Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Hjärnan och inlärningDela
  1. Välkommen till programmet för dig
    som är lärare eller lärarstudent-

  2. -och är intresserad av skolfrågor.
    I dag handlar det om hjärnan-

  3. -och hur man
    kan dra nytta av hjärnforskning.

  4. Våra gäster är
    från Örnässkolan i Luleå-

  5. -Hans Nygård, Maria Törnkvist
    och Anna Sandstén.

  6. Vi har hälsat på dig, Anna.
    Vi ska ta en titt på det nu.

  7. Jag jobbar som svensk-
    och engelsklärare i årskurs 7-9.

  8. I dag ska vi göra
    en testomgång av nästa veckas prov.

  9. Testeffekten är
    en metod för arbetsminnesträning.

  10. Den är viktig för inlärning.
    Det handlar om upprepad testning.

  11. Att testa kunskaper vid många
    tillfällen för att befästa dem.

  12. Skillnaden mellan att bara läsa
    och att fylla i ett formulär-

  13. -är att man måste
    hämta kunskapen i långtidsminnet.

  14. Varje gång jag går tillbaka
    befäster jag den vägen.

  15. Då sitter kunskapen
    bättre och längre.

  16. Det var intressant att ta in
    det här med arbetsminnesträning-

  17. -och att väva in det
    i undervisningen.

  18. Framför allt för elever
    som har en inlärningsproblematik-

  19. -eller som tar längre tid på sig
    att lära sig.

  20. -Har vi svartsjuka människor här?
    -Ja.

  21. I den åtta jag har nu i engelska
    jobbar vi med adjektiv.

  22. Vi har ett prov i slutet av månaden.
    Jag har haft genomgångar.

  23. Sen får de göra tester flera gånger,
    två gånger i veckan.

  24. De får samma test. De kan antingen
    sitta själva och hitta svaren-

  25. -eller så sitter de i grupper.
    De gör samma prov flera gånger.

  26. Proven är utformade efter
    vad de ska kunna.

  27. När vi började sa jag att de skulle
    få göra ett prov, som var en övning.

  28. "Det är samma prov som ni får
    när vi har huvudprovet på området."

  29. De sa:
    "Men då vet vi vad vi ska kunna."

  30. Ja,
    och det ska ju vara så transparent-

  31. -att eleverna vet
    vilka mål de ska försöka nå upp till.

  32. Det ska ju inte vara nåt hemligt.
    De ska veta vad de ska kunna.

  33. Det var en rolig reaktion. Det kom
    även från föräldrar och kolleger.

  34. Men vi ser inte att fusk har ökat-

  35. -eller att bilden av undervisningen
    har raserats, utan tvärtom.

  36. De blir inte stressade, vilket vi
    kan ha problem med på högstadiet.

  37. Man stressar upp sig inför prov
    och blir alldeles tom.

  38. Det blev en markant skillnad
    när vi hade kört ett tag.

  39. De visste vad som kom.
    De hade redan sett det.

  40. Det blir perfekt.

  41. Sen har vi fått ett mer
    gemensamt tankesätt på skolan.

  42. Många har anammat det här
    med upprepad testning och förprov.

  43. När man hör elever prata engelsk
    grammatik i 60 minuter blir man glad.

  44. Kollegiet blir också stärkt av
    att vi har samma mål och tankegångar.

  45. Det lyfter hela vår undervisning.

  46. Det hade varit intressant
    att koppla det mer till svenskan.

  47. Där jobbar vi mer utifrån förmågor.

  48. Jag vill få in det i textanalys-

  49. -eller när jag
    jobbar med ordklasser och annat.

  50. "Vad blir skillnaden
    om jag använder testeffekten?"

  51. I svenska känns det inte självklart
    att jobba på det sättet-

  52. -men det finns folk som har
    forskat om det och hittat metoder.

  53. Det vore kul att ge sig på det.

  54. Ni har jobbat
    med testbaserad inlärning sen 2012.

  55. Hur har metoden och arbetet
    utvecklats över tid?

  56. Man blir mer säker på
    att det är nåt bra.

  57. Vi kör upprepad testning
    i form av samma prov flera gånger.

  58. Eleverna tycker att det är bra
    och det ger bättre resultat.

  59. Eleverna känner sig trygga med
    att få fler provtillfällen.

  60. Eleverna är inte lika nervösa
    inför prov som de har varit tidigare.

  61. Det är positivt.

  62. En elev fick tillbaka ett resultat av
    ett prov där vi har kört några test.

  63. Hon sa:
    "Jag har aldrig lyckats så här bra!"

  64. Så man ser effekten.
    Ni undervisar i olika ämnen.

  65. Jag är alltid
    nyfiken på konkreta exempel-

  66. -och på hur det skiljer sig åt
    i olika ämnen.

  67. Det är jättebra med upprepad testning
    när man lär sig glosor.

  68. Det är ett kvitto på
    att upprepad testning är bra.

  69. Man får det från forskningen -
    det är bra för att befästa kunskaper.

  70. Att nöta glosor
    har ju varit lite tabu.

  71. När vi fick det här kände vi:
    "Ja, vi gör nåt bra!"

  72. Sen ska man ju kunna använda det,
    men man måste ändå ha basen.

  73. -Vi har multiplikationstabellen.
    -Ja, den har man nött några gånger.

  74. Man vill befästa den-

  75. -för att kunna nyttja den
    inom bråkräkning och problemlösning.

  76. Det gäller även NO - att lära sig
    svåra ord och använda dem rätt.

  77. -Att kunna hela tabellerna.
    -Ja, periodiska systemet. Nej...

  78. Man behöver en faktagrund,
    som ser olika ut inom olika ämnen-

  79. -för att få en djupinlärning
    och kunna använda kunskapen.

  80. Framför allt fakta... Finns det
    andra områden där det funkar bra?

  81. I svenskan har vi inte glosträning-

  82. -men man kan läsa en bok, och
    efter varje kapitel repeterar man.

  83. Man gör en tankekarta.
    "Vad hände i det här kapitlet?"

  84. Då får de gå tillbaka och tänka: "Det
    var de personerna. Vad gjorde de?"

  85. Då får de med sig det.
    Det är en form av upprepad testning.

  86. Man tvingar hjärnan
    att hämta informationen.

  87. Det blir en upprepning.

  88. Vi startar även lektionen med att
    upprepa vad vi gjorde förra gången.

  89. Då tvingas man gå tillbaka och hämta
    det vi lärde oss förra gången.

  90. Det gör vi ofta,
    och sen bygger vi på det momentet.

  91. Sen avslutar vi med
    att gå igenom vad vi har lärt oss.

  92. När ni inleder så, får eleverna då
    repetera själva vad de har gjort?

  93. -Det är väl inte ni som berättar?
    -Nej. Det ska vara en aktiv handling.

  94. Eleverna ska tvingas
    hämta informationen från sitt minne.

  95. Då befästs det.

  96. När ni jobbar med den här metoden
    är det både enskilt och i grupp.

  97. Berätta mer om de två olika sätten.

  98. Om vi har ett prov i engelska
    kan vi ha ett grupprov.

  99. Vi delar in dem i grupper, och
    varje person i gruppen får provet.

  100. Sen ska man tillsammans
    diskutera fram svaren.

  101. Det är samma inom matte och NO.

  102. Gruppdiskussionen ger mycket.
    De fortsätter på rasten.

  103. -Det är stort.
    -Ja.

  104. Om man ska kunna ett problem måste
    man kunna berätta det för andra.

  105. Då lär man sig bra.

  106. -Har elevaktiviteten ökat?
    -Ja.

  107. Speciellt med grupprov.
    Ibland får de göra det enskilt.

  108. De sitter och skriver själva,
    men de får fråga mig.

  109. De får fråga
    om det är nåt de inte förstår.

  110. Vissa ställer frågor,
    och då förklarar jag lite mer.

  111. Då kan de gå hem och plugga
    lite extra på det de inte förstod.

  112. Sen kan de det.

  113. Man lyfter fram mer och mer att det
    är viktigt att prata inom matematik.

  114. Upplever du att den här metoden
    har hjälpt till där?

  115. Ja, i och med grupproven.
    Det har blivit lättare.

  116. Och när man sitter i mindre grupper
    vågar fler prata.

  117. När man hämtar informationen
    många gånger blir inlärningen bättre.

  118. Man minns det under längre tid.
    Även under lektionen...

  119. Vi diskuterar
    hur man ska lösa problem.

  120. Eller om man har kortare läxor,
    där de får diskutera olika lösningar-

  121. -och sen redovisa för klassen,
    för att se olika lösningsexempel.

  122. Många gånger
    är de ju bättre än läraren.

  123. -Hur menar du då?
    -När de stöter och blöter en fråga...

  124. När de måste förklara
    och kompisen inte riktigt förstår...

  125. Det blir nåt helt annat än att
    sitta själv och läsa sig till svaret.

  126. Jag kan förklara på olika sätt-

  127. -men det kan vara så
    att inget av det går hem hos en elev.

  128. Men att sitta med kompisarna...

  129. De är bra på att förklara själva
    och sätta det i sammanhang.

  130. Allt lärande sker i hjärnan. För
    att lära krävs rätt sorts träning.

  131. Det menar Torkel Klingberg,
    professor i neurovetenskap.

  132. Det jag brinner för är-

  133. -att lärande ska baseras på
    kunskap och vetenskap-

  134. -och på studier om hur det går till.

  135. Där är hjärnan en viktig pusselbit.
    Allt lärande sker i hjärnan.

  136. När ett barn lär sig en glosa
    som barnet inte kunde i går-

  137. -har hjärnan förändrats.

  138. Men en missuppfattning
    om hjärnan och förmågor är-

  139. -att det skulle vara
    fel på hjärnan, eller skador.

  140. Det existerar, men det vanliga är att
    det inte är nåt man kallar för fel-

  141. -utan att det är normal variation
    från individ till individ.

  142. Våra hjärnor är olika.

  143. Det hänger ihop med
    olikheter i koncentrationsförmåga-

  144. -eller i snabbhet
    att lära sig matematik eller läsning.

  145. Det är bättre
    att förklara skillnader-

  146. -som att vissa barn
    är snabbare eller långsammare-

  147. -snarare än
    att de är bra eller dåliga.

  148. Ingen föds med kunskap om matematik.
    Vi måste alla lära oss och träna.

  149. All matematikkunskap och läskunskap
    är ett resultat av träning.

  150. Om man ser sig själv som dålig
    betyder det att man är född dålig-

  151. -och att det inte går att göra
    nåt åt. Då vill man inte kämpa.

  152. Att vara snabb eller långsam
    kan man kompensera genom tid.

  153. Om du går långsamt kan du komma
    lika långt - det tar bara längre tid.

  154. Det är tydligt för föräldrar, lärare
    och barnen själva-

  155. -att de skiljer sig i
    hur snabbt de lär sig.

  156. Delvis är det gener som spelar roll-

  157. -och interaktioner
    mellan gener, miljön och hjärnan.

  158. I många fall kan interaktionen leda
    till att skillnader ökar med tiden.

  159. Om du har nån liten gen-

  160. -som gör att du har det lättare för
    att lära dig att läsa-

  161. -kommer du
    att lägga mer tid på att läsa.

  162. Det gör att skillnaderna
    förstärks över tiden.

  163. Men det behöver inte
    vara deterministiskt.

  164. Om man identifierar
    barn som har svårigheter-

  165. -kan man kompensera för det.

  166. Spridningseffekten säger att det
    är bättre att sprida ut inlärning-

  167. -än att ha den
    hopklumpad och intensiv.

  168. Om man ska lära sig
    ett visst område inom matematiken...

  169. Efter en initial presentation
    repeterar man det igen senare.

  170. Pauserna mellan repetitionerna
    görs gradvis längre.

  171. Det här är bland de tydligaste
    resultaten från psykologin-

  172. -som är minst uppmärksammade
    inom pedagogiken.

  173. Hur barn tränar är viktigt. Där
    har man identifierat olika faktorer.

  174. Det första är att ha
    hundra procents fokus när man tränar.

  175. Att ha ett mål.
    Att få omedelbar feedback på...

  176. ...det man presterar,
    när man gör fel.

  177. Förmåga är ett resultat av träning,
    men för att lära sig nåt-

  178. -måste man göra nåt svårt-

  179. -och då måste man vara beredd på
    att misslyckas, och ändå kämpa på.

  180. Torkel pratar om
    att vi alla är olika.

  181. Han talar om normal variation. Era
    kunskaper om hur hjärnan fungerar...

  182. Hur stöttar det
    elever med olika förutsättningar?

  183. Oavsett hur långsam eller snabb man
    är som elev har man nytta av det här.

  184. Jag måste forma
    mina material, prov och genomgångar-

  185. -så att det passar alla elever.

  186. Ingen far illa av
    en tydlig och igenkännande struktur.

  187. Jag måste forma uppgifterna
    så att alla får visa vad de kan-

  188. -utifrån sina förutsättningar,
    oavsett hur snabba de är.

  189. Träning är A och O. Om man
    ska bli bättre måste man träna.

  190. Det gynnar alla,
    vare sig man är snabb eller långsam.

  191. Man blir bättre ju mer man tränar.
    Det ser vi med testeffekten.

  192. Sen är det viktigt att man vågar
    utmana sig och vågar misslyckas.

  193. -Har de blivit bättre på det?
    -Ja, de vågar säga och göra fel.

  194. Det får inte en direkt konsekvens.
    Man får fler chanser.

  195. Inom språk
    har vi i många år jobbat med...

  196. När vi ska avsluta ett område
    eller har gjort ett prov-

  197. -går vi igenom hur det ser ut
    och ger exempel.

  198. "På den här frågan
    uppnådde en elev E och en annan C."

  199. Sen pratar vi om vad skillnaden var,
    så att de får feedback.

  200. Det blir svart på vitt, inte vaga ord
    som "relativt välutvecklat språk".

  201. Det blir konkret: "Så här
    har de olika eleverna svarat."

  202. Det är intressant.
    Klingberg pratar ju om det ni gör-

  203. -att repetera
    och låta det gå tid däremellan.

  204. Sen pratar han även om behovet av
    direkt feedback. Hur ser ni på det?

  205. I grupproven är det lätt
    att ge feedback.

  206. Då kan man höra att de diskuterar
    "fel" eller är inne på fel spår.

  207. Då kan man säga:
    "Vad tror ni om att ändra så här?"

  208. Då får de i gång diskussionen
    och kommer in på rätt spår.

  209. -Man kan komma med ledtrådar.
    -Ja.

  210. Hjärnans snabbaste och kraftigaste
    förändringar sker i unga år.

  211. Därför måste lärare veta
    vad som händer i barns hjärnor.

  212. Judy Willis är neurologen
    som sadlade om till läraryrket.

  213. Jag heter dr Judy Willis. Jag har
    jobbat som neurolog och lärare.

  214. Nu föreläser jag och skriver böcker om
    hur hjärnan lär sig på bästa sätt.

  215. I tonåren sker
    snabba och kraftiga förändringar-

  216. -och man är som mest mottaglig
    för förändringar i hjärnan.

  217. Lärare bör känna till
    tonårshjärnans unika drag-

  218. -för att hitta lösningar på problem.

  219. Jag ska berätta om
    hjärnans känslofilter - amygdalan.

  220. Forskningen visar
    att när vi tar in information-

  221. -sånt vi hör, ser, känner lukten av,
    känner smaken av eller rör vid...

  222. Innan informationen kommer till
    de minnesbildande delarna-

  223. -stöter den på en kopplingsstation
    eller ett känslofilter - amygdalan.

  224. Det visar sig att den här strukturen
    blir mer och mer aktiv-

  225. -det visar hjärnskanning -
    när man är stressad.

  226. Om man överför det till klassrummet...

  227. Elever kan bli uttråkade
    om de redan kan det som lärs ut-

  228. -eller frustrerade
    om de inte lyckas lära sig ämnet.

  229. Då blir den som en stoppskylt,
    och informationen kan inte passera.

  230. I stället leds allt om till den lägre
    och reaktiva delen av hjärnan.

  231. Det är ett fysiologiskt gensvar
    på uttråkning eller frustration.

  232. Amygdalan gör det den ska
    för att säkerställa överlevnad:

  233. Den blir hyperaktiv.

  234. Då kan man inte bilda minnen.
    Intrycken når inte prefrontala cortex.

  235. Man kan heller inte tänka, utan man får
    en känslomässig reaktion.

  236. Om lärare förstår att det här är
    en fysiologisk reaktion från hjärnan-

  237. -kan de förstå att om elever blir
    utåtagerande eller drömmer sig bort-

  238. -beror det inte på
    att de är dumma eller lata.

  239. Hjärnan gör
    det den är programmerad att göra.

  240. Om man ser att elever blir
    utåtagerande eller drömmer sig bort-

  241. -eller inte är helt med... Tänk då inte:
    "Vad är det för fel på dem?"

  242. Tänk i stället: "Vad är det för stress
    som gör att de reagerar så här?"

  243. "Hur kan jag hjälpa dem?"

  244. Det känns viktigt att eleverna
    känner till hur hjärnan fungerar.

  245. Hur mycket delar ni med er
    av de här kunskaperna?

  246. I biologin kommer det naturligt,
    när vi läser om nervsystemet.

  247. Sen har vi förklarat om testeffekten,
    att de gör samma prov flera gånger.

  248. Varje gång man måste
    hämta informationen från hjärnan-

  249. -blir minnesspåret i hjärnan
    tydligare. Vi förklarar det så.

  250. Varje gång man tränar nåt hjälper det
    oss att komma ihåg det längre.

  251. Så de är med på tanken?

  252. Vi hoppas det.
    Kanske inte alla, men majoriteten.

  253. Sen märker de ju
    att det ger resultat.

  254. Framför allt att stressen försvinner.

  255. Många låser sig i en provsituation.

  256. De eleverna finns ju ändå,
    men de är betydligt färre.

  257. De vet vad som förväntas av dem.

  258. Det är inga konstigheter.

  259. Det är fortfarande kontroversiellt
    att de vet vad som kommer på proven.

  260. Vi var på universitetet i Luleå
    och träffade en föreläsare.

  261. Han vill att studenterna
    ska veta vad som kommer på proven.

  262. Det är inte alltid solklart
    att det ska vara så.

  263. Det finns mycket tradition
    inom skolvärlden.

  264. Kanske ännu mer inom
    universitets- och högskolevärlden.

  265. Man ska hitta
    frågor som ingen har läst.

  266. Sen ska man läsa om, i stället för
    att läsa en bit och sen testa sig.

  267. Eleverna kan fråga:
    "Men är inte det här att fuska?"

  268. Men till det första tillfället
    ska man ju ha läst på ordentligt.

  269. Man kan inte förlita sig på andra,
    utan man måste ha studerat.

  270. Då får vi ha så bra lektioner
    att de lär sig.

  271. Att de ska bidra med sin del
    till gruppen är också viktigt.

  272. Ni samarbetar med universitetet.
    Hur ser det ut framöver?

  273. Hur vill ni utveckla undervisningen?
    Finns universitetet med där?

  274. Universitetet finns med på sidan av.
    De har projekt på gång.

  275. Det beror på
    vad kommunen vill vara med på.

  276. Vi vill få ut det i fler ämnen. Det
    är lättare i engelska än i svenska.

  277. Sen vill vi ha mer tid
    att prata ihop oss om testeffekten.

  278. Oftast brukar forskning
    ligga här uppe.

  279. Men nu har vi fått in forskningen
    i klassrummet. Det är mer konkret.

  280. Det blir inte bara
    att man läser om nåt där uppe.

  281. Det har blivit ett bättre samarbete.
    Forskningen måste in i klassrummet.

  282. Tack så mycket för att ni kom.

  283. Ni tittare får gärna dela med
    av era tankar på sociala medier.

  284. Fler avsnitt finns på urskola.se.
    Hej då!

  285. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Audiovisuella hjälpmedel, Auditivt minne, Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Undervisning, Visuellt minne
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Solrosor, tempel, badringar och matematik

Alla är matematiker, fast vi inte alltid tänker på det, utan räknar intuitivt. Det säger Kristin Dahl, hedersdoktor vid Umeå universitet och författare till en rad matteböcker. Själv hoppade hon av matematikstudier som ung. Men idag vet hon att matte kan vara en rolig lek. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur blir alla en del av klassen?

Hur ska skolan göra för att elever som behöver sitta ensamma med sitt skolarbete ändå blir en del av klassen och den sociala gemenskapen? Vilka krav kan man ställa i sociala sammanhang? Det pratar logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén om.

Fråga oss