad.

  25. Svenskan är egentligen mitt huvudämne
    och jag är lite partisk-

  26. -när jag jämför hem- och
    konsumentkunskap med svenska.

  27. Hem- och konsumentkunskap är så litet
    i jämförelse med svenskan-

  28. -som får en stor roll i skolan,
    självklart. Det är ett huvudämne.

  29. Det är jätteviktigt, ett kärnämne.

  30. Men jag tänker lite samma sak
    om de två. De gemensamma värdena-

  31. -som hållbar utveckling,
    kan appliceras på båda två.

  32. Alla steker i dag,
    så ni har en sån här var.

  33. När det gäller lärande
    för hållbar utveckling-

  34. -är det ett ganska centralt begrepp
    i skolan i dag.

  35. Ett annat centralt begrepp
    är entreprenöriellt lärande.

  36. De här två sakerna
    har ganska många gemensamma nämnare.

  37. Jag upplever om jag enbart fokuserar
    hem- och konsumentkunskapen-

  38. -att det kan fungera lite
    som ett navämne.

  39. Om man väljer att jobba ämnes-
    övergripande eller i projektform-

  40. -får man med de här två aspekterna
    väldigt enkelt.

  41. Vågar man som lärare
    lägga mycket ansvar på eleverna-

  42. -finns det också ett intresse
    och ett engagemang där-

  43. -som främjar båda de här sakerna-

  44. -vilket gör att jag bara ser vinster.

  45. Lyckas man dessutom samköra
    med näringslivet eller samhället-

  46. -så att eleverna ser
    att det finns en mottagare-

  47. -som faktiskt tar vara på det de gör,
    då är det guld.

  48. -Det ser jättefint ut!
    -Då tar jag ägg nu.

  49. Det är viktigt att de inte går
    från en lektion och känner:

  50. "I dag gjorde vi chokladmuffins"-

  51. -utan att de dessutom har med sig
    kunskapen kring t.ex. fairtrade.

  52. "Vad händer i en kakaoodling, vad
    kan jag tänka på vid butikshyllan?"

  53. När man väl står där och har en upp-
    sjö valmöjligheter och funderar på:

  54. "Vilket val gör jag här?" - det
    för mig är den springande punkten.

  55. Den största utmaningen är som alltid
    klassisk - tid. Det krävs tid-

  56. -till att samplanera, rent
    organisatoriskt att försöka få ihop:

  57. "Vad gör vi nu? Vad gör vi sen?
    Vilka projekt kan vi jobba med nu?"

  58. Jag skulle önska en uppgradering
    av hem- och konsumentkunskapen-

  59. -vad gäller timplan.

  60. Det finns så mycket lärande
    för hållbar utveckling i det ämnet.

  61. Och att då ge 118 klocktimmar
    på nio år känns förkastligt.

  62. Ni har ju kopplat samman entreprenör-
    iellt lärande och LHU. Berätta mer.

  63. Ska vi börja långt tillbaka i tiden?
    Vi tar 90-talet.

  64. Oj! Okej...

  65. Då kom lärande för hållbar utveckling
    i läroplanen.

  66. Vi hade trevande försök redan då
    med hur vi skulle jobba.

  67. En stark tradition att jobba med det
    utifrån naturvetenskap-

  68. -samhällsvetenskap,
    men inte i skolans alla ämnen.

  69. Det var det vi ville bygga bort
    redan då. När läroplanen kom 2011-

  70. -och entreprenörskap kom in,
    blev det ett tydligare incitament-

  71. -att jobba med det i alla ämnen.

  72. Så ni kände:

  73. "Entreprenöriellt lärande är svårt
    att uttala, men lätt att jobba med"?

  74. Ja, sen arbetade vi med elever
    med montessoribakgrund.

  75. Där pratar man om att utbilda
    mot målet högre självständighet-

  76. -och att lära för att det ska vara en
    så äkta lärandesituation som möjligt.

  77. -Bland annat.
    -Och så har ni "miljöpraktik".

  78. Jag är jättenyfiken. Berätta mer!

  79. Det är samma sak där. Det är ett sätt
    att utveckla den vanliga PRAO:n.

  80. Det är viktigt att våra elever
    har arbetslivserfarenhet.

  81. I hem- och konsumentkunskapen har det
    varit samarbete med restauranger.

  82. Hur då?

  83. Man insåg att utrymmet för att
    kunna komma ut i verkliga livet...

  84. Att koppla dem till näringslivet
    var möjligt:

  85. Vi hade mycket samarbete och
    kommunikation med restauranger.

  86. Då var det våra årskurs 9
    som fick gå ut en dag i veckan-

  87. -och testa på hemkunskap
    i restaurangkontext.

  88. -Är andra branscher involverade?
    -Vi har Praktikplatsen i Göteborg.

  89. Där finns platser att välja mellan,
    men de räcker inte.

  90. Det finns många branscher
    som inte lämnar praktikplatser.

  91. Så den här gången blev det
    ett pilotprojekt, en ny modell-

  92. -som heter miljöpraktik.
    Vi i skolan blir mer involverade.

  93. Vi förbereder under veckorna innan
    i skolan ordentligt.

  94. Eleven är ute på praktik
    med arbetsuppgifter från skolan-

  95. -som de presenterar för företaget,
    för varandra och för oss.

  96. Det är ett sätt att stänga gapet-

  97. -mellan skola och flera branscher
    vi har runt omkring oss.

  98. Jag vill jättegärna få reda på
    vilka konkreta vinster ni har sett-

  99. -med det här med miljöpraktik.
    - Cecilia?

  100. I svenska kom de tillbaka
    och hade ett självförtroende.

  101. De hade blivit lyssnade till
    och deras åsikter och reflektioner-

  102. -och presentationen hade tagits
    på allvar, så det skiljer sig mycket.

  103. När de skriver och gör reportage sen
    kopplar de samman en annan helhet.

  104. De hade tagit reda på lite om arbete
    förr i tiden först. De hade fokus-

  105. -på arbetet under tiden,
    de hade intervjuer de kunde ta med.

  106. Det fanns mer stoff att ta på och de
    kunde få komma mer till sin rätt.

  107. Det blev fantastiska reportage
    med inslag av de här miljöaspekterna.

  108. När de redovisade sen
    var det verkligen med stolthet.

  109. Det är ju tydliga vinster.

  110. Du var inne lite grann på vinsterna
    inom hem- och konsumentkunskapen.

  111. Nåt mer som du ser som är bra när
    det blir en sån här direktkoppling-

  112. -till samhället runt skolan?

  113. Framför allt tror jag att det är
    så väldigt viktigt för elever i dag-

  114. -att de inte gör "hittepåuppgifter"
    som bara landar i vår mejlkorg-

  115. -och bedöms på det, utan att det
    finns en mottagare på andra sidan.

  116. -Det finns nåt reellt i det.
    -Det skapar värde.

  117. Känner de av det? Jag tänker utifrån
    saker jag jobbat med som lärare...

  118. Ibland är ju mottagaren
    du som lärare och ingen annan.

  119. Känner de av
    när det blir på ett annat sätt?

  120. Blir de medvetandegjorda
    om vad det ger för effekt?

  121. Verkligen.

  122. En klass är i dag på stadsbyggnads-
    kontoret och träffar planarkitekter-

  123. -för att prata om hur Heden ska se ut
    i framtiden. Då är det skarpt läge.

  124. Om en samhällsmedborgare ska formas
    och våga lita på demokratin-

  125. -måste man få jobba med det,
    leva det.

  126. Det försöker vi jobba medvetet med:
    autentiska projekt.

  127. Saker som är skarpt läge.
    Det är inte på låtsas.

  128. Det är riktiga, verkliga situationer.

  129. Det här med skarpt läge och riktiga,
    verkliga situationer är ju nåt-

  130. -som inom LHU är viktigt
    för att det ska bli på riktigt.

  131. Men det är också viktigt
    att man arbetar lösningsorienterat.

  132. Varför tycker ni
    att det är viktigt inom LHU?

  133. Det är framför allt
    motivationshöjande och en utmaning.

  134. Det är på riktigt, som Ingela och
    Sandra sa. Samtidigt känns det som-

  135. -att vi måste bygga in i systemet
    att de ska få lov att tänka kritiskt-

  136. -och få möjlighet att vara kreativa
    och ta tillvara på deras bra idéer.

  137. Om vi presenterar lösningen i stället
    för de så faller det lite-

  138. -det här med att skapa mervärde
    eller att få dem att vara engagerade.

  139. Hur får ni era elever
    att hitta det här?

  140. Det är nog det som är hemligheten:
    att de får äga frågan.

  141. Det är inte nåt som klistras på:
    "Gör det här, presentera det här."

  142. Jag tror att en människa alltid
    är intresserad av framtidsfrågor.

  143. Hållbarhetsfrågor handlar om: Hur
    vill vi ha det nu och i framtiden?

  144. Vi och andra. Det är nästintill
    omöjligt att vara helt ointresserad-

  145. -om det läggs fram på ett sätt
    så att du kan vara med och påverka.

  146. Därför blir lösningsfokuseringen att
    antingen konstaterar man alla saker-

  147. -och utmaningar vi står inför, viker
    sig och säger: "Det är ingen idé."

  148. Eller så tar man perspektivet som vi
    har valt: "Vi kan göra nåt åt det."

  149. En sak är också att ungdomar vill
    känna att deras röster tas på allvar.

  150. Bara den saken gör ju att det blir
    en helt annan lärandesituation.

  151. Lär man för skolan eller framtiden?
    Då motiverar det.

  152. Ja, absolut.
    Vi har diskuterat det mycket.

  153. Mitt hem- och kunsumentkunskapsämne
    är en helt outnyttjad resurs-

  154. -i hela det här hållbarhetstänket-

  155. -där man har tre stora aspekter
    i hälsa, miljö och ekonomi.

  156. Det är som gjort för att ha det
    som ett nav och kunna jobba utefter-

  157. -med ämnesövergripande arbeten
    och projekt.

  158. Klimatångest och klimatoro är ord som
    ofta nämns när man försöker beskriva-

  159. -ungas syn på framtiden.
    Maria Ojala är docent i psykologi-

  160. -vid Örebro universitet.
    Hon har tittat närmare på det här.

  161. Klimatoro beror ofta på
    vilka värderingar man har som ung.

  162. Tycker man att universella
    värderingar, global rättvisa-

  163. -jämlikhet och fred är viktigt,
    då oroar man sig mer.

  164. Tycker man djurs och naturs egenvärde
    är viktigt oroar man sig också mer.

  165. Klimatfrågan hotar
    de här värderingarna.

  166. Det handlar ju om framtida
    generationer, djur och natur-

  167. -och människor
    som bor i andra delar av världen.

  168. Så klimatoro är oftast inte
    egocentriskt hos unga-

  169. -utan snarare en moralisk form
    av oro. Man bryr sig om andra.

  170. Den här oron behöver långtifrån
    alltid vara nåt negativt.

  171. Det kan vara en väckarklocka som gör
    att unga blir intresserade av frågan-

  172. -och letar efter information-

  173. -som kan göra att man känner
    att man kan påverka, exempelvis.

  174. Oro kan också vara nåt som är tungt
    att bära ibland. Då gäller det-

  175. -att man får möjlighet att hantera
    det här på ett konstruktivt vis.

  176. Där har ju vuxenvärlden
    en väldigt viktig roll att spela.

  177. Hur man hanterar oron
    har en betydelse för om man känner-

  178. -att man kan påverka. Engagemang
    har betydelse för läroprocesser.

  179. Det visar en studie jag genomfört:
    Unga som tycker att deras lärare-

  180. -inte tar deras negativa känslor
    inför samhällsproblem på allvar-

  181. -är också såna unga som hanterar
    klimatfrågan mindre konstruktivt.

  182. Begreppet "handlingskompetens"
    utvecklades av danska forskare.

  183. Det handlar om att skolan,
    förutom att främja kunskap och värde-

  184. -diskussioner kring värdedimensioner,
    också bör främja kompetenser-

  185. -som är viktiga för att kunna vara
    en aktiv medborgare-

  186. -i ett globalt, komplext samhälle.

  187. Det består av fyra aspekter:
    Dels är det viktigt att ge kunskap.

  188. Både natur- och samhällsvetenskaplig.

  189. Sen är det viktigt att jobba med
    motivation, att motivera unga-

  190. -att göra nåt. Det är viktigt
    att ge unga möjlighet att få agera-

  191. -när det gäller klimatfrågan
    och på olika sätt få påverka den.

  192. Det fjärde är att diskutera
    framtidsdimensioner i klassrummet.

  193. Det är väldigt viktigt att lärare
    inte är rädda för ungas oro-

  194. -och inte undviker att beskriva-

  195. -hur komplex och allvarlig
    klimatproblematiken är.

  196. På samma gång
    är det viktigt naturligtvis-

  197. -att man också är lösningsfokuserad
    och försöker diskutera-

  198. -både lösningar på ett samhällsplan
    och där unga själva kan bidra.

  199. Hans Rosling har bl.a. tagit upp att
    det är otroligt svårt, men viktigt-

  200. -att man kan se problematiken,
    att det här är ett svårt problem-

  201. -men att man också kan vända på
    perspektiven och se det positiva:

  202. De framsteg som man har gjort och
    de som faktiskt tar frågan på allvar.

  203. Här kan man som lärare bjuda in
    olika aktörer till klassrummet:

  204. Vuxna som jobbar med klimatfrågan,
    trots att den är så komplex.

  205. Om man är orolig behöver man också
    få reda på hur jag kan agera-

  206. -för att förbättra problematiken
    som jag oroar mig för.

  207. Underskatta inte vikten av att ta upp
    vad unga kan göra i vardagslivet.

  208. Det är ofta inte nog,
    utan man bör också titta på-

  209. -vad man kan göra kollektivt, hur man
    kan påverka som samhällsmedborgare.

  210. När man engagerar sig kollektivt
    är det betydligt mer hoppingivande-

  211. -än om man agerar
    på ett individuellt plan enbart.

  212. Maria pratar här om ungas ångest
    och oro inför samhällsutvecklingen.

  213. Bl.a. tar hon upp klimatförändringar.
    Hur förhåller ni er till det?

  214. Vi låter dem aktivt påverka.
    Jag tänker på samarbetet med IVL-

  215. -och att utforma mätmetoder. Vi har
    ju luftmiljö. När vi jobbar med det-

  216. -handlar det inte om nåt abstrakt,
    utan det är där vi är, på skolan.

  217. Mäta partiklar, mäta olika gaser,
    se hur vi kan få underlag i mätdata-

  218. -för att kunna påverka, för att
    i sin tur t.ex. påverka politiker.

  219. För att kunna påverka
    hur vår närmiljö fungerar.

  220. Jag tror mycket på det Maria säger
    också att operationalisera det.

  221. Att inte göra det abstrakt
    och nåt som nån annan ska påverka.

  222. -Håller ni med?
    -Ja.

  223. Snarare tycker jag... Hon nämnde
    mycket oro, men våra elever bär på-

  224. -det här att "jag har makten att göra
    nåt som kan leda till en förändring".

  225. Jag upplever inte att eleverna i hem-
    och konsumentkunskapsundervisningen-

  226. -uttrycker en oro kring: "Oj, vart är
    det på väg?" Mer: "Vad kan man göra?"

  227. Det kan iscensättas på olika sätt.
    Finns en oro är det viktigt-

  228. -att inte värja för svåra frågor.
    Man kan jobba praktiskt-

  229. -och hitta lösningar, men man kan
    också ta in fakta, läsa om det-

  230. -titta på film. Text är
    så mycket mer än bara skriven text.

  231. Ta in och sätta ord,
    bara genom att möta nån annan-

  232. -att prata med varandra och få fram
    orosmomenten utan att gömma dem-

  233. -och säga att det är inte okej.
    Det kan ta fram många lösningar.

  234. Maria pratar ju också om handlings-
    kompetens. Vad lägger ni in i det?

  235. Att vara självständig och kunna hitta
    lösningarna, att tänka utanför boxen.

  236. -Att få lov att tänka.
    -Tänk dig ytterligheterna:

  237. Av en passiv och en aktiv människa,
    så är det den aktiva som tar reda på:

  238. "Hur är det?" och sen grundar
    sina beslut utifrån hur det är.

  239. Det kommer inte av sig självt
    att bli aktiv. Man måste få träna-

  240. -att ta ansvar. Om jag som lärare
    bestämmer att så här ska det vara-

  241. -och den här planeringen finns, så
    får ju inte eleverna det friutrymmet.

  242. Det finns en del saker
    som krävs av oss för det.

  243. Att vi har koll på varandras innehåll
    i undervisningen-

  244. -så att vi kan stötta varann. Om jag
    ser att det här händer i svenskan nu-

  245. -då kan jag anknyta till kemin
    och fysiken. Vi vet definitivt-

  246. -att en tonåring som har 17 olika
    ämnen har en ganska splittrad vardag-

  247. -om inte vi anstränger oss
    för att ge dem en annan sorts helhet.

  248. Jag tror faktiskt
    att det är fullt möjligt att säga-

  249. -att det krävs samarbete för att
    kunna jobba med hållbar utveckling.

  250. Så kollektivt,
    både bland eleverna och bland er?

  251. För en hållbar framtid
    krävs kreativa och innovativa idéer.

  252. På Irland jobbar Barry Peak
    med Young Social Innovators-

  253. -som får unga att utveckla idéer som
    förändrar världen till det bättre.

  254. Jag heter Barry Peak
    och är utbildare på YSI.

  255. Organisationen YSI, Young Social
    Innovators, bildades 2001.

  256. Vi vill få unga intresserade av sam-
    hället, engagerade i samhällsfrågor-

  257. -och få dem att agera
    och skapa en positiv social förändring.

  258. Vi har därför utvecklat en metod,
    en pedagogik för att få unga att skapa-

  259. -effektiva sociala innovationer
    och vara kreativa, kritiska tänkare.

  260. Vi har skapat ett sätt att hjälpa unga
    att bli mer innovativa och kreativa.

  261. Om tillräckligt många unga
    engagerar sig och agerar-

  262. -kan de påverka samhället
    och skapa en bättre värld.

  263. Vi utvecklar programmen
    och hjälper lärarna att tillämpa dem.

  264. Vi ger dem förtroendet,
    kunskapen och resurserna.

  265. Programmet tar med de unga på en
    resa som går ut på att göra tre saker:

  266. Först ska de identifiera en social fråga
    de brinner för.

  267. Sen ska de hitta en förändring
    de vill se i den social frågan.

  268. För det tredje måste de
    agera innovativt för en förändring.

  269. Bäst sociala innovationer får man
    om de unga väljer nåt de brinner för.

  270. Är det nåt de brinner för
    engagerar de sig-

  271. -är mer målmedvetna
    och motiverade.

  272. Social innovation skapas
    genom samarbete.

  273. Ensam kan man inte göra mycket.

  274. För det tredje vill vi lära unga
    att man vinner på-

  275. -att driva en social fråga
    man brinner för.

  276. Gör de det, samarbetar,
    kommunicerar och agerar-

  277. -borde de kunna åstadkomma
    en positiv, hållbar social förändring.

  278. Lärare som deltar i
    sociala innovationsprogram-

  279. -måste bidra med en rad saker:

  280. De måste vara öppna. Många unga
    brinner för sina hjärtefrågor.

  281. Lärarna kanske inte gör det lika mycket
    men unga måste få utforska frågorna-

  282. -forska kring dem, fokusera
    och koncentrera sig på dem.

  283. Och lärarna måste ta ett steg tillbaka.
    Deras roll är viktig.

  284. De måste stötta och vägleda de unga,
    men får inte påverka dem för mycket.

  285. För det tredje måste de vara energiska.
    Det ska vara fart i klassrummet.

  286. För det krävs entusiasm och energi.

  287. Lärarna kan inte bara sitta
    och leverera material.

  288. De ska vara öppna, engagerade,
    ta ett steg tillbaka och vara energiska.

  289. De unga lär bo i flera olika länder och
    ha flera jobb och karriärer i sina liv.

  290. Ekonomin förändras ju, så vi vet inte
    vad de unga gör om 10, 20, 30 år.

  291. Blir de flexibla, starka
    och kan se runt problemen-

  292. -och tillämpa sina kunskaper
    i olika situationer-

  293. -kommer det att gå bra för alla unga.

  294. Barry pratar bl.a. om att ta tillvara
    på elevernas hjärtefrågor-

  295. -och egna intressen.
    Hur gör ni med det?

  296. Jag tror att det är väldigt mycket
    att börja här och nu.

  297. Att börja i elevernas här och nu.
    "Vad är aktuellt för dig just nu?"

  298. "Vad har du snappat upp?
    Vad ligger ditt intresse i?"

  299. Och sen utifrån det
    formera och bygga.

  300. De älskar att argumentera och har
    mycket om de får utrymme att berätta.

  301. Det är som att trycka på en knapp,
    så vill de jobba och ta reda på mer.

  302. I engelska är det mer
    att låta dem välja lite mer av sånt-

  303. -som intresserar dem utanför skolan,
    ta in det till skolan.

  304. Då händer det jättemycket lärande.

  305. Det här är såna saker
    som innebär en utmaning för oss.

  306. Att snappa upp nåt
    som kommer en morgon från en elev-

  307. -och där ställa hela undervisningen
    i ett annat läge.

  308. Nåt de mumlar på vägen in
    i klassrummet?

  309. Det är spännande för oss.
    Det tvingar oss att tänka nytt.

  310. Därför gillar vi vårt jobb.
    Tänk om det var likadant hela tiden!

  311. Det här är det som gör
    att vi får en variation också.

  312. Vår största belöning är
    när vi ser att eleverna jobbar.

  313. Det som gör bra undervisning-

  314. -är att kunna mäta
    elevernas engagemang.

  315. Den inre kraften att vilja utvecklas,
    vilja lära sig, vilja lösa nåt.

  316. Kreativt, att man tar in omvärlden
    i vad det än är, scenkonst och annat.

  317. -Det är vår belöning.
    -Ni är rikligen belönade redan.

  318. Men hur tar ni det här arbetet
    vidare? Vad är nästa steg?

  319. Att fortsätta förbereda
    för framtiden. Nu med digitalisering-

  320. -så är det att verkligen påverka med
    läs- och skrivkunskaper i framtiden.

  321. -Det är en hållbar aspekt.
    -Sandra, vad säger du?

  322. Jag tänker fortsätta
    de här brobyggnationerna-

  323. -som vi har mellan ämnen.
    Det kan man alltid förbättra.

  324. Man kan alltid hitta fler kopplingar
    till varandra. Vi vet ju inte-

  325. -vad som händer om 5, 10, 20 år.
    Vi får vara med i det hela tiden.

  326. -Men ni kommer att fortsätta?
    -Definitivt.

  327. Alla som vill påverka samhällsutveck-
    lingen bör söka sig till lärarjobbet.

  328. Det är en reell chans att påverka.
    Kanske inte på det nationella planet-

  329. -men vi har våra elever
    och vår skola, och det är vår arena.

  330. Deras fotsteg - om det är digitalt
    eller ekologiskt - lever ju vidare.

  331. Vilka fantastiskt inspirerande
    och klockrena avslutningsord!

  332. Tack så hemskt mycket för att ni kom
    hit, Ingela, Cecilia och Sandra.

  333. Ni som har tittat, dela gärna med er
    av era tankar och idéer om lärande-

  334. -för hållbar utveckling
    på sociala medier: #Lärlabbet.

  335. Fler program från "Lärlabbet"
    finns på urskola.se. Hej då!

  336. En del av uppdraget med programmet
    är ju att rekrytera nya lärare.

  337. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

  338. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogisk metodik, Entreprenöriellt lärande, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Future friday

Miljövänligt kommunikationssystem

Markus Hidell, docent vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om varför det är viktigt med energibesparingar när man bygger nätverk och att det behövs ett miljövänligt nätverk. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaStora ord

Om ansvar med Helga

Helga Hjerling bor på Dalarö i Stockholms skärgård. Hon har aldrig flugit, källsorterar och intresserar sig för miljön. Vad menar Helga med ordet ansvar? Vad skulle hända om alla verkligen tog sitt ansvar? Hör också en dramatisering med skådespelarna David Hofvander, Agnes Sjölund, Jörgen Thorsson och Jan Ärfström.

Fråga oss